852/1998

Den grundläggande utbildningen ordnas i form av undervisning som ges av klasslärare, ämnesundervisning som ges av lärare i olika läroämnen, elevhandledning som ges av elevhandledare samt specialundervisning som ges av speciallärare.

I årskurs 1–6 är undervisningen huvudsakligen klassundervisning och i årskurs 7–9 huvudsakligen ämnesundervisning, om inte något annat bestäms i läroplanen.

Undervisningsgrupperna bildas utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskoleundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller ges undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper i den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. (15.4.2021/309)

När undervisning ges sådana i 17 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda elever som får särskilt stöd, får undervisningsgruppen, med de undantag som bestäms nedan, omfatta högst tio elever. Maximistorleken på en undervisningsgrupp får överskridas, om detta är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt som används i undervisningen, och arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av målen för undervisningen av de elever som studerar i undervisningsgruppen.

I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen (1214/2020) får undervisningsgruppen omfatta högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av mycket gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen för en sådan elev som avses i detta moment ges i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. (15.4.2021/309)

Grundläggande utbildning ges eleverna i första årskursen under i genomsnitt minst 21, i andra årskursen i genomsnitt minst 21, i tredje årskursen under i genomsnitt minst 23, i fjärde årskursen under i genomsnitt minst 24, i femte årskursen under i genomsnitt minst 25, i sjätte årskursen under i genomsnitt minst 25, i sjunde årskursen under i genomsnitt minst 30, i åttonde årskursen under i genomsnitt minst 29 och i nionde årskursen under i genomsnitt minst 30 timmar per arbetsvecka. (30.5.2024/287)

Grundläggande utbildning ges eleverna i första och andra årskursen under i genomsnitt minst 20, i tredje årskursen under i genomsnitt minst 22, i fjärde årskursen under i genomsnitt minst 24, i femte och sjätte årskursen under i genomsnitt minst 25, i sjunde årskursen under i genomsnitt minst 30, i åttonde årskursen under i genomsnitt minst 29 och i nionde årskursen under i genomsnitt minst 30 timmar per arbetsvecka. (19.1.2023/112)

Förskoleundervisning ges under minst 700 timmar per år. (15.4.2021/309)

Förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen ges 6–10-åriga barn under minst 900 timmar och äldre under minst 1000 timmar. Den som deltar i undervisningen har rätt att flytta över till den grundläggande utbildningen eller förskoleundervisning innan ovan nämnda timantal har uppnåtts om han har förutsättningar att följa den grundläggande utbildningen eller förskoleundervisningen. (9.4.2015/363)

Minst 45 minuter per timme skall användas för undervisning. Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

En del av arbetstiden får användas för arbetslivsorientering samt för läsårsavslutningar och andra gemensamma evenemang.

I förskoleundervisningen och de två första årskurserna inom den grundläggande utbildningen får till elevens arbetsdag höra högst 5 lektioner och under andra år högst 7 lektioner. (15.4.2021/309)

Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det kan elevens arbetsdag i årskurs 7–9 tillfälligt vara längre än vad som bestäms i 1 mom.

I sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning och i undervisning som ordnas utomlands kan, enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning, avvikelser göras från vad som bestäms ovan i denna paragraf.

En elev som enligt 13 § lagen om grundläggande utbildning inte meddelas undervisning i religion eller livsåskådningskunskap eller som på basis av ett beslut enligt 18 § lagen om grundläggande utbildning på annat sätt än tillfälligt har befriats från studier i något ämne, skall på motsvarande sätt få ta del av annan undervisning eller handledd verksamhet.

En elev som deltar i någon annan undervisning i sin egen religion än den undervisning som skolan ordnar eller som med stöd av 18 § 1 punkten lagen om grundläggande utbildning till någon del redan kan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, kan på vårdnadshavarens begäran befrias från sådan undervisning eller handledd verksamhet som avses i 1 mom. Den undervisning eleven får kan då underskrida det timantal som bestäms i 3 §. (18.6.2003/560)

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling.

Läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 22. Om förlorade arbetsdagar med stöd av 23 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning måste ersättas, avslutas dock skolarbetet vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer.

I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning där antalet arbetsdagar på basis av ett tillstånd som vederbörande ministerium beviljat med stöd av 23 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning överskrider det antal som bestäms i nämnda paragraf, fastställer utbildningsanordnaren tidpunkten då skolarbetet avslutas.

I den grundläggande utbildningen för vuxna ges undervisning i de olika läroämnena i form av kurser som varar i 28 timmar. Läskunnighetsskedet omfattar minst 27 kurser. Inledningsskedet exklusive läskunnighetsskedet omfattar minst 38 kurser. Den grundläggande utbildningens lärokurs omfattar minst 46 kurser som ingår i utbildningens slutskede. I undervisning som ordnas vid straffanstalter omfattar den grundläggande utbildningens lärokurs dock minst 30 kurser som ingår i utbildningens slutskede. (15.4.2021/309)

I närundervisningen skall minst 40 minuter per timme användas för undervisning. Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

Om andra frågor som föreskrivs ovan i detta kapitel bestämmer utbildningsanordnaren.

Utbildningsanordnaren skall läsårsvis sammanställa en på läroplanen baserad plan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisning utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen.

Utbildningsanordnaren skall på förhand underrätta eleverna och deras vårdnadshavare om de centrala frågor som avses i 1 mom.

Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning.

Med flexibel grundläggande utbildning avses undervisning, inlärning och stöd för utveckling som ordnas i enlighet med läroplanen inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen ordnas i små grupper i skolan, på arbetsplater och i andra inlärningsmiljöer med hjälp av sektorövergripande samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster.

En elev på årskurs 7–9 i grundläggande utbildning kan antas till flexibel grundläggande utbildning. I undantagsfall kan också en elev som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning antas till flexibel grundläggande utbildning om eleven kan följa den läroplan som följs i den flexibla grundläggande utbildningen och om arrangemanget som helhet kan anses vara till fördel för eleven.

En elev väljs till flexibel grundläggande utbildning utgående från en ansökan som eleven eller vårdnadshavaren har gjort. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen av elever och om antagningsförfarandet. När elever antas till flexibel grundläggande utbildning ska man tillämpa likvärdiga antagningsgrunder.

Eleven och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen.

Vid varje läsårs slut skall eleven ges ett betyg. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur eleven har uppnått de uppställda målen samt en bedömning av elevens uppförande. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

Den bedömning som avses i 2 mom. ges antingen med siffror eller genom verbal bedömning. Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Verbal bedömning kan, om inte utbildningsstyrelsen bestämmer något annat, användas

En elev som i de olika läroämnen som ingår i årskursens lärokurs har fått ett siffervitsord som anger åtminstone hjälpliga kunskaper eller färdigheter eller motsvarande verbala bedömning uppflyttas till följande årskurs när läsårets skolarbete har avslutats. En elev vars prestation har underkänts skall beredas möjlighet att utan att delta i undervisningen visa att han inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i ämnet i fråga. Denna möjlighet kan ges också efter att läsårets skolarbete har avslutats.

En elev kan kvarstanna i årskursen om han inte under studierna och inte heller i ett särskilt prov genomfört de studier i olika ämnen som avses i 1 mom. med godkänt resultat eller om det bör anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Utbildningsstyrelsen kan bestämma när underkänd prestation i något ämne inte medför kvarstannande i årskursen. För en elev som kvarstannar i årskursen upphör prestationerna för årskursen i fråga att gälla.

I läroplanen kan bestämmas att eleven kan gå vidare i studierna i de olika läroämnena enligt ett för eleven uppgjort studieprogram i stället för enligt en i årskurser indelad lärokurs. I läroplanen bestäms om de studiehelheter som skall genomföras med godkänt resultat för att eleven skall kunna gå vidare i studierna i ämnet i fråga. Efter att läsårets skolarbete avslutats flyttas eleven till följande årskurs. I nionde årskursen räknas eleven som elev i årskursen ända tills han får avgångsbetyg eller avgår från skolan. Om möjligheten att i ett särskilt prov slutföra en studiehelhet som utgör hinder för att gå vidare i studierna samt om kvarstannande i årskursen på grund av den allmänna framgången i skolan gäller vad som bestäms i 1 och 2 mom.

Till en elev som har inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att ha inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges skiljebetyg. Till en elev som enligt 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg som ges en sådan elev som avses i 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning tillämpas vad som bestäms i 10 §. Bedömning av elevens uppförande antecknas dock inte.

Om bedömningen av en elev beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller studiehelhet elevens lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Uppförandet bedöms av elevens lärare eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt. Om kvarstannande i årskurs beslutar rektor och elevens lärare gemensamt.

Eleven och hans vårdnadshavare har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på bedömningen av eleven.

I sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning, i undervisning utomlands och i grundläggande utbildning för vuxna kan enligt vad Utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som föreskrivs ovan i detta kapitel. (16.9.2021/830)

I fråga om bedömningen i förskoleundervisningen och i den undervisning för invandrare som förbereder för den grundläggande utbildningen gäller vad som bestäms i läroplanen.

15 § har upphävts genom F 18.6.2003/560 .

16 § har upphävts genom F 18.6.2003/560 .

17 § har upphävts genom F 18.6.2003/560 .

Beslut om att i enlighet med 36 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning ge kvarsittning, att i enlighet med 2 mom. i den paragrafen uppmana en elev att lämna klassrummet eller något annat rum där undervisningen ges eller att i enlighet med 4 mom. i den paragrafen ålägga en elev att utföra uppgifter efter skoldagens slut fattas av en lärare vid skolan eller skolans rektor. Beslut om att i enlighet med 2 mom. i den paragrafen uppmana en elev att lämna en skoltillställning fattas av skolans rektor eller en lärare vid skolan. Beslut om att i enlighet med 3 mom. i den paragrafen förvägra en elev undervisning fattas av skolans rektor.

Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter att vårdnadshavaren fått kännedom om saken. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt.

Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på vårdnadshavarens begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma att beslutet om studieframstegen eller kvarstannande i årskurs skall ändras.

Tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i 5 och 7 § lagen om grundläggande utbildning ska sökas senast ett år innan undervisningen planeras börja. Vederbörande ministerium kan vid behov också behandla en ansökan som gjorts senare.

I ansökan om tillstånd ska ges en utredning om att utbildningen behövs och att de övriga villkoren för beviljande av tillstånd är fyllda.

I den helinackordering som ges i samband med inkvartering ingår gratis kost och renhållning.

Undervisning kan meddelas också av en lärarstuderande under en lärares handledning.

En sådan särskild examen som föreskrivs i 38 § lagen om grundläggande utbildning kan ordnas av den som har tillstånd att ordna grundläggande utbildning.

Den som deltar i en särskild examen skall visa att hans kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs. För att slutföra den grundläggande utbildningens hela lärokurs skall en läropliktig delta i examen i alla de ämnen som nämns i 11 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning och en icke läropliktig i modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, ett främmande språk, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.

Till den som har avlagt en särskild examen med godkänt resultat ges ett betyg över att den grundläggande utbildningens lärokurs har inhämtats helt eller delvis.

I fråga om bedömningen av en särskild examen och om sökande av rättelse i bedömningen gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 10, 12 och 19 §.

Ansökan till förskoleundervisning skall göras innan undervisningen inleds och på det sätt utbildningsanordnaren förutsätter. Utbildningsanordnaren skall på förhand informera om de platser där förskoleundervisning ordnas, när undervisningen inleds och avslutas och om förfarandet vid ansökan till förskoleundervisning som utbildningsanordnaren ordnar eller skaffar.

En elev kan också ansöka om inträde till en annan förskoleundervisningsplats än den kommunen anvisar enligt 6 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning. När dessa elever antas skall enhetliga antagningsgrunder tillämpas. Kommunen kan dock besluta att till förskoleundervisning som kommunen ordnar eller skaffar i första hand anta barn som är bosatta i kommunen.

Om barnets boningsort eller vårdnadshavarens arbets- eller studiesituation förändras eller om andra motsvarande särskilda skäl föreligger kan ansökan till förskoleundervisning göras vid en senare tidpunkt än den utbildningsanordnaren förutsätter enligt 1 mom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

25 § har upphävts genom F 15.4.2021/309 .

26 § har upphävts genom F 15.4.2021/309 .

För en rektor, biträdande rektor, elevhemsföreståndare och lärare vid en skola för hörselskadade och synskadade samt för en föreståndare, biträdande föreståndare och lärare vid ett skolhem, om vars rätt till pension gäller vad som bestäms i 5 § förordningen om statens pensioner (611/1966) , bestäms pensionsåldern enligt bestämmelsen i nämnda förordning så länge han är verksam i en motsvarande uppgift enligt lagen om grundläggande utbildning vid en statlig läroanstalt.