617/1997

Syftet med denna lag är att förebygga och minska sådana olägenheter som den medicinska behandlingen av djur åsamkar människor, djur och miljö.

Denna lag tillämpas i fråga om djur på användning av läkemedel och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur samt på användning av redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur. Lagen tillämpas dessutom på tillsynen över dessa ämnen och redskap.

Bestämmelser om tillverkning, import, distribution och försäljning av läkemedel samt annan överlåtelse till förbrukning ingår i läkemedelslagen (395/1987) . Bestämmelser om tillverkning, marknadsföring och användning av foderfabrikat och läkemedelsfoder samt handel med foderfabrikat och läkemedelsfoder ingår i fodermedelslagen (234/1993) . Bestämmelser om den livsmedelshygieniska kvaliteten på animaliska livsmedel och övervakning av den ingår i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) .

I denna lag avses med

Jord- och skogsbruksministeriet leder och övervakar i egenskap av högsta myndighet verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt med stöd av den utfärdade bestämmelser.

Livsmedelssäkerhetsverket leder och övervakar i egenskap av centralförvaltningsmyndighet verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt med stöd av den utfärdade bestämmelser.

Regionförvaltningsverket svarar inom sitt verksamhetsområde för verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

I skötseln av övervakningsuppgifterna kan regionförvaltningsverket bistås av de veterinärer som det har förordnat till övervakningsuppdrag. Den veterinär som regionförvaltningsverket har förordnat till ett övervakningsuppdrag står i denna uppgift under regionförvaltningsverkets styrning och tillsyn. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på veterinären när han eller hon utför övervakningsuppdraget.

Den veterinär som regionförvaltningsverket har förordnat till ett övervakningsuppdrag har rätt att få ersättning för den utförda uppgiften enligt vad som särskilt bestäms om förrättningsarvoden till veterinärer.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet styr och övervakar enligt de anvisningar som jord- och skogsbruksministeriet meddelar att denna lag samt de bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas i läkemedelsfabrikerna, läkemedelspartiaffärerna och apoteken.

Läkemedel och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur skall användas så att de främjar djurets hälsa och välbefinnande. Ett läkemedel eller något annat ämne som är avsett för behandling av djur skall ges så att djuret orsakas så litet men som möjligt. Till animalieproduktionsdjur skall läkemedel eller andra ämnen som är avsedda för behandling av djur dessutom ges så att säkerheten hos eller kvaliteten på de animaliska livsmedlen inte försämras i onödan. En läkemedelsdos eller en dos av något annat ämne som är avsett för behandling av djur får inte heller förorsaka betydande olägenheter för miljön.

De redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur skall användas så att de inte medför onödiga olägenheter eller onödig smärta eller plåga för djuret och så att säkerheten hos eller kvaliteten på de animaliska livsmedlen inte försämras i onödan.

Vederbörande ministerium kan förbjuda användningen av en läkemedelssubstans eller något annat ämne som är avsett för behandling av djur eller ett redskap som är avsett att användas vid medicinsk behandling av djur används i fråga om en bestämd djurart eller djurkategori, om användningen kan äventyra säkerheten hos eller kvaliteten på de animaliska livsmedlen eller om användningen kan medföra något annat betydande men för djur, människor eller miljö eller om de används i syfte att befrämja djurens tillväxt eller produktion.

På grundval av de skäl som nämns i 1 mom. kan vederbörande ministerium även begränsa användningen av läkemedelssubstanser och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur samt redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur. Vederbörande ministerium kan dessutom begränsa användningen av sådana läkemedelspreparat som med stöd av läkemedelslagen eller lagen om djursjukdomar (55/1980) har godkänts för behandling av andra än ifrågavarande djurart eller av människor samt begränsa användningen av läkemedel som har tillverkats på apotek.

För att användningen av läkemedelssubstanser och förekomsten av restsubstanser av läkemedel skall kunna övervakas måste animalieproduktionsdjur vara identifierbara vid förflyttning från en produktionsenhet, vid transport och vid försäljning. Ett djur skall kunna identifieras så att den produktionsenhet från vilken djuret härrör kan utredas.

Animalieproduktionsdjur skall dessutom kunna identifieras under den tid medicinsk behandling och läkemedelsbehandling pågår samt under läkemedlets karenstid.

Ett animalieproduktionsdjur eller en kategori av animalieproduktionsdjur skall märkas för identifiering i samband med att läkemedel ges, om djuret eller djurkategorin inte kan identifieras på något annat sätt.

Vederbörande ministerium kan av särskilda skäl bestämma att ett djur vid medicinsk behandling, eller i samband med tillsyn över att denna lag eller de bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas, även annars skall märkas för identifiering.

Ett djur som behandlats med läkemedel eller andra ämnen som är avsedda för behandling av djur får inte slaktas för att användas som livsmedel och djuret eller de produkter som fåtts från djuret får inte överlåtas för att användas som livsmedel, om läkemedlet eller något annat ämne som har använts vid behandling av djuret medför men för säkerheten hos eller kvaliteten på de animaliska livsmedlen.

Ägaren och innehavaren av animalieproduktionsdjur skall iaktta de karenstider som föreskrivits för läkemedlen.

Ett djur får slaktas för att användas som livsmedel under karenstiden för läkemedlet djuret behandlats med endast om djuret av skäl som hänför sig till djurskyddet inte kan hållas vid liv. Ett djur som fått läkemedel som innehåller ämnen med östrogen, androgen eller gestagen verkan eller läkemedel som innehåller beta-agonister får dock inte under läkemedlets karenstid slaktas för att användas som livsmedel eller fodermedel.

Under karenstiden får djuret eller produkter som fåtts från djuret överlåtas för att användas som livsmedel endast om det genom en av Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel godkänd metod tillförlitligt kan bevisas att djuret eller produkterna inte innehåller sådana mängder restsubstanser av läkemedel som överstiger den maximimängd som tillåts i lagstiftningen.

Fiskar som fötts upp eller hägnat vilt får inte försättas i frihet under karenstiden, om det inte genom en tillförlitlig utredning kan påvisas att detta inte medför olägenheter för människor, djur eller miljö.

För läkemedelspreparat som veterinärerna ger till djur eller ordinerar att ges till djur skall de bestämma en längre karenstid än den karenstid som fastställts för läkemedelspreparaten med stöd av läkemedelslagen, om det är sannolikt att läkemedelsdosen medför att restsubstanser finns kvar en längre tid än normalt.

Veterinärerna skall också vid behov bestämma en karenstid för sådana läkemedel som de ger till djur eller ordinerar att ges till djur och som har tillverkats på ett apotek.

Den som äger eller innehar djur skall på begäran underrätta tillsynsmyndigheten om de animalieproduktionsdjur som förflyttats till eller från produktionsenheten. De som ansvarar för transport, förmedling och försäljning av animalieproduktionsdjur skall likaså på begäran ge tillsynsmyndigheten upplysningar om de animalieproduktionsdjur som de har transporterat, förmedlat och hållit för försäljning.

Veterinären skall ge djurets ägare eller innehavare en skriftlig eller annan tillförlitlig utredning om det läkemedel som han har behandlat animalieproduktionsdjuret med eller det läkemedel som han har ordinerat att ges till animalieproduktionsdjuret.

Veterinären skall dessutom ge djurets ägare eller innehavare en utredning om den medicinska behandlingen av djuret, ifall läkemedlet eller något annat ämne som är avsett för behandling av djur eller ett redskap som är avsett att användas vid medicinsk behandling av djur kan medföra betydande olägenheter för djur, människor eller miljön eller på begäran av djurets ägare eller innehavare.

Djurets ägare eller innehavare skall skriftligen underrätta slakteriet, slaktplatsen eller någon annan anläggning om den medicinska behandling som djuret har fått, om djuret under behandlingstiden eller under karenstiden sänds till slakt för att användas som livsmedel. Djurets ägare eller innehavare skall då också lämna en skriftlig utredning om de djurskyddsskäl som avses i 14 § 2 mom.

Djurets ägare eller innehavare skall också skriftligen underrätta den anläggning eller annan enhet som tar emot djuret eller produkten, om djuret eller en produkt som fåtts från djuret överlåts under karenstiden för att användas som livsmedel. Djurets ägare eller innehavare skall då ge en skriftlig utredning om resultaten av den undersökning som avses i 14 § 2 mom.

Om ett djur säljs eller annars överlåts under tiden för en medicinsk behandling eller under karenstiden, skall djurets ägare eller innehavare underrätta köparen eller den nya innehavaren om det läkemedel som djuret har fått samt om tidpunkten för när läkemedlet har getts och om karenstiden.

På det sätt som vederbörande ministerium närmare bestämmer skall den som äger eller innehar djur föra bok över de läkemedel som animalieproduktionsdjur har behandlats med.

På det sätt som vederbörande ministerium närmare bestämmer skall veterinären föra bok över de läkemedel som han har behandlat djuren med eller ordinerat att ges till djur.

Läkemedelsfabriker, den som idkar läkemedelspartihandel eller driver apoteksrörelse samt andra motsvarande näringsidkare som tillverkar, säljer, distribuerar, importerar eller använder tyreostatiska ämnen, ämnen med östrogen, androgen eller gestagen verkan eller beta-agonister eller preparat som innehåller sådana ämnen skall föra bok över dessa ämnen.

Tillsynsmyndigheterna har rätt att av djurets ägare och innehavare, av veterinärer och andra näringsidkare som avses i denna lag samt av statliga och kommunala myndigheter få den information som behövs för tillsyn.

Rätten att få information gäller också sådana uppgifter som behövs för tillsynen och som annars skulle vara sekretessbelagda på grund av att de gäller enskild affärsverksamhet eller yrkesutövning eller en enskild persons ekonomiska ställning eller hälsotillstånd.

Tillsynsmyndigheten har rätt att utföra sådana inspektioner och undersökningar som tillsynen förutsätter och att i detta syfte få tillträde till de utrymmen där djuren hålls och föds upp eller där läkemedel, andra ämnen som är avsedda för behandling av djur, fodermedel, redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur eller uppgifter om djuren eller den medicinska behandlingen förvaras.

Tillsynsmyndigheterna har dessutom rätt att utföra sådana inspektioner och undersökningar som tillsynen förutsätter och i detta syfte få tillträde till de utrymmen där veterinäryrket utövas, djur transporteras, förmedlas eller hålls för försäljning eller sådan verksamhet som avses i 21 § bedrivs.

I en lokal som används som bostad får inspektion förrättas endast om det finns motiverad anledning att misstänka att den som äger eller innehar lokalen som används som bostad gör sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt denna lag.

En tillsynsmyndighet skall bereda ägaren eller innehavaren av de utrymmen som skall inspekteras eller undersökas tillfälle att närvara vid inspektionen eller undersökningen, förutsatt att ägaren eller innehavaren kan påträffas omedelbart. Ägarens eller innehavarens frånvaro hindrar dock inte att inspektionen eller undersökningen utförs.

Bestämmelserna i 22 och 23 § om de finska myndigheternas rätt att få information och inspektionsrätt gäller också inspektörer som avses i Europeiska gemenskapens lagstiftning eller i någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland, om lagstiftningen eller förpliktelsen i fråga förutsätter detta.

För övervakningen har en tillsynsmyndighet rätt att utan ersättning ta alla prov som behövs av djur, av animaliska produkter, av djurfoder och dricksvatten samt av sådana fodermedel, läkemedel eller andra ämnen avsedda för behandling av djur vilka djurets ägare eller innehavare, veterinären eller någon annan näringsidkare som avses i denna lag har i sin besittning.

Djurens ägare och innehavare, veterinärer samt andra näringsidkare som avses i denna lag skall på egen bekostnad lämna tillsynsmyndigheten samt de utländska inspektörer som avses i 24 § den hjälp som behövs för övervakning och inspektion.

Om ett animalieproduktionsdjur har behandlats med en läkemedelssubstans som har förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag eller om djuret har behandlats med ett redskap som har förbjudits med stöd av denna lag, kan regionförvaltningsverket förordna att djuret ska avlivas samt att kroppen och de produkter som fåtts från djuret ska förstöras. Regionförvaltningsverket kan också förbjuda att djuret säljs eller överlåts på något annat sätt, att djuret slaktas för att användas som livsmedel eller fodermedel och att produkter som fås från djuret överlåts för att användas som livsmedel eller fodermedel. Dessutom kan regionförvaltningsverket förbjuda att produktionsenhetens andra animalieproduktionsdjur förflyttas från produktionsenheten i fråga under den tid som undersökningarna och utredningarna pågår.

Om en läkemedelssubstans som har förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag har påträffats hos ett djur på en produktionsenhet eller i en produkt från djuret, kan regionförvaltningsverket förordna att något annat animalieproduktionsdjur på produktionsenheten ska avlivas eller förstöras, om djurets ägare eller innehavare vägrar stå för undersökningskostnaderna och kostnaderna för att utreda om djuret har behandlats med en läkemedelssubstans som har förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag.

Om ett animaliskt livsmedel som härrör från produktionsenheten konstateras innehålla sådana mängder restsubstanser av läkemedel som överstiger de tillåtna maximimängderna, kan regionförvaltningsverket förbjuda att animalieproduktionsdjuren förflyttas från produktionsenheten och förbjuda att de animaliska produkterna överlåts från produktionsenheten för att användas som livsmedel eller fodermedel under den tid som undersökningarna och utredningarna pågår.

Om ett animalieproduktionsdjur från produktionsenheten eller en produkt från djuret konstateras innehålla läkemedelssubstanser som förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag eller om animaliska livsmedel som härrör från produktionsenheten upprepade gånger har konstaterats innehålla sådana mängder restsubstanser av läkemedel som överstiger de tillåtna maximimängderna, kan regionförvaltningsverket förordna att produktionsenheten och andra produktionsenheter som samma person äger eller innehar tillfälligt ställs under förstärkt kontroll.

I brådskande fall kan den veterinär som regionförvaltningsverket har förordnat till ett övervakningsuppdrag förbjuda att animalieproduktionsdjur som avses i 27 § förflyttas från produktionsenheten eller att animaliska produkter överlåts från produktionsenheten för att användas som livsmedel eller fodermedel.

Veterinären ska omedelbart hänskjuta sitt beslut till regionförvaltningsverket. Beslutet ska iakttas tills regionförvaltningsverket har avgjort ärendet. Regionförvaltningsverket ska behandla ärendet i brådskande ordning.

Innan ett beslut enligt 27 § fattas ska regionförvaltningsverket och innan ett beslut enligt 28 § fattas ska den veterinär som regionförvaltningsverket har förordnat till ett övervakningsuppdrag ge djurets ägare eller innehavare tillfälle att bli hörd. I brådskande fall ska djurets ägare eller innehavare ges tillfälle att bli hörd endast om denne kan anträffas omedelbart. Djurets ägare eller innehavare ska omedelbart underrättas om beslutet.

Regionförvaltningsverket kan förena ett förordnande eller ett förbud som meddelats med stöd av 27 och 28 § med vite eller med hot om tvångsutförande.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i övrigt i viteslagen (1113/1990) .

I de fall som avses i 27 § 1 och 2 mom. ska regionförvaltningsverket omhänderta sådana fodermedel, läkemedel eller andra ämnen avsedda för behandling av djur eller redskap avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur som finns på produktionsenheten eller som djurets ägare eller innehavare förfogar över, om det finns skäl att misstänka att de fodermedel, läkemedel eller andra ämnen som används för behandling av djur innehåller läkemedelssubstanser som har förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag eller att användningen av de redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur har förbjudits med stöd av denna lag. (22.12.2009/1480)

Omhändertagandet skall ske i vittnes närvaro. Beträffande hörande av djurets ägare eller innehavare innan ett beslut om omhändertagande fattas samt delgivning av beslutet gäller 29 §. Till djurets ägare eller innehavare skall ges ett intyg, av vilket framgår den omhändertagna egendomens mängd och orsaken till omhändertagandet.

På den omhändertagna egendomen kan utan ersättning tas prov för undersökningar.

Den omhändertagna egendomen kan vid behov förvaras på produktionsenheten eller hos djurets ägare eller innehavare märkt på lämpligt sätt eller i ett förseglat eller på något annat sätt märkt lagerutrymme.

Regionförvaltningsverket bestämmer vad som ska ske med den egendom som omhändertagits. Om den omhändertagna egendomen konstateras innehålla läkemedelssubstanser som har förbjudits med stöd av denna lag eller vars användning har begränsats med stöd av denna lag eller om användning av det omhändertagna redskapet som är avsett att användas vid medicinsk behandling av djur har förbjudits med stöd av denna lag, ska den omhändertagna egendomen förordnas att förstöras. I annat fall ska egendomen förordnas att returneras till dess ägare eller innehavare.

I ett beslut som en veterinär som regionförvaltningsverket har förordnat till ett övervakningsuppdrag har fattat med stöd av 28 § får ändring inte sökas särskilt.

Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat söks hos förvaltningsdomstolen med iakttagande av förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Ändring i ett beslut som gäller föreläggande av vite får inte sökas särskilt.

I ett beslut som fattas med stöd av 27, 28, 31 och 32 § kan bestämmas att beslutet skall iakttas innan det har vunnit laga kraft, om inte besvärsinstansen bestämmer något annat. Besvär skall behandlas i brådskande ordning.

Om straff för läkemedelsbrott som har begåtts i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den bestäms i 44 kap. 5 § strafflagen (39/1889) . (24.5.2002/413)

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

(24.5.2002/413)

En tillsynsmyndighet kan låta bli att till förundersökningsmyndigheten anmäla en förseelse som med tanke på helheten kan anses som uppenbart ringa.

Den som bryter mot ett förbud eller en förpliktelse som utfärdats med stöd av denna lag och som förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

37 § har upphävts genom L 21.5.1999/671 .

38 § har upphävts genom L 26.10.2001/893 .

Vederbörande ministerium kan bestämma att animalieproduktionsdjur som har fått medicinsk behandling eller på något annat sätt behandlats i strid mot denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den inte får importeras eller exporteras. Detsamma gäller också produkter som är avsedda att användas som livsmedel eller fodermedel och som fåtts från ett djur som har fått medicinsk behandling eller behandlats på ovan avsett sätt.

Om ett prov som tagits av ett animalieproduktionsdjur eller av en produkt som fåtts från djuret visar att djuret har tillförts en sådan läkemedelssubstans vars användning för djuret i fråga har förbjudits med stöd av denna lag eller om det konstateras att restsubstanserna av läkemedel i en animalisk produkt överstiger de tillåtna maximimängderna, skall djurets ägare eller innehavare betala kostnaderna för undersökningarna och utredningarna i syfte att utreda ärendet samt kostnaderna för de undersökningar som hänför sig till den temporärt förstärkta kontroll som följer efter att förseelsen har uppdagats.

Om det med stöd av 27 § har bestämts att djuret skall avlivas eller förstöras, svarar djurets ägare eller innehavare för de kostnader som förorsakas av avlivningen och förstöringen.

Kostnader enligt 1 och 2 mom. får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) .

Kostnader som hänför sig till nationella program för övervakning av främmande ämnen regleras i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Den som vid utförandet av uppdrag som hänför sig till övervakningen av att denna lag iakttas har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, affärs- eller yrkeshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till

Polisen är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheterna enligt denna lag ge dem handräckning vid utförandet av uppgifter enligt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan vid behov utfärdas genom förordning.

Genom förordning kan också bestämmas att vederbörande ministerium kan utfärda närmare bestämmelser om tillämpningen av den förordning som avses i 1 mom.

Vederbörande ministerium utfärdar närmare bestämmelser om

Vederbörande ministerium kan dessutom utfärda närmare bestämmelser om hantering, överlåtelse och användning av animaliska produkter som innehåller restsubstanser av läkemedel samt om de meddelanden och innehållet i meddelanden som skall ges till djurets ägare eller innehavare.