1094/1996

För åtgärder som främjar en hållbar skötsel och användning av skogarna enligt skogslagen (1093/1996) anvisas av anslag som årligen upptas i statsbudgeten finansiering i form av stöd och lån, så som stadgas i denna lag.

Åtgärder som avses i 1 mom. är

Finansiering kan på ansökan beviljas enskilda markägare. För åtgärder enligt 1 § 2 mom. 4 punkten kan finansiering på ansökan beviljas också andra sökande än enskilda markägare, om de åtgärder som finansieras främjar en hållbar skötsel och användning av enskilda skogar. För ändamål enligt 1 § 2 mom. 3 punkten kan medel användas utan ansökan genom beslut av skogscentralen.

Med enskilda markägare avses fysiska personer samt sådana av fysiska personer bestående bolag, andelslag och andra sammanslutningar samt sådana stiftelser vilkas huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk. Med enskilda markägare avses också sådana delägarlag för samfällda skogar och sådana delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/1989) avsedda samfälligheter av vilkas andelar minst hälften ägs av fysiska personer. (14.2.2003/112)

Med enskilda markägare avses fysiska personer samt sådana bolag, andelslag eller andra sammanslutningar, som utgörs av fysiska personer, eller stiftelser vilkas huvudsyfte är att idka gårds- eller skogsbruk, samt delägarlag för samfälld skog och delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/89) avsedda samfälligheter.

Vad 1 och 2 mom. stadgar om enskilda markägare kan i fråga om stöd tillämpas också på dem som innehar en arrenderätt, en nyttjanderätt som baserar sig på testamente, en efterlevande makes besittningsrätt, en pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet, som härstammar från en i 1 mom. avsedd markägare.

En intressebevakare som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) får utan förmyndarmyndighetens tillstånd på sin huvudmans vägnar teckna ett lån enligt denna lag för vilket huvudmannens fastighet utgör pant. (1.4.1999/454)

Finansieringen av åtgärder som avses i denna lag skall basera sig på en plan som uppgörs innan åtgärden vidtas eller på en verkställighetsutredning som avges efter att åtgärden vidtagits.

Med tanke på åtgärden skall en plan utarbetas, om detta behövs för beviljande av finansiering eller vidtagande av åtgärden enligt denna lag. Genom förordning kan bestämmas om behovet av en plan.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet utfärdar närmare bestämmelser om planen och verkställighetsutredningen och om innehållet i dem.

Finansiering får inte användas för ett arbete som har föranletts av en enligt lagen om enskilda skogar (412/67) konstaterad skövling av skog.

Finansiering får inte heller användas för ett arbete eller en åtgärd som åligger markägaren enligt

Finansiering får dessutom inte användas för ett arbete eller en åtgärd som har föranletts av verksamhet vilken konstaterats strida mot skogslagen, eller som inte överensstämmer med vad som stadgas i skogslagen eller någon annanstans.

Anslag som anvisats för denna lags syften får inte användas till ersättningar som betalas på basis av ett för viss tid ingånget avtal om fredning av ett område enligt 25 § naturvårdslagen (1096/1996) eller till ersättningar om vilka stadgas i 53 eller 55 § i nämnda lag eller om vilka i övrigt stadgas särskilt, inte heller till ersättningar som baserar sig på motsvarande stadganden som föregått de nämnda stadgandena.

I avsikt att trygga skogarnas uthållighet i virkesproduktionshänseende och deras livskraft kan finansiering beviljas för följande arbeten som främjar skötseln och användningen av skogarna:

I denna lag avses med

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan meddela närmare allmänna förstkrifter om avgränsning av arbetsslagen och om deras innehåll.

Arbetena skall inom ramen för varje område och arbetsslag i första hand inriktas på de objekt som är ändamålsenligast med avseende på virkesproduktionens uthållighet. Arbetena skall vara ändamålsenliga med tanke på ekonomin, vården av skogsnaturen och miljön liksom även bevarandet av skogarnas biologiska mångfald, och de får inte medföra sådana olägenheter för den övriga miljön som rimligen kan undvikas. Arbetena skall, om möjligt, koncentreras så att de kan genomföras på det sätt som är mest förmånligt i ekonomiskt avseende.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan meddela närmare allmänna föreskrifter om de allmänna kraven på arbetena.

Kostnaderna för anskaffning av frön, plantor och andra nödvändiga förnödenheter för skogsodling samt kostnaderna för försäkringar som behövs vid hyggesbränning kan i sin helhet finansieras genom stöd. Även kostnaderna för planering av arbetena kan i sin helhet finansieras genom stöd på grunder som det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet fastställer. Om finansiering av kostnader med miljöstöd stadgas dessutom i 19 §.

För finansiering av andra kostnader än de som avses i 1 mom. (verkställighetskostnader) kan antingen stöd eller lån beviljas för sådan iståndsättningsdikning och sådant byggande av skogsväg som genomförs som ett samfällt projekt, medan enbart stöd kan beviljas för andra arbeten.

Lånebeslut som skogscentralen fattar enligt denna lag inom ramen för sina befogenheter är, om inte något annat stadgas, bindande för staten, som är part i kreditförhållandet.

För bestämmande av storleken på stödet för verkställighetskostnader indelas landet i zoner. Stödets maximibelopp är 70 procent av de faktiska kostnaderna eller av de motsvarande genomsnittliga kostnader som årligen fastställs genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Vid tillvaratagandet av energivirke är stödets maximibelopp dock ett genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet fastställt eurobelopp per kubikmeter fast mått som överlåtits för energianvändning. (30.12.2002/1285)

Lån för finansiering av åtgärder som skall vidtas kan beviljas till ett belopp som motsvarar antingen de faktiska kostnaderna eller de genomsnittliga kostnader som ministeriet fastställer.

Om de kostnader som skall finansieras och bestämmande av de genomsnittliga kostnaderna samt om zonerna och de stödprocenter som skall tillämpas i dem föreskrivs genom förordning. Genom förordning kan också föreskrivas att stödprocenten skall nedsättas, utom i fråga om åkerbeskogning, sysselsättningsarbeten enligt 11 § samt iståndsättningsdikning och skogsvägar vilka genomförs som samfällda projekt, när den fastighet på vilken åtgärd föreslås att finansieras, inte har en aktuell lägenhetsbaserad skogsbruksplan ( skogsbruksplan ) som skogscentralen har granskat i fråga om åtgärder enligt denna lag. (19.12.1997/1286)

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om innehållet i den skogsbruksplan som avses i denna lag. (19.12.1997/1286)

Med avvikelse från vad som i 8 och 9 § föreskrivs om finansiering av skogsförnyelsearbeten eller om finansieringsbelopp och finansieringsgrunder får fram till utgången av 2002 på skogsförnyelsearbeten som avses i 6 § 1 mom. 1 punkten underpunkt d tillämpas de bestämmelser i lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland som gällde när finansieringsansökan inkom.

Vid sådan iståndsättningsdikning och sådant byggande av skogsväg som utförs som ett samfällt projekt kan stöd enligt 8 § beviljas också den som erhåller en fördel utan att ha yrkat dikning eller vägbygge eller utan att ha förenat sig om ett sådant yrkande men som vid diknings- eller vägförrättningen har ålagts att delta i projektet.

För sådan vård av ungskog som utförs av arbetslös arbetskraft kan stöd beviljas till högst 80 procent av verkställighetskostnaderna. Om användning av arbetslös arbetskraft för vård av ungskog ( sysselsättningsarbete ) bestäms genom förordning av arbetsministeriet. Vid tillvaratagande av energivirke som utförs som sysselsättningsarbete kan stödets maximibelopp, som avses i 9 § 1 mom., höjas med ett eurobelopp per kubikmeter fast mått, som fastställs genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Lån skall tills vidare återbetalas med 12 procents annuiteter, om inte lånet på grundval av ett genom förordning stadgat minimibelopp för annuiteterna skall återkrävas med större annuiteter än de nu nämnda.

Av annuiteten räknas som låneränta tills vidare fyra procent på det utestående kapitalet. Återstoden av annuiteten räknas som amortering.

När lån beviljas eller återkrävs behandlas de fastigheter som ingår i ett och samma skogsförbättringsprojekt och tillhör en och samma markägare som en helhet så länge fastigheterna är i samma ägares ägo.

Om minimibeloppet för lån som beviljas, om den tidpunkt då betalningen av annuiteter skall börja, om uppbörd av annuiteterna samt om extra amortering av fordran och om övriga lånevillkor föreskrivs genom förordning av statsrådet. (30.12.2002/1285)

Utan hinder av vad som i övrigt stadgas om återbetalning av lån kan statsrådet fastställa grunder enligt vilka det utestående beloppet av lånekapitalet kan sänkas, om den betalningsskyldige återbetalar hela det utestående lånekapitalet på en gång.

En fastighet utgör så som 20 kap. jordabalken (540/1995) anger pant för återbetalningen av lån som har beviljats för fastigheten och räntan på lånet, dröjsmålsräntan samt indrivningskostnaderna. (11.6.1999/718)

Av ett delägarlag för samfälld skog krävs varken i 1 mom. avsedd eller annan säkerhet. För statens fordran som hänför sig till ett område som enligt lagen om samfälligheter och för räntan på sådan fordran skall ställas en av skogscentralen godkänd säkerhet.

Om en samfälld skog delas mellan delägarlägenheterna eller säljs till förmån för delägarna och ett i 5 § lagen om samfällda skogar (37/1991) avsett tillstånd att dela eller sälja samfälld skog har beviljats, kan skogscentralen bestämma att statens fordran hos delägarlaget för den samfällda skogen och ränta på denna fordran genast skall förfalla till betalning. (19.12.1997/1286)

4 mom. har upphävts genom L 19.12.1997/1286 . (19.12.1997/1286)

Den myndighet som sköter uppbörden av lån är Statskontoret på det sätt som bestäms i lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret (78/2007) .

Skogscentralen kan samtycka till att en inskrivning i en fastighet som enligt 13 § 1 eller 3 mom. utgör pant ändras eller avförs i fråga om en fastighet som bildats genom delning. Samtycke kan ges bara om indrivningen av statens fordran inte äventyras till följd av att panträtten upphör.

Om fördelningen av kostnaderna för ett projekt konstateras vara felaktig, och den inte har fastställts med stöd av någon annan lagstiftning, kan skogscentralen rätta den. Före rättelsen skall de vilkas rätt kan påverkas av åtgärden ges tillfälle att bli hörda. Vid rättelsen får lånebeloppet ökas endast till den del lånet inte har förfallit till betalning.

Om ändringar i skyldigheten att delta i kostnaderna för ett projekt enligt denna lag föreskrivs med stöd av någon annan lag, kan skogscentralen på ansökan ändra fördelningen av det statliga lån som hänför sig till fastigheten, till den del lånet inte har förfallit till betalning.

En markägare som har dragit nytta av skogsförnyelse, iståndsättningsdikning eller byggande av skogsväg är skyldig att i 15 år efter att den för projektet beviljade finansieringen betalts i dess helhet dra försorg om skötseln och underhållet av det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat. När äganderätten till en fastighet eller något annat område övergår till en ny ägare övergår på denne också vård- och underhållsskyldigheten. Om de åtgärder som ingår i vård- och underhållsskyldigheten stadgas genom förordning.

Skogscentralen övervakar att vård- och underhållsskyldigheten fullgörs. Om skötseln av ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för iståndsättningsdikning eller underhållet av en skogsväg har försummats, skall skogscentralen uppmana den vård- och underhållsskyldiga att inom utsatt tid rätta till sin försummelse.

Om en åtgärd på grund av en försummelse som avses i 2 mom. hotar att förlora en avsevärd del av sin betydelse och markägaren inte inom den utsatta tiden har följt uppmaningen att utföra det försummade, kan Landsbygdsverket på framställning av skogscentralen besluta att säga upp lånet för åtgärden eller att det stöd som beviljats för åtgärden skall återbetalas helt eller delvis samt att vård- och underhållsskyldigheten skall upphöra. (23.3.2007/316)

Stödet återkrävs hos den som under tiden som ägare har försummat sin vård- och underhållsskyldighet. Lånet indrivs hos gäldenären eller tas ur den fastighet som utgör pant, oberoende av under vems tid som ägare vård- och underhållsskyldigheten har försummats. Finansieringsmottagaren kan åläggas en påföljd enligt 29 § när mottagaren har försummat sin skyldighet.

Om en markägare har börjat använda ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för iståndsättningsdikning på ett sådant sätt att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras, skall Landsbygdsverket på framställning av skogscentralen bestämma att lånet genast skall återbetalas för områdets del. Om det inte har förflutit femton år sedan stödet betalats i sin helhet, kan Landsbygdsverket på framställning av skogscentralen bestämma att det stöd som beviljats för området, med undantag för miljöstöd enligt 19 § 1 mom., skall återbetalas till staten helt eller delvis. Vård- och underhållsskyldigheten beträffande området upphör efter det att Landsbygdsverket har fattat ett sådant beslut. Stödet återkrävs hos den som ägde området då områdets användning ändrades. Lånet indrivs hos gäldenären eller tas ur den fastighet som utgör pant, oberoende av vem som ägde området då användningen ändrades.

Om äganderätten till en fastighet har övergått till en sammanslutning eller en stiftelse som enligt 2 § inte får beviljas lån, skall skogscentralen, sedan den har fått vetskap om saken, bestämma att lånet för fastighrgens del genast skall återbetalas.

Om en markägare på grund av förödelse i naturen, en skogsbrand eller någon annan orsak som inte beror på markägaren eller på grund av skador till följd av åtgärder som behövts för att förhindra skada, till väsentliga delar har förlorat den ekonomiska fördelen av en skogsförnyelse, iståndsättningsdikning eller skogsväg som har finansierats med statsmedel, och om det inte är ändamålsenligt att på nytt genomföra arbetet enligt denna lag, kan skogscentralen på ansökan besluta att vård- och underhållsskyldigheten för det område eller den skogsväg som har utsatts för förödelsen eller åtgärden skall upphöra och att åtgärder för indrivning av lånet inte skall vidtas.

Om sådan ekonomisk fördel som avses i 1 mom. går förlorad till följd av åtgärder enligt 1 § 2 mom. 2 och 3 punkten eller inskränkningar i användningen eller åtgärdsförbud som på grundval av olika lagar gäller området eller vägen, kan skogscentralen på ansökan besluta att vård- och underhållsskyldigheten för området eller skogsvägen upphör och, ifall den förlorade nyttan inte har ersatts i övrigt, att åtgärder för indrivning av lånet inte skall vidtas.

När upprätthållandet av skogens biologiska mångfald, naturvården eller någon annan skogsanvändning än sådan som hänför sig till virkesproduktion beaktas vid skötsel- eller skogsanvändningsåtgärder i större utsträckning än vad skogslagen ålägger markägaren eller vad som bestäms med stöd av 7 § i denna lag eller när det gäller att fullgöra en i 10 § 3 mom. skogslagen avsedd skyldighet, kan de merkostnader och ekonomiska förluster detta åsamkar markägaren, förutsatt att de inte är ringa, finansieras helt eller delvis med statsmedel (miljöstöd) . Miljöstöd kan dock inte beviljas när den minskning av skogsavkastningen eller det ekonomiska bortfall av annat slag som beror på upprätthållande av mångfalden är ringa så som avses i 11 § 1 mom. skogslagen.

När stöd beviljas på det sätt som avses i 1 mom. ingås avtal om det stöd som beviljas och om de skyldigheter som gäller området i fråga. Avtalet är i kraft även om området övergår till en ny ägare. En anteckning om avtalet skall göras i fastighetsregistret. Avtal behövs dock inte när det är fråga om beviljande av miljöstöd för sådana merkostnader som avses i 1 mom. och som föranleds av arbeten som finansieras för tryggande av virkesproduktionens uthållighet. (19.12.1997/1286)

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om miljöstödet, det avtal som avses i 2 mom., återkrav av miljöstödet och räntan på stöd som återkrävs. (19.12.1997/1286)

Finansiering får användas för försök med naturvärdeshandel och samarbetsnät som främjar skogsbruksmarkernas mångfald och som avses i statsrådets principbeslut av den 23 oktober 2002 om handlingsplanen för att säkra biodiversiteten i skogarna i södra Finland, västra delen av Uleåborgs län och sydvästra delen av Lapplands län. Områdena utses med stöd av naturvårdsbiologiska kriterier. Inom naturvärdeshandeln ingås avtal i syfte att bevara eller öka existerande naturvärden.

Avtalsparter inom naturvärdeshandeln är områdets behöriga skogscentral och sådana enskilda markägare som avses i 2 §. Avtal ingås inte angående områden vilkas biologiska mångfald markägaren enligt lag är skyldig att trygga. Ett avtal ingås för en tid av längst 20 år och gäller även om området övergår till en ny ägare. En anteckning om avtalet görs i fastighetsregistret. En ny ägare kan säga upp avtalet inom sex månader från äganderättens övergång. Uppsägningen träder i kraft när den nya ägaren återbetalat till skogscentralen mot den återstående avtalsperioden svarande del av den finansiering som skogscentralen har erlagt.

Ett avtal kan sägas upp också i det fall att områdets naturvårdsbiologiska förhållanden eller andra förhållanden som inverkar på fullgörandet av avtalsförpliktelsen förändrats så att det inte längre föreligger grunder för avtalets giltighet eller när avtalets giltighet är oskälig. Har markägaren genom sitt eget förfarande medvetet försämrat områdets naturvårdsbiologiska förhållanden är ägaren skyldig att till skogscentralen återbetala den finansiering han fått med stöd av det uppsagda avtalet.

Försöksprojekten med samarbetsnät väljs ut genom en ansökningstävling som jord- och skogsbruksministeriet arrangerar i samråd med miljöministeriet. Ett försök med naturvärdeshandel inleds 2003 inom sydvästra Finlands skogscentrals verksamhetsområde huvudsakligen i landskapet Satakunda. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs om en eventuell utvidgning av försöksområdet. Skogscentralen ingår avtal om naturvärdeshandel inom ramen för de medel som anvisats skogscentralen för detta ändamål. Närmare bestämmelser om verkställandet av försöksprojekt kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Som separata projekt för vård av skogsnaturen kan planeras och genomföras

Projekten för vård av skogsnaturen planeras och genomförs av skogscentralen eller under dess tillsyn. De arbeten som ingår i projekten skall planeras i samarbete med markägaren, och utförandet av arbetena förutsätter markägarens samtycke.

Skogscentralen beslutar om användningen av medel för projektfinansiering inom ramen för de medel skogscentralen anvisats för ändamålet, med beaktande av den övriga finansiering som eventuellt står till buds för ändamålet.

I fråga om de övriga främjande åtgärder som avses i 1 § 2 mom. 4 punkten kan finansiering beviljas för

Med fel och skador avses fel och skador i anknytning till åtgärder som finansierats enligt denna lag.

Kostnaderna för uppgörande av den verkställighetsutredning som avses i 3 § kan i sin helhet finansieras med stöd på grunder som det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet fastställer. (19.12.1997/1286)

För bekämpning av rotticka i riskområden för utbredning av rotticka kan i samband med avverkning på mineraljord från början av maj till slutet av oktober den som utför avverkningsarbete beviljas stöd till ett belopp som motsvarar kostnaderna för bekämpningsmedel samt stöd för kostnaderna för spridning av bekämpningsmedel. Alternativt kan ett stöd som högst ligger på en motsvarande nivå beviljas för mekanisk bekämpning av rotticka på skadeområden som har konstaterats i samband med förnyelseavverkning. Om riskområden för utbredning av rotticka, om stödobjektet och stödbeloppet samt om bekämpningsmetoderna bestäms genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (30.12.2002/1285)

Om stödet för försöks- och utredningsverksamhet beslutar det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet på grundvalen av ansökningar som riktats till ministeriet.

Kostnaderna för rättande av fel och ersättande av skador kan helt och hållet finansieras med statligt stöd enbart om det bedöms vara skäligt med hänsyn till sakens art eller kostnaderna och det inte är fråga om uppsåtlig handling eller oaktsamhet.

5 mom. har upphävts genom L 19.11.2004/983 , som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (19.11.2004/983)

Vid flisning av energivirke är stödets maximibelopp ett genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet fastställt eurobelopp per kubikmeter löst mått flis som framställts. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stödet kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (30.12.2002/1285)

Finansiering för i 2 kap. avsedda arbeten som tryggar virkesproduktionens uthållighet, miljöstöd enligt 3 kap. och finansiering för övriga främjande åtgärder enligt 22 § 1 mom. 1 - 4 och 6 punkten söks hos skogscentralen. (11.6.1999/718)

När finansiering söks separat för uppgörande av en plan skall till ansökan fogas en utredning över den åtgärd som planeras. När finansiering söks för vidtagande av en åtgärd skall till ansökan fogas en sådan plan eller verkställighetsutredning som avses i 3 § så som föreskrivs närmare genom förordning. (19.12.1997/1286)

Skogscentralen avgör inom ramen för de anslag som ställts till dess förfogande ansökningarna om beviljande av medel för ändamål vilka avses i 1 mom. Skogscentralen skall samtidigt besluta om den tidpunkt före vilken planen skall uppgöras eller de åtgärder som finansieras på basis av planen och ingår i finansieringsbeslutet skall vidtas. (19.12.1997/1286)

Om en konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) skall uppgöras över den planerade åtgärden, får ett beslut om beviljande av statsmedel inte fattas förrän skogscentralen har fått nämnda konsekvensbeskrivning till sitt förfogande. Om beskrivningen innehåller sådana uppgifter om miljökonsekvenserna som behövs för tillämpningen av denna lag, skall det inte krävas en ny utredning till denna del.

När skogscentralen beslutar om finansiering av åtgärder skall den beakta de begränsningar som följer av 9, 29-35, 47-49, 55 och 56 §§ samt 10 kap. naturvårdslagen. Om det remissförfarande som hänför sig till beslutsfattandet stadgas genom förordning.

När det är fråga om finansiering av arbeten enligt denna lag inom ramen för program som Europeiska unionen delfinansierar kan för åtgärder som avses i 1 § 2 mom. beviljas stöd enligt denna lag som en i programmen förutsatt nationell delfinansiering.

Utan hinder av denna lag skall vid beviljande av stöd för åtgärder som Europeiska unionen delfinansierar iakttas vad som i Europeiska gemenskapens rättsakter bestäms eller vad som i beslut som Europeiska unionens institutioner har utfärdat med stöd av dem föreskrivs eller vad som i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) bestäms om förutsättningarna för beviljande av stöd, om stödbeloppet samt om återkrav av stödet och övriga villkor. (12.3.1999/332)

Ett stöd eller lån som beviljats för planering av en åtgärd och för en åtgärd som finansieras på basis av en plan betalas enligt finansieringsbeslutet i en eller flera poster. I finansieringsbeslutet skall dock bestämmas att minst en fjärdedel av det beviljade stödet eller lånet skall betalas ut först efter att finansieringsmottagaren har givit en skriftlig anmälan om att de åtgärder som anges i ansökan har slutförts ( verkställighetsanmälan ). Stöd som beviljats för andra åtgärder betalas i en enda post efter att skogscentralen har beslutat om beviljande av finansieringen.

Den skogscentral som har givit ett finansieringsbeslut kan dra in finansieringen eller ändra beslutet därom till den del arbetet inte har utförts, om det är uppenbart att det onsåde som är föremål för arbetet kommer att börja användas så att målet för arbetet till väsentliga delar inte uppnås.

Landsbygdsverket skall på framställning av skogscentralen besluta att finansieringen indras, ett redan utbetalt stöd återkrävs till staten eller ett lån sägs upp, om finansieringen har använts för något annat ändamål än den beviljats för, finansieringsmottagaren har lämnat felaktiga uppgifter som väsentligt inverkat på beviljandet eller utbetalningen av finansieringen eller finansieringsmottagaren i övrigt förfarit svikligt, till den del nämnda förfarande har inverkat väsentligt på beviljandet av finansieringen och på dess belopp. Innan finansiering dras in, ett utbetalt stöd återkrävs eller ett lån sägs upp enligt detta moment, skall finansieringsmottagaren ges tillfälle att rätta till felet, om det är obetydligt och om felet ute i terrängen kan rättas till med hjälp av rimliga åtgärder. (23.3.2007/316)

Landsbygdsverket kan på framställning av skogscentralen besluta att finansieringen indras eller stödet återkrävs helt eller delvis eller att lånet sägs upp på grunder som vid behov bestäms närmare genom förordning av statsrådet, om

(23.3.2007/316)

Finansieringsmottagaren skall omedelbart underrätta skogscentralen om en sådan förändring i omständigheterna som kan leda till en i 2 mom. avsedd påföljd. Samma anmälningsplikt åligger den hos vilken statsfinansieringen kan återkrävas enligt 15-17 §§.

Med undantag för uppsägning av lån får inte på grundval av denna paragraf bestämmas att finansiering skall återkrävas efter att tio år har förflutit sedan finansieringen beviljades.

Stadgandena i 1, 2 och 4 mom. i denna paragraf tillämpas inte när det är fråga om en sådan grund för återkrav som avses i 15-17 §§.

Om ett lån sägs upp enligt 15 § eller 28 § 1 eller 2 mom., kan hos låntagaren dessutom uppbäras ett belopp som motsvarar den erhållna ränteförmånen, så som vid behov närmare bestäms i ett beslut av statsrådet. (19.12.1997/1286)

Om finansieringsmottagaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har försummat den vård- och underhållsskyldighet som avses i 15 § eller förfarit så som anges i 28 § 1 mom., och om det inte har förflutit fyra år sedan ett sådant förfarande, kan Landsbygdsverket på framställning av skogscentralen höja beloppet av det stöd som återkrävs eller av den ränteförmån som avses i 1 mom. med högst 20 procent eller, om det är fråga om ett synnerligen grovt förfarande, med högst 100 procent. (23.3.2007/316)

I fråga om fortgående eller upprepade gärningar börjar den preskriptionstid om fyra år som avses i 2 mom. löpa den dag då missbruket har upphört. Tiden för verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut som gäller en påföljd är tre år. (30.12.2002/1285)

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1285 . (30.12.2002/1285)

På det stöd som på basis av 15 § 3 och 4 mom., 16 § och 28 § 1 och 2 mom. skall återbetalas och på den ränteförmån som återkrävs med stöd av 29 § 1 mom. skall erläggas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter från den dag då det beviljade stödet betalats ut i sin helhet eller från den dag då beslut fattades om att ränteförmånen skall betalas tillbaka.

Om betalningen av lånet fördröjs skall en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som anges i 4 § räntelagen uppbäras för den del av kapitalet som är fördröjt.

Om det stöd som skall återbetalas eller en annan statlig fordran eller del därav inte betalas inom utsatt tid uppbärs på det kapital som skall återbetalas dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § räntelagen räknat från förfallodagen för respektive rat.

En dröjsmålsavgift på 5 euro kan uppbäras i stället för dröjsmålsräntan ifall dröjsmålsräntan underskrider detta belopp.

En till betalning förfallen annuitet på lån och sådan finansiering som enligt denna lag skall återkrävas till staten eller andra prestationer som skall betalas till staten får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut i den ordning som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) .

Landsbygdsverket är den myndighet som driver in statens fordringar enligt denna lag och förordningen om finansiering av hållbart skogsbruk (1311/1996) , med undantag för lånefordringar.

I fråga om debitering, uppbörd och redovisning av statens fordringar gäller vad som föreskrivs i förordningen angående debitering, uppbörd och redovisning av vissa statens penningfordringar (559/1967) .

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet beslutar årligen om allokeringen av medel för åtgärder enligt denna lag och ställer medlen till skogscentralens förfogande mot redovisning.

I beslutet skall företes en plan över anslagsanvändningen, och vid utarbetandet skall beaktas förhållandena och sysselsättningssynpunkter i landets olika delar samt de regionala särdragen och särskilda behoven som anges i de regionala målprogram för skogsbruket som avses i 4 § skogslagen.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet meddelar allmänna föreskrifter och anvisningar om verksamheten enligt denna lag samt utövar tillsyn över verksamheten och användningen av statsmedel.

Skogscentralen skall inom sitt verksamhetsområde utöva tillsyn över verksamhet enligt denna lag och över användningen av statsmedel, varvid den skall iaktta vad som i lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral (1474/95) eller någon annanstans stadgas eller bestäms om skötseln av dessa uppgifter.

Ändring i beslut som skogscentralen har fattat enligt denna lag får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av skogsbruksmarken i fråga är belägen. (23.3.2007/316)

På sökande av ändring tillämpas vad förvaltningsprocesslagen (586/96) stadgar om sökande av ändring i beslut av en förvaltningsmyndighet.

Om besvärsinstansen eller skogscentralen anser det behövligt eller om markägaren det yrkar, skall syn förrättas i ärenden som avses i 15, 16, 18 och 19 §§, 22 § 1 mom. 3 och 4 punkten samt 27 §. Syn förrättas av den synenämnd som avses i 15 § lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral.

Utöver vad som särskilt bestäms om sökande av ändring, har skogscentralen rätt att överklaga beslut som Landsbygdsverket eller förvaltningsdomstolen har fattat med stöd av denna lag, om Landsbygdsverkets beslut avviker från skogscentralens framställning eller om förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt skogscentralens eller Landsbygdsverkets beslut. (23.3.2007/316)

34 § har upphävts genom L 29.12.2011/1521 .

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet handhar ledningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs skogsförbättringslagen av den 13 februari 1987 (140/87) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Medel som anvisats för denna lags syften får till utgången av 1999 användas enligt den skogsförbättringslag som upphävts, för finansiering av sådana skogsförbättringsprojekt där terrängarbetena enligt planen för projektet har utförts före utgången av 1996 eller ett finansieringsbeslut givits innan denna lag träder i kraft, samt för finansiering av ett sådant skogsförbättringsarbete som har inletts innan denna lag träder i kraft och som har utförts utan en plan som skogsnämnden eller skogscentralen har godkänt i förväg och beträffande vilket slututredningen, vilken omfattar ansökan om finansiering, har tillställts skogscentralen senast före utgången av 1997. Medel som anvisats för denna lags syften får dessutom till utgången av 2002 användas enligt den skogsförbättringslag som upphävts för finansiering av sådana skogsförbättringsprojekt där ett finansieringsbeslut har givits före den 31 december 1999. (11.6.1999/718)

Medel som i statsbudgeten har beviljats för att användas för syften som den skogsförbättringslag som upphävs har, får användas också för denna lags syften.

I fråga om rättigheter och skyldigheter som uppkommit på grundval av den skogsförbättringslag som upphävs, liksom arbeten som har finansierats på grundval av nämnda lag, skall iakttas de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft. Detta gäller dock inte de organ och förfaranden på vilka, stadgandena i denna lag kan tillämpas också när skogsförbättringslagens stadganden tillämpas i övrigt.

Vad som bestäms i 10, 11, 15, 16, 18, 19, 25, 26 och 28–30 § tillämpas också på de fall på vilka i övrigt de bestämmelser tillämpas som gäller när denna lag träder i kraft. När finansieringsbeslutet har givits före den 1 januari 1997 tillämpas dock inte bestämmelsen i 29 § till den del den gäller höjning av det belopp som återkrävs eller ränta av påföljdsnatur. Lagens 11 och 19 § skall inte heller tillämpas och 10 § tillämpas endast på ansökan av en passiv delägare. Om finansieringsbeslutet har givits före nämnda datum, kan beslutet om uppsägning av lån riktas till gäldenären oberoende av om han fortfarande äger fastigheten eller inte, ifall han under den tid han var ägare har försummat den skyldighet som anges i 15 eller 16 §. Om en fastighetsägare som inte är gäldenär har försummat nämnda skyldighet, kan lånet sägas upp och återkrävas ur den fastighet som den försumlige äger, om den utgör pant för återbetalning av lånet. (19.12.1997/1286)

Den myndighet som sköter uppbörden av lån som beviljats med stöd av skogsförbättringslagen är Statskontoret på det sätt som bestäms i lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret. (2.2.2007/85)