895/1999

Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna ska innehålla tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser genomförandet av planen har för

(11.2.2016/119)

Miljöministeriet skall svara för uppföljningen av områdesanvändningens och den byggda miljöns tillstånd och utveckling och se till att det finns behövliga datasystem för detta.

Närings-, trafik- och miljöcentralen främjar och styr ordnandet av uppföljningen av områdesanvändningens och den byggda miljöns tillstånd och utveckling inom sitt verksamhetsområde samt svarar för sin del för ordnandet av nödvändig uppföljning. (29.12.2009/1829)

Förbundet på landskapsnivå skall inom sitt område svara för den uppföljning av områdesanvändningens, region- och samhällsstrukturens, den byggda miljöns samt kultur- och naturmiljöns tillstånd och utveckling som planeringen på landskapsnivå förutsätter.

Kommunen skall inom sitt område svara för den uppföljning av områdesanvändningens, byggandets och den byggda miljöns samt kultur- och naturmiljöns tillstånd och utveckling som skötseln av planläggnings- och byggnadsväsendet förutsätter.

Den som utarbetar en plan skall ha för planeringsuppgiften lämplig högskoleexamen och tillräcklig erfarenhet med tanke på uppgiftens svårighetsgrad.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet skall övervaka att planerna iakttas, sörja för behandlingen av tillstånd för byggande och andra åtgärder samt för sin del övervaka underhållet och skötseln av den byggda miljön och byggnaderna enligt vad som bestäms om saken.

Om övriga kommunala myndigheters deltagande i myndigheternas tillsyn över byggandet samt om ordnande av granskningen av projektbeskrivningar i fråga om stadsbilden och i tekniskt hänseende kan föreskrivas genom en instruktion.

Byggnadsinspektören skall ha för uppgiften lämplig högskoleexamen inom byggnadsbranschen. Inspektören skall dessutom ha tillräcklig erfarenhet av uppgifter i anslutning till projekteringen av byggnader och utförande av byggnadsarbete. Byggnadsinspektören lyder under kommunens byggnadstillsynsmyndighet i uppdrag som grundar sig på markanvändnings- och bygglagen.

Byggnadsinspektören och andra tjänstemän som utför byggnadstillsynsuppdrag samt marknadstillsynsmyndigheten skall på begäran styrka sin identitet och tjänsteställning när de utför uppdrag i anslutning till verkställigheten av markanvändnings- och bygglagen.

Angående Finlands byggbestämmelsesamling gäller vad som i förordningen om Finlands författningssamling (696/1980) bestäms om beslut av ett ministerium.

De föreskrifter om husbyggande som utfärdas av andra statliga myndigheter skall överensstämma med de allmänna föreskrifterna om byggande i Finlands byggbestämmelsesamling. Vid beredningen av föreskrifter som avviker från dessa skall miljöministeriets utlåtande begäras om saken.

Förslaget till byggnadsordning skall i kommunen hållas offentligt framlagt under minst 30 dagar. Kommunmedlemmarna och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot förslaget. Anmärkningen skall ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Offentligt framläggande och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information.

Utlåtande om förslaget till byggnadsordning skall begäras av närings-, trafik- och miljöcentralen, förbundet på landskapsnivå och den kommun vars område påverkas av byggnadsordningen när det gäller områdesanvändningen eller bebyggandet av området. (29.12.2009/1829)

Vad som i 32 § föreskrivs om ny framläggning av planförslag tillämpas även när förslaget till byggnadsordning har förändrats väsentligt sedan det varit offentligt framlagt.

Beredningen av riksomfattande mål för områdesanvändningen skall ordnas så att därigenom skapas förutsättningar för en offentlig debatt om saken och för växelverkan mellan olika parter.

Vid beredningen av riksomfattande mål för områdesanvändningen skall deras miljökonsekvenser och andra konsekvenser utredas och bedömas på det sätt som föreskrivs i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) . (19.5.2005/348)

Utlåtande om förslaget till riksomfattande mål för områdesanvändningen skall begäras av

Förbund på landskapsnivå ska vid utarbetandet av en landskapsplan i tillräcklig mån samarbeta med berörda kommuner, statliga myndigheter och andra parter som är centrala med avseende på landskapsplanläggningen. I nationellt betydande ärenden ska kontakt upprätthållas med miljöministeriet och de ministerier som saken berör. (11.2.2016/119)

Vid beredningen av ett beslut om att utarbeta en landskapsplan delområdesvis enligt 27 § 2 mom. markanvändnings- och bygglagen skall berörda kommuner höras.

Landskapsplanen presenteras på en karta eller kartor i en sådan skala att principerna för områdesanvändningen, nödvändiga områden och planens övriga innehåll framgår på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av behovet av styrning av områdesanvändningen.

Landskapsplanebestämmelserna presenteras på en landskapsplanekarta eller som en separat handling.

I beskrivningen av landskapsplanen skall ingå

De faktorer som avses i 1 mom. skall i planbeskrivningen presenteras på det sätt och i den omfattning som planens syfte förutsätter och så att förutsättningar för växelverkan vid beredningen av planen skapas. Till planbeskrivningen skall fogas ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen. (19.5.2005/348)

Planbeskrivningen ska dessutom utarbetas med iakttagande av de krav på miljörapporter som anges i artikel 5 i och bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. (9.3.2017/145)

Sådant samråd mellan myndigheterna som avses i 66 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen anordnas när planläggningen inleds samt innan planförslaget har varit offentligt framlagt. Utlåtandena om planförslaget ska vara tillgängliga vid samrådet mellan myndigheterna.

Förbundet på landskapsnivå ska komma överens med närings-, trafik- och miljöcentralen och de ministerier som saken gäller om anordnande av samråd och ge in det material som behövs för samrådet.

Till samråd kallas dessutom andra myndigheter vars verksamhetsområde saken kan gälla. Över samrådet upprättas en promemoria, av vilken framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet.

Förslaget till landskapsplan skall hållas offentligt framlagt i kommunerna i planområdet under minst 30 dagar. Berörda kommuners medlemmar och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot planförslaget. Anmärkningen skall ges in till förbundet på landskapsnivå före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Offentligt framläggande och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i berörda kommuner, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information.

Utlåtande om förslaget till landskapsplan ska före framläggandet begäras av

14 § har upphävts genom A 11.2.2016/119 .

Förbundet på landskapsnivå skall informera kommunerna inom sitt område om anhängiga planer och om andra åtgärder som påverkar planeringen av områdesanvändningen, den byggda miljön och styrningen av byggandet i kommunerna.

Generalplanen presenteras på en karta eller kartor i en sådan skala att principerna för områdesanvändningen, nödvändiga områden och planens övriga innehåll framgår på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av behovet av styrning av områdesanvändningen och byggandet och generalplanens syfte.

Om generalplanen har utarbetats som en sådan generalplan utan rättsverkningar som avses i 45 § markanvändnings- och bygglagen, skall detta framgå av generalplanen.

I beskrivningen av generalplanen skall ingå

De faktorer som avses i 1 mom. skall i planbeskrivningen presenteras på det sätt och i den omfattning som planens syfte förutsätter och så att förutsättningar för växelverkan vid beredningen av planen skapas. Till planbeskrivningen skall fogas ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen. (19.5.2005/348)

Planbeskrivningen ska dessutom utarbetas med iakttagande av de krav på miljörapporter som anges i artikel 5 i och bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. (9.3.2017/145)

Sådant samråd mellan myndigheterna som avses i 66 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen anordnas under beredningen av en plan innan kommunen ger intressenterna tillfälle att framföra sina åsikter samt vid behov efter det att planförslaget har varit offentligt framlagt och åsikterna och utlåtandena om det har erhållits. (1.2.2007/118)

Vid samrådet ska myndigheterna föra fram eventuella mål på riks- och landskapsnivå samt andra centrala mål, frågor som är viktiga med tanke på statens genomförandeskyldighet samt myndigheternas åsikter om behovet av undersökningar och utredningar. (24.5.2017/298)

Myndigheterna skall framföra sin åsikt om vilka undersöknings- och utredningsbehov som finns i anslutning till planen i ett så tidigt skede som möjligt. (1.2.2007/118)

Kommunen skall komma överens med närings-, trafik- och miljöcentralen om anordnande av samråd och ge in det material som behövs för samrådet. (29.12.2009/1829)

Till samråd kallas de myndigheter vars verksamhetsområde saken kan gälla. Miljöministeriet kallas till ett sådant samråd där frågor som är centrala för stora stadsregioner behandlas.

Över samrådet upprättas en promemoria, av vilken framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet.

Förslaget till generalplan skall hållas offentligt framlagt i kommunen under minst 30 dagar. Kommunmedlemmarna och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot planförslaget. Anmärkningen skall ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Offentligt framläggande och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information.

Om generalplanen utarbetas på det sätt som avses i 44 § 1 mom. eller 72 § 1 och 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen så att den styr byggandet, ska framläggandet av förslaget till generalplan skriftligen meddelas sådana ägare och av kommunen kända innehavare av mark inom generalplaneområdet som har sin hemkommun på en annan, i befolkningsdatasystemet antecknad ort eller vars adress kommunen i övrigt har kännedom om. Meddelandet får sändas som vanligt brev. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personen i fråga har godkänt förslaget till generalplan. Personen anses ha fått del av meddelandet om det har postats senast en vecka före framläggandet. (24.5.2017/298)

I ett meddelande som avses i 2 mom. skall särskilt nämnas om, och till vilka delar, avsikten är att generalplanen skall utarbetas som en sådan generalplan utan rättsverkningar som avses i 45 § markanvändnings- och bygglagen.

Utlåtande om förslaget till generalplan skall begäras av

Om en generalplan som är gemensam för flera kommuner utarbetas enligt 48 § 2 mom. markanvändnings- och bygglagen, skall de grundade anledningar som avses i nämnda moment och en utredning om den gemensamma generalplanens anpassning till landskapsplanens helhet presenteras i planbeskrivningen. I övrigt tillämpas på beskrivningen av en gemensam generalplan vad som i 17 § bestäms om beskrivningen av en generalplan.

22 § har upphävts genom A 11.2.2016/119 .

Om inte något annat föreskrivs i detta kapitel, tillämpas på en gemensam generalplan det som i denna förordning föreskrivs om en generalplan.

Detaljplanen presenteras på en grundkarta i skala 1:2 000 eller, om planens syfte eller innehåll förutsätter det, i en större skala.

En detaljplan kan presenteras i en mindre skala än 1:2 000, om kraven på utformningen av detaljplanen uppfylls med beaktande av planens syfte och innehåll. (24.5.2017/298)

Detaljplanen innehåller även kommundelarnas nummer och eventuella namn, byggnadskvarterens nummer samt gatornas namn och eventuella namn på andra allmänna områden.

En detaljplan som omfattar endast sådant som avses i 3 mom. kan utan hinder av 1 mom. presenteras i en skala som är ändamålsenlig med avseende på planens innehåll.

I beskrivningen av detaljplanen skall ingå

De faktorer som avses i 1 mom. skall i planbeskrivningen presenteras på det sätt och i den omfattning som planens syfte förutsätter och så att förutsättningar för växelverkan vid beredningen av planen skapas. Till planbeskrivningen skall enligt behov fogas ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen. (19.5.2005/348)

Om en detaljplan utarbetas för ett område på vilket ingen generalplan med rättsverkningar är i kraft, skall i beskrivningen av detaljplanen dessutom redogöras för hur planen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och landskapsplanen.

Planbeskrivningen ska dessutom utarbetas med iakttagande av de krav på miljörapporter som anges i artikel 5 i och bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. (9.3.2017/145)

Sådant samråd mellan myndigheterna som avses i 66 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen anordnas under beredningen av en plan innan kommunen ger intressenterna tillfälle att framföra sina åsikter samt vid behov efter det att planförslaget har varit offentligt framlagt och åsikterna och utlåtandena om det har erhållits. (1.2.2007/118)

Vid samrådet ska myndigheterna föra fram eventuella mål på riks- och landskapsnivå samt andra centrala mål, frågor som är viktiga med tanke på statens genomförandeskyldighet samt myndigheternas åsikter om behovet av undersökningar och utredningar. (24.5.2017/298)

Myndigheterna skall framföra sin åsikt om vilka undersöknings- och utredningsbehov som finns i anslutning till planen i ett så tidigt skede som möjligt. (1.2.2007/118)

Kommunen skall komma överens med närings-, trafik- och miljöcentralen om anordnande av samråd och ge in det material som behövs för samrådet. (29.12.2009/1829)

Till samråd kallas de myndigheter vars verksamhetsområde saken kan gälla. Miljöministeriet kallas till ett sådant samråd där frågor som är centrala för stora stadsregioner behandlas.

Över samrådet upprättas en promemoria, av vilken framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet.

Förslaget till detaljplan skall hållas offentligt framlagt i kommunen under minst 30 dagar. Ett förslag till sådan ändring av detaljplanen som har ringa verkningar skall dock hållas framlagt under minst 14 dagar.

Kommunmedlemmarna och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot planförslaget. Anmärkningen skall ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Offentligt framläggande och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information.

Framläggandet av förslaget till detaljplan skall skriftligen meddelas varje kommun som gränsar till detaljplaneområdet samt också sådana ägare och av kommunen kända innehavare av mark inom detaljplaneområdet som har sin hemkommun på en annan, i befolkningsdatasystemet antecknad ort eller vars adress kommunen i övrigt har kännedom om. Meddelandet får sändas som vanligt brev. Ett meddelande behöver dock inte sändas, om personen i fråga har godkänt förslaget till detaljplan. Personen anses ha fått del av meddelandet, om det har postats senast en vecka före framläggandet.

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas inte, om detaljplanen omfattar endast sådant som avses i 24 § 3 mom.

Utlåtande om förslaget till detaljplan skall begäras av

Kommunen ska ha en karta eller en kartsammanställning eller en informationstjänst, varav framgår kommunens hela detaljplan sådan den är i kraft. På denna uppdaterade karta eller i denna uppdaterade informationstjänst ska gatunamn, namn på andraallmänna områden och kommundelars eller kvarters nummer utmärkas så som dessa genom separat beslut av kommunen enligt 55 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen är. (30.12.2008/1130)

När kommunen ger ett utdrag ur eller annan kopia av gällande detaljplan ska av utdraget ellerkopian framgå de gatunamn, andra namn på allmänna områden eller kommundelars eller kvarters nummer inom området som ändrats genom separat beslut av kommunen. (30.12.2008/1130)

Kommunen skall också föra förteckning över beslut om sådan bedömning av detaljplanens aktualitet som avses i 60 § markanvändnings- och bygglagen.

I 62 § markanvändnings- och bygglagen avsedd möjlighet för intressenter att framföra sina åsikter när en plan bereds kan ges genom att beredningsmaterialet läggs fram och intressenterna ges möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina åsikter inom en viss tid eller vid ett särskilt möte om planen eller på något annat lämpligt sätt. I detta sammanhang kan även andra kommunmedlemmar framföra sina åsikter.

Möjligheten att framföra åsikter skall kungöras på ett sätt som fungerar med hänsyn till intressenternas tillgång till information och som fastslagits i programmet för deltagande och bedömning. Om inte något annat sätt att informera anses vara lämpligt med beaktande av omständigheterna, kungörs saken i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs. Meddelandet skall dock alltid publiceras i minst en dagstidning med allmän spridning på orten.

Det som i 2 mom. föreskrivs om information iakttas i tillämpliga delar även i fråga om sådan information om att planläggning har inletts som avses i 63 § markanvändnings- och bygglagen, om inte denna information ges i samband med informationen om planläggningsöversikten.

Vid beredningen av en detaljplan som har ringa verkningar eller en detaljplaneändring som har ringa verkningar kan intressenterna ges tillfälle att framföra sina åsikter samtidigt som de informeras om att planläggningen har inletts. I ett sådant fall behöver informationen inte publiceras i en dagstidning. (24.5.2017/298)

Om projektets miljökonsekvenser bedöms på det sätt som avses i 9 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen i samband med planläggning, ska den i 2 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedda (252/2017) projektansvarige utarbeta och lämna in en redogörelse för hur projektets miljökonsekvenser bedöms till den myndighet som svarar för utarbetandet av planen. Redogörelsen ska innehålla de uppgifter som avses i 3 § i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (277/2017) .

Den myndighet som svarar för utarbetandet av planen ska foga redogörelsen till programmet för deltagande och bedömning av planen och lämna in den även till den i 10 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedda kontaktmyndigheten. Programmet för deltagande och bedömning, som innefattar redogörelsen ska hållas offentligt framlagt och intressenterna ska ges tillfälle att framföra sina åsikter om det. För framförandet av åsikter ska det reserveras 30 dagar eller av särskilda skäl högst 60 dagar. Åsikterna ska utan dröjsmål lämnas även till kontaktmyndigheten för kännedom.

Efter att ha erhållit ovan nämnda redogörelse ska kontaktmyndigheten utifrån uppgifterna i redogörelsen ge ett utlåtande till den projektansvarige om omfattningen och exaktheten av de uppgifter som den projektansvarige ska inkludera i den miljökonsekvensbeskrivning som gäller projektet. Kontaktmyndigheten ska ge sitt utlåtande inom en månad från det att den i 2 mom. avsedda tid som reserverats för inlämnande av åsikter har löpt ut. Innan utlåtandet ges ska kontaktmyndigheten ge andra myndigheter som ärendet sannolikt berör tillfälle att framföra sin åsikt. Detta är emellertid inte behövligt, om myndigheterna i fråga har haft möjlighet att framföra sin åsikt som en del av planens förfarande för växelverkan och deras ställningstaganden är tillgängliga för kontaktmyndigheten.

För innehållet i kontaktmyndighetens utlåtande och skyldigheten att publicera utlåtandet på internet gäller vad som föreskrivs i 18 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

Om projektets miljökonsekvenser bedöms på det sätt som avses i 9 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen i samband med planläggning, ska den i 2 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedda projektansvarige utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning som innehåller de uppgifter som avses i 4 § i statsrådets förordning om förfarandet för miljökonsekvensbedömning och lämna in den till den myndighet som svarar för utarbetandet av planen. Konsekvensbeskrivningen ska basera sig på den redogörelse som avses i 30 a 1 § mom. samt på det utlåtande som kontaktmyndigheten gett om redogörelsen. Den myndighet som svarar för utarbetandet av planen fogar konsekvensbeskrivningen till planens beredningsmaterial och lämnar in den även till kontaktmyndigheten.

När beredningsmaterialet innehåller en konsekvensbeskrivning enligt 1 mom. ska materialet hållas offentligt framlagt och minst 30 dagar ska reserveras för i 30 § 1 mom. avsett framförande av åsikter när planen bereds. Om konsekvensbeskrivningen dock av grundad anledning inte kan fogas till planens beredningsmaterial och intressenterna därför inte har möjlighet att framföra sina åsikter i beredningsskedet, ska tillfälle att framföra åsikter ges senast när planförslaget hålls offentligt framlagt.

Den myndighet som svarar för utarbetandet av planen ska ge de myndigheter vars verksamhetsområde projektet sannolikt gäller tillfälle att framföra sin åsikt om konsekvensbeskrivningen. För framförande av åsikter ska minst 30 dagar reserveras. Den myndighet som svarar för utarbetandet av planen ska utan dröjsmål lämna in ställningstagandena och de i mom. 2 avsedda åsikterna även till den i 10 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedda kontaktmyndigheten.

Kontaktmyndigheten ska ge den projektansvarige en i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedd motiverad slutsats. Den motiverade slutsatsen ska ges inom två månader från det att den i 2 mom. avsedda tid som reserverats för inlämnande av åsikter har löpt ut.

Om kontaktmyndigheten inte kan sammanställa en motiverad slutsats utifrån konsekvensbeskrivningen, ska kontaktmyndigheten vid behov av den projektansvarige begära sådana i 4 § i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning avsedda tilläggsuppgifter som har omedelbar betydelse för sammanställandet av slutsatsen. Kontaktmyndigheten ska utan dröjsmål lämna tilläggsuppgifterna för kännedom även till den myndighet som svarar för utarbetandet av planen, som i sin tur ska begära åsikter om och ställningstaganden till tilläggsuppgifterna i enlighet med 2 och 3 mom.

För kontaktmyndighetens skyldighet att lämna in en motiverad slutsats till myndigheterna och andra instanser och publicera den på internet gäller vad som föreskrivs i 23 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

31 § har upphävts genom F 24.5.2017/298 .

Om planförslaget har förändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt, skall det läggas fram på nytt. Det är dock inte nödvändigt att lägga fram förslaget på nytt, om ändringarna gäller endast enskilt intresse och de intressenter som berörs av ändringarna hörs särskilt.

Information om att frågan om planläggning har väckts, om möjligheten att framföra åsikter när en plan bereds och om att ett planförslag finns framlagt ska i mån av möjlighet ges även i elektronisk form. Planförslaget ska om möjligt publiceras också elektroniskt.

Informationen enligt 1 mom. ska innehålla uppgift om var ytterligare information om saken finns att få och var åsikter om saken kan framföras.

Om projektets miljökonsekvenser bedöms på det sätt som avses i 9 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen i samband med planläggningen, ska det meddelande genom vilket intressenterna ges tillfälle att framföra åsikter om de handlingar som gäller projektets miljökonsekvensbedömning innehålla de uppgifter som avses i 5 § i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, och meddelandet ska alltid publiceras även elektroniskt på den myndighets internetsidor som svarar för utarbetandet av planen.

När en sådan stranddetaljplan som avses i 73 § markanvändnings- och bygglagen utarbetas, skall i tillämpliga delar iakttas det som i 5 och 6 kap. bestäms om detaljplan, om inte något annat bestäms i detta kapitel.

Om en markägare med stöd av 74 § markanvändnings- och bygglagen ser till att ett förslag till stranddetaljplan utarbetas för ett strandområde som han eller hon äger, skall markägaren sända programmet för deltagande och bedömning av planen till kommunen innan förfaranden enligt programmet inleds. Kommunen kan framföra anmärkningar mot programmet och förslag till kompletteringar av det till markägaren.

2 mom. har upphävts genom F 24.5.2017/298 . (24.5.2017/298)

Markägaren och den som utarbetat planen kallas till ett sådant samråd mellan myndigheter som avses i 26 §, om markägaren ser till att ett förslag till stranddetaljplan utarbetas för ett strandområde som han eller hon äger. Markägaren skall tillställa närings-, trafik- och miljöcentralen det material som behövs för samrådet.

Ett förslag till stranddetaljplan som markägaren har låtit utarbeta ges in till kommunen för godkännande. Kommunen skall tillställas en plankarta och en planbeskrivning i fyra exemplar, en utredning om hur information om inledande av planläggningen har givits, hur växelverkan under beredningen av planen har ordnats samt eventuella skriftliga åsikter och registrerade muntliga åsikter.

Tomtindelningen ska utarbetas så att

Bestämmelserna i 1 mom. 1 punkten tillämpas inte, om körförbindelsen till tomten och dess tekniska underhåll kan ordnas via en sådan tomt som avses i den nämnda punkten i form av ett servitut som anvisas vid tomtindelningen och som vid fastighetsförrättningen stiftas för högst två tomter.

Tomtindelningen kan trots vad som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten och 2 mom. utarbetas även på något annat ändamålsenligt sätt, om trafikförbindelsen till tomten ordnas enligt vad som uttryckligen bestämts i detaljplanen eller om tomtindelningen utarbetas för ett kvarter som har en gällande tredimensionell tomtindelning eller för ett kvarter för vilket en sådan planeras.

En separat tomtindelning utarbetas av kommunens fastighetsingenjör eller på hans eller hennes förordnande av någon annan kommunal tjänsteinnehavare som ska ha högskoleexamen inom lantmäteribranschen eller någon annan examen inom lantmäteribranschen på minst teknikernivå.

En separat tomtindelning utarbetas på en karta ( tomtindelningskarta ), som ska ange tomternas nummer, arealer, gränsernas längd, råpunkter samt deras koordinater och byggnader på området, de fastigheter och arealer som bildar tomterna samt delarealer. Dessutom ska på tomtindelningskartan enligt behov visas kända underjordiska ledningar samt eventuella servitut och andra nyttjanderättigheter på området. I fråga om tredimensionella fastigheter anges dock inga arealer eller delarealer.

Om tomtindelningen ingår i detaljplanen, anges tomternas nummer och gränser på detaljplanekartan. Andra uppgifter som nämns i 1 mom. kan anges på en separat karta.

Ett separat förslag till tomtindelning ska i kommunen hållas offentligt framlagt under minst 14 dagar. De som enligt 79 § markanvändnings- och bygglagen ska höras i samband med beredningen av tomtindelningen har rätt att göra anmärkning mot förslaget till tomtindelning. Anmärkningen ska ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Framläggandet och rätten att göra anmärkning ska meddelas dem som enligt 1 mom. har rätt att göra anmärkning. Meddelandet får sändas som vanligt brev. Meddelandet behöver dock inte sändas, om personen i fråga har godkänt förslaget till tomtindelning. Personen anses ha fått del av meddelandet, om det har postats senast en vecka före framläggandet.

Om alla de som saken gäller skriftligen har godkänt tomtindelningsförslaget, behöver förslaget inte läggas fram för allmänheten.

Information om godkännande av separat tomtindelning skall ges i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen.

I en gatuplan skall anges för vilka olika ändamål gatuområdet används samt hur gatan passar in i omgivningen och påverkar miljöbilden, om det på grund av områdets eller byggåtgärdens natur är nödvändigt.

Av gatuplanen skall framgå principerna för trafikarrangemangen på gatan, torrläggning och ledande av regnvatten, gatans höjdläge och beläggningsmaterial samt vid behov planteringar samt fasta konstruktioner och anläggningar.

När en gatuplan bereds, iakttas bestämmelserna i 30 § i tillämpliga delar. Möjlighet att delta i beredningen av en gatuplan kan dock även ordnas i samband med detaljplanläggning eller annan planering av en större områdeshelhet.

Ett förslag till gatuplan skall i kommunen hållas offentligt framlagt under minst 14 dagar. Intressenterna har rätt att göra anmärkning mot förslaget. Anmärkningen skall ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt.

Framläggandet och rätten att göra anmärkning skall meddelas ägare och innehavare av fastigheter som gränsar till det planerade området. Meddelandet får sändas som vanligt brev. Meddelandet behöver dock inte sändas, om personen i fråga har godkänt förslaget till gatuplan. Personen i fråga anses ha fått del av meddelandet, om det har postats senast en vecka före framläggandet. Om det finns även andra intressenter, skall framläggandet och rätten att göra anmärkning kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen.

Kommunen skall i fråga om sådant besittningstagande av gatuområde som avses i 95 § i markanvändnings- och bygglagen och sådan syn som med anledning därav vid behov skall hållas informera områdets ägare och innehavare senast 14 dagar före syneförrättningen och besittningstagandet enligt vad som föreskrivs i 54 och 60 § i förvaltningslagen (434/2003) . Om ägaren eller innehavaren inte anträffas, skall besittningstagandet av marken delges i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen.

Kommunen kan för att ordna gatuhållningen och för att samordna utrymmena för ledningar, anordningar och konstruktioner på gatuområdet samt över och under gatuområdet ha kartor eller register, till vilket ägaren eller innehavaren av ledningarna, anordningarna och konstruktionerna skall leverera nödvändiga uppgifter.

I en sådan plan för en park eller något annat allmänt område som avses i 90 § 4 mom. markanvändnings- och bygglagen skall principerna för bebyggandet och användningen av området presenteras.

Om planen för en park eller något annat allmänt område är av särskild betydelse för ägarna och innehavarna av fastigheter på de angränsande områdena, för dem som använder området eller för miljöbilden, skall vid beredningen av planen för området i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som vid beredningen av en gatuplan.

På ett parkområde eller något annat rekreationsområde som anvisats i detaljplanen får byggas endast mindre konstruktioner som lämpar sig för områdets syfte, om inte något annat anvisas i detaljplanen eller i en plan som avses i 46 §.

På ett annat än i 1 mom. avsett allmänt område får inte uppföras byggnader som inte lämpar sig för områdets syfte.

Huvudprojekteraren ska i samarbete med den som påbörjar ett byggprojekt så som projektets karaktär och omfattning förutsätter

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska huvudprojekteraren i samarbete med den som påbörjar ett byggprojekt så som projektets karaktär och omfattning förutsätter innan planeringen påbörjas utreda byggnadens byggnadshistoria, byggnadens särdrag och skick, tidigare utförda reparationer och ändringar och vilka konsekvenser för planeringen sådana omständigheter har som kommer fram under byggnadsarbetet då konstruktioner öppnas eller rivs.

49 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

50 § har upphävts genom F 6.3.2014/201 .

51 § har upphävts genom F 30.11.2017/789 .

52 § har upphävts genom F 30.11.2017/789 .

53 § har upphävts genom F 4.5.2017/241 . (4.5.2017/241)

54 § har upphävts genom F 30.11.2017/789 .

När kraven på en byggnad tillämpas skall även miljökonsekvenserna under byggnadens användningstid beaktas så att byggnaden på det sätt som dess användningsändamål förutsätter är hållbar i fråga om sina ekologiska egenskaper. Vid planeringen av en byggnad skall i mån av möjlighet utredas den miljöbelastning som byggnadsmaterialen och byggnadsförnödenheterna förorsakar under byggnadens livslängd. Särskild vikt skall fästas vid att byggnadsdelarna och de tekniska anordningarna skall kunna repareras och bytas ut.

I en ansökan eller anmälan om byggande eller rivning av en byggnad eller en del av en byggnad skall ges en utredning om mängden och slaget av byggavfall samt om sorteringen av avfallet, såvida avfallets mängd inte är ringa. I ansökan eller anmälan skall särskilt informeras om bygg- eller rivningsavfall som är farligt för hälsan eller miljön och om hanteringen av det.

Byggnadens och byggnadsdelarnas planerade användningstid beaktas i den bruks- och underhållsanvisning som skall utarbetas för byggnaden.

När utrymmen och anläggningar som betjänar fastighetens avfallshantering ordnas skall avseende fästas vid arten av den verksamhet som bedrivs i byggnaden samt möjligheten att placera uppsamlingskärl för avfallet enligt vad som särskilt bestäms om saken. Vid behov skall dessa utrymmen och anläggningar inhägnas eller på annat sätt skyddas för undvikande av brandfara och miljöolägenheter.

Vid prövning av var ett byggnadsprojekt skall placeras och hur lämplig byggplatsen är skall man se till att skyddsavstånden är tillräckliga för att sådana risker för storolyckor som orsakas av farliga ämnen skall kunna avvärjas.

Brandfarliga byggnader får inte placeras närmare än 15 meter från mark som någon annan äger eller innehar, inte heller närmare än 20 meter från en byggnad som står på mark som någon annan äger eller innehar.

En byggnad utanför ett detaljplaneområde får inte utan vederbörandes medgivande byggas närmare än fem meter från mark som någon annan äger eller innehar, och inte närmare än tio meter från en byggnad som står på mark som någon annan äger eller innehar, om det inte finns särskilda skäl för detta.

Byggnadens yttertak får mot gatan och gården ha högst 45 graders lutning från fasadplanets övre kant. Undantag från detta kan göras om det är motiverat av en orsak som hänför sig till stadsbilden eller byggnadens exteriör.

Byggnadshöjden är lika med avståndet från markytan till skärningslinjen mellan fasadplanet och yttertaket.

Överskridningar av den byggnads- eller takhöjd som angivits i detaljplanen kan tillåtas i fråga om anläggningar som tjänar byggnadens användningsändamål samt i fråga om enkla gavlar och torn, om de är anpassade till byggnaden och miljöbilden och inte förorsakar grannarna betydande olägenhet.

Om inte något annat bestäms i detaljplanen, får byggnadens trappor, balkonger, burspråk, taksprång och motsvarande utsprång samt en sådan del av ytterväggen som beror på tilläggsisolering i ringa mån sträcka sig över tomtgränsen mot gatan eller något annat allmänt område enligt vad som bestäms i kommunens byggnadsordning.

De byggnadsdelar som sträcker sig över tomtgränsen får inte störa användningen av ett allmänt område för dess egentliga syfte.

Beträffande ansökan om bygglov ska närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande inhämtas med stöd av 133 § i markanvändnings- och bygglagen, om bygglov söks för ett område som ingår i

Utlåtande behövs dock inte, om byggandet grundar sig på ett undantagsbeslut av närings-, trafik- och miljöcentralen eller ett undantagsbeslut av kommunen i det fall att närings-, trafik- och miljöcentralen har gett utlåtande om den ansökan som beslutet avser. Med stöd av 1 mom. 4 punkten behövs utlåtande inte heller, om en generalplan med rättsverkningar eller en detaljplan är i kraft på området.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ge sitt utlåtande inom tre månader från det att begäran om utlåtande har mottagits.

I byggnadsordningen kan det bestämmas att anmälningsförfarande i stället för tillståndsförfarande skall tillämpas på byggande utanför detaljplaneområde av en mindre ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad eller som är nödvändig för bedrivandet av jordbruk, dock inte en bastubyggnad.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller även uppförande av en sådan motsvarande ekonomibyggnad som anvisats i detaljplanen.

62 § har upphävts genom F 6.3.2014/201 .

63 § har upphävts genom F 6.3.2014/201 .

Om bygglov eller åtgärdstillstånd söks för byggande av en mast, skall till ansökan om tillstånd fogas

Vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 2 punkten gäller i tillämpliga delar en ansökan om tillstånd för byggande av ett vindkraftverk.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska när den i enlighet med 133 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen underrättar grannarna om en bygglovsansökan reservera dem minst 7 dagar att göra en anmärkning. När det är fråga om ett projekt på vilket det förfarande vid miljökonsekvensbedömning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas ska byggnadstillsynsmyndigheten dock reservera grannarna minst 14 dagar för att göra en anmärkning. Meddelandet om ansökan får sändas per post i brevform.

Om grannen inte är känd eller inte utan besvär kan anträffas eller om de grannar som ska höras är fler än tio, anses meddelandet om ansökan ha blivit delgivet grannarna när ansökan har kungjorts i den ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen.

Sökanden kan till sin ansökan foga en utredning om att grannarna eller en del av grannarna är medvetna om projektet och om deras eventuella ståndpunkter med anledning av byggandet. Till den del sökanden har rett ut att grannarna har hörts, är sådant hörande som avses i 1 mom. inte behövligt.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska svara för att behövlig information om det aktuella projektet ges på byggplatsen. Vid bedömningen av om informationen är behövlig och hur den ska ges beaktas bland annat projektets storlek och läge. Syftet med informationen är att upplysa allmänheten om en sådan väsentlig förändring i omgivningen som följer av byggandet eller någon annan åtgärd.

Information om en ansökan som avses i 132 § i markanvändnings- och bygglagen ska ges genom ett kommunalt elektroniskt tillkännagivande i enlighet med kommunallagen. I tillkännagivandet ska ärendet och den myndighet som avgör ärendet anges. Dessutom ska där uppges var och hur länge ansökningsskrifterna hålls framlagda, hur anmärkningar inlämnas och vem som ger tilläggsuppgifter i ärendet.

Om rivning av en byggnad eller en del av en byggnad kan innebära att en historiskt eller arkitektoniskt värdefull byggnad eller stadsbild eller byggd miljö förstörs, skall kommunens byggnadstillsynsmyndighet inom 14 dagar efter det att den fått rivningsanmälan eller en ansökan om sådant bygglov som leder till rivning av en byggnad, underrätta kommunstyrelsen och närings-, trafik- och miljöcentralen om det.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet skall underrätta den kommunala myndighet som svarar för bedömningen av detaljplanens aktualitet om att en ansökan om bygglov blivit anhängig, om det är uppenbart att en sådan bedömning av detaljplanens aktualitet som avses i 60 § 2 mom. markanvändnings- och bygglagen skall utföras innan bygglov beviljas. Behandlingen av bygglovet skall då skjutas upp tills detaljplanens aktualitet har bedömts eller det har konstaterats att någon bedömning inte behövs.

Sedan kommunen fått ett meddelande enligt 1 mom. skall den utan onödigt dröjsmål bedöma detaljplanens aktualitet och meddela byggnadstillsynsmyndigheten resultatet av bedömningen.

Kommunen skall underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder så snart lovet eller tillståndet har beviljats. Till underrättelsen skall fogas tillståndsbeslutet samt en omgivningskarta som visar var området eller byggnaden ligger.

70 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

71 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

72 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

Den ansvariga arbetsledaren ska så som projektets art och omfattning förutsätter

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska den ansvariga arbetsledaren så som reparations- och ändringsarbetets art och omfattning förutsätter under byggnadsarbetet se till att omständigheter som kommer fram då konstruktioner öppnas och rivs beaktas under byggnadsarbetet.

Vad som föreskrivs i 1 mom. 1–5 punkten och 2 mom. om ansvarig arbetsledare, tillämpas också på arbetsledare för ett specialområde.

74 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

75 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

76 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

77 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

78 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

79 § har upphävts genom F 12.3.2015/215 .

För en tomt eller för en fastighet som är byggplats kan som ett sådant byggnadsservitut som avses i 158, 158 a och 159 § markanvändnings- och bygglagen stiftas en rätt att bestående eller för viss tid belasta en annan fastighet genom att:

En anteckning om stiftande eller upphävande av ett byggnadsservitut ska sedan beslutet vunnit laga kraft göras i fastighetsregistret för innehavaren av servitutsrätten och den belastade fastigheten. Ett byggnadsservitut som införts i fastighetsregistret är i kraft även om fastigheten övergår i någon annans ägo.

Om tomtindelningen eller fastighetens gränser ändras, ska förrättningsingenjören eller när det gäller sammanslagning av fastigheter, den som för fastighetsregistret genom sitt beslut samtidigt rätta servitutet så att det motsvarar ändringen och avlägsna de servitut som till följd av ändringen i fastighetsindelningen blivit onödiga. Då kvarters- och tomtnumret ändras ska fastighetsregisterföraren avgöra ärendet efter att vid behov ha hört dem som saken gäller.

Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller även de beslut som avses i 161, 161 a, 162–164, 164 a och 164 b § i markanvändnings- och bygglagen.

Fastighetsägare har rätt att bygga en inhägnad vid tomtgränsen, om inte något annat bestäms i detaljplanen eller byggnadsordningen eller om inte kommunens byggnadstillsynsmyndighet av särskilda skäl beslutar något annat. Byggnadstillsynsmyndigheten bestämmer vid behov om skyldighet att bygga inhägnad, inhägnadens art och placering samt om kostnadsfördelningen mellan grannarna.

Den som påbörjar ett byggprojekt skall se till att gatuområdet eller ett annat allmänt område samt kommunaltekniska och motsvarande anordningar skyddas mot skador och att skador repareras. I bygglovet eller under byggnadsarbetet kan föreskrivas om åtgärder som behövs för att olägenheter skall kunna undvikas.

I bygglovet eller under byggnadstiden kan dessutom bestämmas om inhägnande av byggplatsen, skyddskonstruktioner i syfte att förhindra person- och egendomsskador, åtgärder för att undvika trafikstörningar och andra störningar samt ordnande av byggnadsarbetet så att grannar och förbipasserande inte störs oskäligt.

Ägaren till en byggnad skall på en plats som syns från gatan eller någon annan trafikled och från trafikområdet inne på tomten sätta upp ett nummer eller en bokstav som beteckning för byggnaden och trapphuset enligt vad kommunen har beslutat om saken. Adressangivelsen skall också vägleda utrycknings- och servicetrafik samt annan trafik till fastigheten.

Till en sådan ansökan om undantag som avses i 171 § markanvändnings- och bygglagen skall fogas

I ansökan skall ges en bedömning av de centrala verkningarna av det projekt som gäller undantaget samt motiveringarna till ansökan.

3 mom. har upphävts genom F 7.4.2016/233 . (7.4.2016/233)

Grannarna till en byggplats för vilken ansökts om undantag skall underrättas om ansökan och ges en tid av minst sju dagar att göra en anmärkning mot ansökan. Meddelandet om ansökan får sändas som vanligt brev. Då ett mera omfattande hörande behövs för att de övriga intressegrupper som avses i 173 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen skall kunna höras, skall ansökan kungöras på kommunens anslagstavla och dessutom publiceras i åtminstone en av de dagstidningar som är allmänt spridda på det område som påverkas av byggandet och de som saken gäller ges motsvarande tid att göra anmärkning. I fråga om sådana grannar vilkas adress inte framgår av befolkningsdatasystemet eller vilkas adress kommunen inte i övrigt har kännedom om, kan vid tillkännagivandet förfaras så som ovan bestäms om hörande av övriga intressegrupper. Tiden räknas från det att kungörelsen publicerades i dagstidningen. (22.6.2005/437)

Sökanden kan till sin ansökan foga en utredning om att grannarna eller en del av grannarna är medvetna om projektet och en redogörelse för deras eventuella ställningstaganden till projektet. Till den del sökanden har lämnat in en utredning om att grannarna har hörts, behövs inte ett sådant hörande genom kommunens försorg som anges i 1 mom.

3 mom. har upphävts genom F 7.4.2016/233 . (7.4.2016/233)

Kommunen ska informera grannarna och andra, vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av projektet, om ett förslag till beslut om områdesvist undantag genom att kungöra det på kommunens anslagstavla och genom att meddela om det på kommunens webbplats och i åtminstone en dagstidning med allmän spridning på det område som påverkas av projektet.

Kommunen ska reservera minst 14 dagar för dem som nämns i 1 mom. att göra en skriftlig anmärkning om förslaget till beslut om områdesvist undantag.

När kommunen delger närings-, trafik- och miljöcentralen ett undantagsbeslut ska den till beslutet foga en situationsplan över det område som beslutet gäller och en omgivningskarta eller någon annan karta av vilken tillräckligt tydligt framgår hur området är bebyggt eller kommer att bebyggas.

Bygglov kan beviljas på grundval av ett undantagsbeslut som inte vunnit laga kraft. I bygglovet skall då föreskrivas att byggandet inte får inledas innan undantagsbeslutet vunnit laga kraft.

När beslut fattas om sådana särskilda förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering som avses i 137 § markanvändnings- och bygglagen tillämpas bestämmelserna i detta kapitel.

I en sådan rättelseuppmaning som avses i 195 § markanvändnings- och bygglagen skall anges till vilka delar de riksomfattande målen för områdesanvändningen inte har beaktats i uppgörandet av planen eller till vilka delar planen i övrigt anses strida mot lagen.

En sådan registrerad sammanslutning som avses i 191 § 2 mom. markanvändnings- och bygglagen skall i besvärsskriften utöver vad som i övrigt föreskrivs om sökande av ändring lämna utredning om sammanslutningens verksamhetsfält och det geografiska område där den är verksam.

En landskapsplan träder i kraft sedan beslutet har kungjorts i kommunerna inom landskapsplanens område i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i dessa kommuner. En kungörelse om att landskapsplanen trätt i kraft publiceras efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Om det med stöd av 201 § i markanvändnings- och bygglagen förordnas att planen ska träda i kraft innan beslutet har vunnit laga kraft, kan kungörelsen publiceras omedelbart efter det att förordnandet getts. För ikraftträdandet av en generalplan med rättsverkningar som är gemensam för flera kommuner gäller vad som föreskrivs om landskapsplaners ikraftträdande. (11.2.2016/119)

Generalplaner, detaljplaner och byggnadsordningen träder i kraft sedan beslutet om godkännande har kungjorts i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen. En kungörelse om att en plan eller byggnadsordningen trätt i kraft publiceras efter att beslutet har vunnit laga kraft. Har kommunstyrelsen med stöd av 201 § i markanvändnings- och bygglagen förordnat att en del av planen skall träda i kraft innan beslutet om godkännande har vunnit laga kraft, kan kungörelsen publiceras omedelbart efter att förordnandet givits. Tomtindelningen träder i kraft när beslutet om godkännande har vunnit laga kraft. (22.6.2005/437)

De byggförbud som myndigheterna utfärdar samt bygginskränkning enligt 33 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen, åtgärdsbegränsning enligt 128 § 1 mom. 4 punkten i den lagen samt byggförbud och åtgärdsbegränsning enligt 177 § 5 mom. i den lagen träder i kraft när de har kungjorts på det sätt som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen. (24.5.2017/298)

Ett byggförbud enligt 53 § 3 mom. markanvändnings- och bygglagen som beror på en godkänd detaljplan, och en därtill ansluten åtgärdsbegränsning enligt 128 §, träder i kraft genom beslutet om godkännande.

Kommunen skall utan dröjsmål delge närings-, trafik- och miljöcentralen ett beslut om godkännande av generalplanen, detaljplanen eller byggnadsordningen samt en plankarta och en planbeskrivning samt byggnadsordningen. Dessutom skall en kopia av ingivna utlåtanden och anmärkningar ges, om inte en tillräcklig redogörelse för dem ingår i beslutet om godkännande. (29.12.2009/1829)

Meddelande om beslut om godkännande av en plan eller av byggnadsordningen skall dessutom utan dröjsmål sändas till myndigheter, kommunmedlemmar och personer som gjort en anmärkning, om de har begärt det medan planen eller byggnadsordningen var framlagd. Information om beslut om godkännande av en plan skall i mån av möjlighet ges även i elektronisk form samt planen och planbeskrivningen publiceras också i elektronisk form. (19.5.2005/348)

Ett förbund på landskapsnivå ska utan dröjsmål sända ett beslut om godkännande av landskapsplanen till de ministerier som saken gäller samt till närings-, trafik- och miljöcentralen, Lantmäteriverket, förbunden på landskapsnivå för de områden som gränsar till landskapsplaneområdet, kommunerna och byggnadstillsynsmyndigheterna i landskapsplaneområdet samt enligt behov till andra myndigheter. (11.2.2016/119)

Ett förbund på landskapsnivå ska för kännedom sända en landskapsplan som trätt i kraft till de ministerier som saken gäller samt till närings-, trafik- och miljöcentralen, Lantmäteriverket, förbunden på landskapsnivå för de områden som gränsar till landskapsplaneområdet, kommunerna och byggnadstillsynsmyndigheterna i landskapsplaneområdet samt enligt behov till andra myndigheter.

Kommunen ska sända en generalplan, en detaljplan och en byggnadsordning som trätt i kraft till Lantmäteriverket, förbundet på landskapsnivå, kommunens byggnadstillsynsmyndighet, grannkommunerna till planområdet samt enligt behov till andra myndigheter. Meddelande om planens och byggnadsordningens ikraftträdande ska sändas till närings-, trafik- och miljöcentralen.

De upplysningar som miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna enligt 205 § markanvändnings- och bygglagen har rätt att få är dels sådana upplysningar om områdesanvändningens och den byggda miljöns tillstånd och utveckling, om planläggnings- och tillståndsläget och om organiseringen av förvaltningen och om förvaltningens åtgärder som ministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna behöver för att kunna följa områdesanvändningen och den byggda miljön dels sådana handlingar som i det enskilda fallet behövs för tillsyn och andra myndighetsuppgifter. Angående avgifter för prestationer som gäller uppgifter ur fastighetsregistret samt lantmäteriverkets flygbilder och kartor gäller vad som bestäms särskilt.

Information om meddelandet av ett beslut som med stöd av 142 och 198 § markanvändnings- och bygglagen meddelas efter anslag skall ges på anslagstavlan hos den myndighet som fattar beslutet före den dag beslutet meddelas. I informationen skall nämnas myndigheten, ärendets natur och den dag då beslutet meddelas. Informationsmeddelandet skall vara uppsatt på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet under minst den tid som reserverats för anförande av rättelseyrkande eller besvär.

Beslutet skall vara tillgängligt för dem som saken gäller den dag det enligt anslaget meddelas.

Vad som i denna förordning föreskrivs om utarbetande av en plan, en byggnadsordning, en tomtindelning och en gatuplan tillämpas på motsvarande sätt när de ändras och upphävs.

99 § har upphävts genom F 9.3.2017/145 .

Beslut om en sådan uppmaning som avses i 97 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen delges tomtens eller byggplatsens ägare och innehavare på det sätt som bestäms i 60 § i förvaltningslagen.

En sådan förteckning över bygguppmaningar som avses i 97 § 5 mom. markanvändnings- och bygglagen skall för varje tomt eller byggplats vars ägare och innehavare har getts bygguppmaning innehålla åtminstone följande uppgifter:

När en uppmaning har vunnit laga kraft eller har upphävts med anledning av besvär skall även detta antecknas i förteckningen.

Om ett avtal har ingåtts om sådan ersättning som avses i 109 § markanvändnings- och bygglagen, skall kommunen föra en förteckning över obetalda ersättningar.

Det som i 10–13 kap. föreskrivs om bygglov och utförande av byggnadsarbete gäller i tillämpliga delar även åtgärdstillstånd, rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder samt åtgärder som grundar sig på dessa.

104 § har upphävts genom F 11.7.2013/554 .

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

En hänvisning i annan lagstiftning till den tidigare förordningen avser sedan denna förordning trätt i kraft en hänvisning till denna förordning.

I stället för 62 § i denna förordning tillämpas motsvarande bestämmelser i 50, 121 och 137 § i den tidigare förordningen och bestämmelser som med stöd av dem utfärdats i kommunens byggnadsordning tills en ändring av byggnadsordningen har trätt i kraft. Bestämmelserna i 62 § tillämpas dock, med beaktande av 63 §, från den 1 januari 2002.

I ärenden som är anhängiga vid en förvaltningsmyndighet eller en domstol när denna förordning träder i kraft iakttas de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande.

Utan hinder av det som i 3 § bestäms om examenskrav för den som gör upp en plan kan även en person som på grund av den erfarenhet som han eller hon har fått av planläggningsuppgifter innan denna förordning trätt i kraft anses ha de förutsättningar som krävs för uppgiften i planläggningsuppgifter som motsvarar hans eller hennes erfarenhet.

Utan hinder av det som bestäms i 4 § 3 mom. kan den som innan denna förordning trätt i kraft utnämnts till en tjänst som byggnadsinspektör eller den som uppfyller behörighetsvillkoren för en byggnadsinspektör enligt 158 a § i den tidigare förordningen verka som byggnadsinspektör.