1068/2000

Syftet med denna lag är att genom att stödja företagsverksamheten främja den allmänna ekonomiska utvecklingen, uppnåendet av de näringspolitiska målen samt sysselsättningen med beaktande av konkurrensaspekterna och de regional- och strukturpolitiska målen inom Europeiska gemenskapen och på nationell nivå.

För att syftet med denna lag skall uppnås kan i statsunderstöd för företagsverksamhet beviljas investeringsstöd, utvecklingsstöd för små och medelstora företag och stöd för förbättrande av företags verksamhetsmiljö så som bestäms i denna lag. Utöver finansiering i form av understöd kan finansiering för förbättrande av verksamhetsmiljön även beviljas i form av kapitalplacering. Dessutom kan startstöd beviljas små företag i det inledande skedet.

Stödet inriktas på kvalitativt högtstående immateriella och materiella projekt i syfte att förbättra konkurrenskraften och verksamhetsmiljön på lång sikt speciellt för små och medelstora företag.

I statsbudgeten tas årligen in ett anslag som behövs för utbetalning av beviljade stöd. Stöd kan beviljas högst till det maximibelopp som har godkänts i statsbudgeten.

Åtgärderna enligt denna lag kan delfinansieras med medel ur Europeiska gemenskapens strukturfonder. Det som i denna lag bestäms om den finansiering som avses i 2 § tillämpas också på medel ur strukturfonderna, om inget annat följer av Europeiska gemenskapens lagstiftning.

Stöd beviljas små och medelstora företag, om inte något annat bestäms nedan. Vad som i denna lag avses med små och medelstora företag samt med små företag fastställs genom förordning av statsrådet.

Stödet inriktas på företagsverksamhet i enlighet med de mål som anges i 1 §. Stöd beviljas dock inte för

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2–4 punkten kan investeringsstöd och startstöd beviljas små företag som är viktiga med tanke på utvecklandet av regionens näringsstruktur samt utvecklingsstöd beviljas små och medelstora företag.

Ett projekt som beviljats bidrag enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) kan inte beviljas stöd enligt denna lag.

Stödet för projekt som gäller förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter beviljas som investerings- eller utvecklingsstöd. På stödet tillämpas inte 10 §, 11 §, 3 kap. eller 34 §. På stödet tillämpas inte heller den regionala begränsningen i 8 § i fråga om stora företag. Närmare bestämmelser om stöd enligt detta moment utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för genomförande av ett företags investeringar i anläggningstillgångar ( investeringsstöd ), om företaget inleder eller utvidgar sin verksamhet eller förnyar sina anläggningstillgångar.

Ett villkor för att investeringsstöd skall kunna beviljas är att företaget anses ha förutsättningar för fortgående lönsam verksamhet.

Av projektet förutsätts dessutom att utvidgningen eller förnyandet beräknas medföra en väsentlig ökning av antalet arbetsplatser vid den verksamhetsenhet som projektet gäller, av förädlingsvärdet av verksamhetsenhetens produktion eller av verksamhetsenhetens tjänster. Från detta kan undantag göras, om företaget förnyar sina anläggningstillgångar så att de uppnår en väsentligt högre teknisk nivå.

Investeringsstöd kan på det utvecklingsområde som avses i 7 § lagen om regional utveckling (1135/1993) beviljas också stora företags projekt samt sådana fastighetssammanslutningar eller kommuner som tillhandahåller lokaler för sådan företagsverksamhet som avses i denna lag.

Investeringsstöd kan beviljas för anskaffning av anläggningstillgångar som behövs för företagsverksamhet eller för ändrings- eller förbättringsarbeten på dem på det sätt som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Investeringsstöd kan också beviljas för utgifterna under längst tre år för sådan hyrning som motsvarar anskaffning av anläggningstillgångar.

Godtagbara utgifter som ligger till grund för investeringsstöd till små företag som är verksamma i lokaler som en företagskuvös besitter kan utöver vad som bestäms i 9 § också vara utgifter för hyrning av lokaler och anordningar samt för anlitande av kontorstjänster och sakkunniga.

Med företagskuvös avses en sammanslutning som tillhandahåller små företag lokaler samt kontors- och sakkunnigtjänster.

Små företag som inleder sin verksamhet kan även beviljas startstöd på basis av nya arbetsplatser så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Angående de riktgivande stödnivåerna för och maximibeloppen av investeringsstödet samt angående de sammanlagda maximibeloppen av investeringsstödet och andra därmed jämförbara företagsstöd bestäms genom förordning av statsrådet med beaktande av regionernas utvecklingsbehov.

Statsunderstöd kan beviljas för projekt som offentliga och privata sammanslutningar, stiftelser samt företag och enskilda genomför i syfte att förbättra företags verksamhetsmiljö ( verksamhetsmiljöstöd ). En förutsättning för att stöd skall kunna beviljas är att projektet är av väsentlig betydelse med hänsyn till grundandet, utvidgandet eller utvecklandet av små och medelstora företag i regionen. Stöd kan beviljas också för näringspolitiska projekt som sträcker sig över regionala gränser, när projekten främjar regionens näringspolitiska mål eller små och medelstora företags internationalisering.

För kapitalplaceringsverksamhet kan finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och nationell finansiering inriktas på investeringar i form av eget kapital i en regional kapitalplaceringsfond. Beslut i saken fattas av handels- och idustriministeriet.

Projekt enligt 13 § kan vara projekt som syftar till att skapa och utveckla tjänster som företag behöver, förbättra samarbetet mellan företag och läroanstalter samt främja innovation, nätbildning mellan företag och överföring av teknologi samt projekt som kan jämställas med dessa.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om maximibeloppet av det stöd som avses i detta kapitel samt om projektets godtagbara utgifter och om övriga grunder för beviljande av stödet.

För utvecklings- eller internationaliseringsprojekt som på lång sikt förbättrar små och medelstora företags konkurrenskraft eller internationalisering kan företag beviljas stöd ( utvecklingsstöd ).

Utvecklingsstöd beviljas för utvecklings- eller internationaliseringsprojekt som avgränsats enligt en plan som företaget lägger fram. Utvecklingsprojektet skall vara betydande med beaktande av omfattningen av företagets verksamhet. Internationaliseringsprojektet skall vara betydande med hänsyn till företagets internationalisering. Hur betydande företags samprojekt är kan dock granskas utgående från projektens betydelse som helhet.

Utvecklingsstöd kan också beviljas för utredning av förutsättningarna för att grunda ett företag eller för att bedriva företagsverksamhet.

Grunden för utvecklingsstöd kan, i enlighet med vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet, vara utgifter som i samband med ett planenligt utvecklings- eller internationaliseringsprojekt åsamkas ett företag.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om utvecklingsstödets maximibelopp på utvecklingsområdet och på annat håll i landet.

Utvecklingsstöd beviljas inte, om projektet finansieras med något annat statligt understöd. Undantag får dock göras utom i fråga om projekt för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter, om det på grund av projektets omfattning eller dess regionala betydelse är motiverat att finansieringen fördelas på flera finansiärer. I fråga om maximiandelen av statsunderstödet eller något annat därmed jämförbart stöd tillsammans med utvecklingsstödet föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Ärenden som gäller stöd enligt denna lag behandlas av handels- och industriministeriet samt, i enlighet med vad som bestäms nedan, av arbetskrafts- och näringscentralerna.

Investeringsstöd beviljas av handels- och industriministeriet, om beloppet av de utgifter som ligger till grund för stödet överstiger 1,7 miljoner euro, och i övriga fall av arbetskrafts- och näringscentralen, om inte ministeriet av särskilda skäl anser det motiverat att förbehålla sig beslutanderätten. I det fall att projektet beviljas både investeringsstöd och startstöd, beviljas startstödet av den myndighet som beslutar om beviljande av investeringsstöd och i andra fall av arbetskrafts- och näringscentralen. Arbetskrafts- och näringscentralen beviljar utvecklingsstöd och verksamhetsmiljöstöd.

Om utbetalningen av stöd beslutar arbetskrafts- och näringscentralen, om inte ministeriet av särskilda skäl anser det motiverat att förbehålla sig beslutanderätten.

Ansökan om stöd skall göras innan projektet inleds.

En stödansökan som har tillställts en arbetskrafts- och näringscentral senare än vad som föreskrivs i 1 mom. kan tas till behandling, med undantag för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter, om handels- och industriministeriet eller arbetskrafts- och näringscentralen, den sistnämnda i fråga om stöd som det ankommer på centralen att besluta om, av särskilda skäl så beslutar och under förutsättning att Europeiska kommissionen godkänner detta utifrån notifiering till kommissionen i varje enskilt fall.

Arbetskrafts- och näringscentralen betalar, på basis av närmare villkor i beslutet om beviljande av stöd och på grundval av godtagbar utredning, på särskild ansökan ut stödet i den takt som projektet framskrider.

Om de verkliga kostnaderna är mindre än de beräknade kostnader som låg till grund för beviljande av stödet och det beviljade stödet överstiger den andel av de verkliga kostnaderna som nämns i beslutet, skall stödet sänkas i motsvarande grad.

Om flera än ett företag eller utöver ett företag även en sammanslutning som inte idkar företagsverksamhet deltar i ett projekt, kan stödet beviljas och betalas ut till ett företag eller en sammanslutning som har förbundit sig att svara för att stödet används för hela projektet.

När arbetskrafts- och näringscentralerna beviljar och utbetalar stöd övervakas de av handels- och industriministeriet, som antingen själv kan granska arbetskrafts- och näringscentralerna eller bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att göra detta. Stödtagarnas användning av stöden övervakas av handels- och industriministeriet samt arbetskrafts- och näringscentralerna, vilka kan bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra uppgiften.

Den utomstående revisorn skall vara en av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin godkänd revisor (OFR-revisor) eller revisionssammanslutning (OFR-sammanslutning), en av Centralhandelskammaren godkänd revisor (CGR-revisor) eller revisionssammanslutning (CGR-sammanslutning) eller en av en handelskammare godkänd revisor (GRM-revisor) eller revisionssammanslutning (GRM-sammanslutning).

Revisorn utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. I fråga om jäv för revisorer tillämpas vad som bestäms i 10 och 11 § lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) . En revisor skall även i övrigt ha förutsättningar att utföra en oberoende revision. Om förutsättningarna för en oberoende revision saknas, skall revisorn vägra ta emot uppdraget eller avstå från det.

Handels- och industriministeriet och arbetskrafts- och näringscentralen samt de revisorer som bemyndigats av dem har rätt att granska sökandens och stödtagarens rörelse i den omfattning som ansökan om stöd och övervakningen av hur stödet används kräver. För utförande av granskningen är sökanden och stödtagaren skyldiga att, utan ogrundat dröjsmål och utan ersättning, för den som utför granskningen lägga fram alla nödvändiga räkenskapshandlingar och övrigt material som har samband med användningen av stödet och även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i detta syfte få tillträde till de lokaler som den som är föremål för granskning har i sin besittning eller i sitt bruk. Granskning får dock inte utföras på en plats som omfattas av hemfriden.

Den som utför granskningen har rätt att omhänderta räkenskapshandlingarna och det övriga material som avses ovan, om detta krävs för att syftet med granskningen skall uppnås. Räkenskapshandlingarna och annat överlåtet material skall returneras när de inte längre behövs för utförandet av granskningen.

På begäran av den som utför granskningen skall den som är föremål för granskning även lämna de upplysningar som är nödvändiga för att granskningen skall kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

Polisen, tullmyndigheterna och skattemyndigheterna skall utan ersättning ge den handräckning som behövs för att granskning enligt denna paragraf skall kunna utföras.

Utan hinder av bestämmelserna om sekretess har handels- och industriministeriet rätt att av arbetskrafts- och näringscentralen få för förvaltningen av stödsystemet nödvändiga uppgifter och utredningar om ansökan samt om beviljande och utbetalning av stöd. Motsvarande rätt att få uppgifter av stödtagarna har handels- och industriministeriet och arbetskrafts- och näringscentralen när det gäller användningen av stöd.

Handels- och industriministeriet samt arbetskrafts- och näringscentralen har rätt att av andra myndigheter på begäran få sådana för skötseln av övervakningsskyldigheten eller behandlingen av stödansökningarna nödvändiga uppgifter om fysiska eller juridiska personer som annars skall hemlighållas. I begäran skall de uppgifter som behövs samt användningsändamålen i fråga om dem specificeras. Uppgifter som erhållits på detta sätt får inte användas för andra ändamål än de för vilka uppgifterna begärts.

I fråga om tystnadsplikt för den som sköter uppgifter enligt denna lag gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Utan hinder av den tystnadsplikt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får sådana uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska situation, om affärs- eller yrkeshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden som erhållits vid skötseln av uppgifter enligt denna lag eller enligt lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999) utlämnas till

Handels- och industriministeriet samt arbetskrafts- och näringscentralerna kan foga villkor till det stöd som de beviljat, om villkoren behövs för att förhindra verkningar som strider mot lagens syften.

Om en annan stödtagare än en sådan som avses i 33 § under de fem år som följer på utbetalningen av den sista posten av investeringsstöd som avses i 6 § utan tvingande skäl upphör med eller i väsentlig grad inskränker den verksamhet som utgör grund för beviljandet av stödet, skall det bestämmas att investeringsstödet skall återbetalas helt eller delvis, om inte något annat följer av särskilda skäl. När beslut om stöd fattas kan tidsfristen av särskilda skäl för längas.

Om anläggningstillgångar, för vilka stöd som avses i 1 mom. har beviljats och som ägs av någon annan än en fastighetssammanslutning eller en kommun, säljs eller på annat sätt överlåts helt eller delvis under den tid som avses i 1 mom., eller om företags rörelse eller en betydande del därav säljs eller överlåts till någon annan under nämnda tid, och nya motsvarande anläggningstillgångar inte anskaffas i stället, skall det bestämmas att stödet skall återbetalas helt eller delvis. Stödet behöver dock inte återkrävas, om det skall anses ha övergått på ett annat företag och om överföringen av stödet skall anses ändamålsenlig.

Om anläggningstillgångar, som ägs av en fastighetssammanslutning eller kommun och för vilka stöd har beviljats, under den tid som avses i 1 mom. överlåts till något annat företag än ett sådant som kan få stöd enligt denna lag, skall investeringsstödet återbetalas inom sex månader efter överlåtelsen. Sker under nämnda tid någon annan väsentlig förändring i de förhållanden som utgjort grund för beviljande av sådant stöd som avses i detta moment, kan det bestämmas att stödet skall återbetalas helt eller delvis.

Det kan bestämmas att på stöd som återkrävs skall betalas en årlig ränta som räknas från dagen för utbetalningen av stödet och som motsvarar grundräntan ökad med fyra procentenheter. Om stöd som återkrävs inte återbetalas senast på utsatt förfallodag, skall på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen (633/1982) .

Om anläggningstillgångar som har varit föremål för investeringsstöd, och som tillhör ett sådant företag som då investeringsstödet enligt 6 § beviljas bedöms utöver företagaren sysselsätta andra personer motsvarande högst två årsverken och vars investeringsstöd uppgår till högst 50 000 euro, säljs eller på något annat sätt överlåts eller annars övergår till någon annan under de fem år som följer på utbetalningen av den sista stödposten, och nya motsvarande anläggningstillgångar inte anskaffas i stället, skall det bestämmas att investeringsstödet helt eller delvis skall återbetalas. Stödet behöver inte återkrävas, om försäljningen av anläggningstillgångarna har förorsakats av att företagaren har förlorat sin arbetsförmåga eller av något annat jämförbart tvingande skäl. Stödet behöver inte heller återkrävas, om det skall anses ha övergått på ett annat företag och om överföringen av stödet skall anses ändamålsenlig.

Om verksamhet som har varit föremål för sådant investeringsstöd som avses i 1 mom. upphör under den tid som nämns i sagda moment, kan det bestämmas att stödet skall återbetalas helt eller delvis, om detta är motiverat av någon särskild orsak som hänför sig till användningen av stödet.

På belopp som skall återbetalas skall erläggas ränta enligt 32 § 4 mom. då sex månader förflutit från den dag då överlåtelsen eller övergången av anläggningstillgångarna skedde eller verksamheten upphörde.

Om stödtagaren under de fem år som följer på utbetalningen av den sista posten av det stöd som avses i 13 § säljer eller på något annat sätt överlåter anläggningstillgångar för vilka stöd beviljats eller en del av sådana anläggningstillgångar till någon annan och inte anskaffar nya motsvarande anläggningstillgångar i stället, skall det bestämmas att verksamhetsmiljöstödet till motsvarande del skall återbetalas helt eller delvis. Stödet behöver dock inte återkrävas, om det skall anses ha övergått på någon annan och om överföringen av stödet skall anses ändamålsenlig.

Beträffande ränta som skall betalas på stöd som skall återbetalas gäller vad som bestäms i 32 § 4 mom.

Det skall bestämmas att stöd skall återbetalas helt eller delvis, om stödtagaren

På stöd som skall återbetalas skall betalas ränta enligt 32 § 4 mom., och dessutom kan det bestämmas att en tilläggsränta, som utgör skillnaden mellan den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen och ovan nämnda ränta, skall betalas.

Om anläggningstillgångar som har varit föremål för sådant investeringsstöd som avses i 32 eller 33 § eller sådant verksamhetsmiljöstöd som avses i 34 § förstörs i samband med ett skadefall under den tid som avses i de nämnda paragraferna, skall det bestämmas att av det försäkringsbelopp som eventuellt erhålls till handels- och industriministeriet skall betalas en sådan del som motsvarar stödets andel av anläggningstillgångarna vid den tidpunkt då de anskaffades. Betalningsskyldigheten kan likväl gälla högst ett belopp som motsvarar stödet. Befrielse från betalningsskyldigheten kan beviljas i det fall att motsvarande nya anläggningstillgångar anskaffas i stället för dem som har förstörts. De villkor som uppställts i fråga om stödet gäller härvid för de nya anläggningstillgångarna.

Beslut om återbetalning av stöd fattas av handels- och industriministeriet i de fall som avses i 32 och 35 § och i de fall som avses i 33 och 34 § av den arbetskrafts- och näringscentral som har beviljat stödet. Till den del anläggningstillgångar som ägs av ett företag och som avses i 33 eller 34 § i sådana fall som avses i 36 § är föremål för skadefall, fattas beslut om återbetalning av stöd av den arbetskrafts- och näringscentral som har beviljat stödet och i övriga fall av handels- och industriministeriet.

I förvaltningsbeslut som handels- och industriministeriet eller en arbetskrafts- och näringscentral har fattat med stöd av denna lag får ändring inte sökas, med undantag för de beslut som avses i 32–36 §. Om sökande av ändring i beslut som avses i denna paragraf bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Beslut som avses i 32–36 § kan verkställas trots att besvär har anförts, om inte en domstol bestämmer något annat.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av lagen utfärdas genom förordning av statsrådet. Handels- och industriministeriet kan meddela arbetskrafts- och näringscentralerna föreskrifter som behövs för en opartisk och enhetlig behandling av de stödärenden som avses i denna lag.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Genom denna lag upphävs lagen den 10 december 1993 om företagsstöd (1136/1993) och statsrådets beslut av den 30 december 1993 om företagsstöd (1689/1993) jämte ändringar. De upphävda författningarna samt bestämmelser och anvisningar som meddelats med stöd av dem tillämpas dock fortfarande på de understöd som beviljats enligt dem. Bestämmelserna i 27–30 § i denna lag tillämpas dock även på stödbeslut som fattats med stöd av den upphävda lagen.

Denna lag tillämpas på stöd som efter att lagen trätt i kraft beviljas på ansökan som lämnats in till arbetskrafts- och näringscentralerna före lagens ikraftträdande eller därefter, då grunden för dessa stöd är investerings-, produktions- eller utvecklingsverksamhet som har inletts före lagens ikraftträdande eller därefter. I fråga om stöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter tillämpas lagen dock på stöd som beviljas utifrån ansökningar som lämnats in efter lagens ikraftträdande.

Beslut om beviljande av stöd kan med stöd av denna lag fattas till utgången av 2007. Beslut om utbetalning av stöd kan i fråga om finansiering ur Europeiska gemenskapens strukturfonder och motsvarande nationella finansiering fattas till utgången av 2008. Beslut om utbetalning som gäller enbart nationell finansiering kan fattas i enlighet med beslutsvillkoren för utbetalning av stöd. (22.12.2006/1337)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.