1474/1995

För de uppgifter som gäller en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skogarnas mångfald och annat främjande av skogsbruket finns regionala skogscentraler och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio ( utvecklingscentralen).

Utvecklingscentralen har inga uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt.

Skogscentralen har följande offentliga förvaltningsuppgifter som inte innefattar utövning av offentlig makt ( främjande uppgifter ):

Skogscentralerna har följande offentliga förvaltningsuppgifter som innefattar utövning av offentlig makt (myndighetsuppgifter):

1 mom. har upphävts genom L 23.3.2007/313 . (23.3.2007/313)

Statsrådet fastställer skogscentralernas antal, verksamhetsområden, verksamhetsställen och namn.

När statsrådet beslutar ändra skogscentralernas antal eller verksamhetsområden har det rätt att fastställa hur skogscentralernas tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, samt av dem härrörande eller övriga rättigheter och skyldigheter, skall fördelas mellan dem. Statsrådet har också rätt att bestämma om överföring av förvaltningsärenden som är anhängiga vid skogscentralerna och om överföring av personal mellan skogscentralerna.

Av skogscentralerna inrättas åtminstone en huvudsakligen för de svenskspråkiga områdena.

Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio är en utvecklings- och sakkunnigorganisation för skogsbruket som utvecklar och koordinerar skogscentralernas riksomfattande samarbete och tillhandahåller tjänster för skogscentralerna, jord- och skogsbruksministeriet och andra instanser.

Angående utvecklingscentralens uppgifter bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

Vid utvecklingscentralen finns en svenskspråkig enhet.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen står under jord- och skogsbruksministeriets styrning och tillsyn.

Jord- och skogsbruksministeriet kan anförtro utvecklingscentralen uppgifter som gäller styrning av skogscentralerna i fråga om annat än uppgifter som innebär utövning av offentlig makt. (22.12.2005/1177)

För skötseln av de myndighetsuppgifter som avses i 1 a § 2 mom. finns vid skogscentralen en särskild enhet (enheten för myndighetsuppgifter) som leds av en myndighetschef.

Anställda vid enheten för myndighetsuppgifter får inte vid sidan av myndighetsuppgifterna delta i skötseln av skogscentralens övriga uppgifter om detta kan äventyra en oavhängig och opartisk skötsel av enhetens uppgifter. Ärenden som gäller skötsel av enhetens uppgifter hör inte till uppgiftsområdet för skogscentralens direktion eller direktör.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om myndighetsuppgifternas organisering samt om besättandet av befattningen som myndighetschef och övriga befattningar som gäller skötsel av myndighetsuppgifter.

Myndighetschefen avgör på föredragning de förvaltningsärenden som hör samman med de myndighetsuppgifter som avses i 1 a § 2 mom. och de personalärenden som gäller enheten för myndighetsuppgifter, med undantag för ärenden som gäller personalens anställningsvillkor samt permittering och uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om beslutanderätten i andra ärenden än de som enligt 1 mom. avgörs av myndighetschefen.

I fråga om ersättande av skada som orsakats vid skötseln av skogscentralernas och utvecklingscentralens offentliga förvaltningsuppgifter gäller vad som bestäms om offentliga samfunds och tjänstemäns skadeståndsansvar och om ersättande av skador som orsakats vid tjänsteutövning.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen kan förvärva rättigheter i sitt namn och ingå förbindelser samt söka, kära eller svara vid domstolar och andra myndigheter.

Med avvikelse från 1 mom. får skogscentralerna och utvecklingscentralen inte ingå förbindelser på en affärsidkande sammanslutnings vägnar och inte heller finansiera en sådan sammanslutnings verksamhet utan ett av riksdagen i samband med statsbudgeten beviljat bemyndigande och ett av jord- och skogsbruksministeriet särskilt givet tillstånd.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen får inte utöva näringsverksamhet som inte ansluter sig till uppnåendet av deras syfte. Skogscentralerna och utvecklingscentralen får inte heller utöva näringsverksamhet som kan äventyra skötseln av deras lagstadgade uppgifter eller opartiskheten i skötseln av dessa uppgifter.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på de anställda vid skogscentralerna som deltar i skötseln av de myndighetsuppgifter som avses i 5 § 1 mom. När det är fråga om ärenden som gäller användningen av skogscentralernas och utvecklingscentralens medel tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar också på medlemmarna av skogscentralernas och utvecklingscentralens direktioner samt på de anställda.

När skogscentralerna och utvecklingscentralen sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivs för dem skall de iaktta förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003) . I fråga om offentligheten för skogscentralernas handlingar och verksamhet gäller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Skogscentralen har en direktion med sju medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant för vilken gäller samma stadganden som för medlemmen. Direktionen tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder.

Direktionsmedlemmarna skall företräda skogsägarna inom skogscentralens verksamhetsområde och annan sakkunskap som är viktig med tanke på skogscentralens verksamhet.

Om direktionens uppgifter och tillsättande samt om övriga behövliga frågor som gäller direktionen stadgas närmare genom förordning.

Skogscentralen har en direktör och tillräckligt stor övrig personal.

Skogscentralens direktör har till uppgift att leda, övervaka och utveckla skogscentralens verksamhet samt ansvara för verksamhetens resultat. Direktören sörjer även för beredningen av de ärenden som direktionen skall behandla och verkställandet av de beslut som direktionen fattar.

Behörighetsvillkor för befattningen som direktör för en skogscentral är för uppgiften lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med skogsbruk, kännedom om administrativa uppgifter och i praktiken visad ledarförmåga.

Behörighetsvillkor för myndighetschefen är för uppgiften lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med skogsbruk och med skogsbrukslagstiftningen, kännedom om administrativa uppgifter samt ledarförmåga.

Behörighetsvillkor för anställda som föredrar sådana förvaltningsärenden som hör samman med myndighetsuppgifter och för anställda som utövar sådan tillsyn över iakttagandet av lagstiftningen som föreskrivs för skogscentralerna är förtrogenhet med skogsbruk och med skogsbrukslagstiftningen samt kännedom om administrativa uppgifter.

Bestämmelser om besättandet av befattningar vid skogscentralerna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utvecklingscentralen har en direktion med sju medlemmar. Direktionsmedlemmarna skall företräda sådan sakkunskap som är viktig med tanke på utvecklingscentralens verksamhet. Varje medlem har en personlig suppleant. Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter direktionen för fyra kalenderår i sänder och utser en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande.

I direktionen finns fyra företrädare för skogscentralerna, en för staten, en för utvecklingscentralens personal samt en medlem som är förtrogen med organisationers utvecklingsverksamhet.

Av de medlemmar som företräder skogscentralerna skall minst två vara anställda vid en skogscentral. Av de medlemmar som företräder skogscentralerna företräder en den skogscentral som finns huvudsakligen för de svenskspråkiga områdena. Vid förordnandet av de medlemmar som företräder skogscentralerna skall landets olika delar och regional jämlikhet tas i beaktande.

Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter, tillsättande och närmare sammansättning samt om övriga behövliga frågor som gäller direktionen utfärdas genom förordning av statsrådet.

I direktionen har den medlem som företräder personalen samma rättigheter och skyldigheter som direktionens övriga medlemmar. Den medlem som företräder personalen har dock inte rätt att delta i behandlingen av ärenden som gäller val eller uppsägning av utvecklingscentralens ledning, ledningens avtalsvillkor, personalens anställningsvillkor eller stridsåtgärder.

Utvecklingscentralen har en direktör och tillräckligt stor övrig personal.

Utvecklingscentralens direktör har till uppgift att leda, övervaka och utveckla utvecklingscentralens verksamhet samt ansvara för verksamhetens resultat. Direktören sörjer även för beredningen av de ärenden som direktionen skall behandla och verkställandet av de beslut som direktionen fattar.

Behörighetsvillkor för utvecklingscentralens direktör är för uppgiften lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med skogsbruk, kännedom om administrativa uppgifter och i praktiken visad ledarförmåga.

Bestämmelser om besättandet av befattningar vid utvecklingscentralen utfärdas genom förordning av statsrådet.

I statsbudgeten tas årligen in ett anslag av vilket skogscentralerna och utvecklingscentralen beviljas statsunderstöd för omkostnader för de åligganden som bestämts eller föreskrivits för dem och för investeringsutgifter som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. På statsunderstödet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) , om inte något annat bestäms i denna lag.

Skogscentralernas och utvecklingscentralens utgifter enligt 1 mom. kan till fullt belopp finansieras med statsunderstöd.

Statsbidragsmyndighet i fråga om de statsunderstöd som avses i denna lag är jord- och skogsbruksministeriet.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen ansöker om statsunderstöd enligt denna lag genom att tillställa jord- och skogsbruksministeriet en preliminär budget och förslag till resultatmål för den tid under vilken statsunderstödet skall användas.

Jord- och skogsbruksministeriet övervakar skogscentralernas och utvecklingscentralens användning av medel. För verkställande av övervakningen skall skogscentralerna och utvecklingscentralen lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och utredningar som ministeriet ber om.

Andra statliga medel än sådana som skogscentralerna och utvecklingscentralen beviljats för sin verksamhet skall hållas åtskilda från skogscentralernas och utvecklingscentralens övriga medel på ett konto i statens betalningsrörelsebank som får användas av skogscentralerna och utvecklingscentralen. Medel får tas ut från kontot endast i den takt de används för sitt ändamål.

I fråga om förvaltningen och redovisningen av andra medel än sådana som skogcentralerna och utvecklingscentralen har beviljats för sin verksamhet skall iakttas vad som i förordningen om statsbudgeten (1243/1992) bestäms om redogörare. Jord- och skogsbruksministeriet kan dock utfärda närmare administrativa föreskrifter om den redovisning som avses i 52 § i förordningen och som skogscentralerna och utvecklingscentralen tillställer jord- och skogsbruksministeriet.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen tar ut avgifter för sina prestationer. I fråga om de allmänna grunderna för när prestationer är avgiftsbelagda, för avgifternas storlek och för bestämmande av avgifterna och i fråga om behörighet att besluta om avgifter samt sökande av ändring i en avgift iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . (22.12.2005/1177)

Med avvikelse från lagen om grunderna för avgifter till staten kan avgifterna för prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder nedsättas, om det är ändamålsenligt med tanke på skogsbrukets främjande eller regionala omständigheter eller av andra särskilda skäl. Till nedsättningen av avgifter kan användas det statsbidrag som i statsbudgeten anvisats skogscentralerna och utvecklingscentralen och deras övriga inkomster.

Närmare bestämmelser om när skogscentralernas och utvecklingscentralens prestationer är avgiftsbelagda utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (22.12.2005/1177)

Beträffande skogsentralernas och utvecklingscentralens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller i tillämpliga delar bokföringslagen (655/73) .

Revisionen omfattar skogscentralerna och utvecklingscentralens bokföring, bokslut och förvaltning under räkenskapsperioden. För revisionen skall skogscentralerna och utvecklingscentralen ha minst en revisor som är av Centralhandelskammaren, av en handelskammare eller av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin godkänd revisor eller revisionssammanslutning. Revisorn förordnas av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder.

Om revisorns uppgifter, rättigheter, skyldigheter, oberoende och om innehållet i revisionen samt om övriga behövliga frågor som gäller bokföringsskyldigheten, revisorn och revisionen stadgas närmare genom förordning.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen står under statsrevisorernas och statens revisionsverks tillsyn och granskning.

Skogscentralerna och utvecklingscentralen kan grunda fonder för ordnande av pensionsskydd för de anställda och deras anhöriga. I fonderna kan även andra arbetsgivare inom skogsbruket vara med.

Jord- och skogsbruksministeriet fastställer grunderna för de pensionsförmåner som skall betalas ur de i 1 mom. avsedda fonderna på framställning av fondmedlemmarna.

Inom varje skogscentrals verksamhetsområde finns en synenämnd, som utför de uppgifter som genom lag eller förordning särskilt stadgas för den.

Synenämnden har en ordförande och en vice ordförande samt behövligt antal medlemmar som företräder respektive skogscentral och skogsägarna.

Synenämnden arbetar med tre medlemmar så att ordföranden eller vice ordföranden samt en medlem som företräder skogscentralen och en medlem som företräder skogsägarna är närvarande. Medlemmarna i synenämnden handlar under tjänsteansvar. Skogsägaren har rätt att vara närvarande vid syneförrättningen.

Om synenämndens verksamhet samt om valet av och behörighetsvillkoren för medlemmarna stadgas närmare genom förordning.

Om de hos utvecklingscentralen anställdas samt revisorns skyldighet att iaktta sekretess gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 23 och 24 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996.

Genom denna lag upphävs lagen den 8 februari 1991 om skogscentraler och skogsnämnder (265/91) .

När denna lag träder i kraft sammanslås Metsäkeskus Tapio och Skogscentralen Skogskultur till Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, som fortsätter deras verksamhet enligt denna lag. På Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio övergår de sammangående organisationernas alla tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, liksom även de därav härrörande eller övriga rättigheterna och skyldigheterna. Handläggningen av de vid Metsäkeskus Tapio och Skogscentralen Skogskultur anhängiga förvaltningsärenden som grundar sig på författningar övergår på jord- och skogsbruksministeriet när denna lag träder i kraft.

När denna lag träder i kraft ombildas skogsnämnderna till skogscentraler, som fortsätter deras verksamhet så som statsrådet bestämmer genom beslut. På skogscentralerna övergår skogsnämndernas alla tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, liksom även de därav härrörande eller övriga rättigheterna och skyldigheterna så som statsrådet bestämmer. På skogscentralerna övergår också de vid skogsnämnderna anhängiga förvaltningsärendena så som statsrådet bestämmer.

När denna lag träder i kraft övergår personalen vid Metsäkeskus Tapio och Skogscentralen Skogskultur till Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio samt personalen vid skogsnämnderna till skogscentralerna med sina tidigare förmåner och skyldigheter, frånsett tjänsteställning och uppgifter, om inte något annat följer av produktionsorsaker eller ekonomiska skäl. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om placeringen av skogsnämndernas personal vid skogscentralerna.

Vad som annars stadgas om skogsnämnder gäller efter att denna lag trätt i kraft skogscentralerna.

När skogscentralernas och utvecklingscentralens direktioner tillsätts och revisorerna förordnas första gången upphör deras mandatperiod vid utgången av 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.