Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

1363/1997

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Sysselsättningsförordning

Uppdaterad
Denna förordning har upphävts. Se L om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002 och L om offentlig arbetskraftsservice 1295/2002 .
Ämnesord
Sysselsättning
Typ av författning
Förordning
Förvaltningsområde
Arbets- och näringsministeriet
Meddelats
Publiceringsdag
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1997/1363/ajantasa/2001-12-27/swe

På föredragning av arbetsministern föreskrivs med stöd av sysselsättningslagen av den 13 mars 1987 (275/1987) samt 2 § 2 mom. och 12 b § 3 mom. lagen den 30 december 1993 om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) , sådana de lyder i lag 1354/1997:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Ordningen för verkställighet av sysselsättningslagen

För uppnående av sysselsättningslagens (275/1987) syfte skall eftersträvas att möjlighet till arbete för en arbetssökande ordnas med hjälp av sysselsättningsanslag, om han inte har kunnat sysselsättas med hjälp av den arbetskraftsservice som avses i lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) eller anvisas utbildning enligt vad som bestäms i sysselsättningslagen och i denna förordning samt i andra lagar och förordningar.

Med hjälp av sysselsättningsanslag sysselsätts särskilt unga personer, långtidsarbetslösa och handikappade samt förebyggs långtidsarbetslöshet och utjämnas regionala skillnader i arbetslösheten.

2 § (27.12.2001/1466)Definitioner

I denna förordning avses med

1)

arbetsplanerare en person som ett statligt ämbetsverk, en statlig inrättning, en kommun, en förening eller stiftelse har anställt med sysselsättningsanslag för att planera och ordna lämpliga arbets- och utbildningsplatser för arbetslösa samt andra sysselsättningsfrämjande åtgärder,

2)

normalt sysselsättningsstöd ett stöd vars belopp är 19,85 euro per dag,

3)

sammansatt stöd ett stöd där arbetsmarknadsstödet betalas till arbetsgivaren antingen separat eller tillsammans med sysselsättningsstödet.

3 §Beaktande av regionala skillnader i arbetslösheten

För åstadkommande av sådan regionalt balanserad sysselsättning som avses i 19 § sysselsättningslagen skall i statsbudgeten upptas sådana anslag med vilka staten, med beaktande av sysselsättningsläget och utvecklingsutsikterna för samhällsekonomin, vid behov skall ordna arbetsmöjligheter så att arbetslösheten inte inom någon pendlingsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga nivån i landet.

Då en arbetskraftsbyrå anvisar arbete i enlighet med 19 § sysselsättningslagen, skall den för kommunal anställning i första hand anvisa långtidsarbetslösa och unga personer.

2 kap. Finansiering och understöd som beviljas för investeringar av sysselsättningsmedel (27.12.2001/1466)

4 § (27.12.2001/1466)Sysselsättningsanslag som används till investeringar

För förbättrande av sysselsättningen kan av sysselsättningsanslag som är avsedda för investeringar beviljas finansiering till statens byggande verk eller understöd till andra instanser som anges i 13 § 1 mom. sysselsättningslagen.

Statsrådet godkänner arbetskrafts- och näringscentralernas ( TE-centralernas ) områdesvisa fördelning av sysselsättningsanslag som är avsedda för investeringar.

4 a § (27.12.2001/1466)Statens byggande verk

De byggande statliga verk som avses i denna förordning är Sjöfartsstyrelsen, Forststyrelsen, Skogsforskningsinstitutet, Museiverket, undervisningsministeriet, försvarsministeriet, Gränsbevakningsväsendet, Banförvaltningscentralen, förvaltningsnämnden för Sveaborg, Vägförvaltningen, statsrådets kansli och de regionala miljöcentralerna. Miljöcentralernas arbetsprogramförfarande sköts centraliserat av Finlands miljöcentral under jord- och skogsbruksministeriets samt miljöministeriets ledning.

5 § (27.12.2001/1466)Sysselsättningsarbetsprogram

Statens byggande verk skall årligen tillställa arbetsministeriet en framställning gällande de sysselsättningsanslag som enligt planerna skall användas till statens egna investeringar ( sysselsättningsarbetsprogram ). I sysselsättningsarbetsprogrammet skall ingå en bedömning av programmets sysselsättningseffekter ( bedömning av sysselsättningseffekterna ).

Den framställning som avses i 1 mom. skall också tillställas TE-centralen i fråga om dess verksamhetsområde. Framställningen tillställs TE-centralen på det sätt som godkänts av arbetsministeriet.

6 § (27.12.2001/1466)Godkännande av projekt som skall finansieras för sysselsättningsarbetsprogrammet

Arbetsministeriet godkänner tilldelningen till projekt i fråga om anslag som statsrådet anvisat ministeriet till projekt eller anvisningen av anslagen till TE-centralerna. TE-centralen godkänner tilldelningen till projekt i fråga om anslag som anvisats centralen.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

7 § (27.12.2001/1466)Övervakning av sysselsättningseffekterna av programmet

Statens byggande verk skall för arbetskraftsmyndigheten på det sätt som myndigheten bestämmer redogöra för hur investeringen utfallit med tanke på sysselsättningseffekterna under byggnadstiden och de bestående sysselsättningseffekterna. Det byggande verket är skyldigt att lämna de uppgifter för övervakningen som myndigheten begär för en tid av högst fem år räknat från att programåret löpt ut.

3 kap.

8 §Beviljande av statsunderstöd och anvisande av anslag

Arbetskraftsmyndigheten kan, i fråga om sådant statsunderstöd för investeringar som sökts av sysselsättningsanslag, antingen bevilja sökanden understödet direkt eller anvisa en annan statlig myndighet de sysselsättningsanslag som behövs för beviljandet av statsunderstödet ( investeringsunderstöd ).

Arbetskraftsmyndigheten anvisar en annan myndighet ( statsbidragsmyndigheten ) de anslag som behövs för beviljandet av statsunderstödet i sådana fall då denna med stöd av särskilda bestämmelser beviljar sökanden statsunderstödet. I övriga fall beviljas sökanden investeringsunderstödet i sysselsättningsfrämjande syfte direkt av arbetskraftsmyndigheten.

9 §Utlåtande om ansökan om statsundersstöd

Beträffande ansökan om statsunderstöd skall arbetskraftsmyndigheten inhämta utlåtande av den statsbidragsmyndighet som anslaget avses bli anvisat, om inte denna myndighet har gjort framställning om anvisande av anslaget.

I utlåtandet eller framställningen skall redogöras för

1)

investeringens sysselsättningseffekter under byggnadstiden och bestående sysselsättningseffekter,

2)

i vilket skede planeringen av projektet är samt om planerna och kostnaderna kan anses vara godtagbara,

3)

om det är möjligt att i fråga om projektet iaktta särskilda bestämmelser om planering och genomförande av projekt samt statsunderstödsverksamhet, samt

4)

övriga frågor som nämns i begäran om utlåtande.

Om den som ansöker om statsunderstöd utövar näringsverksamhet, skall i utlåtandet eller framställningen, förutom vad som sägs i 2 mom., redogöras för

1)

om sökanden kan anses ha förutsättningar att utöva fortsatt lönsam verksamhet, samt

2)

vilka statsunderstöd eller vilken annan offentlig finansiering sökanden har erhållit under de tre föregående åren.

Om den som ansöker om statsunderstöd inte utövar näringsverksamhet, skall i utlåtandet eller framställningen, förutom vad som sägs i 2 mom., redogöras för

1)

den ökning i personal- och driftskostnader samt övriga kostnader som projektet åsamkar staten, kommunerna eller samkommunerna, samt den statliga medfinansiering som det förutsätter, samt

2)

om projektet är behövligt och tidpunkten för dess genomförande motiverad även med hänsyn till verksamheten.

Har statsbidragsmyndigheten inte i sitt utlåtande förordat anvisandet av anslag, kan anslag inte anvisas, om inte statsrådet beslutar annorlunda i en fråga som hör till ett ministeriums beslutanderätt.

10 § (27.12.2001/1466)Den myndighet som anvisar anslag

TE-centralen anvisar de statsbidragsmyndigheter som lyder under ett ministerium eller en verksamhetsenhet inom centralförvaltningen anslag för beviljande av statsunderstöd. När centralen anvisar anslag skall den iaktta de bestämmelser som utfärdats av arbetsministeriet.

Arbetsministeriet anvisar de andra ministerierna och de övriga verksamhetsenheterna inom centralförvaltningen anslag för beviljande av statsunderstöd.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

11 § (27.12.2001/1466)Den myndighet som beviljar anslag

Sökanden beviljas investeringsunderstödet direkt av TE-centralen. När centralen beviljar investeringsunderstödet skall den iaktta de bestämmelser som utfärdats av arbetsministeriet.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

12 §Extra statsunderstöd för de områden där arbetslösheten är svårast

De i 14 § 2 mom. sysselsättningslagen avsedda områden där arbetslösheten är svårast utgörs av de kommuner där den genomsnittliga arbetslöshetsgraden på årsnivå överstiger motsvarande arbetslöshetsgrad i hela landet med minst 50 procent eller där sysselsättningsläget har försämrats plötsligt och kraftigt.

13 §Påbörjade projekt

Av sysselsättningsanslagen kan inte beviljas understöd för ett projekt där de egentliga byggnadsarbetena eller reparations- eller underhållsarbetena har påbörjats innan ansökan om statsunderstöd har anhängiggjorts hos den behöriga statsbidragsmyndigheten. Vid tillämpningen av denna förordning anses arbetet ha påbörjats, när

1)

ett för byggherren bindande entreprenadavtal har ingåtts,

2)

grävningsarbetet för att lägga grunden har inletts, eller

3)

i fråga om reparations- eller underhållsarbeten, rivningsarbetena enligt åtgärdsplanen har inletts.

14 § (27.12.2001/1466)

14 § har upphävts genom F 1466/2001.

15 § (27.12.2001/1466)

15 § har upphävts genom F 1466/2001.

16 §Övervakning av sysselsättningseffekterna

En mottagare av investeringsunderstöd skall för arbetskraftsmyndigheten på det sätt som myndigheten bestämmer redogöra för hur investeringen utfallit med tanke på sysselsättningseffekterna under byggnadstiden och de bestående sysselsättningseffekterna. Mottagaren av understöd är skyldig att lämna de uppgifter för övervakningen som myndigheten begär för en tid av högst fem år räknat från den dag då den sista raten av understödet betalades.

4 kap.Sysselsättningspolitiskt projektstöd

17 §Avsikten med projektstödet

Sysselsättningspolitiskt projektstöd ( projektstöd ) kan beviljas för främjande av sysselsättningen och förhindrande av utslagning för projekt med vilkas hjälp ordnas nya möjligheter till arbete för arbetslösa arbetssökande och vidtas andra åtgärder som främjar deras möjligheter att få arbete. Dessutom kan projektstöd beviljas för andra regionala och lokala projekt som främjar sysselsättningen och utvecklandet av arbetskraften.

18 §Mottagare av projektstöd

Projektstöd kan beviljas kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar samt stiftelser.

19 §Begränsningar för beviljande av projektstöd

Projektstöd kan inte beviljas för

1)

främjande av affärsverksamhet,

2)

investeringar, om det inte är fråga om mindre anskaffningar av utrustning, maskiner eller anordningar i omedelbar anslutning till ett projekt för vilket stöd beviljas och vilkas sammanlagda värde inte överstiger tio procent av de godkända totalkostnaderna för projektet, eller

3)

kostnader som beror på arbetskraftspolitiska åtgärder beträffande personer som hör till projektets målgrupp.

20 §Projektstödets belopp och varaktighet

I projektstöd kan beviljas högst 75 procent av de av den beviljande myndigheten godkända totalkostnaderna för ett projekt till kommuner och samkommuner dock högst 50 procent. Vid dimensioneringen av projektstödet beaktas hur svårt det är att sysselsätta de personer som hör till projektets målgrupp och projektets sysselsättningsfrämjande effekter.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. kan avlöningskostnaderna för en person som ansvarar för genomförandet av ett projekt ersättas i sin helhet, om projektets syfte är att sysselsätta sådana till arbetsmarknadsstöd berättigade personer som avses i 2 § 2 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) .

Projektstödet får inte tillsammans med övrigt statligt finansieringsstöd som har betalts för samma ändamål överstiga det maximibelopp som anges i 1 mom. Som statligt finansieringsstöd vid beräkningen av projektstödets maximibelopp betraktas statsandel och statsunderstöd som har betalts av ett anslag i statsbudgeten eller ur en fond utanför statsbudgeten som förvaltas av staten, ränteförmån som hänför sig till ett lån som beviljats med en lägre ränta än den ränta som avses i 3 § 2 mom. räntelagen samt räntestöd som hänför sig till räntor på andra lån.

Med avvikelse från vad som bestäms i 3 mom. räknas som statligt finansieringsstöd inte understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalas av tipsmedel. Vid uträkning av det i 1 mom. bestämda maximibeloppet för projektstöd beaktas inte understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalas av tipsmedel. Det sammanlagda beloppet av de understöd som beviljats för ett projekt som är föremål för projektstöd får emellertid inte överstiga de totalkostnader för projektet som godkänts av den beviljande myndigheten. (18.6.1998/425)

Projektstöd kan beviljas för högst tre år för ett projekt. För samma projekt kan projektstöd dock beviljas på nytt för högst två år, om det för att projektet skall kunna genomföras är ändamålsenligt att stöd beviljas.

21 §Ansökan om och beviljande av projektstöd

Projektstöd beviljas av den TE-central inom vars verksamhetsområde projektet avses bli genomfört. Om ett projekt genomförs inom flera TE-centralers verksamhetsområden, beviljas stödet av den TE-central inom vars verksamhetsområde projektet huvudsakligen avses bli genomfört. Om för samma projekt ansöks om mer än 336 375 euro i projektstöd för samma kalenderår eller om det är fråga om ett riksomfattande projekt, beviljas stödet av vederbörande ministerium. (1.11.2001/943)

Stödet söks skriftligen. Av ansökan skall åtminstone framgå projektets sysselsättningsmål och andra mål, kostnadsförslag, finansieringsplan och sådana redan fattade beslut som hänför sig till genomförandet av planen samt andra uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ansökan.

22 §Utbetalning av projektstöd

Projektstödet eller, om stöd har betalts i förskott, den del av stödet som överstiger förskottet, betalas i efterskott för varje betalningsperiod på basis av en ansökan om utbetalning som tillställts TE-centralen. Ansökan skall grunda sig på de faktiska projektkostnaderna under betalningsperioden, vilka skall framgå av stödmottagarens bokföring. Betalningsperioden är tre kalendermånader, om inte något annat bestäms i beslutet om beviljande av projektstöd.

Projektstöd betalas inte på basis av en utbetalningsansökan som tillställts TE-centralen efter den tid som i beslutet om beviljande av projektstöd utsatts för inlämnande av utbetalningsansökan. TE-centralen kan dock av särskilda skäl besluta att projektstöd betalas trots att utbetalningsansökan blivit försenad.

23 §Förskott på projektstöd

Av projektstödet kan högst 50 procent av det projektstöd som hänför sig till respektive betalningsperiod betalas i förskott. Ansökan om utbetalning av förskott skall tillställas TE-centralen i god tid före ingången av den betalningsperiod som förskottet hänför sig till. I utbetalningsansökan skall mottagaren av projektstöd redogöra för de projektkostnader som mottagaren uppskattar att förfaller till betalning under följande betalningsperiod.

24 § (27.12.2001/1466)

24 § har upphävts genom F 1466/2001.

25 §Bokföringsskyldighet

En mottagare av projektstöd är skyldig att föra separat bok enligt bokföringslagen (655/1973) över projekt för vilka stöd erhålls om inte finansieringen för projektet bokförs på separata konton i en sammanslutnings eller stiftelses bokföring och övervakningen kan ske utan svårigheter.

En mottagare av projektstöd skall förvara hela den bokföring som gäller projektet och de verifikationer som hänför sig till den så, att de lätt kan granskas. Bokföringsmaterialet skall förvaras under den tid och på det sätt som bestäms i 25 § bokföringslagen.

26 §Övervakning och kontroll

Användningen av projektstödet övervakas av den TE-central som beviljat stödet eller av den TE-central som bestäms i ett beslut av vederbörande ministerium. TE-centralen och de som befullmäktigats av den har rätt att granska sökandenas verksamhet i den omfattning som övervakningen av ansökan om och användningen av stödet förutsätter samt att av stödmottagaren få de handlingar och det övriga material som granskningen förutsätter. En mottagare av stöd är också annars skyldig att bistå vid granskningen.

En mottagare av projektstöd skall årligen inom den tid som bestäms i beslutet om beviljande av projektstöd tillställa den TE-central som avses i 1 mom. en utredning över hur projektet har genomförts.

27 § (18.6.1998/425)Skyldighet att ställa säkerhet

Andra mottagare av förskott på projektstöd än kommuner, samkommuner och församlingar är skyldiga att ställa tillräcklig säkerhet som godkänns av den som betalar ut stödet för den händelse att det bestäms att förskottet på projektstödet skall återkrävas.

28 § (27.12.2001/1466)

28 § har upphävts genom F 1466/2001.

5 kap.Sysselsättningsstöd till arbetsgivaren

29 § (27.12.2001/1466)Avsikten med sysselsättningsstödet

Av sysselsättningsanslagen kan sysselsättningsstöd beviljas kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar samt andra arbetsgivare för förbättrande av förutsättningarna för att arbetslösa skall kunna placera sig på arbetsmarknaden. Sysselsättningsstöd kan beviljas i enlighet med de arbetskraftspolitiska mål som arbetsministeriet årligen fastställer.

Syftet med arbete, läroavtalsutbildning och arbetslivsträning som ordnas med hjälp av sysselsättningsstöd är i synnerhet att

1)

med hjälp av arbetslivsträning och ökad arbetserfarenhet främja möjligheterna för arbetslösa som kommer ut på arbetsmarknaden att placera sig i arbete,

2)

förbättra arbetslösas yrkesskicklighet och kunnande,

3)

främja möjligheterna för arbetssökande som under en lång tid varit arbetslösa att på nytt komma ut på arbetsmarknaden,

4)

i samband med andra åtgärder som främjar sysselsättningen förbättra möjligheterna för arbetslösa att finna arbete och anpassa sig till strukturella förändringar i arbetslivet,

5)

förhindra att arbetslösa slås ut från arbetsmarknaden.

Med det sammansatta stödet skall för förhindrande av att arbetslösa slås ut från arbetsmarknaden och för främjande av deras möjligheter att på nytt komma ut på arbetsmarknaden i första hand sysselsättas sådana i 2 § 2 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd avsedda personer som är berättigade till arbetsmarknadsstöd och som under sådan arbetslöshetstid som berättigar till användning av sammansatt stöd inte alls har varit i arbete eller som har varit på den öppna arbetsmarknaden i endast liten utsträckning och sporadiskt och som inte under ovan avsedda arbetslöshetstid före användningen av sammansatt stöd har sysselsatts med sysselsättningsstöd.

30 § (27.12.2001/1466)Förutsättningar för beviljande av stöd

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas, om

1)

det arbetsförhållande för vilket stödet är avsett har börjat innan beslut har fattats om beviljande av stöd,

2)

arbetsgivaren under de nio månaderna närmast innan ansökan inlämnades, av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har sagt upp eller permitterat arbetstagare i pendlingsområdet i samma eller likadana uppgifter eller förkortat deras arbetstid,

3)

anställning som stödet avser skulle föranleda att andra anställda som är anställda hos den arbetsgivare som erhåller understöd sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras,

4)

arbetsplatsen som stödet avser bedöms bli besatt även utan stöd,

5)

arbetsgivaren för samma tid för anställande av en person som skall sysselsättas eller för främjande av sysselsättningen får annat statligt stöd, med undantag av utbildningsersättning som enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) betalas till arbetsgivaren med stöd av läroavtal samt arbetsmarknadsstöd som enligt lagen om arbetsmarknadsstöd betalas till arbetsgivaren,

6)

stödet skulle snedvrida konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster,

7)

den som ansöker om stöd är ett registrerat parti, dess kretsorganisation eller lokalförening.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 4 punkten kan sysselsättningsstöd beviljas företag som anställer en långtidsarbetslös som sådan i lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) avsedd arbetstagare som anställs under alterneringsledighet.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 5 punkten kan sammansatt stöd beviljas även om arbetsgivaren får understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalas av tipsmedel för anställande av en person som skall sysselsättas eller för främjande av sysselsättningen. Det sammansatta stödet får inte tillsammans med utbildningsersättning för läroavtalsutbildning, understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalats av tipsmedel överstiga de kostnader som anställandet av personen orsakar arbetsgivaren. Som sådana kostnader betraktas lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt den obligatoriska grupplivförsäkringspremien.

Då stöd beviljas kan för erhållande av stödet även uppställas andra villkor som behövs med tanke på den som skall sysselsättas eller skötseln av sysselsättningen.

31 § (27.12.2001/1466)Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd till företag

Sysselsättningsstöd kan beviljas ett företag som med en arbetslös arbetssökande som arbetskraftsbyrån anvisat ingår ett arbetsavtal som är i kraft tills vidare och som avses i arbetsavtalslagen (55/2001) .

Sysselsättningsstöd kan med avvikelse från 1 mom. även på grundval av arbetsavtal som ingås för viss tid beviljas företag

1)

som med en arbetslös arbetssökande som arbetskraftsbyrån anvisat ingår ett läroavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning,

2)

som ordnar ett förberedande arbetstillfälle som anknyter till den i 33 § 1 mom. avsedda servicehelheten för förbättrande av förutsättningarna för sysselsättande av en arbetslös som är svår att sysselsätta,

3)

som anställer en långtidsarbetslös som en sådan ersättare som avses i lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) ,

4)

för utförande av skogsförbättringsarbeten,

5)

som sammansatt stöd.

32 §Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd till kommuner

Kommunen kan placera en långtidsarbetslös som den sysselsätter och för vars avlönande har beviljats sysselsättningsstöd i arbete hos en förening, stiftelse eller enskild person.

Kommunen kan av den som ordnar arbete uppbära högst ett belopp som per dag motsvarar skillnaden mellan kostnaden för sysselsättningen och det sysselsättningsstöd som betalas till kommunen för den som sysselsätts.

33 §Sysselsättning med hjälp av sysselsättningsstöd och dess koppling till andra åtgärder

Sysselsättningsstödet kan sammanslås till en servicehelhet som förbättrar förutsättningarna för en arbetslös att finna arbete så, att för den arbetslöse jämte sysselsättningsstödet ordnas utbildning enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) eller rehabilitering eller andra åtgärder som främjar sysselsättandet, antingen före eller efter sysselsättandet. (27.12.2001/1466)

Sysselsättningsstöd kan beviljas en arbetsgivare även så att det under den tid sysselsättningen fortgår för den sysselsatte vid sidan av arbetet ordnas utbildning eller rehabilitering eller vidtas andra åtgärder som främjan sysselsättningen.

Om en koppling av sysselsättning med hjälp av sysselsättningsstöd till andra åtgärder avtalas i arbetsansökningsplanen. Sysselsättningsstöd beviljas inte för den tid under vilken arbetsgivaren får annat statligt stöd för vidtagande av sådana åtgärder vid sidan av arbetet som avses i 2 mom.

34 §Stödets belopp

I sysselsättningsstöd betalas per dag och person som sysselsätts minst det normala sysselsättningsstödet och högst det normala stödet höjt med 80 procent. Om sysselsättningsstödet sammanslås med det arbetsmarknadsstöd som betalas till arbetsgivaren och som avses i 12 a § lagen om arbetsmarknadsstöd, betalas i sysselsättningsstöd per dag och person som sysselsätts högst det normala sysselsättningsstödet.

När sysselsättning sker med sammansatt stöd kan en registrerad förening eller stiftelse, som fungerar som arbetsgivare och vars avsikt enligt stadgarna inte är att ge sina medlemmar vinst eller att utöka stiftelsens förmögenhetsmassa, i stöd betalas högst den lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt den obligatoriska grupplivförsäkringspremien. Till andra arbetsgivare kan i stöd betalas högst den lön som betalas till den sysselsatte före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatter. (27.12.2001/1466)

Normalt eller förhöjt stöd kan till fullt belopp betalas till en arbetsgivare för ordnande av sådant arbete där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 85 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen. Om sysselsättningsstöd för sysselsättande av en och samma arbetstagare betalas till flera arbetsgivare samtidigt, skall den sammanlagda arbetstiden vara minst 85 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen. Vid sysselsättande med sammansatt stöd kan normalt sysselsättningsstöd dock betalas, även om arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är kortare än 85 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen.

Stöd betalas för de dagar för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala lön. Stöd betalas dock högst för fem dagar i veckan. Sysselsättningsstöd betalas dock inte för dagar för vilka till arbetsgivaren med stöd av 28 § sjukförsäkringslagen (364/1963) betalas dagpenning enligt nämnda lag eller särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning.

35 § (27.12.2001/1466)Stödets och servicehelhetens varaktighet

Sysselsättningsstöd kan beviljas för högst 10 månader i sänder. Sammansatt stöd samt sysselsättningsstöd för avlöning av handikappad och arbetsplanerare kan dock beviljas för högst 24 månader i sänder. Som sammansatt stöd kan sysselsättningsstöd dock beviljas för högst 12 månader i sänder. På grundval av ett arbetsavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning kan sysselsättningsstöd beviljas för hela avtalsperioden.

Efter att en person har varit sysselsatt med hjälp av sysselsättningsanslag under den i 1 mom. fastställda maximitiden hos en eller flera arbetsgivare, kan han inte på nytt anvisas sådant arbete som stöds med sysselsättningsanslag förrän han under de senaste sex månaderna har varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå i minst fem månader. Om beviljande av nytt sammansatt stöd gäller vad som bestäms särskilt.

För en arbetslös kan ordnas en i 33 § 1 mom. avsedd servicehelhet så, att den med sysselsättningsstöd eller sammansatt stöd stödda sysselsättningen och andra åtgärder varar sammanlagt högst 24 månader. Härvid får andelen av sådan sysselsättning som sker med hjälp av stöd inte överstiga en maximitid om 10 månader inom servicehelheten samt andelen av sådan sysselsättning som sker med hjälp av sammansatt stöd inte överstiga en maximitid om 12 månader inom servicehelheten.

Om en person sysselsätts med sammansatt stöd för mer än 12 månader, kan den maximitid om 24 månader inom servicehelheten som avses i 3 mom. på motsvarande sätt förlängas med högst 12 månader.

36 §Beslut som gäller flera år

Beslut som gäller flera kalenderår och avser sysselsättningsanslag för avlönande av personal och stöd som betalas till arbetslösa skall, om det inte är fråga om sysselsättningsskyldighet enligt 19 och 20 § sysselsättningslagen, i fråga om kommande år fattas på villkor att de för ändamålet nödvändiga anslagen står till förfogande.

6 kap.Anslag som anvisas statliga ämbetsverk och inrättningar

37 §Anvisande av anslag

Arbetskraftsbyrån kan, inom ramen för de anslag som har anvisats den och under de förutsattningar som nämns i 29, 30, 33, 35 och 36 §, anvisa statliga ämbetsverk och inrättningar anslag för sysselsättning av arbetslösa.

38 §Kostnader som betalas av sysselsättningsanslag

Av sysselsättningsanslagen ersätts statens ämbetsverk eller inrättningar för den lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremie samt grupplivförsäkringspremien. (27.12.2001/1466)

Avlöningskostnaderna för ordnande av heltidsarbete eller sådant arbete där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 85 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen kan betalas av sysselsättningsanslagen.

För andra kostnader är de som avses i 1 mom. som föranleds av att arbete ordnas kan statens ämbetsverk och inrättningar anvisas sysselsättningsanslag i enlighet med vad statsrådet beslutar i samband med den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen.

39 §Kontroll av användningen av anslag

Statliga ämbetsverk eller inrättningar skall för varje kalendermånad göra en anmälan till arbetskraftsbyrån om användningen av sysselsättningsanslagen och de personer som har sysselsatts med dem.

7 kap.Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning och arbete

40 §Information om möjligheten till rehabilitering, utbildning och arbete

Arbetskraftsbyrån skall informera personer som avses i 18 § 1 mom. sysselsättningslagen om deras rätt till sysselsättningsfrämjande rehabilitering eller utbildning. Dessutom skall arbetskraftsbyrån informera en ovan avsedd person om att i det fall att lämplig utbildning eller rehabilitering inte kan ordnas, är kommunen skyldig att ordna möjlighet för honom att arbeta i tio månaders tid.

41 §Sysselsättningsförfarandet

Arbetskraftsbyrån skall informera den sysselsättningsskyldiga kommunen om kommunens sysselsättningsskyldighet ( sysselsättningsanmälan ). Av sysselsättningsanmälan skall framgå grunden för sysselsättningsskyldigheten, den utbildning och arbetserfarenhet som den person som skall sysselsättas har samt övriga uppgifter som behövs med tanke på sysselsättandet.

Sysselsättningsanmälan skall göras så att möjligheten att arbeta kan ordnas utan dröjsmål efter att maximitiden för dagpenningsperioden enligt 26 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) löpt ut. Sysselsättningsanmälan skall dock göras senast två veckor före utgången av maximitiden för dagpenningsperioden enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Kommunen skall ordna arbetsplats och underrätta arbetskraftsbyrån om detta så att arbetet kan anvisas före utgången av maximitiden för dagpenningsperioden enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Beträffande arbete som avses i 18 § 2 mom. sysselsättningslagen ingås ett arbetsavtal för viss tid, i vilket arbetstagaren förbehålls rätt att övergå till ett nytt arbetsförhållande under avtalsperioden.

8 kap.Sysselsättningsstöd till den som ämnar bli företagare

42 §Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd

Till en arbetslös arbetssökande som ämnar bli företagare kan för främjande av hans egna insatser för att skaffa sig arbete beviljas sysselsättningsstöd för tryggande av hans utkomst under den tid som beräknas åtgå till att starta och stabilisera företagsverksamheten.

43 §Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd

En förutsättning för beviljande av stöd är

1)

att sökanden har företagarerfarenhet eller sådan utbildning som behövs för företagarverksamheten, vilken även kan ordnas under den tid då stödet utbetalas,

2)

att sökanden, med beaktande av typen av och kraven på företagsverksamheten, i övrigt bedöms ha tillräckliga förutsättningar att klara av den tilltänkta företagsverksamheten,

3)

att det företag som sökanden ämnar starta har förutsättningar att bli lönsamt,

4)

att sökanden inte får statsunderstöd för sina egna lönekostnader,

5)

att arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd inte betalas till sökanden för samma tid,

6)

att företagsverksamheten inte har inletts innan beslut om att stöd beviljas har fattats,

7)

att företagsverksamheten uppenbarligen inte skulle kunna inledas utan att sökanden beviljas stöd,

8)

att stödet inte snedvrider konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster.

44 §Stödets belopp och varaktighet

Till den som blivit företagare betalas i stöd per dag minst det normala sysselsättningsstödet och högst det normala stödet höjt med 80 procent. Stöd betalas för de dagar då företagaren arbetar i sitt företag. Stöd betalas dock högst för fem dagar i veckan. Stöd kan betalas för högst 10 månader.

9 kap. Sysselsättningsstöd för arbetslivsträning (27.12.2001/1466)

45 § (27.12.2001/1466)Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd

För förbättrande och upprätthållande av yrkesfärdigheten kan en arbetslös arbetssökande beviljas sysselsättningsstöd för tryggande av utkomsten under den tid han genomgår arbetslivsträning.

Stöd kan inte beviljas en arbetssökande som är berättigad till arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd.

46 § (27.12.2001/1466)Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas

1)

om den som ordnar arbetslivsträningen inte har anställda i tjänsteförhållande eller i sådant anställningsförhållande som avses i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen,

2)

för samma eller liknande uppgifter för vilka den som ordnar arbetslivsträning, under de nio månaderna innan arbetslivsträningen inleddes, av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har sagt upp eller permitterat arbetstagare eller förkortat deras arbetstid,

3)

om arbetslivsträningen skulle föranleda att anställda hos den som ordnar träningen sägs upp eller permitteras eller att villkoren för deras arbetsförhållanden försämras,

4)

om arbetslivsträningen skulle ge den som ordnar träningen sådana fördelar att träningen snedvrider konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster,

5)

om den som ordnar arbetspraktiken är ett registrerat parti, dess kretsorganisation eller lokalförening.

47 § (27.12.2001/1466)Stödets belopp och varaktighet

I sysselsättningsstöd för arbetslivsträning betalas per dag minst det normala sysselsättningsstödet och högst det normala stödet höjt med 80 procent. Stöd betalas för dagar i arbetslivsträning. Stöd betalas dock för högst fem dagar i veckan. Stöd till en och samma person kan betalas för högst 10 månader i sänder.

Efter att en person har varit i arbetslivsträning med hjälp av sysselsättningsanslag under den i 1 mom. fastställda maximitiden på en eller flera träningsplatser, kan till honom inte på nytt betalas sysselsättningsstöd för arbetslivsträning, innan han har uppfyllt arbetsvillkoret enligt bestämmelserna i 13, 16 eller 16 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

48 § (27.12.2001/1466)Ersättning för uppehälle

Till den som deltar i arbetslivsträning och som erhåller sysselsättningsstöd kan i ersättning för resekostnader och andra kostnader för uppehälle under träningstiden (ersättning för uppehälle) betalas 7 euro per dag.

Till den som erhåller sysselsättningsstöd och som deltar i arbetslivsträning utanför sin i 10 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) avsedda pendlingsregion kan i förhöjd ersättning för uppehälle betalas 14 euro per dag. Förhöjd ersättning för uppehälle kan betalas även till en person som erhåller sysselsättningsstöd och som

1)

utanför sin hemkommun deltar i arbetslivsträning inom sin pendlingsregion,

2)

orsakas inkvarteringskostnader av deltagande i arbetslivsträning, och som

3)

uppvisar ett hyresavtal eller någon annan tillförlitlig utredning om inkvarteringskostnaderna.

49 § (27.12.2001/1466)Behandling av ett ärende som gäller ersättning för uppehälle

På ersättning för uppehälle och behandling av ett ärende som gäller ersättning för uppehälle tillämpas vad som bestäms om det sysselsättningsstöd som avses i detta kapitel.

10 kap.Sysselsättningsstöd för deltidsarbete

50 §Deltidstillägg

För att möjligheterna till deltidsarbete skall öka kan arbetstagare som frivilligt övergår från heltidsarbete till deltidsarbete beviljas ersättning för minskad inkomst ( deltidstillägg ), om arbetsgivaren samtidigt förbinder sig att för motsvarande tid anställa en av arbetskraftsbyrån anvisad person som är arbetslös arbetssökande vid densamma.

51 §Förutsättningar för beviljande av deltidstillägg

En förutsättning för beviljande av deltidstillägg är

1)

att arbetstiden för en arbetstagare som övergår till deltidsarbete under den period som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 40 och högst 60 procent av hans ordinarie arbetstid i heltidsarbete,

2)

att den sammanlagda arbetstiden för en arbetstagare som övergår till deltidsarbete och en som sysselsätts i deltidsarbete i samma uppgifter under den period som motsvarar lönebetalningsperioden är sammanlagt minst lika lång som den ordinarie arbetstiden i heltidsarbete för den arbetstagare som övergår till deltidsarbete,

3)

att den arbetstagare som övergår till deltidsarbete inte för samma tid utöver lönen för deltidsarbetet får annan lön eller ersättning för arbetet som han utför,

4)

att till den arbetstagare som övergår till deltidsarbete inte för samma tid betalas arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd, ålderdoms-, invaliditets- eller arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen (347/1956) , ålders-, invalid-, arbetslöshets- eller deltidspension enligt arbetspensionslagarna, generationsväxlingspension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) , särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen eller rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991) ,

5)

att den arbetstagare som övergår till deltidsarbete har varit anställd på heltid hos samma arbetsgivare oavbrutet i minst ett år omedelbart innan han övergår till deltidsarbete.

Deltidstillägg kan inte beviljas sådana arbetstagare vilkas arbetstid arbetsgivaren har förkortat av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl.

52 §Upphörande med utbetalning av deltidstillägg

Utbetalningen av deltidstillägg till en arbetstagare som har övergått till deltidsarbete skall upphöra, om det arbete som sköts av den som har sysselsatts i deltidsarbete upphör eller avbryts till följd av avgång, uppsägning, permittering eller hävning av arbetsförhållande under den tid då deltidstillägg utbetalas.

Utbetalningen av deltidstillägg upphör senast två månader efter att anställningen för den som sysselsatts i deltidsarbete har upphört.

Utbetalningen av deltidstillägg upphör dock inte, om

1)

arbetsgivaren inom två månader efter att anställningen för en person som sysselsatts i deltidsarbete har upphört i stället för denna anställer en arbetslös arbetssökande som avses i 50 §, eller

2)

arbetskraftsbyrån inte i den tidigare sysselsattes ställe kan anvisa en arbetslös arbetssökande som är lämplig för deltidsarbetet.

53 §Övergång från deltidsarbete tillbaka till heltidsarbete

Till det arbetsavtal som ingås mellan en arbetstagare som övergår till deltidsarbete och hans arbetsgivare skall fogas ett villkor där arbetstagaren förbehålls en möjlighet att återgå till heltidsarbete när betalningen av deltidstillägget upphör.

54 §Deltidstilläggets belopp och varaktighet

Deltidstilläget är 50 procent av den av arbetsgivaren uppgivna skillnaden mellan lönen för heltidsarbete och deltidsarbete för en arbetstagare som har övergått till deltidsarbete. Deltidstillägget är dock högst det normala sysselsättningsstödet höjt med 70 procent. Lönen för heltidsarbete beräknas enligt medeltalet av 12 månaders lön för det heltidsarbete som föregått deltidsarbetet.

Deltidstillägg kan betalas till samma person i högst 12 månader i sänder. Efter det att en person har fått deltidstillägg för den ovan nämnda maximitiden, kan deltidstillägg inte betalas på nytt innan han har varit i heltidsarbete hos samma arbetsgivare i minst 12 månader.

11 kap. (27.12.2001/1466)Företagsamhetsunderstöd

55 § (27.12.2001/1466)Företagsamhetsunderstödets syfte

Med företagsamhetsunderstöd avses understöd som av anslag som i statsbudgeten anvisats för stödjande av arbetslösas företagsamhet beviljas för stödjande av arbete som baserar sig på arbetslösas eget initiativ samt av annan verksamhet som främjar arbetslösas sysselsättning och för ordnande av utbildning som stöder detta (företagsamhetsunderstöd).

56 § (27.12.2001/1466)Mottagare av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstöd kan beviljas registrerade sammanslutningar vilkas verksamhetsmål enligt stadgarna eller andra motsvarande handlingar omfattar verksamhet som motsvarar det syfte som nämns i 55 §.

Företagsamhetsunderstöd kan också beviljas ett av arbetslösa bildat andelslag vars syfte är att ordna arbete och möjlighet till arbete för arbetslösa ( nyandelslag ). Av andelslagets medlemmar skall vid bildandet minst tre fjärdedelar vara arbetslösa arbetssökande.

57 § (27.12.2001/1466)Kostnader som berättigar till understöd

Företagsamhetsunderstöd kan beviljas

1)

för driftskostnader för lokaler,

2)

för mindre anskaffningar av maskiner, anläggningar och förnödenheter samt för hyres- och reparationskostnader,

3)

för kostnader som föranleds av ordnande av utbildning som främjar sysselsättandet,

4)

för kostnader för marknadsföring av de arbetslösas kunnande och arbetsprestationer samt för kostnader som sammanslutningen förorsakas av anskaffning eller anordnande av arbetsplatser avsedda för arbetslösa,

5)

för löne- och resekostnader för sammanslutningens verksamhetsledare eller någon annan motsvarande person,

6)

för kostnader som föranleds av registrering.

58 § (27.12.2001/1466)Företagsamhetsunderstödets storlek

Företagsamhetsunderstödet utgör högst 75 procent av det slutliga totalbeloppet av de kostnader för vilka betalning av understöd har godkänts.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. kan lönekostnaderna för verksamhetsledaren eller en motsvarande person vid en förening som grundats av arbetslösa ersättas i sin helhet.

Nyandelslag kan beviljas företagsamhetsunderstöd för högst sex månader från det att andelslaget bildats.

59 § (27.12.2001/1466)Särskilda förutsättningar för beviljande av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstöd kan inte beviljas, om sammanslutningen för de kostnader som avses i ansökan får statsandel eller annat än i denna förordning avsett statsunderstöd enligt prövning.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. räknas Penningautomatföreningens understöd inte som statligt finansieringsstöd. Vid kalkylering av det maximibelopp av företagsamhetsunderstödet om vilket bestäms i 58 § räknas Penningautomatföreningens understöd inte in i maximibeloppet. De understöd som beviljats för den verksamhet som är föremål för företagsamhetsunderstödet får dock inte tillsammans överskrida de totala kostnader som godkänts av den myndighet som beviljar understödet.

Företagsamhetsunderstöd kan inte beviljas nyandelslag, om inte den verksamhet som skall inledas beräknas ha förutsättningar att vara lönsam.

60 § (27.12.2001/1466)Ansökan om och beviljande av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstödet beviljas av den arbetskrafts- och näringscentral inom vars verksamhetsområde sammanslutningen har sin hemort. Understöd söks skriftligen. Till ansökan, som tillställs arbetskrafts- och näringscentralen, skall fogas uppgifter om bildandet av sammanslutningen.

Till ansökan skall fogas en plan om åtgärder för aktivering av arbetslösa samt för upprätthållande och utvecklande av deras färdigheter på arbetsmarknaden. Mottagaren av understödet skall dessutom vid utgången av varje understödsperiod tillställa den myndighet som beviljat stödet en skriftlig redogörelse om hur de åtgärder som nämns i planen har utfallit.

60 a § (27.12.2001/1466)Utbetalning av företagsamhetsunderstöd

Betalningsperioden är en kalendermånad, om inte något annat har föreskrivits i beslutet om företagsamhetsunderstöd. Företagsamhetsunderstödet, eller, om understöd har betalats i förskott, den del som överskrider överskottet, betalas per betalningsperiod i efterskott med stöd av den utbetalningsansökan som tillställts arbetskrafts- och näringscentralen. Utbetalningsansökan skall basera sig på de faktiska kostnader som hänför sig till betalningsperioden och som framgår av understödsmottagarens bokföring. Utbetalningsansökan skall lämnas in inom en månad från det att den betalningsperiod som ansökan gäller har gått ut.

60 b § (27.12.2001/1466)Förskott på företagsamhetsunderstöd

I företagsamhetsunderstöd kan till mottagaren i förskott betalas högst 50 procent av det företagsamhetsunderstöd som enligt beslutet betalas för varje betalningsperiod. Hela det företagsamhetsunderstöd som hänför sig till sammanslutningens fasta kostnader för verksamheten under betalningsperioden betalas dock alltid i förskott. Som fasta kostnader betraktas härvid hyreskostnaderna för arbetslokaler, andra avgifter som regelbundet förfaller till betalning, exempelvis el- och telefonkostnader, samt lönekostnader för verksamhetsledaren eller en annan motsvarande person.

Ansökan om utbetalning av förskott skall tillställas arbetskrafts- och näringscentralen före ingången av den betalningsperiod till vilken förskottet hänför sig. I ansökan om utbetalning av förskott skall sammanslutningen redogöra för de till understöd berättigande fasta kostnader och andra kalkylerade kostnader för betalningsperioden vilka ligger till grund för ansökan om förskottsutbetalning.

12 kap.Beviljande och utbetalning av sysselsättningsstöd

61 §Ansökan

Ansökan om sysselsättningsstöd görs skriftligen hos arbetskraftsbyrån. Ansökan om sysselsättningsstöd som beviljas för avlöning görs av arbetsgivaren. Ett utlåtande av den behöriga utbildningsinspektören bör fogas till ansökan om sysselsättningsstöd söks på basis av läroavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. (27.12.2001/1466)

Sysselsättningsstöd som beviljas för avlöning söks hos den arbetskraftsbyrå inom vars verksamhetsområde arbetsplatserna är belägna, eller hos den arbetskraftsbyrå där de som skall avlönas med stödet är anmälda som arbetssökande. Stöd som beviljas en arbetssökande söks hos den arbetskraftsbyrå där personen är anmäld som arbetslös arbetssökande. Deltidstillägg söks hos den arbetskraftsbyrå inom vars verksamhetsområde den till deltidsarbete övergående personens arbetsplats är belägen eller hos den arbetskraftsbyrå där den som skall sysselsättas med hjälp av deltidstillägget är anmäld som arbetssökande.

62 §Beviljande och utbetalning

Sysselsättningsstödet beviljas av den arbetskraftsbyrå till vilken ansökan eller framställan har lämnats in. Arbetskraftsbyrån fattar sitt beslut inom ramen för det anslag som TE-centralen har anvisat till dess förfogande.

TE-centralen betalar månatligen ut sysselsättningsstöden i efterskott på grundval av en utbetalningsansökan som arbetskraftsbyrån har godkänt.

Stödet kan betalas ut för en längre period än den som nämns i 2 mom., om mottagaren av stödet ger sitt samtycke till det.

63 §Tilläggsstöd till kommunerna

Kommunen skall kvartalsvis tillställa arbetskraftsbyrån en utredning för att tilläggsstöd enligt 21 § 3 mom. sysselsättningslagen skall kunna utbetalas.

TE-centralen betalar ut tilläggsstödet till kommunen på grundval av en utredning som arbetskraftsbyrån har godkänt.

64 § (27.12.2001/1466)

64 § har upphävts genom F 1466/2001.

65 §Utredningar

TE-centralen beslutar om användningen av det anslag i statsbudgeten som anvisas för utredning av verksamhets- och lönsamhetsförutsättningarna för företag som avses i 42 §.

66 §Undertecknande av beslut om sysselsättningsstöd

Beslut om sysselsättningsstöd skall undertecknas. Beslut i form av ADB-utskrifter eller åtminstone delvis färdigtryckta handlingar kan dock ges maskinellt undertecknade.

13 kap.Särskilda bestämmelser

67 §Närmare bestämmelser

Vederbörande ministerium kan meddela närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning.

68 §Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998. Förordningens 11 kap. gäller till och med den 31 december 1998.

Genom denna förordning upphävs sysselsättningsförordningen av den 29 januari 1993 (130/1993) jämte ändringar.

På beslut som har fattats innan denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Om sysselsättningspolitiskt strukturstöd har beviljats innan denna förordning trädde i kraft och med stöd av bestämmelser och föreskrifter som då gällde, och beviljandet har skett genom ett beslut där det har utgåtts från att stödet fortgår efter att denna förordning trätt i kraft, kan på ett beslut om att ett dylikt stöd skall forsätta tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet.

Med stöd av denna förordning kan sysselsättningsstöd beviljas för stödjande av högst 20 kommuners eller samkommuners försök med alternativa arbetstider.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden

23.1.1998/31:

Denna förordning träder i kraft den 26 januari 1998.

18.6.1998/425:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998.

18.12.1998/1050:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

1.11.2001/943:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

27.12.2001/1466:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

På beslut som har fattats innan denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde då förordningen trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Till början av sidan