671/1998

För tryggande av underhåll för ett i Finland bosatt barn under 18 år betalas underhållsstöd till barnet samt vidtas vid behov åtgärder för uppbärande och fastställande eller ändring av underhållsbidrag så som bestäms i denna lag.

Vid tillämpning av denna lag anses ett barn vara bosatt i Finland om det har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) .

Vad som i denna paragraf föreskrivs om ett i Finland bosatt barn tillämpas inte om barnet har rätt till underhållstöd från Finland på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, nedan förordningen om social trygghet. (19.11.2004/986)

I denna lag avses med

I kommunen sköts uppgifterna enligt denna lag av ett av kommunen utsett kollegialt organ ( organ ) som avses i 6 § socialvårdslagen (710/1982) .

De uppgifter som hör till detta organ sköts av organet i den kommun som är barnets hemkommun.

Om ett barn på grundval av förordningen om social trygghet har rätt att få underhållsstöd från Finland men barnets hemkommun inte är i Finland, sköts utbetalningen av underhållsstödet och vidtas de kommunala åtgärderna i anslutning till indrivningen av underhållsbidrag av det kommunala organ som förbundit sig därtill i ett uppdragsavtal enligt 2 § 2 mom. i kommunallagen (365/1995) som organet har ingått med social- och hälsovårdsministeriet. (19.11.2004/986)

Genom uppdragsavtal kan dessutom fastställas att kommunen skall ge andra kommuner information som har samband med förordningen om social trygghet. (19.11.2004/986)

I det uppdragsavtal som avses i 3 och 4 mom. skall åtminstone fastställas det ersättningsbelopp som staten skall betala med iakttagande av de grunder som anges i 4 a § samt avtalas om hur betalningen skall ske, om avtalets giltighetstid samt om uppsägning av avtalet. Tvister som hänför sig till avtalet behandlas som förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen i enlighet med vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . (19.11.2004/986)

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) , om inte något annat bestäms i lag.

På grundval av 3 § 3 mom. betalar staten full ersättning till kommuner som ingått uppdragsavtal för de kostnader som betalningen av underhållsstöd orsakar. På de grunder som fastställts i uppdragsavtalen betalar staten dessutom ersättning för de personal- och förvaltningskostnader som skötseln av de uppgifter som avses i 3 § 3 och 4 mom. orsakar kommunerna.

Kommuner som ingått uppdragsavtal skall årligen meddela staten det sammanlagda beloppet av underhållsstöd som betalats ut i enlighet med förordningen om social trygghet samt det sammanlagda beloppet av underhållsbidrag som hänför sig till avtalstiden för stöden och som kommunen har kunnat driva in hos de underhållsskyldiga som ersättning för underhållsstödet. Meddelandet skall ges före utgången av januari följande år. Staten skall utgående från meddelandet betala kommunen ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de stöd som betalats ut och de medel som drivits in hos de underhållsskyldiga.

Närmare bestämmelser om ersättande av kostnader kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Underhållsstöd betalas till barn om

Underhållsstöd betalas dock inte om

Underhållsstöd betalas inte för de fulla kalendermånader, under vilka barnet på kommunens bekostnad vårdas i anstalts- eller familjevård.

Underhållsstödets belopp för ett barn är 124 euro per kalendermånad för en underhållsskyldig, om inte något annat bestäms nedan. (3.11.2006/949)

Underhållsstödets belopp höjs eller sänks i förhållande till hur levnadskostnaderna ökar eller minskar så som bestäms i lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/1966) .

När underhållsstöd betalas enligt 5 § 4 punkten, betalas stödet såsom skillnaden mellan beloppet för fullt underhållsstöd och underhållsbidraget.

När underhållsstöd betalas på grund av att betalning av underhållsbidrag har försummats och underhållsbidragets belopp är mindre än fullt underhållsstöd av någon annan orsak än de som nämns i 5 § 4 punkten, betalas i underhållsstöd endast det för underhållsbidraget fastställda beloppet.

När underhållsstöd betalas för den månad då det beviljas eller för en tidigare period på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, avdras från beloppet för underhållsstödet de underhållsbidrag som för motsvarande tid delvis har betalts till barnet. Från underhållsstödets belopp avdras också militärunderstöd som har betalts till barnet med stöd av 13 § militärunderstödslagen (781/1993) .

För den kalendermånad under vilken rätten till underhållsstöd upphör betalas i underhållsstöd endast den del av det fulla underhållsstödet som motsvarar den dag rätten upphör och de föregående dagarna i kalendermånaden.

Underhållsstöd beviljas på ansökan som kan göras av barnets vårdnadshavare, förmyndare eller en god man. Ansökan kan även göras av någon annan som har den faktiska vården om barnet, samt av barnet självt om detta har fyllt 15 år och bor självständigt. Med anledning av ansökan som gjorts av en annan person än vårdnadshavaren skall vårdnadshavaren höras.

När underhållsstöd söks på grund av att betalningen av underhållsbidrag försummats skall organet utan dröjsmål delge den underhållsskyldige ansökningen och bereda honom tillfälle att inom viss tid avge en förklaring med anledning av ansökningen. Om den underhållsskyldiges vistelseort inte har kunnat klarläggas, kan organet bevilja underhållsstöd också utan att höra den underhållsskyldige.

Underhållsstöd betalas till den som ansöker om stöd eller, om barnets fördel kräver det, till en annan person som nämns i 9 § 1 mom. och som organet funnit lämplig.

Anser organet att barnets fördel kräver att underhållsstödet betalas till en annan person än den som tidigare har lyft stödet, skall organet innan ärendet avgörs bereda denne tillfälle att bli hörd i saken.

Beslut om underhållsstöd skall utan dröjsmål delges sökanden och den underhållsskyldige samt den som i beslutet förordnats att lyfta stödet och den som tidigare lyft stödet, så som bestäms i 45 § 3 mom. socialvårdslagen.

Underhållsstöd beviljas tills vidare från början av den månad då ansökan har inlämnats till organet. Av särskild orsak kan underhållsstöd även beviljas retroaktivt för de tre månader som närmast har föregått ansökan. Stöd beviljas dock endast för en sådan månad då de i 5 § bestämda förutsättningarna för utbetalning av stödet föreligger vid ingången av månaden.

Underhållsstöd betalas till den dag då barnet fyller 18 år, om inte något annat följer av 14 §.

Underhållsstöd skall före den tionde dagen i varje månad betalas in på ett konto som den som lyfter stödet har uppgett i en finsk penninginrättning.

En tillfällig avvikelse från betalningstidpunkten och betalningssättet kan ske om det inte är möjligt att betala in stödet på kontot eller om det finns en annan särskild orsak till avvikelsen. Den som lyfter stödet förlorar i så fall den underhållsstödspost som han eller hon inte har lyft inom sex kalendermånader från utgången av den kalendermånad då stödet har kunnat lyftas, om inte organet av särskild orsak beslutar något annat.

Utan hinder av 7 och 8 § utbetalas inte en underhållsstödspost vars belopp per barn och underhållsskyldig är mindre än 5,04 euro. (14.6.2001/533)

Om det inträffar förändring i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstödet, skall organet kontrollera om förutsättningarna för betalning av underhållsstöd fortfarande föreligger och vid behov besluta att utbetalningen av stödet skall upphöra eller fastställa dess belopp på nytt.

Betalning av underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag kan avslutas om det är sannolikt att det i framtiden är möjligt att av den underhållsskyldige regelbundet driva in minst ett belopp som motsvarar det underhållsbidrag som månatligen förfaller.

Betalning av underhållsstöd kan även avslutas om faderskap för barnet inte har kunnat fastställas på grund av att barnets moder har motsatt sig att faderskapet utreds eller fastställs, och det är uppenbart att barnets rätt till tillräckligt underhåll är tryggad utan att underhållsstöd betalas.

Betalning av underhållsstöd inverkar inte på den underhållsskyldiges plikt att betala underhållsbidrag till fullt belopp. Betalas underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, övergår rätten till underhållsbidraget på organet till den del bidraget motsvarar det betalda underhållsstödet. Barnet har rätt att få den del av underhållsbidragetsom överstiger denna regressfordran.

Sedan organet har beslutat om betalning av underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, är organet berättigat att driva in alla obetalda underhållsbidrag hos den underhållsskyldige, inklusive dröjsmålsränta uträknad enligt 16 b § lagen om underhåll för barn. Organets rätt att driva in underhållsbidrag fortbestår så länge kommunen har en regressfordran som kan drivas in, eller om det gäller utmätning av lön, tills villkoren i 4 kap. 9 a § 1 mom. utsökningslagen (37/1895) har uppfyllts. Den underhållsskyldige, som har fått kännedom om att underhållsstöd har beviljats, kan under den tid rätten att driva in underhållsbidrag tillkommer organet uppfylla sin betalningsskyldighet endast genom att betala underhållsbidragsposterna till organet.

När olika kommuners organ betalt underhållsstöd för skilda tidsperioder, har det organ som senast beviljat underhållsstöd rätt att driva in alla obetalda underhållsbidragsposter.

Kommunens regressfordran skall drivas in hos den underhållsskyldige inom fem år från början av året efter det år, under vilket underhållsstödet har betalts. I annat fall går rätten att få betalning förlorad.

Utan hinder av 1 mom. får en regressfordran drivas in ur egendom som ställts som pant för den.

Om den underhållsskyldige har försatts i konkurs, utmätning har verkställts för indrivning av fordran eller om denna har bevakats vid offentlig stämning inom den tid som anges i 1 mom., utgör utgången av nämnda tid inte något hinder för att få betalning ur de medel som utmätts eller den egendom som hör till konkursboet eller de medel ur vilka de vid den offentliga stämningen uppgivna fordringarna skall betalas.

Betalar inte den underhållsskyldige inom en rimlig frist som organet ställer, till detta de underhållsbidragsposter som förfallit till betalning och är obetalda innan ansökan om underhållsstöd gjordes, eller ställer han eller hon inte godtagbar säkerhet för betalningen av dem, eller börjar han eller hon inte frivilligt i tillräcklig grad betala underhållsbidrag, skall organet utan dröjsmål vidta åtgärder för indrivning av underhållsbidragsposterna i utsökningsväg. Åtgärder behöver dock inte vidtas om det är uppenbart att indrivningen blir resultatlös.

Av de medel som den underhållsskyldige frivilligt betalt eller som influtit genom utmätning under den tid som underhållsbidrag drivits in hos den underhållsskyldige med stöd av 15 § 2 mom., betalas först underhållsbidrag till mottagaren av underhållsbidraget till den del det överstiger det betalda underhållsstödet inklusive dröjsmålsränta på detta underhållsbidrag. Resten av de influtna medlen används för att ersätta kommunens regressfordran.

Det sammanlagda beloppet av regressfordringar för ett och samma kalenderår behandlas som en post när det bestäms vilken post den underhållsskyldiges betalning skall anses hänföra sig till. Om två eller flera kommuner har en regressfordran för samma år, behandlas respektive kommuns fordran som en post.

Betalningar som den betalningsskyldige gjort senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige skall användas till en regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla. Om två eller flera kommuner har regressfordran för samma kalenderår, fördelas de influtna medlen i förhållande till kapitalen. Vid fördelningen kan en regressfordran som underskrider ett belopp som bestäms genom förordning lämnas obeaktad. (14.6.2001/533)

Anvisandet och fördelningen mellan kommunerna enligt 2 mom. sköts av den kommuns organ som senast beviljat underhållsstöd. Organet har rätt att från det belopp som redovisas till de övriga kommunerna dra av ett arvode som bestäms genom förordning. Ett belopp motsvarande arvodet räknas som en minskning av regressfordran.

Kommunens regressfordran drivs inte in till den del försummelsen att betala underhållsbidrag föranletts av den underhållsskyldiges insolvens. Beslut om att regressfordran inte skall drivas in fattas av organet på ansökan av den underhållsskyldige eller på eget initiativ.

Har underhållsstöd betalts utan grund eller till ett för stort belopp eller om den som lyft stödet har tagit emot underhållsbidrag direkt från den underhållsskyldige under samma tid för vilken underhållsstöd har betalts, återkrävs det betalda underhållsstödet av den som lyft stödet.

Vad som i detta kapitel bestäms om underhållsstöd som betalts utan grund, gäller också underhållsbidrag som organet utan grund har redovisat till den som lyft underhållsstödet, fastän det borde ha utgjort ersättning för kommunens regressfordran. Ett belopp som motsvarar det underhållsbidrag som betalts utan grund dras av från beloppet av regressfordran.

Det belopp som skall återkrävas kan kvittas mot underhållsstödsposter som senare skall betalas till samma barn, om beloppet som skall återkrävas har betalts till samma mottagare till vilken även de underhållstödsposter som skall kvittas skall betalas.

Ett lagakraftvunnet beslut av organet angående återkrav kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom.

Ett återkrav kan helt eller delvis lämnas därhän om återkravet med beaktande av förhållandena för den person som lyft stödet är oskäligt och den grundlösa betalningen inte berott på ett svikligt förfarande hos den som lyft stödet eller hos dennes företrädare, eller det utan grund betalda beloppet är ringa. Organet fattar beslut om att återkravet lämnas därhän på ansökan av den som lyft stödet eller på eget initiativ.

Saknar ett barn eller löper barnet fara att bli utan underhåll, och någondera av barnets föräldrars skyldighet att betala underhåll inte har fastställts eller om det fastställda underhållsbidraget är otillräckligt för barnets underhåll, har organet rätt att för barnets räkning föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av dess belopp.

Betalas underhållsstöd till barnet, har organet rätt att föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av underhållsbidragets belopp, även om barnet inte saknar eller löper fara att bli utan underhåll. Betalas underhållsstöd till barnet har organet rätt att föra talan även om nedsättning av underhållsbidragets belopp.

Organet skall innan åtgärd som nämns i 1 och 2 mom. vidtas bereda barnets vårdnadshavare och den underhållsskyldige tillfälle att bli hörda.

Angående sökande av ändring i ärenden som avses i denna lag gäller 45 och 46 § socialvårdslagen.

Ett beslut som fattas av organet skall följas trots att ändring har sökts tills ärendet är avgjort genom lagakraftvunnet beslut, om inte länsrätten bestämmer något annat.

I beslut som en länsrätt givit med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär. Beslut som fattats med stöd av 21 § får dock överklagas.

Den som lyfter underhållsstödet samt barnets vårdnadshavare och förmyndare är skyldiga att till organet lämna uppgifter och utredningar som behövs för indrivningen av underhållsbidrag hos den underhållsskyldige.

Den som lyft underhållsstöd skall omedelbart underrätta organet om förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstöd.

Den underhållsskyldige skall när organet så bestämmer inom en utsatt tid lämna utredning om sin vistelseort och arbetsplats, sina inkomster och tillgångar samt övriga omständigheter som inverkar på betalningsförmågan.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av det kommunala organet få de uppgifter som hänför sig till utbetalandet av underhållsstöd och som är nödvändiga med tanke på den samordning av förmåner som avses i förordningen om social trygghet.

Om straff för gäldenärsbrott som begåtts för undgående av betalning av underhållsbidrag bestäms i 39 kap. 1–6 § strafflagen.

Om den som med stöd av 26 § 1 eller 3 mom. är skyldig att till organet lämna av det begärd uppgift eller utredning inom utsatt tid skall han eller hon för underhållspliktsförseelse dömas till böter om inte strängare straff för gärningen bestäms på något annat ställe i lag.

Underhållsstöd får inte utmätas.

Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag till någon annan är ogiltigt.

Avvikelse från denna lag får göras med stöd av ett internationellt avtal som är bindande för Finland.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 28 januari 1977 om tryggande av underhåll för barn (122/1977) jämte ändringar.

Om det i en annan lag, förordning eller beslut som givits innan denna lag trädde i kraft hänvisas till den lag som upphävs enligt 2 mom., anses hänvisningen i tillämpliga delar gälla motsvarande bestämmelse i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Organet skall utan särskild ansökan ändra underhållsstöd som beviljats med stöd av lagen om tryggande av underhåll för barn till underhållsstöd enligt denna lag när denna lag träder i kraft. Underhållsstöd betalas enligt de förutsättningar som nämns i 5 § 4 punkten också när underhållsbidrag innan denna lag trädde i kraft har fastställts till ett mindre belopp än maximibeloppet enligt 8 § lagen om tryggande av underhåll för barn.

Om underhållsstöd betalas till ett barn som förmår försörja sig självt eller som är i kommunalt finansierad institutions- eller familjevård när lagen träder i kraft, fortsätter utbetalningen av stödet, oavsett ikraftträdandet, i enlighet med vad som bestäms i den lag som gäller när lagen träder i kraft. Det organ som betalar stödet kan dock efter att lagen har trätt i kraft ompröva förutsättningarna för stödet.

Kommunens regressfordran grundad på underhållsstöd som betalts innan lagen trätt i kraft behandlas med hänsyn till preskription av fordringsrätt och anvisande av influtna betalningar efter lagens ikraftträdande som en enda fordran för respektive kommun. En sådan fordran preskriberas slutgiltigt vid utgången av 2004. Också den del av fordringen som enligt de bestämmelser som gällde före lagens ikraftträdande hade preskriberats före utgången av 2004 får drivas in till utgången av 2004. Dessutom tillämpas på fordran som avses här 16 § 2 och 3 mom.

I fråga om fördelningen av medel som influtit innan denna lag trädde i kraft men som fram till dess inte fördelats mellan mottagaren av underhållsbidraget och kommunen eller mellan de kommuner som betalt underhållsstöd tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

De medel som influtit för betalning av kommunens regressfordran efter att lagen har trätt i kraft används primärt för att betala en fordran enligt 33 § tills fordringen är betald eller rätten till den har preskriberats. En betalning som influtit med stöd av 4 § lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992) skall dock hänföras till underhållsbidrag med förmånsrätt och kommunens regressfordran med förmånsrätt.

När medel som influtit efter att lagen trädde i kraft fördelas mellan kommunerna som betalning för fordringar enligt 33 § tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

På besvär angående beslut som meddelats med stöd av 21 § lagen om tryggande av underhåll för barn och som är anhängiga hos länsrätterna när lagen träder i kraft och på ansökningar och besvär som avses i 27 § tillämpas de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Beslut som med stöd av 29 § lagen om tryggande av underhåll för barn meddelats innan lagen trädde i kraft gäller enligt 31 § i nämnda lag efter att denna lag har trätt i kraft.

Verkställigheten av beslut angående förbud mot beviljande av pass som meddelats med stöd av 34 § lagen om tryggande av underhåll för barn innan denna lag trädde i kraft samt behandlingen av ärenden som gäller förbud mot beviljande av pass och som är anhängiga när denna lag träder i kraft förfaller när lagen träder i kraft.