68/1998

Syftet med denna lag är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att bidra till att dessa avslöjas och utreds samt att effektivisera spårandet och återtagandet av vinningen av brott.

Vad som i denna lag bestäms om förhindrande och utredning av penningtvätt tillämpas också på förhindrande och utredning av sådan finansiering av terrorism som avses i 34 a kap. 5 § strafflagen (39/1889) .

I denna lag avses med

Anmälningspliktiga enligt denna lag är

I fråga om de i 1 mom. 18 punkten avsedda personer som i form av rörelse eller yrkesmässig verksamhet biträder i rättsliga angelägenheter gäller anmälningsplikten när de för en klients räkning deltar antingen vid planering eller genomförande av köp och försäljning av fastigheter eller företag, förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, öppnande eller förvaltning av bank- eller sparkonton eller värdeandelskonton, arrangering av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag eller bildande, drivande eller ledande av stiftelser, bolag eller liknande organisationer, eller genom att handla i en klients namn och för dennes räkning vid affärstransaktioner eller transaktioner med fast egendom. Anmälningsplikten gäller inte skötsel av uppdrag som utförs i egenskap av rättegångsbiträde eller rättegångsombud. Till dessa uppdrag hänförs här, utöver egentliga uppdrag i anslutning till en rättegång, också juridisk rådgivning beträffande en klients rättsliga ställning vid förundersökningen av ett brott eller i någon annan fas av behandlingen av ett ärende inför en rättegång samt inledande eller undvikande av rättegång. (16.5.2003/365)

För uppdrag som gäller utredning av penningtvätt finns vid centralkriminalpolisen en central för utredning av penningtvätt, nedan utredningscentralen. Utredningscentralen skall också främja olika myndigheters samarbete för bekämpning av penningtvätt samt samarbete och utbyte av information med myndigheter i en främmande stat och internationella organisationer som utreder penningtvätt. Centralkriminalpolisen skall årligen ge det ministerium som svarar för polisväsendet en utredning om utredningscentralens verksamhet samt om den allmänna utvecklingen av arbetet med att bekämpa penningtvätt i Finland.

Myndigheter som utövar tillsyn över anmälningspliktiga, sparbanksinspektionen, som utövar tillsyn enligt sparbankslagen (1270/1990) , centralinstitutet för sammanslutningen av andelsbanker, som utövar tillsyn enligt andelsbankslagen (1271/1990) samt sparkasseinspektörer som utövar tillsyn enligt lagen om andelslag skall utöva tillsyn över att de skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i bestämmelser som meddelas med stöd av den blir fullgjorda.

Om en myndighet som avses i 1 mom. eller någon annan som har tillsatts för att utöva tillsyn, på basis av omständigheter som kommer fram i samband med tillsynen eller annars i samband med skötseln av sina uppgifter, anser att det finns skäl att betvivla att medel eller annan egendom som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung eller anser att det finns skäl att misstänka att de används för begående av ett brott som avses i 1 § 2 mom. eller för ett straffbart försök till ett sådant brott, skall utredningscentralen informeras om saken. (16.5.2003/365)

Utöver vad som bestäms nedan skall en anmälningspliktig alltid konstatera en kunds identitet om det finns skäl att betvivla att medel eller annan egendom som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung eller om det finns skäl att misstänka att de används för begående av ett brott som avses i 1 § 2 mom. eller för ett straffbart försök till ett sådant brott.

Den som är anmälningspliktig enligt 3 § 1–8 och 11–18 punkten skall konstatera sina regelbundna kunders identitet. Samma krav gäller också andra än regelbundna kunder, när omfattningen av en enskild affärstransaktion eller av flera sinsemellan sammanhängande transaktioner uppgår till sammanlagt minst 15 000 euro.

Den som är anmälningspliktig enligt 3 § 6–8 punkten behöver inte konstatera en kunds identitet, om

Den som är anmälningspliktig enligt 3 § 10 punkten skall konstatera sina kunders identitet i samband med

Identiteten behöver inte konstateras när kunden är ett kreditinstitut, finansiellt institut, värdepappersföretag eller livförsäkringsbolag som har fått koncession i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller när kunden är en inom detta område belägen filial till ett kreditinstitut, finansiellt institut, värdepappersföretag eller livförsäkringsbolag som har fått koncession i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Identiteten behöver inte heller konstateras när kunden är ett kreditinstitut, finansiellt institut, värdepappersföretag eller livförsäkringsbolag som har fått koncession i en sådan annan stat vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt uppfyller de internationella kraven eller när kunden är en i en dylik stat belägen filial till ett kreditinstitut, finansiellt institut, värdepappersföretag eller livförsäkringsbolag som har fått koncession i en sådan stat vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt inte uppfyller de internationella kraven.

Om det är sannolikt att kunden handlar för någon annans räkning, skall identifieringen med till buds stående medel utsträckas också till denne.

Identifieringsuppgifterna skall förvaras på ett tillförlitligt sätt minst fem år efter att affärstransaktionen eller kundförhållandet har upphört.

Den anmälningspliktige skall med vederbörlig omsorg reda ut grunderna för och syftet med att dess tjänster anlitas, om det observerar att tjänsterna till sin struktur och omfattning eller i fråga om den anmälningspliktiges storlek eller förrättningsställets läge avviker från det sedvanliga eller att de inte har något uppenbart ekonomiskt syfte eller att de inte är förenliga med kundens ekonomiska situation eller affärstransaktioner.

Om en anmälningspliktig efter att ha uppfyllt den omsorgsplikt som avses i 9 § eller annars har anledning att betvivla att medel eller annan egendom som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung eller har anledning att misstänka att de används för begående av ett brott som avses i 1 § 2 mom. eller för ett straffbart försök till ett sådant brott, skall den anmälningspliktiga ofördröjligen anmäla saken till utredningscentralen och på begäran lämna alla de upplysningar och handlingar som kan vara av betydelse för utredningen av misstanken. (16.5.2003/365)

Om saken gäller en pant av betydande ekonomiskt värde, skall den som är anmälningspliktig enligt 3 § 9 punkten göra en sådan anmälan som avses i 1 mom.

Att anmälan görs får inte röjas för den som misstanken gäller eller för någon annan.

Om en anmälningspliktig har anledning att betvivla att medel eller annan egendom som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung eller har anledning att misstänka att de används för begående av ett brott som avses i 1 § 2 mom. eller för ett straffbart försök till ett sådant brott, skall den anmälningspliktiga avbryta affärstransaktionen för tilläggsutredningar eller vägra utföra den. (16.5.2003/365)

Om affärstransaktionen inte kan inställas eller om det sannolikt blir svårare att utröna vem som drar nytta av affärstransaktionen om den förvägras eller avbryts, kan den likväl utföras, varefter en anmälan enligt 10 § ofördröjligen skall göras.

En polisman som tillhör befälet och är anställd vid utredningscentralen kan när han mottar en anmälan om en tvivelaktig affärstransaktion meddela ett förordnande att under högst fem vardagar avstå från att utföra affärstransaktionen, om en sådan åtgärd behövs för utredning av penningtvätt.

Om en affärstransaktion har anknytning till en stat vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt inte uppfyller de internationella kraven, gäller i fråga om affärstransaktionen en effektiviserad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt.

En anmälningspliktig skall för fullgörande av den effektiviserade anmälningsplikten göra en i 10 § avsedd anmälan till utredningscentralen, om en kund inte lämnar den utredning som begärts för fullgörandet av omsorgsplikten eller om utredningen enligt den anmälningspliktigas bedömning är otillförlitlig. På samma sätt skall förfaras om grunden för affärstransaktionen och medlens ursprung inte framgår tillräckligt klart av de utredningar som den anmälningspliktiga inhämtat. Den anmälningspliktiga skall göra en anmälan till utredningscentralen också om en juridisk person inte kan identifieras eller om förmånstagare inte kan utredas tillförlitligt. På samma sätt skall förfaras om den person för vars räkning kunden handlar inte kan identifieras.

Utan hinder av vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter om affärs- och yrkeshemlighet eller uppgifter om en enskild persons, sammanslutnings eller stiftelses ekonomiska förhållanden eller ekonomiska ställning, har utredningscentralen rätt att av myndigheter och av sammanslutningar som har tillsatts för att handha en offentlig uppgift avgiftsfritt få uppgifter och handlingar som behövs för utredning av penningtvätt.

Beslut om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter i det fall som avses i 1 mom. fattas av en polisman som tillhör befälet och som är anställd vid utredningscentralen.

Utan hinder av tystnadsplikt för en medlem, en revisor, sparkasseinspektör, styrelsemedlem eller anställd i en sammanslutning, har utredningscentralen på skriftlig begäran av en polisman som tillhör befälet och är anställd vid utredningscentralen rätt att av en enskild sammanslutning eller person få uppgifter som behövs för utredning av penningtvätt.

Utredningscentralen har rätt att registrera de uppgifter som den får med stöd av 5 och 10 § samt 1 och 3 mom. Uppgifterna får användas eller utlämnas endast i syfte att förhindra och utreda penningtvätt.

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om utredning av penningtvätt dessutom vad som i polislagen (493/1995) bestäms om polisundersökning, om inte förundersökningslagen (449/1987) tillämpas i ärendet.

Angående behandling av uppgifter om tvivelaktiga affärstransaktioner gäller utöver bestämmelserna i denna lag vad som i lagen om polisens personregister (509/1995) bestäms om personregister avsedda för en polisenhets bruk.

Den som bedriver i 3 § 1 mom. 13 punkten avsedd betalningsrörelse samt finansiella institut som bedriver betalningsrörelse skall innan verksamheten inleds göra en anmälan om sin verksamhet till länsstyrelsen i Södra Finlands län, som fungerar som central förvaltningsmyndighet.

Anmälan skall innehålla uppgifter om den som bedriver verksamheten och om den i anmälan avsedda verksamheten.

Genom ett beslut som fattas vid statsrådets allmänna sammanträde kan en förteckning fastställas över de stater vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt uppfyller de internationella kraven enligt 6 § 5 mom. och en förteckning över de stater vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt inte uppfyller de internationella kraven enligt 11 a § 1 mom.

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om uppfyllandet av förpliktelserna enligt 6–11 och 11 a § samt om det närmare innehållet i den anmälan som avses i 13 a § 2 mom. Innan förordningen utfärdas skall övriga berörda ministerier, Försäkringsinspektionen och Finansinspektionen höras.

En anmälningspliktig är skyldig att ersätta ekonomisk skada som en kund har förorsakats när en affärstransaktion har utretts, anmälan har gjorts om en tvivelaktig affärstransaktion, en affärstransaktion har avbrutits eller någon har vägrat utföra transaktionen,endast om den anmälningspliktige inte har iakttagit sådan varsamhet som skäligen kan krävas av honom med beaktande av förhållandena.

Angående anmälningspliktigs ersättningsskyldighet gäller i övrigt vad som bestäms i skadeståndslagen (412/1974) .

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten enligt 6, 7 eller 11 a § att identifiera kunder eller mot skyldigheten enligt 8 § att förvara identifieringsuppgifter, skall för brott mot identifieringsplikten dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen bestäms på något annat ställe i lag.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra en anmälan enligt 10 eller 11 a §, i strid med förbudet i 10 § röjer att anmälan har gjorts eller åsidosätter sin omsorgsplikt enligt 9 § och därmed inte upptäcker att anmälningsplikt föreligger enligt 10 §, skall för anmälningsförseelse som gäller penningtvätt dömas till böter.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anmäla betalningsrörelseverksamhet enligt 13 a §, skall för brott mot skyldigheten att anmäla betalningsrörelseverksamhet dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen bestäms på något annat ställe i lag.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

När denna lag träder i kraft överförs de ärenden som är anhängiga hos finansinspektionen samt social- och hälsovårdsministeriet och som enligt denna lag handhas av utredningscentralen till denna central för att handläggas av den.

När lagen träder i kraft skall de uppgifter som finansinspektionen eller social- och hälsovårdsministeriet har registrerat om tvivelaktiga affärstransaktioner överföras till utredningscentralen. Om registrering, användning och utlämnande av uppgifter gäller vad som bestäms i 12 § 4 mom.