274/2002

Syftet med denna förordning är att främja säkerheten vid väg- och järnvägstransport av farliga ämnen samt att förebygga skador som de kan orsaka människor, egendom eller miljön.

I denna förordning avses med

Verksamhetsidkaren ska utse en eller flera säkerhetsrådgivare för att sköta föreskrivna uppgifter under verksamhetsidkarens tillsyn.

En säkerhetsrådgivare behöver dock inte utses

4) för järnvägstransporter som med stöd av 24 § 2 mom. i lagen om transport av farliga ämnen helt eller delvis är undantagna transportbestämmelserna och som uppfyller de detaljerade krav på transportsäkerhet som utgör en förutsättning för undantag enligt vad som föreskrivs om sådana krav med stöd av 3 a, 10 a, 11 c, 13 a och 24 § 2 mom. i den lagen. De detaljerade krav som utgör en förutsättning för undantag kan gälla bl.a. det transporterade ämnet och dess art, farlighet och mängd, hur transporten genomförs, förpacknings- och transportsättet, märkning och dokumentation, eliminering av riskfaktorer, ämnets eller föremålets användningsändamål eller andra krav. Undantagen kan gälla hur transporten genomförs, transport av gaser eller flytande bränslen, särbestämmelser för vissa ämnen, farliga ämnen som förpackats i begränsande eller avvikande mängder, transport av tömda, ej rengjorda förpackningar som innehållit farliga ämnen, transport av farligt gods som handresgods, inskrivet resgods eller i fordon, transport av elektriska lagrings- och produktionssystem eller användning av vissa farliga ämnen för kylning och konditionering under transport, transport av lampor som innehåller farliga ämnen eller transport av vissa radioaktiva ämnen som omfattas av undantag,

5) om transporter av farliga ämnen och tillfällig förvaring av dem endast sker inom hamnområden eller på flygplatser.

Säkerhetsrådgivaren skall inneha ett intyg enligt denna förordning över avlagt prov som visar att personen i fråga har sådana kunskaper som behövs i säkerhetsrådgivarens uppgifter och som gäller transportslaget i fråga vid transport av samtliga farliga ämnen.

Utöver transportslaget i fråga kan säkerhetsrådgivaren, med avvikelse från 1 mom., specialisera sig på transport av farliga ämnen endast i en eller flera av följande kategorier:

Den som utses till säkerhetsrådgivare skall skriftligen samtycka till uppdraget och ha kännedom om den verksamhet som verksamhetsidkaren i fråga bedriver.

Till säkerhetsrådgivare kan utses en person som är anställd eller chef hos verksamhetsidkaren, verksamhetsidkarens ägare eller någon som inte tillhör verksamhetsidkaren. Rådgivaren skall dock ha faktiska förutsättningar att sköta de uppgifter som ankommer på säkerhetsrådgivaren.

Säkerhetsrådgivarens allmänna uppgift är att undersöka metoder med vilka de transporter av farliga ämnen som verksamhetsidkaren bedriver kan skötas så säkert som möjligt med iakttagande av bestämmelserna om transporterna. Säkerhetsrådgivaren skall främja ibruktagandet av sådana metoder i transportverksamheten.

I verksamhetsidkarens verksamhet skall säkerhetsrådgivaren

Verksamhetsidkaren skall se till att säkerhetsrådgivaren har möjlighet att sköta föreskrivna uppgifter.

Av den olycksrapport som skall uppgöras när en händelse som medfört fara för människor, egendom eller miljön har inträffat vid transport av farliga ämnen skall framgå åtminstone följande:

I de ämnesområden som hänför sig till vägtransport av farliga ämnen och till järnvägstransport av farliga ämnen ordnas särskilda prov för säkerhetsrådgivare vilka också kan kombineras. Provet omfattar samtliga farliga ämnen eller, enligt sökandens förhandsanmälan, ämnen i en eller flera av de kategorier som avses i 4 § 2 mom. Ett godkänt prov visar att personen i fråga har sådan sakkunskap som krävs av den som är säkerhetsrådgivare för transportslaget i fråga och för en verksamhetsidkare som bedriver transport av berörda farliga ämnen.

Provmottagaren ska försäkra sig om identiteten hos provdeltagarna. Provmottagaren ska vidta behövliga åtgärder för att förhindra missbruk. Den som deltar i provet får ha med sig sådana bestämmelser och föreskrifter om transport av farliga ämnen på väg och järnväg som ingår i den nationella lagstiftningen och i internationella överenskommelser och bilagorna till dem.

Proven ska vara skriftliga. Av särskilda skäl kan det skriftliga provet kompletteras med en muntlig del. Provmaterialet ska bevaras.

Prov ska ordnas tillräckligt ofta och på olika håll i landet så att deltagarnas resor till och väntetider före provet inte blir oskäliga.

Provmottagaren övervakar och tar emot proven för säkerhetsrådgivare. Provmottagaren ska kontrollera och godkänna den elektroniska hårdvara, utrustning och programvara som används i provet. Den hårdvara, utrustning och programvara som används i provet ska vara välfungerande och får inte möjliggöra missbruk. De som deltar i provet får endast besvara de frågor som ställs.

Det huvudsakliga syftet med proven för säkerhetsrådgivare är att säkerställa att personen i fråga har nödvändiga kunskaper om de risker som är förenade med transport av farliga ämnen, om de bestämmelser och föreskrifter som gäller dessa transporter samt om de uppgifter som ankommer på en säkerhetsrådgivare. Med beaktande av transportslag skall provet omfatta de ämnesområden som avses i bilaga 2. Då provet utformas skall följande ämnesområden beaktas särskilt:

Provet skall omfatta minst 20 öppna frågor. Om flervalsfrågor används, skall två flervalsfrågor anses motsvara en öppen fråga. Dessutom skall varje deltagare genomföra en fallstudie som hänför sig till transport av farliga ämnen.

Genom ett kompletteringsprov för säkerhetsrådgivare kontrolleras att personen i fråga har sakkunskap om de omständigheter som har ändrats efter det tidigare avlagda provet för säkerhetsrådgivare.

Då kompletteringsprov för säkerhetsrådgivare ordnas skall i tillämpliga delar iakttas vad som bestäms i 7 och 8 §.

Till den som har blivit godkänd i provet för säkerhetsrådgivare ger Transport- och kommunikationsverket ett intyg enligt den modell som finns i bilaga 3. Om det avlagda provet endast gäller transport av vissa farliga ämnen enligt 4 § 2 mom. ska en anteckning om intygets begränsade giltighet göras i rubriken på intyget. Intyget är giltigt i fem år från utfärdandet.

Transport- och kommunikationsverket förlänger intygets giltighetstid med fem år, om innehavaren blir godkänd i ett kompletteringsprov för säkerhetsrådgivare under intygets sista giltighetsår.

Ett intyg för säkerhetsrådgivare som har utfärdats på behörigt sätt någon annanstans än i Finland ger rätt att vara verksam som säkerhetsrådgivare enligt denna förordning i den omfattning som intyget anger, om intyget har utfärdats i en stat som anslutit sig till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (FördrS 23/1979) eller i en stat som har anslutit sig till konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) (FördrS 52/2006) och som inte har gett en i artikel 42 § 1 i fördraget avsedd förklaring, enligt vilken den inte tillämpar bilaga C.

Transport- och kommunikationsverket kan på ansökan ändra en säkerhetsrådgivares intyg, om sökanden uppfyller de krav som gäller utfärdande av intyg. Om sökanden önskar utvidga giltigheten för ett giltigt, begränsat intyg med en eller flera av de i 4 § 2 mom. 1–4 punkten avsedda kategorierna av ämnen, ska han eller hon avlägga ett motsvarande prov för säkerhetsrådgivare. Giltighetstiden för ett nytt intyg förblir densamma som för det giltiga intyget, om inte ett nytt prov för säkerhetsrådgivare har avlagts i hela den omfattning som intyget ska gälla.

Verksamhetsidkaren skall på begäran meddela den myndighet som övervakar transport av farliga ämnen och vid behov andra myndigheter som i övrigt är behöriga i frågor som gäller sådana transporter namnet på den säkerhetsrådgivare som verksamhetsidkaren har utsett.

Transport- och kommunikationsverket ska göra en sammanställning av de frågor som ingått i proven för säkerhetsrådgivare.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2002.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 5 februari 1999 om säkerhetsrådgivare för landtransport av farliga ämnen (127/1999) och trafikministeriets beslut av den 8 februari 1999 om säkerhetsrådgivare för landtransport av farliga ämnen (188/1999) .

Ett intyg för säkerhetsrådgivare som gäller när denna förordning träder i kraft är som sådant i kraft den tid som anges i intyget.