619/1996

Domstolens beslut och interimistiska förordnanden ( beslut ) beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs så som föreskrivs i denna lag. Vad som i denna lag föreskrivs om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn ska iakttas också vid verkställighet av domstolens beslut om hos vem barnet ska bo samt beslut om överlämnande av barnet till dess vårdnadshavare. Vad som föreskrivs om verkställighet av beslut som gäller umgängesrätt ska iakttas också vid verkställighet av domstolens beslut om växelvist boende. (8.2.2019/191)

Ett avtal som välfärdsområdet har fastställt enligt 8 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) verkställs i den ordning som anges i denna lag, på samma sätt som ett domstolsbeslut som har vunnit laga kraft. (8.7.2022/627)

Vad denna lag stadgar om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt tillämpas också vid ansökan om att ett barn skall överlämnas till dess lagliga vårdnadshavare eller om att umgängesrätten skall verkställas, om barnet vårdas av någon annan än den som i egenskap av vårdnadshavare, med stöd av umgängesrätt eller på någon annan laglig grund har rätt att hålla barnet hos sig, även om det mot den som har barnet i sin vård inte finns något sådant beslut eller avtal som avses i 1 eller 2 mom. Ansökan om överlämnande av barnet kan dock inte med stöd av 4 § 2 mom. göras hos utmätningsmannen.

Om verkställighet av beslut som har meddelats i en främmande stat samt av förordnanden om återlämnande av barn stadgas i 33 §.

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/627)

Har ett barn fyllt 12 år får verkställighet inte ske mot barnets vilja. Om ett barn är yngre än 12 år får verkställighet inte heller ske mot dess vilja, om barnet är så utvecklat att avseende kan fästas vid dess vilja.

Om barnet motsätter sig ska, när betydelsen av detta bedöms, särskilt avseende fästas vid de motiveringar barnet ger för att det motsätter sig samt vid huruvida barnets motstånd med beaktande av de omständigheter som kommit fram i ärendet kan anses basera sig på barnets självständiga vilja. (8.2.2019/191)

Alla åtgärder som gäller barn skall utföras så hänsynsfullt som möjligt och på ett sätt som inte upprör barnet.

Om hämtningen inte kan ske eller en annan åtgärd inte kan vidtas på grund av att barnet är sjukt eller i upprört sinnestillstånd eller av någon annan orsak, skall den uppskjutas till en senare tidpunkt.

Bestämmelser om behörig domstol i verkställighetsärenden finns i 10 kap. i rättegångsbalken.

Verkställighet av ett beslut som gäller vårdnaden om ett barn kan i stället för hos domstol sökas hos utmätningsmannen på den ort där barnet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort eller där barnet uppehåller sig, om mindre än tre månader har förflutit från det vårdnadsbeslutet meddelades.

Ansökan om verkställighet ska vara skriftlig och innehålla beslutet i original eller en kopia styrkt av den myndighet som har meddelat beslutet.

Utan hinder av vad som i 10 kap. 22 § i rättegångsbalken bestäms om överföring av ett ärende, kan en tingsrätt som är behörig även överföra ett ärende till en annan behörig tingsrätt, om det är uppenbart mer ändamålsenligt att ärendet handläggs där. Ärendet får inte återföras, om inte nya särskilda skäl kräver det.

Om verkställighet i enlighet med 10 kap. i rättegångsbalken har sökts hos tingsrätten på den ort där sökanden har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort eller hos Helsingfors tingsrätt, ska denna begära handräckning av polisen med stöd av 32 § 2 mom. i denna lag för att få reda på var barnet och sökandens motpart befinner sig. Om det då konstateras att också någon annan tingsrätt är behörig, kan ärendet överföras enligt 1 mom. i denna paragraf. Till dess ärendet har överförts ska tingsrätten dock vidta de åtgärder i ärendet som enligt denna lag ankommer på den.

När ansökan har inkommit till tingsrätten skall denna ge en person som utsetts med stöd av 9 § ( medlare ) i uppgift att anordna medling i saken. Om det finns grundad anledning kan tingsrätten förordna också någon annan lämplig person till medlare. Vid behov kan medlingsuppdraget anförtros två eller flera medlare.

Medling behöver inte ordnas om

Syftet med medlingen är att främja samverkan mellan parterna för att tillgodose barnets välfärd enligt det beslut som skall verkställas.

Medlaren skall genast personligen ta kontakt med parterna. Han skall också försöka ordna en gemensam förhandling mellan parterna.

Medlaren skall personligen samtala med barnet, om detta är möjligt med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Vid samtalet skall medlaren försöka utreda barnets egna önskemål och åsikter så som stadgas i 11 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt.

Tingsrätten kan ge medlaren närmare anvisningar om hur uppgiften skall utföras.

Medlaren skall inom en av tingsrätten bestämd tid tillställa denna en rapport över de åtgärder han har vidtagit. Denna tid får inte utan tvingande skäl bestämmas vara längre än fyra veckor. På motiverad begäran av medlaren kan tingsrätten dock förlänga medlingstiden.

Om medlingen inte har lett till resultat skall i rapporten opartiskt och sanningsenligt framföras de omständigheter som kan ha betydelse för avgörandet i saken. Om tingsrätten efter att ha fått medlarens rapport vid verkställigheten av umgängesrätt dock anser att fortsatt medling främjar samverkan mellan parterna, kan den utan förordnande om verkställighet förordna att medlaren skall fortsätta medlingen. Medlaren skall härvid tillställa tingsrätten en ny rapport inom den tid som föreskrivs i 1 mom.

Om tingsrätten anser att medlarens rapport är bristfällig, eller om det vid behandlingen av ärendet har framkommit nya omständigheter som påkallar en komplettering av rapporten, skall medlaren komplettera sin rapport inom en av tingsrätten bestämd tid.

Medlaren har rätt att få uppgifter enligt 64 § 1 mom. i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) samt uppgifter enligt 12 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och handräckning enligt 22 § i den lagen. På skyldigheten att iaktta sekretess för medlaren och de andra som fått sekretessbelagda uppgifter i samband med ärendet tillämpas bestämmelserna i 5 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården. Medlaren ska i sin rapport ta in sådana sekretessbelagda uppgifter som han eller hon bedömer vara nödvändiga med hänsyn till barnets bästa när domstolen avgör ett ärende som avses i denna lag. (14.4.2023/734)

Välfärdsområdet ska tillsätta ett tillräckligt antal personer för att inom välfärdsområdet sköta de medlingsuppgifter som avses i 6–8 §. Till medlare kan utses endast personer som är inkomna i psykologiskt, psykiatriskt eller socialt arbete med barn och familjer eller i barnskyddsarbete. Tingsrätten ska utan dröjsmål underrättas om tillsättandet och återkallandet av det.

Om inte något annat stadgas i denna lag, skall på domstolsbehandlingen av ett verkställighetsärende tillämpas vad som stadgas om ansökningsärenden.

Ansökan om ändring i ett beslut av tingsrätten skall genast sändas till hovrätten, och hovrätten skall genast besluta om avbrytande av verkställigheten enligt 28 §. Ärendet skall i alla rättsinstanser behandlas som brådskande.

Domstolen kan höra barnet med iakttagande av 11 och 15 a § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt.

Om ärendet behandlas vid domstolens sammanträde, kan medlaren kallas till sammanträdet för att höras.

Om det är nödvändigt för att saken ska bli utredd ska domstolen inhämta ett utlåtande av en statlig myndighet eller en välfärdsområdesmyndighet och höra personer som kan lämna uppgifter om saken. En person som hörs i domstolen kan röja en uppgift som enligt vad som föreskrivs eller förordnas ska hållas hemlig, om uppgiften med stöd av 8 § 4 mom. har intagits eller kunde ha intagits i medlarens rapport. Bestämmelser om offentlighet vid rättegången finns i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) . (8.7.2022/627)

Domstolen kan också bestämma att barnet ska undersökas av en läkare eller någon annan sakkunnig som har anvisats av välfärdsområdet. I fråga om vite som ska föreläggas utöver ett förordnande om undersökning och påföljderna av underlåtenhet att iaktta ett förordnande om undersökning tillämpas bestämmelserna om vite i 11 § 2 mom. i lagen om rättsgenetisk föräldraskapsundersökning (378/2005) och bestämmelserna om underlåtenhet att iaktta ett förordnande om undersökning vid rättsgenetiska föräldraskapsundersökningar i 12 § i den lagen. (21.12.2023/1233)

Domstolen kan också bestämma att barnet ska undersökas av en läkare eller någon annan sakkunnig som har anvisats av välfärdsområdet. I fråga om vite som ska föreläggas utöver ett förordnande om undersökning och påföljderna av underlåtenhet att iaktta ett förordnande om undersökning tillämpas vad som i 11 § 2 mom. och 12 § i lagen om rättsgenetisk faderskapsundersökning (378/2005) föreskrivs om vite och underlåtenhet att iaktta ett förordnande om undersökning vid rättsgenetiska faderskapsundersökningar. (8.7.2022/627)

Domstolen kan på begäran för den tid behandlingen pågår eller annars temporärt ändra villkoren för umgängesrätten eller göra permanenta mindre ändringar i dem eller precisera dem, om det främjar möjligheterna att utöva umgängesrätten och är förenligt med barnets bästa. Permanenta ändringar får göras i villkoren bara om det beslut som skall verkställas har vunnit laga kraft.

Tingsrätten skall avslå ansökan, om det på grund av att förhållandena har ändrats eller av någon annan anledning uppenbart strider mot barnets bästa att beslutet verkställs.

Om ansökan dock gäller överlämnande av barnet till dess lagliga vårdnadshavare med stöd av 1 § 3 mom., kan tingsrätten avslå ansökan endast om

Tingsrätten skall i sitt beslut nämna de omständigheter som ligger till grund för avslaget.

När tingsrätten har avslagit ansökan med stöd av 1 eller 2 mom. kan frågan om vårdnaden om barnet eller umgängesrätten eller om överlämnande av barnet anhängiggöras vid domstol genom ansökan av sökanden eller välfärdsområdet enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, om inte saken redan är anhängig vid domstol. Också sökandens motpart kan anhängiggöra saken. Tingsrätten ska underrätta parterna och välfärdsområdet om deras rätt att föra saken till domstol. Om saken redan är anhängig vid domstol ska tingsrätten underrätta denna domstol om sitt beslut. (8.7.2022/627)

När domstolen beslutar att ett beslut som gäller vårdnaden om ett barn skall verkställas, skall sökandens motpart förpliktas att överlämna barnet till sökanden.

Verkställigheten kan förordnas ske antingen så att motparten vid vite förpliktas att överlämna barnet eller att det bestäms att barnet skall hämtas.

Ett beslut som gäller umgängesrätt verkställs så att sökandens motpart förpliktas att tillåta sammanträffanden mellan barnet och sökanden samt att vidta andra åtgärder för att sammanträffandena skall komma till stånd på det sätt som bestämts i det beslut som skall verkställas.

Verkställigheten kan förordnas ske så att sökandens motpart vid vite förpliktas att fullgöra vad som bestäms i beslutet.

Verkställigheten av ett beslut om umgängesrätten kan dock även förordnas att ske så att det bestäms att barnet skall hämtas, om det kan anses sannolikt att sammanträffandet inte annars kommer till stånd, och om det finns synnerligen vägande skäl till detta med tanke på barnets bästa.

När domstolen bestämmer att ett beslut som gäller vårdnad och umgängesrätt skall verkställas kan den utöver de förpliktelser som nämns i 15 och 16 §§

De förpliktelser som åläggs för att säkra verkställigheten skall förordnas bli fullgjorda vid vite. En förpliktelse som ålagts sökanden kan dock förordnas bli fullgjord också vid äventyr att verkställigheten av domstolens verkställighetsförordnande förfaller.

Vid verkställighet enligt denna lag kan det inte beslutas om säkringsåtgärder med stöd av 7 kap. 3 § rättegångsbalken.

Vite föreläggs till ett visst belopp.

Av särskilda skäl kan vitet dock föreläggas så att dess storlek bestäms på basis av tid ( löpande vite ). Löpande vite föreläggs så att för vitet bestäms ett fast grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje i föreläggandet angiven tidsperiod ( vitesperiod ) inom vilken beslutet inte har iakttagits. För verkställighet av umgängesrätt kan löpande vite också föreläggas så att det fastställs ett tilläggsbelopp som skall betalas för varje gång som beslutet inte har iakttagits. Ett löpande vite kan föreläggas för en tidsperiod på högst sex månader, räknat från den dag då vitet förelades.

Den domstol som har förelagt vitet skall omedelbart underrätta den som förpliktelsen gäller om förpliktelsen och vitet.

Nytt vite får inte föreläggas, om inte frågan om utdömande av det tidigare vitet har behandlats och den tidsperiod för vilken löpande vite har förelagts inte har gått till ända.

Om en part har underlåtit att uppfylla en förpliktelse som har ålagts honom, kan domstolen på ansökan av hans motpart döma ut vitet, även om beslutet om vitesföreläggande inte har vunnit laga kraft. Om det har bestämts att ett barn skall hämtas, kan också utmätningsmannen ansöka om att ett vite som med stöd av 17 § har förelagts i syfte att säkerställa hämtningen skall dömas ut och att nytt vite skall föreläggas.

Innan ett vite döms ut skall parten beredas tillfälle att bli hörd. Vitet kan inte dömas ut, om parten visar att han har haft en godtagbar orsak att inte uppfylla sin förpliktelse eller om förpliktelsen har uppfyllts innan beslutet om utdömande av vitet har meddelats.

Vid föreläggande och utdömande av vite enligt denna lag iakttas därtill i tillämpliga delar 8 §, 11 §, 12 § 2 mom. samt 13 § viteslagen (1113/90) .

Utöver vad 22 § stadgar hör verkställigheten till utmätningsmannen när domstolen har bestämt att barnet skall hämtas eller givit ett förordnande enligt 25 § 1 mom. eller ett annat förordnande enligt denna lag, om inte verkställigheten enligt denna lag eller domstolens beslut skall skötas av parten. Om ansökan om utdömande av vite stadgas i 19 §.

Angående utmätningsmannens verkställighetsåtgärder gäller, om inte något annat stadgas i denna lag, i tillämpliga delar vad utsökningslagen stadgar om verkställighet av dom eller beslut samt om kostnader och sökande av ändring.

När utmätningsmannen beslutar om verkställighet som gäller vårdnad med stöd av 4 § 2 mom. skall han hämta barnet, om beslutet inte iakttas frivilligt.

Om utmätningsmannen dock anser att verkställigheten kräver föreläggande av vite i stället för hämtning, skall han överföra ärendet till den tingsrätt som avses i 4 § 1 mom. Han skall förfara på samma sätt om omständigheterna efter det beslutet meddelades har förändrats och detta kan ha betydelse för verkställigheten eller om det i saken av särskilda skäl borde ordnas medling eller om det finns någon annan grundad anledning till en överföring.

När utmätningsmannen överför ett ärende skall han i sitt beslut ange orsaken till överföringen.

Den som i saken anordnat medling enligt denna lag skall också efter det att domstolen bestämt att barnet skall hämtas på utmätningsmannens begäran fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att stöda barnet.

Vid hämtning ska den som i saken anordnat medling enligt denna lag eller en företrädare för välfärdsområdesmyndigheten vara närvarande. Medlaren eller företrädaren för välfärdsområdesmyndigheten ska kalla till platsen en tillgänglig person som står barnet nära samt vid behov också en läkare eller annan sakkunnig. (8.7.2022/627)

Utmätningsmannen kan ålägga sökanden att vara närvarande när barnet hämtas vid äventyr att domstolens verkställighetsförordnande eller verkställighet enligt 22 § förfaller.

Om det finns skäl att anta att ett barn i syfte att förhindra verkställigheten kommer att föras ur landet eller flyttas från ställe till ställe eller om saken annars är brådskande, kan den domstol som behandlar verkställighetsärendet, för att säkra verkställigheten av vårdnadsbeslutet, omedelbart och utan att höra motparten bestämma att välfärdsområdesmyndigheten tillfälligt ska placera barnet på en anstalt som ägs eller upprätthålls av staten eller välfärdsområdet eller i annan lämplig vård eller besluta om åtgärder för säkrande av verkställigheten enligt 17 § ( interimistisk säkringsåtgärd ). (8.7.2022/627)

I synnerligen brådskande fall som avses i 1 mom. och där det inte finns möjlighet att begära domstolens förordnande i saken kan utmätningsmannen eller polismyndigheten på vårdnadshavarens yrkande, i syfte att säkra verkställigheten av ett beslut som gäller vårdnaden om barnet, omedelbart ta hand om barnet, oberoende av om ett verkställighetsärende enligt denna lag är anhängigt. Välfärdsområdesmyndigheten ska då placera barnet enligt 1 mom. (8.7.2022/627)

Utmätningsmannen eller polismyndigheten skall omedelbart meddela om en åtgärd enligt 2 mom. till den domstol som behandlar verkställighetsärendet eller, om något verkställighetsärende inte är anhängigt vid domstol, till den tingsrätt inom vars domkrets åtgärden har vidtagits. Domstolen skall så snart som möjligt efter det meddelandet inkommit förordna om en interimistisk säkringsåtgärd enligt 1 och 4 mom. eller bestämma att åtgärden skall återkallas. Utmätningsmannen eller polismyndigheten skall genast meddela om en åtgärd enligt 2 mom. också till den utmätningsman som behandlar ansökan om verkställighet enligt 4 § 2 mom.

En interimistisk säkringsåtgärd om vilken domstolen har bestämt med stöd av 1 och 3 mom. gäller till dess beslut har meddelats i verkställighetsärendet. Om något verkställighetsärende inte är anhängigt vid domstol när tingsrätten bestämmer om en interimistisk säkringsåtgärd med stöd av 3 mom., är säkringsåtgärden dock i kraft endast den tid som tingsrätten har bestämt, högst en vecka. En interimistisk säkringsåtgärd skall omedelbart förordnas bli återkallad när den inte längre är befogad.

Vite som har dömts ut med stöd av denna lag indrivs och den bötfällde instäms till rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av böter (672/2002) . För vite får förvandlingsstraff dock inte bestämmas, om inte särskilt vägande skäl kräver det. Om förvandlingsstraff inte har bestämts, fortsätter indrivningen i utsökningsväg av de viten som varit föremål för förvandling.

Den omständigheten att ett ärende som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten är anhängigt utgör inte hinder för verkställigheten av ett beslut, om verkställigheten av beslutet inte har förbjudits eller det inte har förordnats att verkställigheten skall avbrytas, eller om inte något annat verkställbart beslut eller interimistiskt förordnande har meddelats om vårdnaden eller umgängesrätten.

Ett ärende som gäller vårdnaden om ett barn och umgängesrätten och ett verkställighetsärende enligt denna lag kan inte behandlas vid samma rättegång.

Tingsrättens beslut om verkställighet enligt denna lag kan verkställas genast även om beslutet inte har vunnit laga kraft, om inte något annat har bestämts i beslutet eller fullföljdsdomstolen med iakttagande i tillämpliga delar av vad utsökningslagen stadgar om avbrytande av verkställighet med anledning av besvär över utmätning bestämmer något annat. Egendom som har utmätts för indrivning av vite får dock inte säljas förrän det beslut genom vilket vitet dömts ut har vunnit laga kraft.

När det har bestämts att utmätningsmannen skall hämta ett barn skall domstolen, om dess beslut är verkställbart, på sökandens begäran sända beslutet till den behöriga utmätningsmannen och uppmana denne att sörja för att beslutet blir verkställt.

Genom besvär får ändring inte sökas i ett beslut genom vilket

Över beslut genom vilket domstolen har bestämt att barnet skall placeras eller temporärt ändrat villkoren för umgängesrätt kan klagan dock anföras. För klagan gäller ingen tidsbegränsning.

Ersättningar till vittnen och sakkunniga som har hörts på domstolens förordnande, ersättning till läkare eller annan sakkunnig för uppgifter enligt denna lag samt kostnader för medling och för placering av barn enligt 25 § betalas av statens medel.

Till en part betalas i förskott av statens medel också nödvändiga kostnader för resor och uppehälle för läkarundersökning eller annan sakkunnigundersökning enligt 12 § 3 mom., med iakttagande i tillämpliga delar av de stadganden som anges i nämnda lagrum.

En medlare har rätt att av statens medel få ett skäligt arvode som grundar sig på hur krävande och omfattande uppdraget är, samt ersättning för nödvändiga kostnader. Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs det närmare om de åtgärder för vilka arvode betalas, arvodets storlek, de kostnader som ersätts samt de skäl i anslutning till ärendet och medlaren enligt vilka arvodet kan höjas eller sänkas. (19.12.2008/931)

De ersättningar och kostnader som avses i denna paragraf skall bäras av staten.

På utmätningsmannens begäran ska välfärdsområdesmyndigheten och kommunala myndigheter lämna handräckning som behövs för verkställigheten. (8.7.2022/627)

På domstolens eller utmätningsmannens begäran skall polismyndigheten lämna handräckning för att utreda var barnet och dess vårdnadshavare befinner sig samt för att säkra verkställigheten av beslutet.

Ett i Danmark, Norge eller Sverige meddelat beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs i Finland med stöd av 8 och 12 §§ lagen om erkännande och verkställighet av nordiska domar angående privaträttsligt anspråk (588/77) enligt denna lag. På motsvarande sätt verkställs också i Island meddelade beslut som gäller vårdnad om barn och som avses i artikel 10 stycke 1 i konventionen mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om erkännande och verkställighet av domar (FördrS 9/33).

Ett beslut som har meddelats i en främmande stat och som i Finland fastställts vara verkställbart verkställs enligt 45 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, om det är fråga om ett sådant beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt som har meddelats i en annan än en i 1 mom. nämnd stat eller om ett beslut enligt 26 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt där det har konstaterats att barnet utan tillstånd har förts bort eller inte återlämnats.

Ett förordnande om återlämnande av barn enligt 30 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs enligt 46 § i nämnda lag.

Om ett beslut som meddelats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt ska verkställas i Finland enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, sker verkställigheten i enlighet med denna lag. Om ett beslut som meddelats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt eller återlämnande av barn ska verkställas i Finland enligt rådets förordning (EU) 2019/1111 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn, sker verkställigheten i enlighet med den förordningen, denna lag och lagen om tillämpning av rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (454/2022) . Bestämmelser om vilkendera förordningen som ska tillämpas finns i artikel 100 i den sistnämnda förordningen. På verkställigheten av beslut som avses i de nämnda förordningarna tillämpas inte 1 och 2 mom. i denna paragraf. (10.6.2022/456)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Samtidigt upphävs lagen den 4 juli 1975 om verkställighet av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt (523/75) jämte ändringar. Om det i någon annan lag hänvisas till sistnämnda lag, skall denna lag tillämpas i dess ställe.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Om övergångsstadganden stadgas särskilt genom lag.