Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

1558/1995

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Lag om beskattningsförfarande

Uppdaterad
Ämnesord
Beskattningsförfarande
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Finansministeriet
Meddelats
Publiceringsdag
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1995/1558/ajantasa/2024-12-05/swe

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna stadganden

1 § Lagens tillämpningsområde

I denna lag stadgas om beskattningsförfarandet och om ändringssökande i beskattningen.

Lagen tillämpas på följande skatter och avgifter:

1)

skatt som ska betalas till staten på inkomst ( statsskatt ),

2)

skatt som ska betalas till kommunen på inkomst ( kommunalskatt ),

3)

skatt som ska betalas på ett samfunds och en samfälld förmåns inkomst ( samfunds inkomstskatt ),

4)

skatt som ska betalas till den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet ( kyrkoskatt ),

5)

försäkrads premie till Folkpensionsanstalten ( sjukförsäkringspremie ), och

6)

skatt som ska betalas till staten enligt lagen om rundradioskatt (484/2012) ( rundradioskatt för personer och rundradioskatt för samfund ).

(31.8.2012/485)

I fråga om skattskyldigheten föreskrivs särskilt. För skattebetalningen verkställs under skatteåret förskottsuppbörd enligt denna lag och lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) . Skatterna uppbärs så som föreskrivs i denna lag och i lagen om skatteuppbörd (11/2018) . (12.1.2018/15)

2 § Precisering av tillämpningsområdet

Denna lags stadganden om kommunalskatt gäller i tillämpliga delar också kyrkoskatt samt sjukförsäkringspremie. (5.12.1996/997)

Vad som i denna lag och annan lagstiftning föreskrivs om skatt tillämpas också på nedsatt dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) samt på den krediteringsränta på återbäring som avses i 37 § i lagen om skatteuppbörd. (12.1.2018/15)

Vad denna lag stadgar om skattskyldiga gäller i tillämpliga delar också sammanslutningar.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas även på verkställandet av internationella överenskommelser om beskattning som är bindande för Finland och verkställandet av förpliktelser enligt Europeiska unionens lagstiftning. (29.12.2022/1268)

3 § Skatteåret

Skatt skall betalas på inkomst som den skattskyldige har haft under skatteåret. (22.12.2005/1145)

Skatteåret sammanfaller med kalenderåret eller, om den räkenskapsperiod som avses i bokföringslagen (1336/1997) inte utgörs av ett kalenderår, med den eller de räkenskapsperioder som har löpt ut under kalenderåret. (22.12.2005/1145)

Vad som ovan sägs om räkenskapsperioden tillämpas även på renskötselår. Andra skattskyldiga än samfund och samfällda förmåner skall likväl alltid beskattas för det närmast föregående kalenderåret för jordbruksinkomst och sådan nettoinkomst av skogsbruk som avses i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/67) .

4 § Skattetagarkommun

Fysiska personer och delägare i inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga betalar kommunalskatt till hemkommunen.

5 § Hemkommun

Som en skattskyldig fysisk persons hemkommun betraktas den kommun där han eller hon vid utgången av året före skatteåret ska anses ha haft bostad enligt lagen om hemkommun (201/1994) ( hemkommun vid årsskiftet ). Om det på det sätt som avses i 9 a § i lagen om hemkommun har antecknats i befolkningsdatasystemet att en person saknar hemkommun, ska den kommun som senast varit personens hemkommun betraktas som personens hemkommun. (25.8.2016/671)

Med hemkommun vid årsskiftet jämställs en till Finland inflyttad persons hemkommun enligt lagen om hemkommun eller den kommun där han först har bosatt sig efter inflyttningen. Hemkommunen för en person som har flyttat utomlands anses i fråga om verkställandet av beskattningen vara oförändrad under den tid som han enligt 11 § inkomstskattelagen (1535/92) anses vara bosatt i Finland.

Ett samfunds hemkommun är den kommun där samfundet vid utgången av det föregående skatteåret hade sin hemort. En sammanslutnings och en samfälld förmåns hemkommun är den kommun som skall anses ha varit dess hemort vid utgången av det föregående skatteåret.

6 § (11.6.2010/520)Myndighet som verkställer beskattningen

Beskattningen verkställs av Skatteförvaltningen.

2 kap.Deklarationsskyldighet

7 § (22.12.2005/1145)Skyldighet att lämna in skattedeklaration eller annan deklaration

För beskattningen ska en skattskyldig meddela Skatteförvaltningen sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. (12.1.2018/15)

Till fysiska personer och dödsbon som kan antas ha haft skattepliktig inkomst eller i 10 § 2 och 3 mom. avsedda tillgångar eller skulder under skatteåret skickar Skatteförvaltningen en förhandsifylld skattedeklaration som baserar sig på de uppgifter som finns hos Skatteförvaltningen. (12.1.2018/15)

Den skattskyldige ska granska uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga, ska den skattskyldige lämna in skattedeklarationen genom att meddela de saknade och rättade uppgifterna till Skatteförvaltningen. För näringsverksamhet och jordbruk ska en skattedeklaration alltid lämnas in. En skattskyldig som bedriver skogsbruk ska lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. Ingen skattedeklaration behöver dock lämnas in för skogsbruk, om den skattskyldige under skatteåret inte har haft inkomst av eller avdrag för skogsbruket eller andra uppgifter som påverkar beskattningen. (12.1.2018/15)

Till den del som den skattskyldige inte meddelar om ändringar i den förhandsifyllda skattedeklarationen, anses den skattskyldige ha lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. (12.1.2018/15)

Fysiska personer och dödsbon som inte fått en förhandsifylld skattedeklaration enligt 2 mom. och som under skatteåret har haft skattepliktiga inkomster eller i 10 § 2 och 3 mom. avsedda tillgångar eller skulder eller andra uppgifter som påverkar beskattningen, skall utan uppmaning lämna in en skattedeklaration.

Samfund, sammanslutningar och alla andra skattskyldiga som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller tillgångar eller skulder eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen, skall för beskattningen utan uppmaning lämna in en skattedeklaration. Samfund som avses i 20–22 § i inkomstskattelagen, samfällda förmåner, bostadsaktiebolag samt sådana fastighetsaktiebolag och bostadsandelslag vars aktier eller andelar medför rätt att besitta en viss lägenhet behöver dock inte utan uppmaning lämna in en skattedeklaration enbart över sina tillgångar och skulder, om det inte är fråga om uppgifter som förändrats under skatteåret och som inverkar på fastighetsbeskattningen. Vad som föreskrivs i detta moment gäller inte fysiska personer eller dödsbon.

Skyldig att lämna in en skattedeklaration är var och en som Skatteförvaltningen särskilt avkräver en sådan. (12.1.2018/15)

Den skattskyldige ska för beskattningen lämna in också andra deklarationer som rör beskattningen än de ovan nämnda. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om när och hur deklarationerna ska lämnas in samt om deklarationsförfarandet i övrigt. (11.6.2010/520)

7 a § (27.1.2017/50)Inlämnande av skattedeklaration för samfund och samfällda förmåner

Samfund och samfällda förmåner ska lämna in sin skattedeklaration elektroniskt ( elektronisk skattedeklaration ).

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl godkänna att skattedeklarationen lämnas in i pappersform.

8 § (11.6.2010/520)Inlämnande av skattedeklaration eller annan deklaration

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om när och hur skattedeklarationen ska lämnas in samt om deklarationsförfarandet i övrigt. Skatteförvaltningen kan av orsaker som hänför sig till den skattskyldiges deklarationsmöjlighet eller organiseringen av skattemyndighetens arbete eller antalet ärenden bestämma att olika skattskyldiga ska lämna in skattedeklarationen vid olika tider.

Skatteförvaltningen ska på begäran utfärda ett intyg över att en skattedeklaration eller annan deklaration har tagits emot.

Skatteförvaltningen ska ge den skattskyldige skälig tid att komplettera och rätta den förhandsifyllda skattedeklarationen. Skatteförvaltningen kan på begäran förlänga inlämningstiden för en skattedeklaration eller därtill anslutna uppgifter och utredningar eller för en annan deklaration. Beslutet får inte överklagas. (12.1.2018/15)

Skattedeklarationen anses vara inlämnad när den har kommit in till Skatteförvaltningen. Bestämmelser om ankomsttidpunkten för en deklaration som lämnas in elektroniskt finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , och bestämmelser om ankomsttidpunkten för en deklaration som lämnas in i pappersform i 18 § i förvaltningslagen (434/2003) . (12.1.2018/15)

9 § (9.9.2016/772)Ansvariga för deklarationsskyldigheten

För fullgörande av deklarationsskyldigheten ansvarar ett samfunds styrelse eller förvaltning, en sammanslutnings delägare, förvaltningsnämnden för en samfälld skog, en intressebevakare, en dödsbodelägare eller den som har boet i sin besittning samt för en utlännings räkning dennes härvarande ombud eller filialchef.

10 § (22.12.2005/1145)Innehållet i en skattedeklaration eller annan deklaration

I en skattedeklaration och dess bilaga eller i en annan deklaration ska lämnas de uppgifter som avses i 7 § 1 mom. och utredningar om dem. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om uppgifterna och utredningarna samt på vilket sätt de ska lämnas. Till skattedeklarationen fogas inga verifikationer, om Skatteförvaltningen inte bestämmer något annat av orsaker som hänför sig till skattekontrollen. (11.6.2010/520)

Fysiska personer och dödsbon skall i sin skattedeklaration lämna uppgifter och utredningar om dem endast om följande tillgångar i sin ägo:

1)

fastigheter samt i 2 § 2 mom. 1 och 2 punkten i fastighetskattelagen (654/1992) avsedda tillgångar,

2)

aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag samt i andra aktiebolag och andelar i andra samfund,

3)

andra värdepapper och värdeandelar, dock inte masskuldebrev som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) ,

4)

andelar i öppna bolag, kommanditbolag och andra sammanslutningar,

5)

besittnings- och nyttjanderätt till förmögenhet,

6)

tillgångar som hör till affärs- och yrkesverksamhet samt gårdsbruk.

Fysiska personer och dödsbön skall i sin skattedeklaration lämna uppgifter endast om följande skulder:

1)

lån som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut samt av andra instanser som avses i 16 § 5 mom.,

2)

andra lån vars ränta är avdragbar i beskattningen.

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om deklarering av tillgångar och skulder som avses i 2 och 3 mom. (11.6.2010/520)

11 § (11.6.2010/520)Tilläggsuppgifter och verifikationer

Den skattskyldige ska på uppmaning av Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen, med samma skyldigheter som gäller i fråga om skattedeklarationen, utöver denna lämna de kompletterande uppgifter och utredningar samt förete de verifikationer som kan behövas vid beskattningen av den skattskyldige eller handläggning av överklagande som gäller beskattningen.

11 a § (22.12.2005/1079)Förvaring av verifikationer

En skattskyldig som inte är bokföringsskyldig eller anteckningsskyldig ska förvara verifikationer som hänför sig till de inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller andra uppgifter som uppgetts i skattedeklarationen sex år från ingången av året efter skatteårets utgång. (9.9.2016/772)

Förvaringsskyldigheten gäller dock inte verifikationer över uppgifter som skattemyndigheten har antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen, om Skatteförvaltningen inte bestämmer något annat av orsaker som hänför sig till skattekontrollen. Förvaringsskyldigheten gäller inte heller de verifikationer som har tillställts skattemyndigheten. (11.6.2010/520)

Skatteförvaltningen kan begränsa skyldigheten att förvara verifikationer när förvaringsskyldigheten är uppenbart onödig. (11.6.2010/520)

12 § (22.12.2005/1079)Anteckningsskyldighet

En skattskyldig som bedriver gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet än sådan som ska betraktas som näringsverksamhet och som inte är bokföringsskyldig, ska med tanke på sin deklarationsskyldighet föra sådana anteckningar av vilka tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs vid beskattningen. Detsamma gäller en skogsägare som yrkar på skogsgåvoavdrag enligt 55 a § i inkomstskattelagen också i det fallet att skogsbruk bedrivs för gemensam räkning för samägarna till en skogsbrukslägenhet. En skattskyldig som bedriver jordbruk ska föra sådana anteckningar av vilka tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs för en bedömning av om förutsättningarna för beviljande av stöd som avses i 34 § i fastighetsskattelagen uppfylls också i det fallet att jordbruk bedrivs för gemensam räkning för samägarna till en gårdsbruksenhet. (8.7.2022/689)

1 mom. har ändrats genom L 689/2022 och gäller temporärt 31.8.2022–31.12.2032. Den tidigare formen lyder:

En skattskyldig som bedriver gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet än sådan som ska betraktas som näringsverksamhet och som inte är bokföringsskyldig, ska med tanke på sin deklarationsskyldighet föra sådana anteckningar av vilka tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs vid beskattningen. Detsamma gäller en skogsägare som yrkar på skogsgåvoavdrag enligt 55 a § i inkomstskattelagen också i det fallet att skogsbruk bedrivs för gemensam räkning för samägarna till en skogsbrukslägenhet. (21.12.2016/1319)

Anteckningarna ska basera sig på verifikationer. Den skattskyldige ska förvara anteckningarna och verifikationerna sex år från ingången av året efter skatteårets utgång. Anteckningar och verifikationer som hänför sig till skogsgåvoavdrag ska dock med anledning av den i 55 d § i inkomstskattelagen avsedda övervakningen av statligt stöd i anslutning till skogsgåvoavdrag förvaras i 10 år från tidpunkten då stödet beviljades. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om skyldigheten att förvara anteckningar och verifikationer. (8.7.2022/689)

På de anteckningar som hänför sig till stöd enligt 34 § i fastighetsskattelagen tillämpas vad som i 2 mom. föreskrivs om den anteckningsskyldighet som hänför sig till skogsgåvoavdrag. (8.7.2022/689)

3 mom. har tillfogats genom L 689/2022 och gäller temporärt 31.8.2022–31.12.2032.

13 § (11.6.2010/520)Närmare föreskrifter om deklarationsskyldigheten

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om dem som är anteckningsskyldiga samt om anteckningarna och kassaboken.

Skatteförvaltningen kan meddela föreskrifter som begränsar deklarationsskyldigheten när deklarationsskyldigheten är uppenbart onödig.

14 § Skattegranskning

Den skattskyldige ska på uppmaning av Skatteförvaltningen, under skatteåret eller senare, i Finland för granskning uppvisa sin bokföring och sina anteckningar samt allt det material och all den egendom som hör till närings- eller förvärvsverksamheten, liksom också övrigt material och övrig egendom, som kan behövas för hans beskattning eller vid behandlingen av en ansökan om ändring i beskattningen. (11.6.2010/520)

Den skattskyldige ska ges förhandsmeddelande om platsen för skattegranskningen och om tidpunkten då den inleds, om inte särskilda omständigheter föranleder ett annorlunda förfarande. (9.9.2016/772)

Över skattegranskningen skall upprättas en berättelse, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

Företrädare för andra myndigheter kan bistå som sakkunniga vid skattegranskningen. (13.11.2020/782)

I fråga om förfarandet vid skattegranskningar samt om det material och den egendom som ska uppvisas föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet. (9.9.2016/772)

14 a § (1.12.2006/1041)Dokumentation av internprissättning

Den skattskyldige skall upprätta en skriftlig utredning om sådana i 31 § avsedda transaktioner som denne under skatteåret genomfört med parter i intressegemenskap, där den andra parten är utlänning, samt om transaktioner mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland ( dokumentation av internprissättning) .

Av små och medelstora företag krävs inte någon dokumentation av internprissättningen.

Med små och medelstora företag avses företag som

1)

har färre än 250 anställda,

2)

har en omsättning som uppgår till högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning som uppgår till högst 43 miljoner euro, samt som

3)

motsvarar de i kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag 2003/361/EG avsedda särdragen för ett företags oberoende samt övriga kännetecken för små och medelstora företag.

14 b § (29.12.2016/1489)Innehållet i en dokumentation av internprissättning

En dokumentation av internprissättning ska innehålla följande uppgifter om en koncern:

1)

organisationsstruktur,

2)

en beskrivning av affärsverksamheten,

3)

en beskrivning av verksamhet som hänför sig till immateriella tillgångar,

4)

en beskrivning av finansieringsverksamheten,

5)

ett bokslut eller om ett sådant saknas motsvarande befintliga uppgifter,

6)

uppgifter om sådana på förhand meddelade ställningstaganden och överenskommelser om gränsöverskridande allokering av inkomster inom beskattningen.

En dokumentation av internprissättning ska innehålla följande uppgifter om den skattskyldige:

1)

en beskrivning av organisations- och förvaltningsstrukturen,

2)

uppgifter om affärsverksamheten,

3)

en beskrivning av relationer i intressegemenskap,

4)

uppgifter om transaktioner mellan parter i intressegemenskap samt transaktioner mellan företaget och dess fasta driftställe,

5)

en funktionsanalys av transaktioner mellan parter i intressegemenskap samt transaktioner mellan företaget och dess fasta driftställe,

6)

en jämförbarhetsanalys och tillgängliga uppgifter om jämförelseobjekten,

7)

en beskrivning av vald internprissättningsmetod och dess tillämpning,

8)

ett bokslut eller om ett sådant saknas motsvarande befintliga uppgifter,

9)

sådana på förhand meddelade ställningstaganden och överenskommelser inom beskattningen som gäller den skattskyldiges transaktioner i en intressegemenskap och som inte meddelats av Finland eller där Finland inte är avtalspart.

Med koncern avses en koncern enligt 1 kap. 6 § i bokföringslagen eller i motsvarande utländska bestämmelser. Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på sådana utländska företag som har ett fast driftställe i Finland men inte hör till någon koncern.

De uppgifter som avses i 1 mom. kan läggas fram endast för det självständigt fungerande och avgränsbara affärsverksamhetsområde som den skattskyldige hör till. I enlighet med 1 mom. ska uppgifterna om koncernen dock alltid innehålla uppgifter om hela koncernens centraliserade funktioner och transaktioner. Den skattskyldige ska på uppmaning av Skatteförvaltningen lägga fram de uppgifter som avses i 1 mom. också med avseende på de övriga affärsverksamhetsområdena.

De uppgifter som avses i 1 mom. krävs inte, om det sammanlagda värdet av transaktionerna mellan den skattskyldige och varje enskild andra part uppgår till högst 500 000 euro under skatteåret. De uppgifter som avses i 2 mom. 5–7 punkten krävs inte, om det sammanlagda värdet av transaktionerna mellan den skattskyldige och den andra parten under skatteåret uppgår till högst 500 000 euro.

14 c § (1.12.2006/1041)Presentation och komplettering av dokumentationen av internprissättningen

Den skattskyldige skall inom 60 dagar efter uppmaning från skattemyndigheten lämna in en dokumentation av internprissättningen. Dokumentationen om internprissättningen under skatteåret skall likväl lämnas in tidigast sex månader efter utgången av den sista månaden i räkenskapsperioden.

Tilläggsutredning som komplettering till dokumentationen av internprissättningen, såsom uppgifter om jämförelseobjekten, skall lämnas in inom 90 dagar efter uppmaning från skattemyndigheten.

Skattemyndigheten kan på begäran förlänga tidsfristerna i 1 och 2 mom. Beslutet får inte överklagas.

14 d § (29.12.2016/1489)Land-för-land-rapport för beskattningen

En allmänt skattskyldig, som är en koncerns yttersta moderföretag ( den utredningsskyldige ), ska till Skatteförvaltningen lämna en land-för-land-rapport som ska utarbetas för varje räkenskapsperiod, om

1)

det till koncernen hör minst en utländsk part förutom den utredningsskyldige, och

2)

omsättningen enligt koncernresultaträkningen uppgår till minst 750 miljoner euro under den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod som ska utredas.

Med en koncerns yttersta moderföretag avses ett företag som enligt bokföringslagen eller motsvarande utländska bestämmelser är skyldigt att upprätta ett koncernbokslut eller som skulle vara skyldigt att göra detta i det fall att företagets andelar i eget kapital är föremål för handel på en värdepappersbörs inom den jurisdiktion där det har sin skatterättsliga hemvist. En förutsättning är dessutom att företaget inte står under direkt eller indirekt bestämmande inflytande av en sådan part som är skyldig att upprätta ett koncernbokslut.

Med koncernresultaträkning avses en sådan koncernresultaträkning som upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen eller motsvarande standarder. Om ett koncernbokslut inte upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, används ett koncernbokslut som upprättats i enlighet med bokföringslagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och om sådana bokslut saknas används ett bokslut som upprättats i enlighet med motsvarande bestämmelser.

En land-för-land-rapport ska också ges in av en allmänt skattskyldig som inte hör till en koncern och som i utlandet har ett sådant fast driftställe som avses i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder senast ändrat genom rådets direktiv (EU) 2016/881 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, och vars omsättning under den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod som ska utredas uppgår till minst 750 miljoner euro.

En allmänt skattskyldig, som inte är en koncerns yttersta moderföretag, och ett sådant fast driftställe i en koncern som avses i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder senast ändrat genom rådets direktiv (EU) 2016/881 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning ( utredningsskyldig i andra hand ), ska ge in en land-för-land-rapport till Skatteförvaltningen för varje räkenskapsperiod, om omsättningen enligt koncernresultaträkningen uppgår till minst 750 miljoner euro under den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod som ska utredas. Dessutom krävs att det utländska yttersta moderföretaget i koncernen

1)

inte är skyldigt att utarbeta en land-för-land-rapport,

2)

har skatterättslig hemvist i en sådan jurisdiktion utanför Europeiska unionen med vilken Finland har ett internationellt avtal enligt direktivet men inte ett avtal om utbyte av upplysningar om land-för-land-rapporter för beskattningen senast vid tidpunkten för lämnande av land-för-land-rapporten, eller

3)

har skatterättslig hemvist i jurisdiktion där det skett ett sådant systemsammanbrott som avses i bilaga III punkt 14 till direktivet och Skatteförvaltningen har gjort en anmälan om detta.

Den som är utredningsskyldig i andra hand är skyldig att lämna endast sådan information som den erhållit eller inhämtat och som den förfogar över, om det utländska yttersta moderföretaget i koncernen, trots begäran av den utredningsskyldige i fråga, har vägrat tillhandahålla uppgifter enligt 14 e § och det har gjorts en anmälan om vägran. (6.4.2018/205)

En skyldighet enligt 5 och 6 mom. att i andra hand lämna uppgifter i en land-för-land-rapport föreligger inte, om det utländska yttersta moderföretaget i koncernen har anvisat en till koncernen hörande part med skatterättslig hemvist i Europeiska unionen att lämna en land-för-land-rapport i enlighet med de krav som föreskrivs i 14 e §. Om den till koncernen hörande parten i fråga inte kan erhålla eller förvärva all den information som krävs för att lämna en land-för-land-rapport, ska denna part inte kunna utses till den anvisade utredningsskyldige. Denna bestämmelse påverkar emellertid inte skyldigheten att anmäla om vägran. Skyldighet enligt 5 och 6 mom. att lämna uppgifter föreligger inte heller, om det utländska yttersta moderföretaget i koncernen har utsett en annan part i koncernen ( utsedd utredningsskyldig ) att ge in land-för-land-rapporten till skattemyndigheten i dennes skatterättsliga hemvist som ligger utanför Europeiska unionen. Dessutom krävs att

1)

jurisdiktionen där den utsedde utredningsskyldige har sin skatterättsliga hemvist kräver att land-för-land-rapporter ges in,

2)

det finns ett avtal om utbyte av upplysningar om land-för-land-rapporter mellan Finland och jurisdiktionen där den utsedde utredningsskyldige har sin skatterättsliga hemvist, senast vid tidpunkten för lämnande av land-för-land-rapporten,

3)

jurisdiktionen där den utsedde utredningsskyldige har sin skatterättsliga hemvist inte har underrättat Skatteförvaltningen om ett systemsammanbrott,

4)

det har gjorts en anmälan om den som ska ge in land-för-land-rapporten till jurisdiktionen där den utsedde utredningsskyldige har sin skatterättsliga hemvist, och

5)

en anmälan om den utsedde utredningsskyldige har getts in till Skatteförvaltningen.

(6.4.2018/205)

Det som föreskrivs i 5–7 mom. tillämpas också på utländska företag som inte hör till en koncern och som i Finland har ett fast driftställe enligt bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder senast ändrat genom rådets direktiv (EU) 2016/881 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.

En anmälan om den som ska lämna in land-för-land-rapporten för beskattningen ska ges in till Skatteförvaltningen. Anmälan ska ges in av en allmänt skattskyldig och av ett fast driftställe som avses i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder senast ändrat genom rådets direktiv (EU) 2016/881 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, som

1)

hör till en koncern till vilken det hör minst en utländsk part och vars omsättning enligt koncernresultaträkningen uppgår till minst 750 miljoner euro under den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod som ska utredas, eller

2)

hör till ett företag vars omsättning uppgår till minst 750 miljoner euro under den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod som ska utredas och till vilket det hör minst ett i utlandet beläget fast driftställe enligt bilaga III till direktivet eller ett utländskt företag som i Finland har ett fast driftställe enligt bilaga III till direktivet.

Det som i 1–9 mom. föreskrivs om allmänt skattskyldiga tillämpas också på öppna bolag och kommanditbolag samt på en part som är organiserad enligt finsk lag men som inte har en skatterättslig hemvist i Finland eller i utlandet.

En anmälan enligt 9 mom. ska ges in till Skatteförvaltningen senast den sista dagen av den räkenskapsperiod som utreds. Land-för-land-rapporten och anmälan om vägran enligt 6 mom. ska ges in inom tolv månader efter den sista dagen i den räkenskapsperiod som utreds. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om innehållet av den anmälan som anges i 9 mom. samt av land-för-land-rapporten och om hur de ska ges in.

14 e § (29.12.2016/1489)Innehållet i en land-för-land-rapport för beskattningen

En land-för-land-rapport ska innehålla följande landsspecifika uppgifter om de parter som hör till koncernen eller företaget:

1)

intäkter,

2)

vinst eller förlust före skatt,

3)

inbetald och upplupen inkomstskatt samt källskatt,

4)

det egna kapitalets bokföringsvärde,

5)

ackumulerade vinstmedel,

6)

antal anställda,

7)

andra materiella tillgångar än kontanter och andra penningsmedel.

En land-för-land-rapport ska också innehålla uppgifter om de parter som hör till koncernen eller företaget och arten av deras verksamhet samt om de uppgiftskällor och den valuta som använts.

14 f § (30.12.2019/1560)Skyldighet att anmäla rapporteringspliktiga arrangemang

En finsk berörd skattskyldig som avses i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning (1559/2019) ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang enligt den nämnda lagen som den skattskyldiga har kännedom om, äger eller kontrollerar, om ingen tjänsteleverantör är skyldig att rapportera dessa uppgifter enligt 17 e §.

Bestämmelser om anmälningsskyldiga, rapporteringspliktiga arrangemang, tidpunkten för lämnande av uppgifter och de uppgifter som ska lämnas ingår i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning.

På försummelser av skyldigheten att anmäla rapporteringspliktiga arrangemang tillämpas bestämmelserna om försummelseavgift för uppgiftsskyldiga i 22 a §.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas samt sättet för lämnande av uppgifter.

3 kap.Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

15 § (24.6.2004/565)Utomståendes allmänna skyldighet att lämna inkomstuppgifter

Var och en ska tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om förmåner med penningvärde som han betalt eller förmedlat och om rättelser av dem samt om mottagarna av förmånerna och grunderna för dem. Förmån med penningvärde är bland annat lön, naturaförmån och arvode samt ersättning som betalas för arbete, syssla eller tjänst samt pris, understöd, stipendium, hederspris, studiestöd, kostnadsersättning, pension, utbetalning som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal och skattepliktig inkomst av ett sådant, social förmån, vinstutdelning, delägarlån, avkastning på fondandel, ränta, hyra och försäkringsersättning samt ersättning för upphovsrätt, patenträtt, gruvrätt eller annan liknande rätt. Uppgifterna ska tillställas Skatteförvaltningen också i det fall att förmånen betalts utan att förskottsinnehållning verkställts eller förmånen betalts eller förmedlats till begränsat skattskyldig eller inkomsten är skattefri för mottagaren. (29.12.2009/1745)

Virkesköpare ska i fråga om leverans- och rotförsäljning för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om virkessäljarna och försäljningarna. (11.6.2010/520)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 . (22.12.2005/1156)

Värdepappersföretag, utländska värdepappersföretag och andra tillhandahållare av investeringstjänster som avses i lagen om investeringstjänster (747/2012) , försäkringsbolag som avses i försäkringsbolagslagen (521/2008) , filialer och generalagenter som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och försäkringsföreningar som avses i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om gjorda och förmedlade värdepappersköp, om handelsparterna och om de betalda köpesummorna samt om teckning och inlösen av andelar i fondföretag som de gjort eller förmedlat, till den del som uppgifterna inte har lämnats med stöd av 17 § 1 mom. i denna lag (14.12.2012/773)

Uppgiftsskyldiga som avses i 4 mom. ska lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter också om derivatinstrument som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) eller på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad och om sådana derivatinstrument som avses i 1 kap. 14 § 3–9 punkten i lagen om investeringstjänster och om andra derivatinstrument samt om avtalsparterna. (28.12.2017/1093)

En värdepapperscentral som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avtal som gäller återköp eller lån av värdepapper i eget kapital och som centralen har clearat, om dividendersättningar som avses i 31 § 5 mom. i inkomstskattelagen och som betalas med stöd av dylika avtal samt om utbetalare och mottagare av dividendersättningarna. Värdepappersföretag, utländska värdepappersföretag och andra tillhandhållare av investeringstjänster ska lämna de uppgifter som avses i detta moment om återköps- och låneavtal som de har ingått för sina kunders räkning. (7.6.2019/733)

Föreståndaren för ett renbeteslag ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om de renar som renägarna äger. (11.6.2010/520)

Med avvikelse från 1 mom. ska uppgifter om tävlingspris till ett värde av högst 100 euro lämnas bara om överlämnandet av priset hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande. (19.12.2019/1394)

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter. (11.6.2010/520)

15 a § (11.6.2010/520)En utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter

En utländsk arbetsgivare ska lämna Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om den uppskattade längden för arbetet för en hyrd arbetstagare enligt 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen och om den som låter utföra arbetet samt i 15 § 1 mom. i denna lag avsedda uppgifter om utbetalda löner, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på arbetstagarens lön. (12.1.2018/55)

En utländsk arbetsgivare ska lämna Skatteförvaltningen i 15 § 1 mom. avsedda uppgifter om utbetalda andra löner än sådana som avses i 1 mom., när löntagaren fortgående vistas i Finland över sex månader. (12.1.2018/55)

Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan ska en företrädare som utsetts enligt 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016) till Skatteförvaltningen ge in de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. då den utländska arbetsgivare som företrädaren företräder inte har införts i förskottsuppbördsregistret. (17.6.2016/452)

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske, eller begränsar skyldigheten att lämna uppgifter.

15 b § (24.5.2013/363)Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare

Huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats enligt 7 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om arbetstagare, egenföretagare, arbetsgivare och dem som låter utföra hyrt arbete på den gemensamma byggarbetsplatsen samt uppgifter om arbetsgivares hemstat och arten av anställnings- och uppdragsförhållanden, och om arbetstagarnas och egenföretagarnas arbete och vistelse i Finland och deras försäkringsskydd. Uppgifter om personer som tillfälligt transporterar varor till arbetsplatsen lämnas dock inte.

Ett företag som är verksamt på en gemensam byggarbetsplats ska lämna arbetsplatsens huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet uppgifter enligt 1 mom. om sina anställda. En egenföretagare ska lämna motsvarande uppgifter om sig själv. Uppgifterna ska lämnas innan arbetet inleds och förändringar i uppgifterna ska meddelas utan dröjsmål.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska tillämpas på byggherren, om arbetsplatsen inte har någon huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare.

Den som enligt denna paragraf är skyldig att lämna uppgifter ska bevara uppgifterna och de handlingar som innehåller de uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes, om inte en längre bevaringstid föreskrivs någon annanstans i lag.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

15 c § (24.5.2013/363)Skyldighet för den som beställer byggtjänster att lämna uppgifter om entreprenaden

Beställaren ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om företag som på uppdrag av beställaren utför byggtjänster som avses i 31 § 3 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993) eller uppför eller river byggtällningar, eller hyr ut arbetskraft åt beställaren för dessa ändamål. Beställaren ska dessutom lämna uppgifter om uppdragets art och varaktighet, arbetsplatsens läge och de vederlag som beställaren betalat till dessa företag.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte på tjänster som avser maskiner, utrustning eller inventarier som används för en särskild verksamhet som bedrivs på en fastighet. (9.12.2016/1065)

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

15 d § (21.4.2023/783)Skyldighet att lämna uppgifter när byggherren är en fysisk person

Om byggherren är en fysisk person för vars räkning byggnaden eller en del av den byggs eller repareras eller för vars räkning det utförs markarbete, ska byggherren, i det fall att byggarbetet inte anknyter till hans eller hennes företagsverksamhet, i stället för de uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 15 b och 15 c § lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga uppgifter inklusive identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om de arbetstagare och företag som utfört byggarbetet. Byggherren ska dessutom lämna uppgifter om de löner och annat vederlag som betalats till dessa. Uppgiftsskyldigheten gäller inte byggande som enligt bygglagen (751/2023) inte kräver bygglov.

Byggherren ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som avses i 1 mom. före den slutsyn som enligt bygglagen ska göras innan byggnaden tas i bruk.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen. (5.12.2024/705)

4 mom. har tillfogats genom L 705/2024 , som träder i kraft 1.1.2025.

15 d § har ändrats genom L 783/2023 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

15 d § (24.5.2013/363)Skyldighet att lämna uppgifter när byggherren är en fysisk person

Om byggherren är en fysisk person för vars räkning byggnaden eller en del av den byggs eller repareras eller för vars räkning det utförs markarbete, ska byggherren, i det fall att byggarbetet inte anknyter till hans eller hennes företagsverksamhet, i stället för de uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 15 b och 15 c § lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga uppgifter inklusive identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om de arbetstagare och företag som utfört byggarbetet. Byggherren ska dessutom lämna uppgifter om de löner och annat vederlag som betalats till dessa. Uppgiftsskyldigheten gäller inte byggande som enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) inte kräver bygglov.

Byggherren ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som avses i 1 mom. före den slutsyn som enligt markanvändnings- och bygglagen ska göras innan byggnaden tas i bruk. (9.11.2018/897)

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

15 e § (12.4.2019/523)Allmän skyldighet att lämna uppgifter om dividend på förvaltarregistrerad aktie

En i 10 c § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) avsedd registrerad förvarare ska årligen lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs för beskattningen. Anmälningsskyldigheten gäller uppgifterna om de slutliga mottagare av dividend som den registrerade förvararen har åtagit sig att ansvara för samt förmedlingsuppgifterna vid tidpunkten för utbetalningen av dividend. Till uppgifterna om slutliga mottagare av dividend hör beloppet av de dividender som betalats till de dividendtagare som den registrerade förvararen ansvarar för och beloppet av den källskatt som tagits ut samt dessutom identifieringsuppgifter, såsom namn, födelsetid, adress i hemviststaten, skattenummer i hemviststaten, om sådana beviljas, samt i fråga om juridiska personer deras juridiska form. Dessutom ska dividendtagarens hemviststat i beskattningshänseende och hemadress anmälas, liksom även andra motsvarande uppgifter som Skatteförvaltningen fastställer. Förmedlingsuppgifterna vid tidpunkten för utbetalningen av dividend ska innehålla dels preciserande uppgifter om de registrerade förvarare vars dividendutbetalningsuppgifter förvararen vid tidpunkten för utbetalningen av dividend har förmedlat vidare i depåförvaringskedjan för aktier för att meddelas till emittenten, dels preciserande uppgifter om den registrerade förvarare till vilken uppgifterna har förmedlats. Dessa uppgifter ska också innehålla en specifikation över de förmedlade uppgifterna om antalet aktier och den skatt som tagits ut på dessa.

Betalaren ska i årsdeklarationen anmäla uppgifterna om dividendtagaren och uppgifterna om den registrerade förvarare som är närmast dividendtagaren och som lämnat uppgifterna om dividendtagaren. Om betalaren inte har tillgång till uppgifter om dividendtagaren när årsdeklarationen lämnas in, ska uppgifterna om den förvarare som är närmast dividendtagaren och som betalaren känner till anges. Som hemviststat ska dock anges dividendtagarens hemviststat, om betalaren känner till denna. Dessutom ska det uppges huruvida det aktieinnehav som ligger till grund för betalning av dividend är förvaltarregistrerat samt om aktierna förvaltas för egen räkning eller för någon annans räkning.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, tidpunkt och sätt för lämnande av uppgifterna samt om rätten att låta bli att lämna i denna paragraf avsedda uppgifter i situationer som är av ringa betydelse i ekonomiskt eller skattekontrollsmässigt hänseende.

16 § Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag

Arbetsmarknadsorganisationerna och arbetslöshetskassorna ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om medlemsavgifter och kassainbetalningar som är avdragbara vid beskattningen. (11.6.2010/520)

Försäkringsanstalterna, pensionsstiftelserna och övriga pensionsanstalter, utländska försäkrings- eller pensionsanstalters representanter eller förmedlare i Finland samt inlåningsbanker, fondbolag och värdepappersföretag ska tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar som grundar sig på långsiktiga sparavtal, vilka har betalts av skattskyldiga, samt utredning om huruvida premierna och inbetalningarna är avdragsgilla. Dessutom ska försäkringsanstalterna samt utländska försäkringsanstalters representanter eller förmedlare i Finland tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om obligatoriska grupplivförsäkringsavgifter enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt olycksfallsförsäkringspremier enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) och försäkringspremier enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) som en stipendiat som avses i 1 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare har betalt. Motsvarande utredning ska också ges de skattskyldiga. (7.6.2019/733)

Arbetsgivare och andra som betalat ut prestationer ska tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om arbetstagares pensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie samt premier enligt 96 och 96 a § i inkomstskattelagen som de har uppburit. (11.6.2010/520)

De som betalar invalidpension ska tillställa Skatteförvaltningen sådana uppgifter om pensionstagarna och pensionerna som behövs för beviljande av invalidavdrag. (11.6.2010/520)

Kreditinstituten och de finansiella instituten, staten, välfärdsområdena, kommunerna, försäkrings- och pensionsanstalterna, intressekontoren och arbetsgivarna ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om lån som beviljats skattskyldiga och om lånens användningssyfte, kapital och ränta. (29.6.2021/624)

Kreditinstituten och de finansiella instituten, Statskontoret och andra som bedriver värdepappershandel eller förmedlar värdepapper ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om eftermarknadsgottgörelser som skattskyldiga har betalt. (11.6.2010/520)

Arbetslöshetskassorna, Folkpensionsanstalten och arbetskraftsmyndigheterna ska till Skatteförvaltningen meddela det antal ersättningsdagar under skatteåret för vilket ersättning har betalts enligt de lagar som avses i 93 § 4 mom. i inkomstskattelagen. (11.6.2010/520)

Ett aktiebolag ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om sådan återbetalning av delägarlån som avses i 54 c § i inkomstskattelagen. (11.6.2010/520)

Värdepappersföretag och filialer till utländska värdepappersföretag som avses i lagen om investeringstjänster, värdepapperscentraler och kontoförvaltare som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen (610/2014) samt i lagen om placeringsfonder (213/2019) avsedda fondbolag, i Finland etablerade filialer till utländska fondbolag och utländska fondbolag som förvaltar i Finland inrättade placeringsfonder samt i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) avsedda AIF-förvaltare, i Finland etablerade filialer till EES-baserade AIF-förvaltare och sådana EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som är inrättade i Finland ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avgifter som de tagit ut för förvaltning eller förvaring av egendom. (22.2.2019/229)

Folkpensionsanstalten ska för beviljande av studielånsavdrag tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om skattskyldiga som är berättigade till studielånsavdrag, året då en till avdrag berättigande examen avlades, studielånsavdragets maximibelopp samt de amorteringar som de till avdrag berättigade skattskyldiga har gjort på studielånet. (11.6.2010/520)

Kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar som tar ut i 31 § 1 mom. 5 punkten i inkomstskattelagen nämnda avgifter på förtroendevaldas mötesarvoden ska lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om de uttagna avgifterna. Den som erhållit sådana avgifter direkt av den skattskyldige ska lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avgifterna. (29.6.2021/624)

Ett målbolag som tagit emot investeringar enligt lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013–2015 (993/2012) ska lämna Skatteförvaltningen en årsanmälan om investeringarna. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske. (28.12.2012/994)

Universitet och högskolor ska för beskattningen till Skatteförvaltningen lämna behövliga uppgifter om en donation som har gjorts av en skattskyldig och som är avdragsgill enligt 98 a § i inkomstskattelagen (1535/1992) . (17.12.2015/1547)

Försäkringsanstalterna och utländska försäkringsanstalters representanter eller förmedlare ska lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om förlust från sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och tidsbegränsade pensionsförsäkringar som avses i 35 och 35 b § i inkomstskattelagen. (7.6.2019/733)

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter. (11.6.2010/520)

17 § (24.6.2004/565)Utomståendes allmänna skyldighet att lämna andra uppgifter

Fondbolag, i Finland etablerade filialer till utländska fondbolag och sådana utländska fondbolag som förvaltar i Finland inrättade placeringsfonder samt EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som är inrättade i Finland ska för beskattningen till Skatteförvaltningen ge in behövliga uppgifter om sådana andelar i placeringsfonder, fondföretag och AIF-fonder som ägs av skattskyldiga och sådana andelar i placeringsfonder, fondföretag och AIF-fonder som inlösts hos skattskyldiga. Dessutom ska behövliga uppgifter lämnas om anskaffningspriset och anskaffningstidpunkten i fråga om inlösta andelar i placeringsfonder, fondföretag och AIF-fonder samt om de kostnader som har tagits ut i samband med teckning och inlösen till den del den uppgiftsskyldige innehar dessa uppgifter. (22.2.2019/229)

Värdepapperscentralen ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om de värdeandelar som hör till värdeandelssystemet, vem som äger dem enligt uppgifterna i värdeandelsregistret och vem som får avkastningen. Ett börsbolag vars aktier inte hör till värdeandelssystemet ska lämna Skatteförvaltningen motsvarande uppgifter ur aktieboken. Har den som sköter förvaltarregistreringen i värdeandelsregistret antecknats som ägare av en värdeandel föreligger ingen skyldighet att lämna uppgifter. (11.6.2010/520)

Bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag, bostadsandelslag och andra samfund vars aktier eller andelar berättigar till innehav av en viss lägenhet i en byggnad som ägs av samfundet, ska för delägarnas eller medlemmarnas beskattning tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om lägenheterna och dessas användning samt om de ersättningar som delägarna eller medlemmarna betalat till bolaget. (11.6.2010/520)

Telefonsamfund och samfund som är huvudägare i ett telefonsamfund skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen nödvändiga uppgifter om sådana aktier, andelsbevis eller medlemsböcker som telefonsamfundens delägare eller medlemmar äger vid utgången av kalenderåret, om delägarskap eller medlemskap och kundstatus i samfundet har separerats från varandra. Ett telefonsamfund är dock inte skyldigt att lämna uppgifter till den del telefonsamfundets aktier har överförts till värdeandelssystemet.

En finländsk arbetsgivare som sänder en arbetstagare utomlands samt pensionsanstalten ska tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter för fastställande av den försäkrades sjukförsäkringspremie. Arbetsgivaren är uppgiftsskyldig också i det fall att lönen betalas av ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller av ett sådant utländskt företag där den finländska arbetsgivaren har bestämmanderätt. (11.6.2010/520)

En arbetsgivare och andra i 54 d § i inkomstskattelagen avsedda försäkringstagare ska till Skatteförvaltningen lämna uppgifter om de skattskyldiga för vilkas del de under skatteåret har betalat premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring. En arbetsgivare ska dessutom till Skatteförvaltningen lämna uppgifter om de premier för kollektivt tilläggspensionsskydd som denne har betalat för varje arbetstagare. (11.6.2010/520)

Var och en som låter utföra arbete med en hyrd arbetstagare som avses i 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen ska till Skatteförvaltningen ge in för beskattningen behövliga uppgifter om det företag som hyrt ut arbetstagaren, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på arbetstagarens lön. Dessutom ska uppgifter då lämnas om den företrädare för företaget som utsetts i enlighet med 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare. Uppgifterna ska lämnas före utgången av kalendermånaden efter den månad under vilken företagets första arbetstagare börjar arbeta för den som låter utföra arbetet. Förändringar i de ovannämnda uppgifterna ska meddelas till Skatteförvaltningen före utgången av den kalendermånad som följer på förändringen. (17.6.2016/452)

Den som gör en betalning på vilken förskottsinnehållning ska verkställas ska tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om betalningsmottagaren och betalningsslaget när betalaren med stöd av 17 § 1 mom. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) begär sådana uppgifter av Skatteförvaltningen som behövs för att verkställa förskottsinnehållning. I fråga om pensioner och därmed jämförbara betalningar ska också uppges det kalkylerade beloppet av betalningen. (11.6.2010/520)

Pensionsanstalten ska tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om hemviststat och medborgarskap för en begränsat skattskyldig person med pensionsinkomst. Folkpensionsanstalten ska dessutom tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om huruvida personen är försäkrad i Finland och huruvida Finland svarar för personens sjukvårdskostnader.

Kreditinstitut, filialer till utländska kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen, värdepappersföretag, filialer till utländska värdepappersföretag som avses i lagen om investeringstjänster, kontoförvaltare som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet samt andra värdepappersförvarare ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen för beräkning av den skattskyldiges överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust behövliga uppgifter om försäljning eller annan avyttring av värdepapper till den del som den uppgiftsskyldige innehar dessa uppgifter. (14.12.2012/773)

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter. (11.6.2010/520)

Ett bolag vars värdepapper på bolagets ansökan eller med dess samtycke har tagits upp till handel på en reglerad och myndighetsövervakad marknad i Finland eller utomlands ska underrätta Skatteförvaltningen om att värdepapperen tagits upp till handel, om att handeln flyttats från en marknad till en annan och att värdepapperen inte längre är föremål för handel på marknaden. Detsamma gäller när värdepapperen på bolagets ansökan eller med dess samtycke tas upp till handel på en multilateral eller på en organiserad handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument. (28.12.2017/1093)

Livförsäkringsbolag, utländska försäkrings- eller pensionsanstalters representanter eller förmedlare i Finland samt inlåningsbanker, fondbolag och värdepappersföretag ska tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om villkor, uppsägning och överföring av sparmedel i fråga om frivilliga individuella pensionsförsäkringar och långsiktiga sparavtal. (29.12.2009/1745)

Pensionsanstalter ska lämna Skatteförvaltningen för fastställande av den i 22 och 23 § i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) avsedda förseningsavgiften behövliga uppgifter om pensionsgrundande arbetsinkomster. (12.1.2018/55)

Tjänsteleverantörer som tillhandahåller sådana avtal om aktiesparkonto som avses i lagen om aktiesparkonton (680/2019) ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om datumen för ikraftträdande och avslutande av den skattskyldiges aktiesparkonto, inbetalningar på aktiesparkontot, sparmedel som tagits ut från aktiesparkontot, andelen avkastning på aktiesparkontot av de sparmedel som tagits ut, förlust från aktiesparkontot, det gängse värdet av sparmedlen på aktiesparkontot och om nettobeloppet av penningprestationerna vid utgången av året. (7.6.2019/733)

Ett bolag som har genomfört en aktieemission som avses i 66 a § i inkomstskattelagen ska lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga uppgifter om aktieemissionen och om de arbetstagare som deltagit i aktieemissionen, antalet tecknade aktier, teckningstidens begynnelsetidpunkt, aktiernas teckningstidpunkt, teckningspriset som betalats för aktien, det matematiska värde som tillämpats på emissionen samt uppgifter om huruvida den i 1 mom. i den nämnda paragrafen föreskrivna andelen av aktier eller röster överskrids för de personers del som deltagit i emissionen. (17.12.2020/1072)

17 a § (20.2.2015/155)Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter med anledning av genomförandet av FATCA-avtalet

Ett sådant rapporterande finskt finansinstitut som avses i avtalet med Amerikas förenta stater för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA, (FördrS 25/2015, FATCA-avtalet ), ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs för tillämpningen av avtalet. Ett rapporterande finskt finansinstitut är skyldigt att iaktta de förpliktelser som i avtalet och dess tillägg åläggs finska rapporterande finansinstitut samt den aktsamhetsprocedur som anges i avtalets tillägg I för identifiering av amerikanska rapporteringspliktiga konton och konton som innehas av ickedeltagande finansinstitut.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur rapporterande finska finansinstitut i enlighet med artikel 4 stycke 7 i FATCA-avtalet samt paragraf 1 stycke C, paragraf II stycke A, paragraf III stycke A, paragraf IV stycke A och paragraf V stycke A i tillägg I till FATCA-avtalet kan använda de procedurer eller definitioner som beskrivs i Amerikas förenta staters relevanta bestämmelser, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter. Dessutom får Skatteförvaltningen meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av FATCA-avtalets aktsamhetsprocedur, om de uppgifter som ska lämnas, om tidpunkten och sättet för lämnande av uppgifter, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

17 b § (30.12.2015/1704)Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter med anledning av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG

Ett sådant rapporterande finskt finansinstitut som avses i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs för tillämpningen av direktivet. Ett rapporterande finskt finansinstitut är skyldigt att iaktta de förpliktelser som i direktivet och i avsnitt I–IX i bilaga I och i bilaga II till direktivet åläggs finska rapporterande finansinstitut samt den i dem föreskrivna aktsamhetsproceduren för identifiering av konton. (29.12.2016/1489)

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur rapporterande finska finansinstitut i enlighet med punkt D i avsnitt II i bilaga I till direktivet kan använda sig av tjänsteleverantörer för att fullgöra de i nationell lagstiftning avsedda skyldigheter avseende rapportering och åtgärder för kundkännedom och tillämpa i enlighet med punkt E i avsnitt II i bilaga I förfaranden för kundkännedom för nya konton på redan befintliga konton och förfaranden för kundkännedom för högvärdekonton på lågvärdekonton. Dessutom får Skatteförvaltningen meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av direktivets aktsamhetsprocedur, om de uppgifter som ska lämnas, om tidpunkten och sättet för lämnande av uppgifter, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

17 c § (8.4.2016/226)Allmän skyldighet för finansinstitut att lämna uppgifter om finansiella konton

Ett rapporterande finskt finansinstitut enligt 17 b § ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som avses i den paragrafen även i fråga om finansiella konton som motsvarar rapporteringspliktiga konton, eller uppgift om att sådana konton inte existerar, beträffande personer vars skatterättsliga hemvist är utanför Europeiska unionen. Ett rapporterande finskt finansinstitut ska när det undersöker och identifierar finansiella konton iaktta de förpliktelser som i den paragrafen åläggs rapporterande finansinstitut samt den aktsamhetsprocedur som avses i den paragrafen.

Om ett finansinstitut, en person eller en förmedlare har infört rutiner för att kringgå förfarandet för utbyte av upplysningar eller aktsamhetsproceduren, ska finansinstitutet trots det betraktas som ett rapporterande finansinstitut enligt denna paragraf eller 17 a § och det finansiella kontot som ett rapporteringspliktigt finansiellt konto.

Ett rapporterande finskt finansinstitut ska föra bok över åtgärder som vidtagits vid tillämpningen av förfarandet för utbyte av upplysningar och av aktsamhetsproceduren och vid lämnande av upplysningar samt över bevis om att dessa förfaranden har använts. Vidare ska finansinstitutet vidta lämpliga åtgärder för att inhämta dessa upplysningar. Finansinstitutet ska dessutom bevara dessa uppgifter i sex år räknat från utgången av det år då förfaranden för identifiering av konton genomfördes eller ett konto avslutades.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av aktsamhetsproceduren, om de uppgifter som ska lämnas samt om tidpunkten och sättet för lämnande av uppgifter. Skatteförvaltningen kan också begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

17 d § (14.12.2017/880)Avtalen mellan Europeiska unionen och Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz om utbyte av upplysningar om finansiella konton

Ett rapporterande finskt finansinstitut som omfattas av tillämpningsområdet för ett av de avtal som Europeiska unionen har ingått med Andorra i Bryssel den 12 februari 2016, med Liechtenstein i Strasbourg den 28 oktober 2016, med Monaco i Bryssel den 12 juli 2016, med San Marino i Bryssel den 8 december 2015 eller med Schweiz i Bryssel den 27 maj 2015 om utbyte av upplysningar om finansiella konton i syfte att förbättra efterlevnaden av skatteregler på internationell nivå, ska vid tillämpningen av denna lag betraktas som uppgiftsskyldig.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter enligt vilka ett finskt rapporterande finansinstitut i enlighet med punkterna D och E i avsnitt II i bilaga I till de avtal som nämns i 1 mom. kan anlita tjänsteleverantörer och tillämpa aktsamhetsprocedur som berör vissa konton även på andra konton. Skatteförvaltningen får också, i enlighet med punkt B i avsnitt VII, underpunkt 9 i punkt C i avsnitt VIII samt underpunkterna 4 och 6 i punkt E i avsnitt VIII bilaga I till de avtalen, meddela närmare föreskrifter om behandling av finansiella konton, tillämpningen av begreppet redan befintligt konto, definitionen av en enhets närstående enhet och användningen av klassificeringar av kontohavare som styrkande dokumentation. Skatteförvaltningen får dessutom meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av aktsamhetsproceduren, om de uppgifter som ska lämnas, om tidpunkten och sättet för lämnande av uppgifter, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

17 e § (30.12.2019/1560)Tjänsteleverantörens skyldighet att lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang

En finsk tjänsteleverantör som avses i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning ska lämna Skatteförvaltningen

1)

de uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang som förmedlaren har kännedom om, äger eller kontrollerar och som föreskrivs i den nämnda lagen,

2)

uppgift om att en annan tjänsteleverantör eller den berörda skattskyldiga i arrangemanget har underrättats om sin rapporteringsskyldighet i situationer som avses i 6 § i den nämnda lagen,

3)

uppgift om att ett referensnummer enligt 2 § 1 mom. 10 punkten i den nämnda lagen har delgetts eventuella andra tjänsteleverantörer i samma arrangemang samt berörda skattskyldiga.

Dessutom ska tjänsteleverantören lämna andra tjänsteleverantörer i arrangemanget och berörda skattskyldiga de uppgifter som anges i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning.

Bestämmelser om uppgiftsskyldiga, rapporteringspliktiga arrangemang, tidpunkten för lämnande av uppgifter och de uppgifter som ska lämnas ingår i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas samt sättet för lämnande av uppgifter och begränsa uppgiftsskyldigheten enligt 1 mom. 2 och 3 punkten.

17 f § (29.12.2022/1268)Plattformsoperatörers skyldighet att lämna upplysningar om berörda verksamheter

En i Finland rapporteringsskyldig plattformsoperatör som avses i lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar i fråga om beskattning (1267/2022) ska lämna Skatteförvaltningen i den lagen avsedda upplysningar om berörda verksamheter eller uppgift om att det inte förekommit rapporteringspliktiga berörda verksamheter.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska lämnas med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod.

En i Finland rapporteringsskyldig plattformsoperatör ska iaktta de skyldigheter avseende åtgärder för kundkännedom, registreringsskyldigheter och övriga skyldigheter som föreskrivs i lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar i fråga om beskattning.

Bestämmelser om uppgiftsskyldiga, skyldigheter avseende åtgärder för kundkännedom som gäller uppgiftsskyldiga, berörda verksamheter, tidpunkt för lämnande av upplysningar, upplysningar som ska lämnas och registreringsskyldighet finns i lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar i fråga om beskattning.

18 § Myndigheternas allmänna skyldighet att lämna uppgifter

För beskattningen ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur befolkningsdatasystemet. (29.11.2019/1172)

Den registermyndighet som avses i handelsregisterlagen (564/2023) ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur handelsregistret. (23.3.2023/589)

2 mom. har ändrats genom L 589/2023 , som trädde i kraft 1.6.2023. Den tidigare formen lyder:

Den registermyndighet eller lokala myndighet som avses i handelsregisterlagen (129/1979) ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur handelsregistret. (11.6.2010/520)

Den registermyndighet som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) ska för beskattningen tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur landsbygdsnäringsregistret. (11.6.2010/520)

Den personuppgiftsansvarige som avses i 216 § i lagen om transportservice (320/2017) ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter om vägtrafik i trafik- och transportregistret som behövs för beskattningen. (29.3.2019/391)

Statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter som de har i sin besittning om fastigheter, om byggnaderna på dem, om markens och byggnadernas beskaffenhet samt om planläggningen och ägarna. (29.6.2021/624)

Statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter samt andra offentliga samfund ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter som de har i sin besittning om beviljade näringssubventioner, sysselsättningssubventioner och med dem jämförbara subventioner och understöd samt om mottagarna och de utbetalda beloppen. Skyldigheten att lämna upplysningar gäller också andra samfund som beviljar subventioner och understöd, då subventionerna och understöden helt eller delvis finansieras med offentliga medel. (29.6.2021/624)

Den som är personuppgiftsansvarig enligt lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (615/2020) ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om utlänningars vistelse i Finland och om utlänningars arbetsgivare, anställningsförhållanden och näringsverksamhet. (21.8.2020/629)

Folkpensionsanstalten ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om beviljade pensioner och förmåner. Uppgifter ska lämnas om ansökningar som är anhängiga och om beslut och utbetalningar till följd av ansökningarna. Folkpensionsanstalten ska dessutom lämna Skatteförvaltningen sådana uppgifter om beviljade arbetspensioners belopp och begynnelsetidpunkter som den har i sin besittning. (28.12.2017/1131)

Den registermyndighet som avses i lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter i bostadsdatasystemet som behövs för beskattningen. (28.12.2018/1344)

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och om när och hur detta ska ske, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

19 § (11.6.2010/520)Utomståendes särskilda skyldighet att lämna uppgifter

Var och en ska på uppmaning av Skatteförvaltningen, på basis av namn, bankkontonummer, kontotransaktion eller annan motsvarande identifikation lämna sådana uppgifter som kan behövas för beskattning av någon annan skattskyldig eller behandling av en ändringsansökan och som framgår av handlingar som han har i sin besittning eller annars känner till, om han eller hon inte enligt lag har rätt att vägra vittna i saken. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen.

20 § (11.6.2010/520)Myndigheternas särskilda skyldighet att lämna uppgifter

Statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter samt andra offentliga samfund ska på begäran av Skatteförvaltningen lämna eller för granskning visa upp sådana uppgifter som kan behövas för beskattning eller ändringssökande och som framgår av handlingar som myndigheten eller det offentliga samfundet har i sin besittning eller som myndigheten eller det offentliga samfundet annars känner till, om uppgifterna inte gäller en sak i fråga om vilken vittnesmål enligt lag inte får avges. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen. (29.6.2021/624)

Statliga myndigheter ska på uppmaning av Skatteförvaltningen för beskattningen ge utlåtanden samt göra beräkningar i frågor inom sitt verksamhetsområde.

21 § Jämförelseuppgiftsgranskning

Skattegranskning får verkställas också uteslutande för inhämtande av uppgifter som kan användas vid beskattningen av en annan skattskyldig ( jämförelseuppgiftsgranskning ).

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2010/1411 . (30.12.2010/1411)

22 § (24.6.2004/565)Särskilda bestämmelser om lämnande av uppgifter

Den som enligt detta kapitel är skyldig att lämna uppgifter skall specificera den som uppgifterna gäller med namn, personbeteckning eller företags- och organisationsnummer eller, om sådana uppgifter saknas, med andra identifieringsuppgifter eller annan kontaktinformation som den uppgiftsskyldige besitter.

I de fall som avses i 15 a–15 d § samt 17 § 7 och 9 mom. ska den som uppgifterna gäller förutom med namn specificeras med följande uppgifter som den uppgiftsskyldige besitter:

1)

företags- och organisationsnummer eller personbeteckning, eller om personbeteckning saknas, födelsetid,

2)

skatte- eller personnummer som tilldelats av hemviststaten, eller om sådana uppgifter saknas, med något annat motsvarande signum, och

3)

kontaktuppgifter i både Finland och hemviststaten.

(24.5.2013/363)

Med avvikelse från 2 mom. 1 punkten i denna paragraf ska en arbetstagare eller egenföretagare som avses i 15 b § specificeras med personbeteckning eller med födelsetid och skattenummer. (24.5.2013/363)

De uppgifter som avses i detta kapitel ska lämnas till Skatteförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelser och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter. (11.6.2010/520)

Skatteförvaltningen kan förordna att den uppgiftsskyldige ska lämna de uppgifter som avses i detta kapitel med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. En fysisk person eller ett dödsbo kan inte förpliktas att lämna uppgifter med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Uppgifterna kan lämnas med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod då skyddet av uppgifterna har utretts på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen (523/1999) . (11.6.2010/520)

Till den del som de uppgifter som avses i detta kapitel ska föras in i inkomstregistret med stöd av 6 och 8 § i lagen om inkomstdatasystemet tillämpas bestämmelserna i den lagen på lämnandet av uppgifter. Uppgifterna anses ha lämnats till Skatteförvaltningen när de har lämnats till Inkomstregisterenheten. (12.1.2018/55)

22 a § (24.6.2004/565)Försummelseavgift

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

1)

det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller i ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt detta kapitel, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet,

(30.12.2019/1560)

2)

den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller

3)

den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som föreskrivs i lag eller bestäms av Skatteförvaltningen.

(12.1.2018/55)

Om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt detta kapitel innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem eller fullgjort det först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro. (30.12.2019/1560)

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt detta kapitel delvis eller helt och hållet, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro. (30.12.2019/1560)

Vid fastställandet av försummelseavgiften skall också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige skall lämna. Försummelseavgiften fastställs i hela hundra euro.

En huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare av ett byggprojekt åläggs inte att betala försummelseavgift, om de uppgifter som har lämnats i syfte att uppfylla uppgiftsskyldigheten enligt 15 b § 1 mom. är bristfälliga eller oriktiga till följd av en försummelse av en arbetsgivare eller egenföretagare som avses i 15 b § 2 mom. och den huvudsakliga genomföraren informerar Skatteförvaltningen om arbetsgivarens eller egenföretagarens försummelse. Försummelseavgift påförs inte heller om det i uppgifterna finns en brist eller ett fel som beror av arbetsgivaren eller egenföretagaren och som den huvudsakliga genomföraren inte skäligen kan förutsättas ha känt till. (24.5.2013/363)

Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk. En företrädare enligt 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare kan dock alltid åläggas att betala försummelseavgift. Försummelseavgift kan även påföras en byggherre som är en fysisk person, om denne försummar uppgiftsskyldigheten enligt 15 d § i denna lag. Fysiska personer och dödsbon kan dessutom påföras försummelseavgift, om de har försummat skyldigheter enligt 14 f §. (30.12.2019/1560)

Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen. Försummelseavgiften redovisas till staten. På en debiterad och obetald försummelseavgift som har förfallit till betalning tas dröjsmålsränta ut enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) . (9.9.2016/772)

Bestämmelser om förseningsavgift som ska påföras med anledning av de i 22 § 6 mom. avsedda uppgifter som ska föras in i inkomstregistret finns i lagen om inkomstdatasystemet. Försummelseavgift enligt denna paragraf påförs inte för att uppgifter lämnas för sent till inkomstregistret, om förseningsavgift enligt lagen om inkomstdatasystemet har påförts på grund av att uppgifterna lämnats för sent. (30.12.2019/1565)

23 § (28.12.2017/1127)Granskningsrätt

Skatteförvaltningen har rätt att granska alla sådana handlingar som ovan i detta kapitel nämnda uppgifter kan hämtas ur och som behövs för att övervaka att anmälningsskyldigheten, omsorgsplikten eller andra skyldigheter enligt detta kapitel iakttas. (30.12.2019/1560)

Vid den granskning som avses i 1 mom. följs det förfarande vid skattegranskning som föreskrivs i 14 §.

23 a § (28.12.2017/1127)Skyldighet för i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism avsedda rapporteringsskyldiga att lämna uppgifter

De rapporteringsskyldiga som avses i 1 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) ska på uppmaning av Skatteförvaltningen med stöd av identifieringsuppgifter, bankkontonummer, en kontotransaktion eller någon annan motsvarande identifikation lämna in och visa upp för granskning de uppgifter om mekanismer, förfaranden, dokument och andra uppgifter som de innehar och med stöd av vilka rapporterande finska finansinstitut har iakttagit de förpliktelser och de aktsamhetsprocedurer för identifiering av rapporteringspliktiga konton som avses i 17 a § 1 mom., 17 b § 1 mom., 17 c § 1 mom. och 17 d §.

23 b § (12.4.2019/523)En registrerad förvarares särskilda skyldighet att lämna uppgifter

En i 10 c § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst avsedd registrerad förvarare ska på uppmaning av Skatteförvaltningen på grundval av preciserande uppgifter om dividendhändelsen, dividendtagaren eller betalaren eller någon annan motsvarande precisering lämna och för kontroll förete de uppgifter som förvararen har i sin besittning beträffande de mekanismer, förfaranden och dokument och andra uppgifter utifrån vilka förvararen har fullgjort sina undersöknings-, identifierings-, utrednings-, kontroll- och anmälningsskyldigheter enligt 15 e § i denna lag, 10 b § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och 4 a § i lagen om förskottsuppbörd i fråga om den utbetalning av dividend och de dividendtagare som förvararen har åtagit sig att ansvara för.

23 c § (30.12.2019/1560)Särskild uppgiftsskyldighet för tjänsteleverantörer i rapporteringspliktiga arrangemang

En tjänsteleverantör som avses i 17 e § ska på uppmaning av Skatteförvaltningen på basis av referensnummer, namn, arrangemang eller någon annan motsvarande identifikation lämna och för granskning förete sådana uppgifter om förfaranden och handlingar som tjänsteleverantören äger eller kontrollerar samt andra uppgifter som behövs för att säkerställa att förmedlaren har fullgjort de skyldigheter som avses i 17 e §.

24 § Ansvaret för uppgiftsskyldigheten

Vad 9 § stadgar om dem som ansvarar för deklarationsskyldigheten gäller också dem som enligt detta kapitel är skyldiga att lämna uppgifter.

25 § Avgifter

Skatteförvaltningen har rätt att avgiftsfritt få sådana för beskattningen behövliga uppgifter som avses i detta kapitel.

Om en statlig myndighet, en välfärdsområdesmyndighet eller en kommunal myndighet lämnar ut stora mängder uppgifter i form av massutlämnande till Skatteförvaltningen, ska Skatteförvaltningen betala myndigheten för de kostnader som denna i genomsnitt orsakas av utlämnandet, med undantag av allmänna förvaltningskostnader, kapitalkostnader, hyreskostnader för maskiner och anläggningar samt lokalkostnader. (29.6.2021/624)

4 kap. Allmänna bestämmelser om förfarandet samt verkställande av beskattningen (15.12.2003/1067)

Allmänna bestämmelser som skall iakttas vid beskattningen

26 § (26.6.1998/477) Allmänna principer som skall iakttas vid beskattningen (22.12.2005/1079)

I beskattningsförfarandet och i andra åtgärder i samband med beskattningen skall skattetagarnas och den skattskyldiges intressen beaktas på lika grunder. (14.12.1998/946)

Om ett ärende lämnar rum för tolkning eller är oklart och om den skattskyldige i god tro har handlat i enlighet med myndighetens praxis eller anvisningar, ska ärendet till denna del avgöras till den skattskyldiges fördel, om inte något annat följer av särskilda skäl. Om skatt likväl debiteras, är det möjligt att helt eller delvis låta bli att driva in de räntepåföljder som hänför sig till skatten och att påföra skatteförhöjning, om det vore oskäligt att driva in räntepåföljder och påföra skatteförhöjning på grund av att ärendet lämnar rum för tolkning eller är oklart. (9.9.2016/772)

Om beskattningen verkställs på ett sätt som väsentligt avviker från den skattskyldiges skattedeklaration eller om myndigheten rättar beskattningen till den skattskyldiges nackdel, skall den skattskyldige ges tillfälle att bli hörd. Den skattskyldige skall vid behov föreläggas en skälig tidsfrist för avgivande av bemötande eller framläggande av annan utredning. När den skattskyldige uppmanas att inkomma med bemötande eller annan utredning, skall i mån av möjlighet nämnas vilka omständigheter som särskilt skall utredas. (22.12.2005/1079)

När den skattskyldige har uppfyllt sin deklarationsskyldighet, skall skattemyndigheten och den skattskyldige i mån av möjlighet delta i utredandet av ärendet. Utredning i ett ärende skall läggas fram främst av den part som har bättre förutsättningar att göra detta. Om den andra parten i en rättshandling som den skattskyldige företagit inte är bosatt i Finland eller parten inte har hemort här och skattemyndigheten inte med stöd av ett internationellt avtal kan få tillräckligt med upplysningar om rättshandlingen eller dess andra part, är det i första hand den skattskyldiges sak att lägga fram sådan utredning som avses i detta moment.

Beskattningen verkställs utifrån den skattskyldiges deklaration, uppgifter som med stöd av 3 kap. erhållits av utomstående som är skyldiga att lämna uppgifter och andra utredningar som erhållits i saken. (22.12.2005/1079)

När beskattningen verkställs skall skattemyndigheten pröva erhållna uppgifter och utredningar på det sätt som är motiverat med hänsyn till ärendets art och omfattning, lika bemötande av de skattskyldiga samt skattekontrollens behov. (22.12.2005/1079)

26 a § (21.12.2012/875)Gemensam behandling av ärenden

Om ett beslut har en betydande inverkan på avgörandet i ett ärende som samtidigt är anhängigt hos Skatteförvaltningen ska ärendena beredas och avgöras gemensamt, om det är möjligt med beaktande av antalet ärenden, arbetsarrangemangen och slutförandet av beskattningen, och gemensam behandling inte medför menligt dröjsmål.

26 b § (15.12.2003/1067)Motivering av beslut

Ett beslut skall motiveras, om avvikelse görs från den skattskyldiges skattedeklaration eller rättelseyrkande eller om beskattningen ändras till den skattskyldiges nackdel.

När avvikelse görs från skattedeklarationen behöver motiveringen inte finnas i beskattningsbeslutet, utan den ska finnas tillgänglig hos Skatteförvaltningen. Om bestämmelserna om beskattning enligt uppskattning, kringgående av skatt, förtäckt dividend, outredd förmögenhetsökning, internationell förtäckt vinstöverföring eller skatteförhöjning tillämpas vid avvikelsen från skattedeklarationen, ska det lagrum som ligger till grund för beslutet antecknas i handlingarna. (11.6.2010/520)

Beslutet behöver inte motiveras om motivering är uppenbart onödig.

26 c § (15.12.2003/1067)Delgivning

Beskattningsbeslut, beslut med anledning av rättelseyrkande och andra handlingar ska delges den skattskyldige. Delgivning ska dock ske med den skattskyldiges lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter skatteärenden på den skattskyldiges vägnar har anmälts som ombud till Skatteförvaltningens kundregister. (11.6.2010/520)

Bevislig delgivning med samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar sker under den adress som samfundet, den samfällda förmånen eller sammanslutningen har angett.

Ett beslut av Skatteförvaltningen eller av skatterättelsenämnden, från vars delgivning tiden för ändringssökande börjar löpa, samt andra handlingar som Skatteförvaltningen ger, kan delges genom vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (9.9.2016/772)

Skatteförvaltningen kan delge i 1 och 3 mom. avsedda beslut och andra handlingar genom Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänster, om den skattskyldige har gett sitt samtycke till det. Uppgift om delgivningen sänds till den skattskyldige eller dennes befullmäktigade på den elektroniska adress som den skattskyldige eller dennes befullmäktigade har uppgett. Handlingen anses ha blivit delgiven den tredje dagen från det att uppgiften om delgivningen sändes till den skattskyldige eller dennes befullmäktigade. Om det under denna tid har funnits ett tekniskt hinder för mottagning av uppgiften om delfåendet eller för åtkomst till Skatteförvaltningens elektroniska tjänster, anses handlingen ha blivit delgiven den tredje dagen från det att det tekniska hindret undanröjdes. (9.11.2018/897)

26 d § (18.4.2008/238)Hörande av skattetagare och delgivning av beslut

Skattetagare och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hörs och delges beslut så att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ges tillfälle att ta del av beskattningshandlingarna, om inte något annat bestäms på något annat ställe i skattelagstiftningen.

26 e § (15.12.2003/1067)Andra allmänna bestämmelser

Vid verkställandet av beskattningen beräknar och debiterar Skatteförvaltningen de skatter och avgifter som avses i denna lag samt ändrar beskattningen vid behov. (11.6.2010/520)

Förluster som avses i 118–120 § inkomstskattelagen fastställs när beskattningen verkställs. Förlust kan fastställas också i samband med att ändring söks i beskattningen.

26 f § (14.4.2023/660)Automatiserat avgörande av ärenden

Med avvikelse från bestämmelserna i 53 e § 4 mom. i förvaltningslagen kan också en begäran om omprövning avgöras automatiskt om

1)

den skattskyldige i sin begäran om omprövning framställer ett nytt yrkande eller lägger fram en ny utredning och begäran om omprövning godkänns,

2)

ett beslut upphävs med anledning av den skattskyldiges begäran om omprövning och Skatteförvaltningen behandlar ärendet på nytt, eller

3)

det fattas ett kompletterande beskattningsbeslut med anledning av den skattskyldiges begäran om omprövning.

Med avvikelse från 53 f § 1 mom. i förvaltningslagen kan ett ärende som gäller förlängning av tiden för inlämnande av skattedeklaration, annan deklaration eller uppgifter avgöras automatiskt också om en fysisk persons yrkande inte bifalls.

Ett ärende som avses i 1 och 2 mom. kan avgöras automatiskt om de förutsättningar för automatiserat avgörande av ärendet som anges i 53 e § 2 mom. i förvaltningslagen uppfylls.

Med avvikelse från det som föreskrivs i 3 mom. får i de fall som avses i 1 mom. en begäran om omprövning avgöras automatiskt också när den är uppenbart befogad utgående från Skatteförvaltningens riskbedömning. Omständigheter som ska beaktas vid riskbedömningen är uppgifter som avviker från det normala, såsom ovanligt stora eller små numeriska värden eller motstridigheter mellan uppgifter som den skattskyldige lämnat och uppgifter som Skatteförvaltningen har samt andra motsvarande kriterier. Avgörandet ska grunda sig på de med stöd av tillämplig lag och förhandsprövning utarbetade behandlingsregler som avses i 2 § 16 punkten i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) .

På automatiserat avgörande av ett ärende tillämpas i övrigt det som föreskrivs i 8 b kap. i förvaltningslagen.

Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om skattskyldiga gäller också anmälningsskyldiga och andra uppgiftsskyldiga samt dem som ansvarar för skatt.

26 f § har tillfogats genom L 660/2023 , som trädde i kraft 1.1.2024.

27 § (26.6.1998/477)Beskattning enligt uppskattning

Beskattningen skall verkställas enligt uppskattning, om skattedeklaration inte har inlämnats eller om deklarationen inte ens korrigerad kan läggas till grund för beskattningen.

Beskattningen skall även verkställas enligt uppskattning om den inkomst som den skattskyldige har uppgivit, jämförd med andra på samma område och under liknande förhållanden verksamma skattskyldigas inkomst, uppenbart är alltför liten och det finns orsak att misstänka att den skattskyldige undanhåller uppgifter om sina inkomster. De jämförelseuppgifter som ligger till grund för beskattningen skall om möjligt visas för den skattskyldige. Om jämförelseuppgifterna inte kan visas, skall orsaken till detta uppges.

Innan beskattningen verkställs enligt uppskattning ska Skatteförvaltningen sända den skattskyldige en uppmaning att lämna in en skattedeklaration eller lägga fram en utredning. Uppmaningen ska innehålla uppgift om beloppet av den uppskattade inkomsten. När beloppet av inkomsten uppskattas ska den skattskyldiges verksamhet och jämförelseuppgifter eller andra motsvarande tillgängliga uppgifter beaktas. (12.1.2018/15)

28 § Kringgående av skatt

Har ett förhållande eller en åtgärd givits sådan rättslig form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syftemål, skall vid beskattningen förfaras som om den riktiga formen hade använts i saken. Har köpesumma, annat vederlag eller prestationstid i ett köpe- eller annat avtal bestämts eller annan åtgärd vidtagits uppenbarligen i syfte att uppnå befrielse från skatt, kan den beskattningsbara inkomsten och förmögenheten uppskattas.

Om det är uppenbart att vid beskattningen bör förfaras så som avses i 1 mom., skall vid verkställandet av beskattningen alla omständigheter som kan påverka sakens bedömning prövas omsorgsfullt samt den skattskyldige beredas möjlighet att förete utredning om de konstaterade sakförhållandena. Företer den skattskyldige inte härvid utredning om att den rättsliga form som har givits förhållandet eller åtgärden motsvarar sakens egentliga karaktär eller syftemål eller att åtgärden inte uppenbarligen har vidtagits i syfte att uppnå befrielse från skatt, skall vid verkställandet av beskattningen förfaras så som avses i 1 mom.

29 § (26.6.1998/470)Förtäckt dividend

Med förtäckt dividend avses en sådan förmån med penningvärde som ett aktiebolag på basis av delägarskapet utger till förmån för sin delägare eller en anhörig till denne genom prissättning som väsentligt avviker från det som är brukligt eller vederlagsfritt.

Med förtäckt dividend avses också medel som utdelas genom förvärv eller inlösning av egna aktier eller nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden i syfte att undgå skatt på dividend.

Om det är uppenbart att bolaget har utdelat i 1 mom. avsedd förtäckt dividend, skall i beskattningen av bolaget förfaras som om gängse pris använts och skall som delägarens skattepliktiga inkomst betraktas skillnaden mellan gängse pris och använt pris.

Om utdelningen av medel i den form som avses i 2 mom. uppenbarligen skett i syfte att undgå skatt på dividend, skall de utdelade medlen till denna del anses som delägarens skattepliktiga inkomst.

Vad som i 1 mom. bestäms om aktiebolag och deras delägare, skall på motsvarande sätt tillämpas på andra samfund och deras delägare eller medlemmar.

I inkomstskattelagen ingår bestämmelser om inkomstslag i fråga om förtäckt dividend. (30.7.2004/721)

30 § (22.12.2005/1079)Outredd förmögenhetsökning

Om beräkningar visar att den skattskyldiges förmögenhetsställning under skattåret har blivit förmånligare för honom än vad som skulle ha varit möjligt med hänsyn till förhållandet mellan hans inkomster och utgifter, varvid såsom utgifter även beaktas kalkylerade enskilda utgifter som är förenliga med hans levnadsförhållanden, och om den skattskyldige inte företer tillförlitlig utredning om att förmögenhetsökningen kan anses härröra från tidigare beskattad eller skattefri inkomst eller från inkomst som inte längre kan rättas till den skattskyldiges nackdel, skall denna ökning, om beskattningen inte rättas till den skattskyldiges nackdel, anses som hans beskattningsbara inkomst för skatteåret.

31 § (16.12.2021/1142)Rättelse av internprissättning

Om det i en transaktion mellan en skattskyldig och en part i intressegemenskap med denne har överenskommits om villkor eller bestämts villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, och om den beskattningsbara inkomsten av den skattskyldiges näringsverksamhet eller annan verksamhet på grund härav har blivit mindre eller förlusten blivit större än den annars skulle ha varit, ska till inkomsten läggas det belopp som inkomsten skulle ha stigit till om villkoren hade motsvarat dem som hade avtalats mellan sinsemellan oberoende parter.

Vid bedömning enligt principen om marknadsmässiga villkor, som ingår i 1 mom., om det i en transaktion mellan parter i intressegemenskap har överenskommits om eller bestämts villkor som avviker från oberoende parters villkor, identifieras de relevanta kommersiella eller finansiella relationerna och de ekonomiskt väsentliga särdrag som påverkar dem, det vill säga avtalsvillkor, parternas funktioner, tillgångar och risker, särskilda egenskaper hos överförda tillgångar eller tjänster som tillhandahållits, parternas och marknadernas ekonomiska förhållanden samt parternas affärsverksamhetsstrategier. På basis av dessa omständigheter avgörs transaktionen enligt dess faktiska innehåll.

Om, under exceptionella förhållanden, när 1 mom. tillämpas, en transaktion mellan parter i intressegemenskap som har avgjorts enligt 2 mom., avviker från vad sinsemellan oberoende parter som agerar ekonomiskt rationellt under motsvarande förhållanden skulle avtala om, kan den åsidosättas och vid behov ersättas med en annan transaktion som är förenlig med principen om marknadsmässiga villkor. En förutsättning för åsidosättande är dessutom att det inte för den avgjorda transaktionen, som ska åsidosättas, kan fastställas något pris enligt principen om marknadsmässiga villkor, när vardera partens synvinkel och realistiska alternativ vid tidpunkten för beslutsfattandet beaktas. Den ersättande transaktionen avgörs enligt 2 mom., och den ska så mycket som möjligt likna den transaktion som ska åsidosättas.

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra, om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen. En part utövar bestämmande inflytande över den andra parten när

1)

den ena parten direkt eller indirekt äger mer än hälften av kapitalet i den andra parten,

2)

den ena parten direkt eller indirekt har mer än hälften av det röstetal som den andra partens samtliga aktier eller andelar medför,

3)

den ena parten direkt eller indirekt har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i den andra partens styrelse eller därmed jämförbart organ eller i ett organ med sådana rättigheter, eller

4)

den ena parten har en ledning som är gemensam med den andra parten eller den ena parten utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över den andra parten.

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas även på transaktioner mellan ett företag och dess fasta driftställe.

32 § (12.1.2018/15)Skatteförhöjning

Skatteförvaltningen påför den skattskyldige skatteförhöjning, om

1)

en skattedeklaration eller en annan deklaration eller en annan föreskriven uppgift, handling eller utredning är bristfällig eller felaktig eller över huvud taget inte har lämnats in,

2)

den skattskyldige inte har lämnat in en dokumentation av internprissättningen eller en kompletterande tilläggsutredning inom den tid som avses i 14 c § eller om den dokumentation av internprissättningen eller den tilläggsutredning som har lämnats in har väsentliga brister eller fel,

3)

den som enligt 14 d § ska ge in en anmälan eller en land-för-land-rapport för beskattningen inte har fullgjort denna skyldighet inom den föreskrivna tidsfristen eller har fullgjort den med väsentliga brister eller fel, eller

4)

den skattskyldige utan grund har yrkat att skatt som har betalats till utlandet ska dras av i Finland.

Skatteförhöjning påförs dock inte på grund av att den skattskyldige har underlåtit att i sin skattedeklaration lämna en uppgift om avdrag eller någon annan uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 32 a § 2 mom.

Skatteförhöjning påförs inte om försummelsen är ringa, om det finns ett giltigt skäl till försummelsen eller om påförande av skatteförhöjning i de fall som avses i 32 a § 4 mom. skulle vara oskäligt med hänsyn till omständigheterna.

Skatteförhöjningen påförs efter de i inkomstskattelagen föreskrivna avdragen från skatten och underskottsgottgörelsen.

Om någon skatt inte påförs i samband med en skatteförhöjning, redovisas skatteförhöjningen till staten.

32 a § (12.1.2018/15)Skatteförhöjningens storlek

Skatteförhöjningen är 2 procent av beloppet av den inkomst som lagts till.

Skatteförhöjningen är dock minst 3 procent och högst 10 procent av beloppet av den inkomst som lagts till, om

1)

en försummelse som avses i 32 § är återkommande, eller

2)

den skattskyldiges agerande tyder på uppenbar likgiltighet för de förpliktelser som gäller beskattningen.

Vid beskattning enligt uppskattning är skatteförhöjningen 5 procent av beloppet av den inkomst som lagts till.

Om ett ärende på det sätt som avses i 26 § 2 mom. lämnar rum för tolkning eller är oklart eller om en skatteförhöjning enligt 1 mom. av något annat särskilt skäl är oskälig, är skatteförhöjningen 1 procent av beloppet av den inkomst som lagts till.

Skatteförhöjningen är 1 procent av beloppet av den inkomst från en främmande stat som lagts till, om det inte är fråga om ett fall som avses i 2 mom. och om

1)

dubbelbeskattning av inkomsten ska undanröjas i Finland med stöd av en bestämmelse i ett internationellt avtal, eller om

2)

den skattskyldige har betalat sådan skatt på inkomsten som avräknas i Finland med stöd av lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995) .

Skatteförhöjningen är 0,5 procent av beloppet av den inkomst som lagts till, om den skattskyldige på eget initiativ yrkar att ett fel ska korrigeras efter att beskattningen har slutförts och den skattskyldige har uppfyllt sin utredningsskyldighet.

Som inkomst som lagts till betraktas även ett belopp varmed beskattningen har ändrats på ett sätt som ökar den beskattningsbara inkomsten under ett senare skatteår.

Skatteförhöjning som påförs på grund av försummelse enligt 32 § 1 mom. 2–4 punkten är högst 25 000 euro.

Skatteförhöjning som påförs fysiska personer och dödsbon är dock minst 75 euro och andra skattskyldiga minst 150 euro.

32 b § (12.1.2018/15)Särskild bestämmelse om skatteförhöjningens storlek

Om skatteförhöjning enligt 32 § inte kan påföras utifrån den inkomst som lagts till, påförs skatteförhöjning utifrån beloppet av den ökade skatten.

Skatteförhöjningen är då

1)

10 procent i de fall som avses i 32 a § 1 mom.,

2)

minst 15 och högst 50 procent i de fall som avses i 32 a § 2 mom.,

3)

vid beskattning enligt uppskattning 25 procent av beloppet av den ökade skatten,

4)

5 procent i de fall som avses i 32 a § 4 och 5 mom.,

5)

2 procent i de fall som avses i 32 a § 6 mom.

Skatteförhöjning enligt denna paragraf påförs också när den skattskyldige har uppgett inkomsten som fel inkomstslag.

Skatteförhöjningen uppgår dock minst till det belopp som föreskrivs i 32 a § 9 mom.

32 c § (7.6.2019/733)Förhöjd skatt på aktiesparkonto

Om en skattskyldig har två eller flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, påför Skatteförvaltningen den skattskyldige en skatteförhöjning på 10 euro. Skatteförhöjningen påförs för alla de dagar som den skattskyldige har haft flera än ett avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt. Beloppet av skatteförhöjningen fastställs skilt för varje avtal om aktiesparkonto och förhöjningen påförs på basis av alla avtal om aktiesparkonto som är i kraft samtidigt. Skatteförhöjningen påförs genom ett beskattningsbeslut för året i fråga.

På förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller skatteförförhöjning tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om skatteförhöjning. På uppbörd, indrivning och återbetalning av skatteförhöjning tillämpas vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om skatteförhöjning enligt denna lag.

Skatteförhöjning påförs inte om den skattskyldige under skatteåret, på grund av ett uppenbart misstag, har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, men sparmedlen har under skatteåret funnits på högst ett aktiesparkonto. Skatteförhöjning ska inte påföras eller påföras till ett nedsatt belopp, om den skattskyldige under skatteåret, på grund av ett uppenbart misstag, har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt och den skatteförhöjning som beräknats enligt 1 mom. skulle vara oskäligt stor i förhållande till det ringa beloppet av betalningsprestationer på aktiesparkontona under skatteåret, eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl att låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom. eller att påföra den till ett nedsatt belopp. (22.12.2021/1265)

33 § (12.1.2018/15)Förseningsavgift

I stället för skatteförhöjning påför Skatteförvaltningen den skattskyldige en förseningsavgift, om den skattskyldige lämnar in en skattedeklaration eller på eget initiativ rättar till en annan försummelse enligt 32 § innan beskattningen har slutförts.

Förseningsavgift påförs dock inte på grund av att den skattskyldige har underlåtit att i skattedeklarationen lämna en uppgift om avdrag eller någon annan uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 32 a § 2 mom.

Förseningsavgift som påförs fysiska personer och dödsbon är 50 euro för varje skatteår och andra skattskyldiga 100 euro för varje skatteår.

Den skattskyldige ska ges tillfälle att lämna en utredning innan förseningsavgiften påförs, om det behövs av särskilda skäl.

Förseningsavgift påförs inte, om inlämnandet av skattedeklarationen har försenats på grund av hinder som är oberoende av den skattskyldige, om försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

Förseningsavgiften är inte en avdragbar utgift i inkomstbeskattningen.

Förseningsavgiften påförs efter de i inkomstskattelagen föreskrivna avdragen från skatten och underskottsgottgörelsen. Förseningsavgiften redovisas till skattetagarna i samma proportion som skatt som påförs den skattskyldige. Om någon skatt inte påförs, redovisas förseningsavgiften till staten.

Användning av förskott till betalning av skatt

34 § (27.1.2017/50)Förskott som räknas till godo vid beskattningen för skatteåret

Förskottsinnehållning som har uppgetts i en årsanmälan eller i en anmälan till Inkomstregisterenheten, förskott som har påförts samt förskott som från en annan stat har överförts till Finland ska räknas den skattskyldige till godo vid beskattningen för skatteåret. Förskott som har överförts till en annan stat ska dock inte räknas till godo vid beskattningen. (30.12.2019/1565)

Om den skattskyldige vid beskattningen för ett skatteår påförs skatt endast för ett visst inkomstslag av den anledningen att den skattskyldiges räkenskapsperiod inte sammanfaller med kalenderåret, räknas av förskottet till godo endast det vid beskattningen behövliga beloppet. Återstoden av förskottet räknas till godo vid den följande beskattningen.

Om verkställd förskottsinnehållning inte har uppgetts i en årsanmälan eller i en anmälan till Inkomstregisterenheten eller om förskottsinnehållningen har uppgetts felaktigt, kan den dock räknas den skattskyldige till godo på basis av en tillförlitlig utredning. (30.12.2019/1565)

34 a § (30.12.2019/1565)Obetald förskottsinnehållning som inte räknas till godo

Förskottsinnehållning som inte har betalats behöver inte räknas till godo även om den har uppgetts i betalarens årsdeklaration eller i en anmälan till Inkomstregisterenheten, om det är uppenbart att betalningsmottagaren och den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning tillsammans har handlat i syfte att undgå den obetalda skatten. Betalningsmottagarens beskattning kan härvid rättas till den skattskyldiges nackdel i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Det ska då bestämmas att betalningsmottagaren ska betala även dröjsmålsränta och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

35 § (27.1.2017/50)Undantag som gäller samfund och samfällda förmåner

Förskottsinnehållning räknas det skatteårs skatter till godo under vilket den har verkställts.

36 § (27.1.2017/50)Förskottsinnehållning som räknas en sammanslutnings delägare till godo

Förskottsinnehållning som har innehållits hos en sammanslutning räknas vid beskattningen av bolagsmännen till godo i förhållande till de andelar som tillkommer dem av sammanslutningens inkomst. Den hos sammanslutningen verkställda förskottsinnehållningen räknas en delägare till godo vid beskattningen för det skatteår under vilket förskottsinnehållningen har verkställts.

37 § Användning av förskottsinnehållning på gemensam lön

Förskott som har innehållits på en lön eller annan betalning till två eller flera personer gemensamt skall, om dessa beskattas skilt för sig, användas till betalning av envars skatter i förhållande till hur lönen eller betalningen fördelar sig mellan dem.

38 § (27.1.2017/50)

38 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

39 § (27.1.2017/50)Närmare föreskrifter

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur förskott räknas till godo vid beskattningen.

Mellanrubriken har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

40 § (27.1.2017/50)

40 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

41 § (27.1.2017/50)

41 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

42 § (27.1.2017/50)

42 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

43 § (27.1.2017/50)

43 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

44 § (27.1.2017/50)

44 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

45 § (27.1.2017/50)

45 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

46 § (27.1.2017/50)

46 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

47 § (27.1.2017/50)

47 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

48 § (27.1.2017/50)

48 § har upphävts genom L 27.1.2017/50 .

Slutförande av beskattningen

49 § (12.1.2018/15)Tidpunkten för slutförande av beskattningen

Beskattningen av den skattskyldige slutförs den dag som har antecknats i beskattningsbeslutet.

Om den skattskyldige kompletterar eller rättar sina beskattningsuppgifter före slutförandet av beskattningen, slutförs beskattningen den dag som har antecknats i det nya beskattningsbeslutet.

Skatteförvaltningen kan trots dagen för slutförande av beskattningen fortsätta beskatta den skattskyldige, om en kontrollåtgärd är oavslutad. Skatteförvaltningen ska före slutförandet av beskattningen meddela den skattskyldige att beskattningen fortsätter. Beskattningen slutförs då den dag som har antecknats i det nya beskattningsbeslutet.

Beskattningen får av orsaker som hänför sig till skattekontrollen slutföras vid olika tidpunkter för de skattskyldiga. Beskattningen av makar slutförs dock samtidigt. Om beskattningen av makar skulle slutföras vid olika tidpunkter med stöd av 2 eller 3 mom., slutförs beskattningen av makarna vid den tidpunkt som infaller senare.

Beskattningen av samfund och samfällda förmåner slutförs senast tio månader efter utgången av den sista månaden i skatteåret. Beskattningen av andra skattskyldiga än samfund och samfällda förmåner slutförs senast vid utgången av oktober under det kalenderår som följer efter skatteårets utgång.

50 § (27.1.2017/50)Skatteåterbäring och kvarskatt

De belopp som ska räknas till godo vid beskattningen och som inte under skatteåret behövs till betalning av den skattskyldiges skatter, ska i första hand räknas till godo genom sänkning av de förskott som räknats till godo under skatteåret, i ordning från det senaste till det äldsta enligt förfallodagarna och därefter genom återbetalning av andra belopp som räknats till godo. Något separat beslut fattas inte om sänkning av förskott .

De betalda beloppen av de nedsatta förskott som avses i 1 mom. och andra tillgodoräknade belopp som ska återbetalas, betalas tillbaka som skatteåterbäring jämte ränta. I lagen om skatteuppbörd föreskrivs om hur ränta på skatteåterbäring ska beräknas. Skatteåterbäring som överförs till en annan stat återbetalas dock inte .

Om de belopp som ska räknas till godo vid beskattningen inte räcker till betalning av skatterna, ska den skattskyldige åläggas att betala kvarskatt jämte ränta. Bestämmelser om hur räntan på kvarskatt ska beräknas finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta . Kvarskatt påförs inte om beloppet är mindre än tio euro. Kvarskatt ska betalas också i det fall att ändring söks i beskattningen.

50 a § (30.12.2019/1580)Anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning

I situationer som avses i 51 e § 5 mom. och 52 i § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har en skattskyldig rätt att betala det skattebelopp som följer av att inkomst har räknats som skattepliktig med stöd av 51 e § och 52 e § 2 och 3 mom. i betalningsposter som ska erläggas under fem år ( anstånd med betalningen ). Om inkomst räknas som skattepliktig på grund av ändringssökande eller för att beskattningen har ändrats på myndighetens initiativ, har den skattskyldige rätt till motsvarande anstånd med betalningen, dock så att tiden på fem år räknas som om inkomsten hade räknats som skattepliktig i samband med beskattningen för skatteåret.

Den skattskyldige ska begära anstånd med betalningen innan beskattningen för skatteåret avslutas. Om inkomst har räknats som skattepliktig på grund av ändringssökande eller för att beskattningen har ändrats på myndighetens initiativ, ska anstånd med betalningen begäras före den första förfallodagen för den debiterade skatten.

Skatteförvaltningen kan kräva att en säkerhet ställs för att trygga betalningen av skatten, om det finns en påvisbar och faktisk risk för utebliven uppbörd.

Anståndet med betalningen upphör omedelbart och skatteskulden blir möjlig att indriva, om

1)

de tillgångar som överförts till en annan stat eller den rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överlåts,

2)

de tillgångar som överförts till en annan stat, den skattskyldiges skatterättsliga hemvist eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till en annan stat än en medlemsstat i Europeiska unionen,

3)

den skattskyldige går i konkurs eller försätts i likvidation,

4)

den skattskyldige underlåter att fullgöra sina skyldigheter med avseende på betalningsposter och låter bli att korrigera situationen inom tolv månader eller, om försummelsen inträffar för andra året i rad, inom sex månader.

Det som föreskrivs i 4 mom. 2 punkten tillämpas dock inte, om överföringen görs till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med vilken Finland har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar eller som har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar med Europeiska unionen, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

En skattskyldig kan avbryta anståndet med betalningen, varvid Skatteförvaltningen bestämmer att de obetalda betalningsposterna ska tas ut.

Det som föreskrivs ovan tillämpas också på den rundradioskatt för samfund som avses i 3 § i lagen om rundradioskatt.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid anstånd med betalningen.

51 § Beskattningsbeslut och beskattningsintyg (22.12.2005/1079)

Till den skattskyldige sänds ett beskattningsbeslut jämte utredningar om grunderna för beskattningen och anvisningar om hur ändring kan sökas i beskattningen. I utredningen antecknas uppgifter om den skattskyldiges inkomster och tillgångar, skatter och avgifter, skatteåterbäring och kvarskatt, uppgifter som specificerar den skattskyldige samt den myndighet som verkställt beskattningen jämte kontaktuppgifter. På beskattningsbeslut tillämpas dessutom vad som i 53 g § 1 mom. i förvaltningslagen föreskrivs om meddelande om automatiserat avgörande av ärenden. (14.4.2023/660)

1 mom. har ändrats genom L 660/2023 , som trädde i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder:

Till den skattskyldige sänds ett beskattningsbeslut jämte utredningar om grunderna för beskattningen och anvisningar om hur ändring kan sökas i beskattningen. I utredningen antecknas uppgifter om den skattskyldiges inkomster och tillgångar, skatter och avgifter, skatteåterbäring och kvarskatt, uppgifter som specificerar den skattskyldige samt den myndighet som verkställt beskattningen jämte kontaktuppgifter. (22.12.2005/1079)

Dessutom skall till den skattskyldige sändas ett beskattningsintyg som kan användas hos myndigheterna och även annars som intyg över den verkställda beskattningen.

Om det i handlingar som sänts till skattskyldiga finns fel som inte påverkar beloppet av skatt eller fastställd förlust, kan handlingen på begäran av en skattskyldig rättas utan att beskattningen verkställs på nytt.

51 a § (12.1.2018/15)Kompletterande beskattningsbeslut

Om den skattskyldige genom begäran om omprövning meddelar en sådan uppgift om inkomst eller avdrag eller någon annan sådan i 7 § 1 mom. avsedd uppgift som den skattskyldige inte tidigare har meddelat eller som beskattningsbeslutet inte annars har grundat sig på, verkställer Skatteförvaltningen beskattningen till denna del och fattar i ärendet ett beskattningsbeslut som kompletterar beskattningen för skatteåret. Kompletterande beskattningsbeslut fattas i övrigt med beaktande av vad som i 55, 56 och 57 § föreskrivs om rättelse av beskattningen. Det fattas inget beslut om avvisande av begäran om omprövning.

Ett ärende som avses i 1 mom. kan avgöras i ett förfarande för begäran om omprövning, om ärendet hör till samma helhet som en sådan begäran om omprövning som samtidigt är anhängig eller om det av någon annan motsvarande orsak är motiverat att avgöra ärenden gemensamt. Den skattskyldige ska då underrättas om att ärendet behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning.

När Skatteförvaltningen behandlar ett ärende som gäller kompletterande beskattningsbeslut kan den förbjuda att en fordran verkställs eller bestämma att verkställigheten ska avbrytas. På förfarandet tillämpas vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om avbrytande av verkställighet med anledning av begäran om omprövning som gäller beskattning. På Skatteförvaltningen tillämpas då vad som i den lagen föreskrivs om besvärsmyndigheten.

Ett ärende som gäller kompletterande beskattningsbeslut ska behandlas utan obefogat dröjsmål.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur de uppgifter som avses i 1 mom. ska lämnas och i övrigt om förfarandet för lämnande av uppgifterna.

Till den skattskyldige sänds ett kompletterande beskattningsbeslut och anvisningar om hur ändring kan sökas i beslutet. I beslutet anges vilken myndighet som har fattat beslutet och myndighetens kontaktuppgifter.

Ändring i kompletterande beskattningsbeslut begärs genom omprövning hos skatterättelsenämnden på det sätt som föreskrivs i 5 kap.

Skatteansvar

52 § Ansvariga för skatt

Ansvariga för skatt är,

1)

en sammanslutning ansvarar för skatt som dess delägare påförs på grundval av sammanslutningens inkomst och förmögenhet,

2)

en delägare i ett inhemskt dödsbo som beskattas såsom särskild skattskyldig ansvarar för skatt på boets inkomst och förmögenhet,

3)

ett dödsbo ansvarar med boets tillgångar för den avlidnes skatt; om dödsboet har skiftats ansvarar en delägare med beloppet av sin boandel för en mot denna svarande del av den avlidnes skatt,

4)

en make ansvarar för skatt som påförs den andra maken för företagsinkomst som avses i 14 § inkomstskattelagen, om makarna tillsammans bedriver näringsverksamhet eller jordbruk; maken ansvarar dock för den skatt som ska betalas för företagsinkomstens kapitalinkomstandel endast om han äger tillgångar i den näringsverksamhet eller det jordbruk som makarna gemensamt bedriver,

5)

en sådan företrädare som avses i näringsverksamhetslagen (565/2023) , för skatt som har påförts en person som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

6)

för skatt som har påförts ett kreditinstitut som har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har en filial i Finland, chefen för filialen.

(23.3.2023/589)

1 mom. har ändrats genom L 589/2023 , som trädde i kraft 1.6.2023. Den tidigare formen lyder:

Ansvariga för skatt är,

1)

en sammanslutning ansvarar för skatt som dess delägare påförs på grundval av sammanslutningens inkomst och förmögenhet,

2)

en delägare i ett inhemskt dödsbo som beskattas såsom särskild skattskyldig ansvarar för skatt på boets inkomst och förmögenhet,

3)

ett dödsbo ansvarar med boets tillgångar för den avlidnes skatt; om dödsboet har skiftats ansvarar en delägare med beloppet av sin boandel för en mot denna svarande del av den avlidnes skatt,

4)

en make ansvarar för skatt som påförs den andra maken för företagsinkomst som avses i 14 § inkomstskattelagen, om makarna tillsammans bedriver näringsverksamhet eller jordbruk. Maken ansvarar dock för den skatt som skall betalas för företagsinkomstens kapitalinkomstandel endast om han äger tillgångar i den näringsverksamhet eller det jordbruk som makarna gemensamt bedriver,

5)

en sådan företrädare som avses i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919) , för skatt som har påförts en person som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

(7.12.2007/1142)

6)

för skatt som har påförts ett kreditinstitut som har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har en filial i Finland, chefen för filialen.

(7.12.2007/1142)

Om skatteansvar stadgas också i lagen om förskottsuppbörd.

53 § (9.9.2016/772)Åläggande av skatteansvar samt ändringssökande

Bestämmelser om åläggande av skatteansvar och ändringssökande finns i lagen om skatteuppbörd.

Ändring av beskattningen på myndighetsinitiativ

54 § (11.6.2010/520)Ändring av beskattningen

Skatteförvaltningen kan ändra beskattningen så som bestäms nedan eller, enligt vad en besvärsinstans för beskattningen beslutar, verkställa beskattningen på nytt med beaktande av 6 kap.

55 § (9.9.2016/772)Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel

Om beskattningen innehåller ett fel till följd av vilket den skattskyldige har påförts för mycket skatt, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel ska göras inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång.

Om Skatteförvaltningen i ett ärende som hänför sig till dess kontrollverksamhet med stöd av 56 a–56 c § upptäcker ett fel till den skattskyldiges nackdel, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Beskattningen rättas inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut på besvär.

56 § (9.9.2016/772)Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel

Om en skattskyldig delvis eller helt och hållet blivit obeskattad eller annars inte har påförts föreskriven skatt, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges nackdel.

Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel ska göras inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång.

Beskattningen rättas inte, om Skatteförvaltningen har utrett och uttryckligen avgjort ärendet. Beskattningen kan dock rättas, om avgörandet i ärendet har baserat sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller det i ärendet har framkommit en sådan ny utredning som kunde ha inverkat på avgörandet i ärendet. Ett skrivfel, ett räknefel eller något annat därmed jämförbart fel kan rättas.

Beskattningen rättas inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut på besvär.

56 a § (9.9.2016/772)Fortsatt tidsfrist för rättelse av beskattningen

Skatteförvaltningen kan låta tidsfristen enligt 56 § för rättelse av beskattningen omfatta ytterligare ett år, om

1)

en kontrollåtgärd har inletts exceptionellt sent på grund av uppgifter som lämnats av en annan myndighet eller fåtts någon annanstans ifrån eller om åtgärden kräver myndighetssamarbete,

2)

den skattskyldige har lämnat en anmälan eller en annan utredning som gäller saken exceptionellt sent eller den skattskyldige som är föremål för kontrollåtgärden avsevärt försvårar utförandet av kontrollåtgärden.

Beslutet om fortsatt tidsfrist för rättelse av beskattningen ska fattas innan tiden för rättelse enligt 56 § löper ut och delges på det sätt som föreskrivs i 26 c §. Om Skatteförvaltningen har fått de uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten eller den anmälan eller en annan utredning som avses i 2 punkten innan tidsfristen för rättelse enligt 56 § löper ut, kan beslutet ändå fattas inom 60 dagar från det att uppgifterna, anmälan eller andra utredningar har erhållits.

Den fortsatta tidsfristen för rättelse enligt 1 mom. kan tillämpas på betalningsmottagare enligt lagen om förskottsuppbörd, lagen om källskatt på ränteinkomst, lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) samt lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) oberoende av vad som i 2 mom. föreskrivs om fattande och delgivning av beslut, om beslutet har delgetts betalaren, och det inte rått klarhet om betalningsmottagaren då beslutet fattades.

Ändring i ett beslut som avses i 2 mom. får inte sökas separat.

56 b § (9.9.2016/772)Förlängd tidsfrist för rättelse av beskattningen

Beskattningen kan oberoende av tidsfristen för rättelse enligt 56 § rättas till den skattskyldiges nackdel inom sex år från ingången av året efter skatteårets utgång till den del som rättelsen av beskattningen grundar sig på

1) rättelse av internprissättning enligt 31 §,

2) ett arrangemang som gäller företags- eller finansieringsstrukturer mellan parter i en intressegemenskap enligt 31 §, eller

3) sådana uppgifter som inverkar på den skattskyldiges beskattning och som har erhållits vid annat internationellt utbyte av information än automatiskt utbyte av information.

56 c § (9.9.2016/772)Rättelse av beskattningen till följd av brott

Beskattningen kan rättas till den skattskyldiges nackdel oberoende av tidsfristen för rättelse enligt 56 § inom ett år från utgången av det kalenderår under vilken åklagaren har väckt åtal i ett brottmål som avses i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) .

Skatteförvaltningen rättar ett beslut som avses i 1 mom. till den del åklagaren har återkallat åtalet eller åtalet har förkastats genom en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft eller avvisats utan prövning. Vid förfarandet iakttas vad som i 55 § föreskrivs om rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Rättelse av beskattningen till följd av brott kan riktas mot en juridisk person, om en fysisk person som handlat för den juridiska personens räkning åtalas för ett brott som avses i 1 mom.

57 § (22.12.2005/1079)Särskilda bestämmeler om rättelse av beskattningen

Om den skattskyldige har underlåtit att lämna in skattedeklaration eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration eller annars försummat sin deklarationsskyldighet, ska den skattskyldige när beskattningen rättas påföras även dröjsmålsränta och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta. (27.1.2017/50)

Beskattningen anses ha rättats inom föreskriven tid, om Skatteförvaltningens beslut om rättelse har fattats innan tidsfristen löpt ut. (11.6.2010/520)

57 a § (27.1.2017/50)Överföring av inkomst som läggs till på grund av rättelse av beskattningen

Om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4 000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts. Dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta påförs inte på grund av den inkomst som lagts till.

58 § (9.9.2016/772)Avstående från rättelse av beskattningen

Skatteförvaltningen behöver inte verkställa rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel, om den inkomst som inte beskattats är obetydlig och om uppnående av en jämlik beskattning eller arten hos den skattskyldiges försummelser eller det att försummelserna upprepats inte kräver det.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om när den inkomst som inte beskattats ska anses vara obetydlig på det sätt som avses i 1 mom.

59 § (9.9.2016/772)Rättelse av beskattningen i fråga om dödsbon

Om den skattskyldige har avlidit ska rättelse av beskattningen avse dödsboet. Beskattningen rättas inte om tidsfristen enligt 56 § har löpt ut.

60 § Överföring till Finland av skatt som betalts till en annan stat

Har skatt betalts till en annan stat, skall skatter som överförts från den andra staten till Finland räknas av i samband med att beskattningen ändras, om överföringen har skett före ändringen av beskattningen.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om överföring av skatter. (11.6.2010/520)

5 kap.Ändringssökande

Rättelseyrkande

61 § (21.12.2012/875)Omprövningsmyndighet

Skatterättelsenämnden avgör begäran om omprövning som avses i denna lag. Skatteförvaltningen kan emellertid avgöra en begäran om omprövning till den del begäran godkänns, om den som söker ändring är någon annan än en myndighet som avses i 62 § 2 mom. (9.9.2016/772)

Om beskattningen av en skattskyldig har verkställts enligt uppskattning på det sätt som anges i 27 § 1 mom. och den skattskyldige söker ändring i beskattningen genom att lämna in en skattedeklaration efter det att beskattningen har slutförts, kan Skatteförvaltningen upphäva beskattningen och verkställa den på nytt.

62 § Rätt till ändringssökande

Ändring i beskattningen får sökas av den skattskyldige själv samt av varje annan vars eget skattebelopp beskattningen direkt kan påverka eller som är ansvarig för betalningen av skatten. Också en sammanslutning får söka ändring i fastställandet av dess inkomst och fördelningen av den på delägarna. (9.9.2016/772)

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och kommunen får söka ändring i beskattningen samt i fastställandet av sammanslutningens inkomst och fördelningen av den. Församlingen får söka ändring i kyrkobeskattningen och Folkpensionsanstalten i en försäkrads sjukförsäkringspremie. (9.9.2016/772)

Rätt att söka ändring i ett samfunds eller samfälld förmåns beskattning har den kommun som är samfundets eller den samfällda förmånens hemkommun. Om makar har olika hemkommuner, har vardera makens hemkommun och hemförsamling rätt att på kommunens och församlingens vägnar söka ändring i beskattningen av makarna. Har en person som för hela skatteåret ska beskattas som begränsat skattskyldig fått inkomster från landskapet Åland, har den åländska kommunen i fråga rätt att söka ändring i beskattningen. (11.6.2010/520)

4 mom. har upphävts genom L 21.12.2012/875 . (21.12.2012/875)

63 § Rättelseyrkande till skatterättelsenämnden

Ändring söks med ett skriftligt rättelseyrkande till skatterättelsenämnden. Ändring får inte sökas om ärendet har avgjorts genom beslut på besvär. (9.9.2016/772)

Rättelseyrkandet ska tillställas Skatteförvaltningen inom föreskriven tid. (9.9.2016/772)

Rättelseyrkandet ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. (30.12.2010/1411)

64 § (9.9.2016/772)Tidsfristen för rättelseyrkande

Rättelseyrkande ska framställas inom tre år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten ska framställa rättelseyrkande inom fyra månader efter det att beskattningen av den skattskyldige har slutförts.

Rättelseyrkande får dock alltid framställas inom 60 dagar räknat från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. I fråga om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten räknas tiden från det att beslutet fattades.

65 § (28.12.2012/984)Ändringssökande i beslut som gäller förlust, icke avdragsgill nettoränteutgift och skatteunderskott vid studielånsavdrag

I beslut som gäller fastställd förlust får ändring sökas för det skatteår som beslutet om den fastställda förlusten avser. I beslut som gäller icke avdragsgilla nettoränteutgifter får ändring sökas för det skatteår som beslutet om icke avdragsgilla nettoränteutgifter avser.

I beslut som gäller skatteunderskott vid studielånsavdrag enligt 127 e § 2 mom. i inkomstskattelagen får ändring sökas för det skatteår som beslutet om skatteunderskott vid studielånsavdrag avser.

65 a § (9.9.2016/772)Ändringssökande som gäller vissa beslut av Skatteförvaltningen

Den som ansökt om ett namngivningsbeslut och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett sådant av Skatteförvaltningen fattat namngivningsbeslut som avses i 57 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen.

Den som ansökt om ett beslut och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i sådana beslut av Skatteförvaltningen som avses i 122 § 3 eller 4 mom. i inkomstskattelagen och i 43 § 5 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) .

Den som ansökt om ett beslut och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i sådana beslut av Skatteförvaltningen enligt tonnageskattelagen (476/2002) som gäller godkännande som tonnageskattskyldig eller återkallande av godkännande.

Den som har ansökt om ett beslut och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i sådana beslut av Skatteförvaltningen enligt lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (299/2009) som gäller godkännande av en ansökan om skattefrihet eller återkallelse av godkännande. (12.1.2018/15)

Det samfund som ansökt om ett beslut och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i sådana beslut som Skatteförvaltningen har fattat med stöd av 4 eller 7 § i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1976) .

Den skattskyldige och varje annan vars eget skattebelopp ett beslut direkt kan påverka eller som är ansvarig för betalningen av skatten samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i

1)

beslut i vilka ändring får sökas och som gäller bestämmande av ny innehållningsprocent enligt 18 § i lagen om förskottsuppbörd och ändring av förskott enligt 24 § i den lagen,

2)

beslut om återbäring av förskottsinnehållning eller förskott enligt 22 § i lagen om förskottsuppbörd,

3)

beslut om införande i eller avförande ur förskottsuppbördsregistret enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd eller det förvararregister som avses i 10 d § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst,

(12.4.2019/523)

4)

beslut enligt 5 § och 16 § 4 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst som gäller källskattekort, skattekort eller förskottsskatt och i vilka ändring får sökas,

5)

beslut om återbetalning av källskatt enligt 11 § 2 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst,

6)

beslut om återbetalning av slutlig löneskatt enligt 6 § i lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (562/1976) .

(12.1.2018/15)

Den som är skyldig att lämna uppgifter får söka ändring i Skatteförvaltningens beslut som gäller skyldighet att lämna uppgifter enligt 3 kap. Den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i Skatteförvaltningens beslut om försummelseavgift enligt 22 a §.

Ändring söks med ett skriftligt rättelseyrkande till skatterättelsenämnden. Rättelseyrkande ska framställas inom 60 dagar från det att ändringssökanden har fått del av Skatteförvaltningens beslut. Tidsfristen för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas från det att beslutet fattades. I övrigt tillämpas vad som föreskrivs i detta kapitel.

Besvär

66 § (9.9.2016/772)Besvär till förvaltningsdomstolen

Ett beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets den skattskyldiges eller sammanslutningens hemkommun enligt 5 § hör. Om personer på vilka inkomstskattelagens bestämmelser om makar tillämpas har sin hemkommun inom domkretsen för olika förvaltningsdomstolar, ska ändring i rättelsenämndens beslut sökas hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets hemkommunen för den äldre personen hör. Är personerna lika gamla, är förvaltningsdomstolen för den vars personbeteckning har ett lägre individuellt nummer behörig förvaltningsdomstol.

Den som i enlighet med 65 a § ansökt om ett beslut, en uppgiftsskyldig, en skattskyldig och någon annan som har rätt att söka ändring samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den sökande, den uppgiftsskyldige eller den skattskyldige hade sin hemkommun då Skatteförvaltningens fattade sitt beslut.

Om ingen förvaltningsdomstol är behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol genom besvär.

67 § (9.9.2016/772)Besvärstid

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfående av ett beslut med anledning av rättelseyrkande.

Besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten räknas från det att beslutet fattades.

68 § (7.8.2015/942)

68 § har upphävts genom L 7.8.2015/942 .

69 § (21.12.2012/875) Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och den skattskyldige då besvär behandlas (9.9.2016/772)

Förvaltningsdomstolen ska ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov den ändringssökande tillfälle att avge genmäle. (9.9.2016/772)

Utöver vad som i 44 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges besvär kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. (5.7.2019/852)

70 § (10.6.2022/440)Besvär till högsta förvaltningsdomstolen

Vid sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

71 § (7.8.2015/942)Den tid inom vilken besvär till högsta förvaltningsdomstolen ska anföras

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut.

71 a § (21.12.2012/875)Prejudikatbesvär hos högsta förvaltningsdomstolen

Den skattskyldige och andra som avses i 62 § 1 mom. och de som har rätt att söka ändring med stöd av 65 a § samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ( parter ) får söka ändring i ett beslut av skatterättelsenämnden hos högsta förvaltningsdomstolen i stället för hos förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar tillstånd för prejudikatbesvär ( prejudikatbesvär ). (9.9.2016/772)

Tillstånd för prejudikatbesvär kan beviljas också så att tillståndet gäller bara en del av skatterättelsenämndens överklagade beslut.

71 b § (7.8.2015/942)Förutsättningar för tillstånd för prejudikatbesvär

Högsta förvaltningsdomstolen kan bevilja tillstånd för prejudikatbesvär på den grund som anges i 111 § 1 mom. 1 punkten i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (5.7.2019/852)

För beviljande av tillstånd för prejudikatbesvär krävs det dessutom skriftligt samtycke av den andra parten i besvärsärendet.

71 c § (21.12.2012/875)Förfarande i tillståndsärenden som gäller prejudikatbesvär

Tillstånd för prejudikatbesvär ska sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom en besvärsskrift som innehåller tillståndsansökan och besvären. Besvärsskriften ska inom besvärstiden lämnas in till Skatteförvaltningen. Tidsfristen för inlämnande av besvärsskriften är 60 dagar från det att en ändringssökande har fått del av rättelsenämndens beslut så som anges i 26 c §. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är tidsfristen 60 dagar och räknas från tidpunkten för rättelsenämndens beslut. (9.9.2016/772)

Skatteförvaltningen ska ge den andra parten tillfälle att ge samtycke. Tidsfristen för givande av samtycke är 30 dagar från det att parten har delgetts brevet om hörande för samtycket. Efter att ha fått samtycket ska Skatteförvaltningen efter det att tidsfristen om 30 dagar löpt ut överföra ärendet till högsta förvaltningsdomstolen för behandling. Vid överföringen av ärendet iakttas 18 § 1 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Skatteförvaltningen ska informera parterna och den förvaltningsdomstol som avses i 66 § i denna lag om överföringen. Den som gett samtycke får också inom tidsfristen på 30 dagar återta sitt samtycke genom ett skriftligt meddelande till Skatteförvaltningen. (5.7.2019/852)

Om tillståndsansökan som gäller prejudikatbesvär inte har getts in till Skatteförvaltningen inom den tid som anges i 1 mom. eller om en part inte ger samtycke eller återtar sitt samtycke, ska Skatteförvaltningen överföra ärendet till förvaltningsdomstolen, som behandlar ärendet så som till domstolen riktade besvär på det sätt som anges i 66–69 §. Vid överföringen av ärendet iakttas 18 § 1 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Besvären anses ha anhängiggjorts vid förvaltningsdomstolen när ansökan om tillstånd för prejudikatbesvär har anhängiggjorts. I detta fall fattas inget särskilt beslut om avvisande av ansökan om tillstånd för prejudikatbesvär. (5.7.2019/852)

Till den del högsta förvaltningsdomstolen inte beviljar besvärstillstånd ska den överföra besvären till förvaltningsdomstolen för att behandlas som besvär. Besvären anses då ha anhängiggjorts vid förvaltningsdomstolen när ansökan om tillstånd för prejudikatbesvär har anhängiggjorts. På behandlingen av besvären tillämpas 66–69 §.

Om sökanden återtar sin ansökan om tillstånd för prejudikatbesvär, överförs ärendet till förvaltningsdomstolen för behandling som besvär.

71 d § (10.6.2022/440)Sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut

Om förvaltningsdomstolen avgör besvären i de fall som nämns i 71 c §, tillämpas 70 och 71 § vid sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut.

71 e § (12.1.2018/15)Förfarandet vid ändringssökande i vissa beslut av Skatteförvaltningen

Ändringssökande som gäller beslut som avses i 65 a § 4 mom. och 6 mom. 1, 3 och 4 punkten ska behandlas skyndsamt hos Skatteförvaltningen, skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

71 f § (9.9.2016/772)Besvärsanvisning som ska fogas till skatterättelsenämndens beslut

En besvärsanvisning enligt 47 § i förvaltningslagen ska fogas till rättelsenämndens beslut. Av besvärsanvisningen ska framgå hur den som är missnöjd med avgörandet ska förfara för att få ärendet prövat av förvaltningsdomstolen eller för att söka ändring genom prejudikatbesvär enligt 71 a § i denna lag.

I besvärsanvisningen ska också förfarandet i ett ärende som gäller tillstånd för prejudikatbesvär beskrivas i huvuddrag.

71 g § (9.9.2016/772)Grundbesvär

På ärenden som avses i denna lag tillämpas inte bestämmelserna om grundbesvär i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

6 kap.Särskilda stadganden som gäller ändringar

72 § Tillämpningsområde

Ändringar i beskattningen skall göras så som stadgas i detta kapitel.

73 § (11.6.2010/520)Fastställelse av ändringsgrund

Om någon genom ett beslut på rättelseyrkande eller besvär har förklarats vara skattskyldig eller om ett beskattningsbeslut har ändrats, ska den myndighet som gör ändringen fastställa ändringsgrunden. En kopia av högsta förvaltningsdomstolens eller förvaltningsdomstolens ovan nämnda beslut ska tillställas förvaltningsdomstolen, Skatteförvaltningen, Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och, om beslutet gäller kommunalbeskattningen, kommunen.

74 § (11.6.2010/520)Omröstning

Om ett ärende avgörs av skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen genom omröstning, gäller såsom beslut den åsikt som flertalet ska anses ha omfattat. Vid lika röstetal avgör den åsikt som är fördelaktigare för den skattskyldige eller, om denna grund inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

75 § (11.6.2010/520)Följdändring

Om beskattningen har ändrats på ett sätt som inverkar på beskattningen för ett annat skatteår eller på en annan skattskyldigs beskattning, ska Skatteförvaltningen ändra också beskattningen för det sistnämnda skatteåret eller den sistnämnde skattskyldige på ett mot ändringen svarande sätt ( följdändring ), om ändringen inte av någon särskild orsak är oskälig. Den skattskyldige ska om möjligt ges tillfälle att bli hörd i ärendet, om detta inte är uppenbart onödigt.

Skatteförvaltningen kan ändra en skattskyldigs beskattning också i det fall att beskattningen i en annan stat har ändrats på ett sätt som påverkar beskattningen i Finland.

Skatteförvaltningen kan ändra en skattskyldigs beskattning också i det fall att annan beskattning av den skattskyldige än den som verkställts enligt denna lag har ändrats på ett sätt som påverkar den beskattning som ska verkställas enligt denna lag.

76 § Ändring i beskattningen till följd av ändringssökande

Om skatt till följd av ett beslut på en ändringsansökan ska avlyftas eller sänkas, ändrar Skatteförvaltningen beskattningen och återbär den överbetalda skatten jämte räntepåföljder. (11.6.2010/520)

Om skattebetalningen har uppskjutits och ränta har uppburits för uppskovstiden, skall också den överbetalda uppskovsräntan återbäras.

Återbäring som överförs till en annan stat skall inte återbäras till den skattskyldige och på det belopp som överförs skall inte betalas ränta.

Om någon till följd av beslut på en ändringsansökan ska förklaras skattskyldig eller om skatten ska höjas, ändrar Skatteförvaltningen beskattningen och uppbär den obetalda skatten med räntepåföljder. Om beloppet av den skatt som påförs till följd av en ändring i beskattningen är mindre än tio euro ska skatten inte påföras. (27.1.2017/50)

77 § (27.1.2017/50)Räknande av ränta i ändringssituationer

Bestämmelser om beräknande av räntan på sådan skatt som ska betalas till följd av en ändring i beskattningen finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Bestämmelser om beräknande av räntan på återbäring av skatt och skatteförhöjning till följd av en ändring i beskattningen finns i lagen om skatteuppbörd.

77 a § (27.1.2017/50)Tillgodoräknande av sådan nedsättning av skatt som följer av ändring i beskattningen

En sådan sänkning av skatten för ett skatteår som följer av en ändring i beskattningen ska i första hand räknas till godo genom sänkning av de skatterater som påförts för betalning av skatteårets skatt, i ordning från den senaste till den äldsta enligt förfallodagarna, och därefter genom återbäring av andra belopp som räknats till godo vid beskattningen för skatteåret. Något separat beslut fattas inte om sänkning av förskott.

Överbetalda belopp av sänkta rater som avses i 1 mom. och andra tillgodoräknade belopp återbärs jämte ränta. I lagen om skatteuppbörd föreskrivs om återbäringsränta. Återbäring som överförs till en annan stat återbärs inte till den skattskyldige och på belopp som överförs betalas ingen ränta.

78 § (9.9.2016/772)Genomförande av ändringar

Beskattning som ska verkställas på nytt på grund av ett beslut av den myndighet hos vilken ändring sökts eller av Skatteförvaltningen, en följdändring och andra ändringar i beskattningen till följd av ändringssökande ska genomföras med iakttagande av vad som i 55 och 56 § föreskrivs om rättelse av beskattningen. Ändring i besluten söks enligt vad som i 5 kap. bestäms om sökande av ändring i beslut som gäller rättelse av beskattningen.

Skatteförvaltningen ska, om inte något annat följer av särskilda skäl, på eget initiativ bestämma att verkställigheten av en fordran ska avbrytas till den del som den myndighet hos vilken ändring sökts har upphävt beskattningsbeslutet och återförvisat ärendet till Skatteförvaltningen för ny behandling. Förordnande om avbrott ska utfärdas omedelbart efter det att beslutet av den myndighet hos vilken ändring sökts har delgetts Skatteförvaltningen. På förordnande om avbrott tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Sådana ändringar i beskattningen som avses i denna paragraf kan göras också då det saknas förutsättningar för rättelse av beskattningen.

79 § (11.6.2010/520)Överföring av ärenden

Om en förvaltningsdomstol vid behandlingen av en ändringsansökan konstaterar att besvären ankommer på en annan förvaltningsdomstol, ska ärendet hänskjutas till denna förvaltningsdomstol.

Om högsta förvaltningsdomstolen vid behandlingen av besvär konstaterar att dessa borde ha behandlats vid en annan förvaltningsdomstol än den som avgjort dem, ska ärendet överföras till den rätta förvaltningsdomstolen om högsta förvaltningsdomstolen inte anser sig kunna avgöra ärendet omedelbart.

7 kap.Specialstadganden om begränsat skattskyldiga

80 § (11.6.2010/520)

80 § har upphävts genom L 11.6.2010/520 .

81 § (11.6.2010/520)

81 § har upphävts genom L 11.6.2010/520 .

82 § (11.6.2010/520)

82 § har upphävts genom L 11.6.2010/520 .

83 § Beräkning av inkomsten i vissa fall

Om en sådan i utlandet bosatt person eller ett utländskt samfund som inte har något fast driftställe i Finland bedriver förvärvsverksamhet här, skall personen eller samfundet betala skatt för den inkomst som beräknas ha uppkommit genom den här bedrivna verksamheten.

8 kap. Förhandsavgörande (21.12.2012/875)

84 § (26.7.1996/536)Ansökan om förhandsavgörande hos centralskattenämnden

Centralskattenämnden kan på skriftlig ansökan av den skattskyldige eller sammanslutningen meddela förhandsavgörande om inkomstbeskattningen så som lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) föreskriver. (11.6.2010/520)

Ansökan skall göras före utgången av den tid inom vilken det har bestämts att skattedeklaration skall lämnas.

85 § (21.12.2012/875)Ansökan om förhandsavgörande hos Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen kan på skriftlig ansökan av en skattskyldig eller en sammanslutning meddela förhandsavgörande om inkomstbeskattningen.

Förhandsavgörandet meddelas för viss tid, dock högst för det skatteår som utgår senast under det kalenderår som följer på meddelandet av förhandsavgörandet. Förhandsavgörande meddelas inte, om ansökan i ärendet är anhängig i centralskattenämnden eller om centralskattenämnden har avgjort ärendet.

I ansökan ska den fråga specificeras i vilken förhandsavgörande söks och den utredning framläggas som behövs för avgörande av ärendet. Ansökan ska göras före utgången av den tid inom vilken skattedeklaration ska lämnas in.

Skatteförvaltningen är skyldig att på yrkande av den skattskyldige eller sammanslutningen iaktta ett lagakraftvunnet förhandsavgörande när beskattningen verkställs.

85 a § (10.6.2022/440)Sökande av ändring i Skatteförvaltningens förhandsavgörande

Den skattskyldige och andra som avses i 62 § 1 mom. samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får överklaga Skatteförvaltningens förhandsavgörande hos förvaltningsdomstolen. Besvären ska anföras hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets den skattskyldiges hemkommun hörde när beslutet fattades. Om ingen förvaltningsdomstol är behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Vid överklagandet iakttas 69 §. Vid sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen räknas besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt från det att beslutet fattades. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt vid Skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolen.

I ett beslut av Skatteförvaltningen om att inte meddela förhandsavgörande får ändring inte sökas genom besvär.

9 kap.Straffstadganden

86 § Skattebedrägeri

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av skatt och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) . (8.11.2013/784)

Om ett brott som avses i 1 mom. med beaktande av skattens belopp och övriga omständigheter är ringa, kan skattemyndigheten, med hänsyn också till eventuellt påförd skatteförhöjning, låta bli att anmäla saken till åklagaren.

87 §Försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter om beskattningen

Den som försummar den uppgiftsskyldighet som stadgas i 3 kap. skall för försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter om beskattningen dömas till böter.

Bestämmelser om eftergift i fråga om anmälan, förundersökning, åtal eller straff vid en förseelse som avses i 1 mom. finns i 29 kap. 11 § i strafflagen. (8.11.2013/784)

10 kap. Behörig myndighet och skattelättnad (28.11.2014/976)

88 § (28.11.2014/976)Behörig myndighet

Skatteförvaltningen är behörig myndighet, om en representant eller myndighet som finansministeriet befullmäktigat eller förordnat kan vara behörig myndighet enligt ett avtal om beskattning som Finland ingått med en främmande stat eller jurisdiktion. Skatteförvaltningen avgör ärenden som hör till den behöriga myndigheten i första hand. Finansministeriet kan dock överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende.

89 § Lindring av internationell dubbelbeskattning

Om en i Finland bosatt person, en i Finland bosatt persons dödsbo, ett inhemskt samfund eller en inhemsk sammanslutning har nödgats betala skatt i utlandet för sådan utomlands förvärvad inkomst eller där befintlig förmögenhet, för vilken han även beskattats här, kan Skatteförvaltningen i ömmande fall eller då det annars finns skäl därtill, för att förhindra eller lindra dubbelbeskattning helt eller delvis bevilja befrielse från statsskatt och, efter att ha hört kommunen och församlingen, även från kommunal- och kyrkoskatt som hänför sig till den nämnda inkomsten eller förmögenheten. (18.4.2008/238)

Finansministeriet får överta avgörandet av ett sådant principiellt viktigt ärende som avses i 1 mom.

3 mom. har upphävts genom L 12.4.2019/531 . (12.4.2019/531)

4 mom. har upphävts genom L 12.4.2019/531 . (12.4.2019/531)

5 mom. har upphävts genom L 12.4.2019/531 . (12.4.2019/531)

I beslut som meddelats med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

90 § (21.12.2012/875)

90 § har upphävts genom L 21.12.2012/875 .

11 kap.Särskilda stadganden

91 § (11.6.2010/520)Förstörda handlingar

Om skattedeklarationer eller andra till beskattningen hörande handlingar förstörs, har Skatteförvaltningen rätt att meddela nödvändiga föreskrifter om nytt fullgörande av deklarationsskyldigheten samt om verkställande av beskattningen.

91 a § (11.6.2010/520)Meddelande om kommunens och församlingens inkomstskattesats

Kommunerna och församlingarna ska senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Kommunerna ska ange inkomstskattesatsen med en tiondels procentenhets noggrannhet. (29.6.2021/624)

Har meddelandet inte sänts till Skatteförvaltningen inom den tid som anges i 1 mom. eller den längre tid som Skatteförvaltningen har medgivit, får inkomstskattesatsen för det föregående året iakttas i beskattningen.

Skatteförvaltningen publicerar en förteckning över inkomstskattesatserna i författningssamlingen.

91 b § (29.6.2021/624)Temporära bestämmelser om meddelande av kommunens inkomstskattesats

Med avvikelse från 91 a § ska kommunerna ange inkomstskattesatsen för 2023 med en hundradels procentenhets noggrannhet. Om en kommun inte har meddelat inkomstskattesatsen för 2023 inom den tid som anges i 91 a § 1 mom. eller inom den längre tid som Skatteförvaltningen angett eller om den skattesats som kommunen meddelat avviker från vad som föreskrivs i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) , får inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 12,64 procentenheter iakttas i beskattningen. (8.7.2022/703)

Om en kommun inte har meddelat inkomstskattesatsen för 2024 inom den tid som anges i 91 a § 1 mom. eller inom den längre tid som Skatteförvaltningen angett eller om skattesatsens noggrannhet avviker från det som anges i det momentet, får inkomstskattesatsen för 2023 avrundad till närmaste tiondels procentenhet iakttas i beskattningen.

91 b § har tillfogats genom L 624/2021 och gäller temporärt 1.7.2021–31.12.2024.

92 § (5.7.2019/852)Rättegångskostnader

På ersättning för rättegångskostnader tillämpas 10 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

93 § Handräckning av polisen

Polisen är enligt sin behörighet skyldig att lämna skattemyndigheter och besvärsinstanser handräckning.

93 a § (22.12.2005/1079)Elektronisk kommunikation och signering

På ärenden som behandlas enligt denna lag tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) .

Deklarationer och andra handlingar som får lämnas in till skattemyndigheten på elektronisk väg och som ska signeras, ska certifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt. (29.6.2016/540)

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om på vilket sätt deklarationer och andra handlingar ska vara certifierade för att kunna lämnas in på elektronisk väg. (11.6.2010/520)

94 § Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag får utfärdas genom förordning.

12 kap.Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

95 § Lagens ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Genom lagen upphävs beskattningslagen (482/58) av den 12 december 1958 jämte ändringar.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1999/1346 . (30.12.1999/1346)

96 § Lagens tillämpning

Denna lag tillämpas första gången vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1996, med följande undantag:

1)

behörighet som stadgats ankomma på skattebyrån eller skattedirektören övergår då denna lag träder i kraft på länsskatteverket, också i fråga om beskattningar som verkställs för skatteåren före 1996,

2 punkten har upphävts genom L 22.12.2005/1156 . (22.12.2005/1156)

3)

samfundsränta räknas vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1996, med avvikelse från 41 §, tidigast från den 1 november 1996,

4)

vad lagens 2 och 3 kap. stadgar om deklarationsskyldighet och om utomståendes skyldighet att lämna uppgifter samt i 87 §, skall tillämpas redan vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1995,

5)

lagens 49 § som gäller slutförande av beskattningen skall tillämpas redan vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1995,

6)

lagens 33 och 65 §§ som gäller fastställelse av förlust och ändringssökande i beslut som gäller förlust skall tillämpas redan vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1995. I förlust som har fastställts för skatteåret 1994 eller tidigare skatteår, får i den ordning som stadgas i denna lag sökas ändring senast den 31 december 2000, och

7)

lagens 36 § som gäller förskottsinnehållning som räknas en sammanslutnings delägare till godo tillämpas redan vid den beskattning som verkställs för skatteåret 1995.

När det annanstans i lagstiftningen hänvisas till beskattningslagen, skall motsvarande stadgande i denna lag tillämpas.

RP 131/95

StaUB 37/95

RSv 124/95

Ikraftträdelsestadganden

26.7.1996/536:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 46/96 , StaUB 20/96, RSv 105/96

5.12.1996/997:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997.

RP 170/1996 , ShUB 28/1996, RSv 175/1996

20.12.1996/1122:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Förskottsinnehållning som har verkställts under 1996 och 1997 räknas vid beskattningen för de nämnda åren till godo på basis av ett sådant innehållningsbevis som avses i 20 § lagen om förskottsuppbörd (418/1959) eller på det sätt som avses i 34 § i denna lag. Lagens 34 a § tillämpas på förskottsinnehållning som blivit obetald under 1997 och därefter.

RP 202/1966 , StaUB 42/1996, RSv 205/1996

20.12.1996/1127:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 105/1996 , StaUB 37/1996, RSv 179/1996

5.12.1997/1104:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 163/1997 , StaUB 27/1997, RSv 162/1997

30.12.1997/1387:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 218/1997 , StaUB 43/1997, RSv 240/1997

26.6.1998/470:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 26/1998 , StaUB 13/1998, RSv 66/1998

26.6.1998/477:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Den tillämpas vid de beskattningar som verkställs den 1 november 1998 eller därefter.

RP 53/1998 , StaUB 20/1998, RSv 79/1998

10.7.1998/505:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Om skatteombudets, kommunens, församlingens och folkpensionsanstaltens tidsfrist för rättelseyrkande och besvär inte har löpt ut före den 1 januari 1999, upphör tidsfristen för rättelseyrkandet och besvären den 30 juni 1999.

RP 15/1998 , StaUB 11/1998, RSv 64/1998

14.12.1998/946:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 177/1998 , StaUB 42/1998, RSv 166/1998

30.12.1998/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 129/1998 , StaUB 61/1998, RSv 243/1998

29.10.1999/981:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.

RP 46/1999 , StaUB 7/1999, RSv 35/1999

30.12.1999/1346:

RP 149/1999 , StaUB 30/1999, FvUU 10/1999, RSv 131/1999

26.10.2001/858:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2001.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.

RP 97/2001 , StaUB 16/2001, RSv 117/2001

26.10.2001/907:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagens 26 a § 2 mom. tillämpas alltjämt i den lydelse det hade vid ikraftträdandet vid beskattningarna för skatteåren före ikraftträdandet. Vid beskattningarna för dessa år beräknas skatteförhöjning som avses i 32 § enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 91/2001 , FiUB 12/2001, RSv 101/2001

13.12.2001/1263:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 182/2001 , FiUB 34/2001, RSv 184/2001

3.5.2002/345:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

Lagen tillämpas första gången på samfundsränta, kvarskatteränta och återbäringsränta som bestäms för kalenderåret 2003.

RP 232/2001 , EkUB 3/2002, RSv 36/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG (300L0035); EGT nr L 200, 8.8.2000, s. 35

20.12.2002/1165:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagens 6 § 3 mom. och 66 § tillämpas på personer, som lever i registrerat partnerskap, första gången i beskattningen för 2002. På andra personer som beskattas som makar än personer som lever i registrerat partnerskap tillämpas i beskattningen för 2002–2005 bestämmelserna i 6 § 3 mom. och 66 § sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Om andra makar än sådana som lever i registrerat partnerskap och på vilka tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om makar har hemkommuner inom olika skatteverks områden, är skatteverket för mannens hemkommun behörigt i ärenden som gäller vardera personens förskottsuppbörd för 2006. (22.12.2005/1080)

RP 237/2002 , FiUB 29/2002, RSv 182/2002

30.12.2002/1274:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 98/2002 , LaUB 20/2002, RSv 194/2002

15.12.2003/1067:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 117/2003 , FiUB 27/2003, RSv 67/2003

24.6.2004/565:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2004. Lagens 32 § 1 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för år 2005. Bestämmelserna om utomståendes uppgiftsskyldighet tillämpas första gången på de uppgifter som lämnas för 2004. Lagens 16 § 9 mom. och 22 a § tillämpas dock första gången på de uppgifter som lämnas för 2005. Lagens 88 § tillämpas på ansökningar som blir anhängiga den dag lagen träder i kraft eller därefter.

RP 57/2004 , FiUB 4/2004, RSv 63/2004

30.7.2004/721:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

RP 92/2004 , FiUB 12/2004, RSv 117/2004

20.8.2004/775:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 80/2004 , FiUB 9/2004, RSv 110/2004

10.6.2005/410:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

RP 11/2005 , KuUB 5/2005, RSv 57/2005

4.11.2005/857:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2006.

RP 104/2005 , FiUB 20/2005, RSv 122/2005

22.12.2005/1079:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005. Lagens 16 § 3 mom. tillämpas första gången på de uppgifter som skall lämnas för 2005. Lagens 30, 34 a, 55–57 a och 59 §, 64 § 1 mom. samt 67, 75, 77 och 78 § tillämpas dock första gången vid beskattningen för 2006.

Kvarskatteränta och återbäringsränta enligt 77 § räknas dock första gången från den 1 februari året efter skatteåret vid beskattningen för 2005.

Med avvikelse från vad som bestäms i 49 § kan finansministeriet bestämma att beskattningen för 2005 avslutas senast den 30 november 2006.

Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till bestämmelserna om skatterättelse till den skattskyldiges nackdel i lagen om beskattningsförfarande, tillämpas 56 § 3 mom. om rättelse av beskattningen. Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till bestämmelserna om efterbeskattning i lagen om beskattningsförfarande, tillämpas 56 § 4 mom. om rättelse av beskattningen.

De bestämmelser i lagen om beskattningsförfarande som tillämpas första gången vid beskattningen för 2005 och som också skall tillämpas vid fastighetsbeskattningen tillämpas första gången på fastighetsbeskattningen för 2006. De bestämmelser i lagen om beskattningsförfarande som tillämpas första gången vid beskattningen för 2006 och som också skall tillämpas vid fastighetsbeskattningen tillämpas första gången på fastighetsbeskattningen för 2007.

RP 91/2005 , FiUB 22/2005, RSv 141/2005

22.12.2005/1080:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 91/2005 , FiUB 22/2005, RSv 141/2005

22.12.2005/1089:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången på uppgifter som skall lämnas för 2006.

LM 164/2003, FiUB 26/2005, RSk 25/2005

22.12.2005/1145:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 144/2005 , FiUB 44/2005, RSv 218/2005

22.12.2005/1156:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 212/2005 , FiUB 43/2005, RSv 215/2005

1.12.2006/1041:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2007. Lagens 14 a–14 c § och 32 § 4 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för det skatteår som börjar den 1 januari 2007 eller därefter.

RP 107/2006 , FiUB 22/2006, RSv 148/2006

22.12.2006/1224:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången på uppgifter som lämnas för 2007. Bestämmelserna i 15 a § 1 mom. tillämpas dock första gången på arbete som inleds den 1 juli 2007 eller därefter. Bestämmelserna i 17 § 7 mom. tillämpas första gången på uppgifter som lämnas på basis av arbete som någon låter utföra och som inleds den 1 januari 2007 eller därefter. Uppgifterna skall dock tillställas skatteförvaltningen första gången senast den 31 augusti 2007.

RP 158/2006 , FiUB 31/2006, RSv 179/2006

2.11.2007/959:

Denna lag träder i kraft den 9 november 2007.

RP 59/2007 , FiUB 9/2007, RSv 40/2007

7.12.2007/1142:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

De ändringar som gäller uppgiftsskyldighet tillämpas första gången på de uppgifter som lämnas för 2008. För användning av uppgifterna i försökssyfte kan uppgifter lämnas till skatteförvaltningen redan för 2007.

RP 57/2007 , FiUB 15/2007, RSv 84/2007

18.4.2008/238:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.

Lagens 66 och 69 § träder i kraft den 1 januari 2009. Bestämmelserna tillämpas på de besvärsärenden som blir anhängiga den dag lagen träder i kraft eller därefter. Med skatteombud avses dock från och med den 1 maj 2008 Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

RP 148/2007 , FiUB 5/2008, RSv 25/2008

19.12.2008/947:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller till och med den 31 december 2012. (29.12.2011/1518)

Lagen tillämpas på de uppgifter som lämnas för 2009–2012. (29.12.2011/1518)

RP 112/2008 , FiUB 22/2008, RSv 157/2008

7.8.2009/623:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

RP 36/2009 , KoUB 12/2009, RSv 90/2009

22.12.2009/1252:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagens 22 a § 6 mom. gäller till och med den 31 december 2010.

Lagen tillämpas på räntor som ska beräknas för tiden från och med den 1 januari 2010. Lagens 22 a § 6 mom. tillämpas dock på räntor som ska beräknas för tiden från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2010. Bestämmelsen i 59 § om tidsfristen för rättelse av beskattning tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 133/2009 , FiUB 39/2009, RSv 208/2009

29.12.2009/1745:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2010 på uppgifter om obligatoriska grupplivförsäkringsavgifter samt olycksfallsförsäkringspremier som gäller i 16 § avsedda stipendiater.

RP 158/2009 , FiUB 40/2009, RSv 222/2009

29.1.2010/71:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010.

RP 95/2009 , FvUB 15/2009, RSv 172/2009

11.6.2010/520:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

RP 288/2009 , FiUB 12/2010, RSv 37/2010

30.12.2010/1370:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2010.

RP 127/2010 , EkUB 33/2010, RSv 260/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG (32009L0111); EUT nr L 302, 17.11.2009, s. 97–119, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU; (32010L0076); EUT nr L 329, 14.12.2010, s. 3–35

30.12.2010/1411:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 122/2010 , RP 258/2010 , FiUB 47/2010, RSv 240/2010

30.12.2010/1416:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 122/2010 , RP 258/2010 , FiUB 47/2010, RSv 240/2010

29.12.2011/1498:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011.

RP 113/2011 , EkUB 10/2011, RSv 100/2011, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (32009L0065); EGT nr L 302, 17.11.2009, s. 32, Kommissionens direktiv 2010/43/EU (32010L0043); EGT nr L 176, 10.7.2010, s. 42, Kommissionens direktiv 2010/44/EU (32010L0044); EGT nr L 176, 10.7.2010, s. 28 (rättelser EGT nr L 179, 14.7.2010, s. 16), Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU (32010L0078); EGT nr L 331, 15.12.2010, s 120

29.12.2011/1518:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 50/2011 , RP 130/2011 , FiUB 23/2011, RSv 104/2011

31.8.2012/485:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 28/2012 , FiUB 14/2012, RSv 66/2012

14.12.2012/773:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 32/2012 , EkUB 11/2012, RSv 117/2012

21.12.2012/875:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Bestämmelserna om prejudikatbesvär tillämpas på de beslut som skatterättelsenämnden har fattat den 1 januari 2014 eller därefter.

I fråga om överklagande av sådana beslut om utomståendes skyldighet att lämna uppgifter och sådana beslut enligt 71 e § som Skatteförvaltningen har meddelat innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

På ärenden som gäller förhandsbesked, befrielse från skatt och uppskov med betalning av skatt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Den skattskyldige får dock återta en anhängig ansökan om förhandsbesked och begära att ärendet behandlas som ett förhandsavgörande. Ansökan anses då ha anhängiggjorts den dag då lagen träder i kraft. För återtagande av ansökan om förhandsbesked tas då inte någon behandlingsavgift ut. På upplupen ränta till följd av uppskov med betalning av skatt som har beviljats innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Vad som någon annanstans i lagstiftningen föreskrivs eller i övrigt bestäms om förhandsbesked om inkomstbeskattning gäller efter denna lags ikraftträdande förhandsavgöranden om inkomstbeskattningen.

RP 76/2012 , FiUB 29/2012, RSv 136/2012

28.12.2012/984:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2014.

RP 146/2012 , FiUB 31/2012, RSv 156/2012

28.12.2012/994:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 177/2012 , FiUB 37/2012, RSv 170/2012

24.5.2013/363:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

RP 92/2012 , AjUU 17/2012, FiUB 6/2013, RSv 46/2013

8.11.2013/784:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013.

RP 191/2012 , FiUB 15/2013, GrUU 17/2013, LaUU 8/2013, RSv 114/2013

7.3.2014/181:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2014.

RP 94/2013 , EkUB 38/2013, GrUU 43/2013, RSv 4/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU; (32011L0061); EUT L 174, 1.7.2011, s. 1

28.11.2014/976:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 173/2014 , FiUB 18/2014, RSv 146/2014

20.2.2015/155:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 301/2014 , FiUB 40/2014, RSv 284/2014

7.8.2015/942:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014 , LaUB 26/2014, RSv 319/2014

17.12.2015/1547:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 31/2015 , FiUB 8/2015, RSv 49/2015

30.12.2015/1704:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 129/2015 , FiUB 15/2015, RSv 105/2015

8.4.2016/226:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2016.

RP 6/2016 , FiUB 3/2016, RSv 18/2016

17.6.2016/452:

Denna lag träder i kraft den 18 juni 2016.

RP 39/2016 , AjUB 3/2016, RSv 68/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU (32014L0067); EUT nro L 159, 28.5.2014, s. 11, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU (32014L0054); EUT nro L 128, 30.4.2014, s. 8, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG (31996L0071); EGT nro L 18, 21.1.1997, s. 1

29.6.2016/540:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 74/2016 , KoUB 18/2016, RSv 103/2016

25.8.2016/671:

Denna lag träder i kraft den1 oktober 2016.

RP 78/2016 , FvUB 12/2016, RSv 90/2016

9.9.2016/772:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen tillämpas första gången då beskattningen för skatteåret 2017 verkställs och vid ändringssökande som gäller den.

Då beskattningen för skatteåret 2016 eller tidigare skatteår verkställs och vid ändringssökande som gäller den beskattningen samt vid sökande ändring i andra beslut som Skatteförvaltningen meddelat före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Vid sökande av ändring i beslut av Skatteförvaltningen som meddelats efter ikraftträdandet och som gäller skatteåret 2016 eller tidigare skatteår samt i andra beslut som Skatteförvaltningen meddelat efter ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i denna lag. Vid sökande av ändring i beslut av Skatteförvaltningen som gäller den ordinarie beskattningen för skatteåret 2016 tillämpas dock de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 29/2016 , FiUB 9/2016, RSv 104/2016

9.12.2016/1065:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 110/2016 , FiUB 13/2016, RSv 130/2016

21.12.2016/1319:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 158/2016 , FiUB 28/2016, RSv 208/2016

29.12.2016/1489:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för det skatteår som börjar den 1 januari 2017 eller därefter.

Lagens 14 d och 14 e § samt 32 § 5 mom. tillämpas första gången på uppgifter som ska lämnas om räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 eller därefter. Den anmälan som avses i 14 d § 9 mom. ska dock ges senast den 31 maj 2017 om räkenskapsperioden har löpt ut före det.

RP 142/2016 , RP 203/2016 , FiUB 18/2016, RSv 179/2016

27.1.2017/50:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2017.

Lagen tillämpas första gången i fråga om samfund och samfällda förmåner vid beskattningen för 2017 och i fråga om övriga skattskyldiga vid beskattningen för 2018. Vid beskattningen för tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Lagens 7 a § tillämpas på skattedeklarationer som lämnas in efter lagens ikraftträdande.

Komplettering av förskott som samfund och samfällda förmåner har betalat för skatteåret 2017 och därpå följande skatteår samt som övriga skattskyldiga har betalat för skatteåret 2018 och därpå följande skatteår, behandlas vid beskattningen som förskott som förfallit till betalning och betalats den dag då förskottskomplettering betalades. Nedsatt dröjsmålsränta tas dock inte ut på förskottskompletteringar som avses ovan.

RP 237/2016 , FiUB 34/2016, RSv 255/2016

14.12.2017/880:

Denna lag träder i kraft den 20 december 2017.

RP 130/2017 , FiUB 17/2017, RSv 136/2017

28.12.2017/1093:

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

RP 151/2017 , EkUB 22/2017, RSv 187/2017

28.12.2017/1127:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Lagens 23 a § tillämpas första gången från och med den 1 januari 2018.

RP 154/2017 , FiUB 24/2017, RSv 179/2017, Rådets direktiv (EU) 2016/2258 (32016L2258); EUT L 342, 16.12.2016, s. 1

28.12.2017/1131:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 152/2017 , FiUB 23/2017, RSv 178/2017

12.1.2018/15:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2018. Lagens 1 § 3 mom. och 2 § 2 mom. träder dock i kraft först den 1 november 2019.

Lagen tillämpas med undantag av lagens 1 § 3 mom. och 2 § 2 mom. första gången vid beskattningen för skatteåret 2018 och vid ändringssökande som gäller den.

Vid beskattningen för skatteåret 2017 eller tidigare skatteår och vid ändringssökande som gäller den tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

RP 97/2017 , FiUB 26/2017, RSv 182/2017

12.1.2018/55:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Denna lag tillämpas första gången på uppgifter som ska lämnas för kalenderåret 2019.

RP 134/2017 , FiUB 20/2017, RSv 167/2017

6.4.2018/205:

Denna lag träder i kraft den 12 april 2018.

Denna lag tillämpas första gången på uppgifter som ska lämnas om räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 eller därefter.

RP 191/2017 , FiUB 1/2018, RSv 8/2018, Rådets direktiv (EU) 2016/881 (32016L0881); EUT L 146, 3.6.2016, s. 8

4.5.2018/354:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 145/2017 , KoUB 3/2018, RSv 20/2018

9.11.2018/897:

Bestämmelserna i 26 c § 4 mom. träder i kraft den 1 januari 2019 och ändringarna i 15 d § 2 och 3 mom. samt 22 a § 6 mom. träder i kraft den 1 november 2019.

RP 140/2018 , FiUB 12/2018, RSv 82/2018

28.12.2018/1344:

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

RP 127/2018 , JsUB 18/2018, RSv 168/2018

22.2.2019/229:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019.

RP 243/2018 , EkUB 27/2018, RSv 221/2018

29.3.2019/391:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.

RP 157/2018 , KoUB 39/2018, RSv 251/2018

12.4.2019/523:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagen tillämpas på dividend som betalas den 1 januari 2021 eller därefter.

RP 282/2018 , FiUB 38/2018, RSv 301/2018

12.4.2019/531:

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2019.

På ansökningar som har lämnats in före den 1 juli 2019 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 308/2018 , FiUB 32/2018, RSv 238/2018, Rådets direktiv (EU) 2017/1852 (32017L1852); EUT L 265, 14.10.2017, s. 1

7.6.2019/733:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

RP 275/2018 , FiUB 37/2018, RSv 299/2018

5.7.2019/852:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 29/2018 , LaUB 18/2018, RSv 295/2018

29.11.2019/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 10/2019 , FvUB 3/2019, RSv 20/2019

19.12.2019/1394:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. På pris som har överlämnats före lagens ikraftträdande tillämpas dock de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 78/2019 , FiUB 16/2019, RSv 63/2019

30.12.2019/1560:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 69/2019 , GrUU 13/2019, FiUB 19/2019, RSv 78/2019, Rådets direktiv (EU) 2018/822 (32018L0822); EUT L 139, 5.6.2018, s. 1

30.12.2019/1565:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 62/2019 , FiUB 15/2019, RSv 62/2019

30.12.2019/1580:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

RP 76/2019 , FiUB 18/2019, RSv 77/2019, Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (32016L1164); EUT L 193, 19.7.2016, s. 1

21.8.2020/629:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2020.

RP 18/2019 , FvUB 10/2020, RSv 87/2020

13.11.2020/782:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 54/2020 , GrUU 21/2020, FiUB 16/2020, RSv 112/2020

17.12.2020/1072:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I denna lag avsedda uppgifter om aktieemissioner som genomförs den 1 januari 2021 eller därefter men senast den 31 december 2021 ska lämnas första gången senast vid utgången av januari 2022.

RP 73/2020 , FiUB 27/2020, RSv 181/2020

29.6.2021/624:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. Bestämmelserna i 91 a § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2023. Bestämmelserna i 91 b § gäller till och med den 31 december 2024.

RP 241/2020 , ShUB 16/2021, RSv 111/2021

16.12.2021/1142:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. Denna lags 31 § 2 och 3 mom. tillämpas första gången i den beskattning som ska verkställas för det skatteår som börjar den 1 januari 2022 eller därefter.

RP 188/2021 , FiUB 28/2021, RSv 197/2021

22.12.2021/1265:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2021.

RP 213/2021 , FiUB 31/2021, RSv 225/2021

10.6.2022/440:

Denna lag träder i kraft den 16 juni 2022.

RP 90/2021 , LaUB 7/2022, RSv 55/2022

8.7.2022/689:

Denna lag träder i kraft den 31 augusti 2022. Lagens 1 och 3 mom. gäller till och med den 31 december 2032.

RP 82/2022 , FiUB 13/2022, RSv 86/2022

8.7.2022/703:

Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022.

RP 68/2022 , FvUB 15/2022, RSv 102/2022

29.12.2022/1268:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 225/2022 , FiUB 33/2022, RSv 202/2022, Rådets direktiv (EU) 2021/514 (32021L0514); EUT L 104, 25.3.2021, s. 1

23.3.2023/589:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

RP 244/2022 , EkUB 46/2022, RSv 320/2022

14.4.2023/660:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

RP 224/2022 , FiUB 45/2022, RSv 325/2022

21.4.2023/783:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

RP 139/2022 , MiUB 27/2022, RSv 333/2022

5.12.2024/705:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

RP 108/2024 , FiUB 16/2024, RSv 118/2024

Till början av sidan