- Ämnesord
- Utlänning
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Inrikesministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1994/142/ajantasa/2002-02-21/swe
På föredragning av inrikesministern stadgas med stöd av utlänningslagen av den 22 februari 1991 (378/91) :
1 § Pass
I det pass som krävs av en utlänning skall finnas hans namn och övriga uppgifter som behövs för fastställande av hans identitet samt uppgift om hur länge passet är i kraft, vem som har utfärdat det och var det har utfärdats. I passet skall dessutom finnas ett fotografi på vilket passinnehavaren utan svårighet kan kännas igen.
En utlännings make och barn som inte har fyllt 16 år och som reser tillsammans med passinnehavaren kan använda utlänningens pass, om deras namn samt makens fotografi finns i det.
Om passets giltighetsområde inte finns angivet i passet, skall det anses att Finland hör till detta område.
En utlänning skall vid inresa och utresa på uppmaning visa sitt pass för passkontrollören.
2 § Dokument som ersätter pass
I stället för pass kan ett identitetsbevis godkännas, om det till sina väsentliga delar uppfyller kraven på pass. Utrikesministeriet beslutar om godkännande efter att ha hört inrikesministeriet.
Av särskilda skäl kan i enstaka fall såsom tillfälligt pass godkännas även ett identitetsbevis eller ett motsvarande dokument som inte uppfyller kraven på pass. Anvisningar om godkännande meddelas av inrikesministeriet.
3 § Sällskapspass
Såsom pass för en grupp av utlänningar som reser tillsammans godkänns ett sällskapspass, av vilket skall framgå namnen på deltagarna i resan och deras födelsedatum. I ett sällskapspass får endast medborgare i den stat som har utfärdat passet finnas antecknade.
Reseledaren skall ha ett personligt pass. Var och en som finns antecknad i sällskapspasset skall ha ett identitetsbevis som har utfärdats av en myndighet i hans hemland, förutom då det i sällskapspasset finns fotografier av deltagarna som styrkts med myndighetens stämpel.
Vid inresa och utresa skall på uppmaning en förteckning över dem som reser på sällskapspasset lämnas till passkontrollören. Av förteckningen skall framgå namnen på deltagarna i resan och deras födelsedatum.
4 § Främlingspass och anteckningar i det
Ett främlingspass kan utfärdas för högst tio år. Ansökan om främlingspass skall göras på en blankett som är avsedd för ändamålet.
En utlänning får uppehålla sig i Finland med giltigt främlingspass endast om passet innehåller ett giltigt uppehållstillstånd
Utlänningsverket kan begränsa användningen av ett främlingspass genom anteckningar i det. (17.2.1995/222)
5 § Resedokument för flykting
En flykting ges ett dokument som nämns i artikel 28 i konvention angående flyktingars rättsliga ställing (FördrS 77/68). Ett resedokument för flykting kan utfärdas för högst tio år. Ansökan om resedokument för flykting skall göras på en blankett som är avsedd för ändamålet.
6 § Tillfälligt omhändertagande av pass
En utlännings pass kan, utöver vad som nämns i 45 § 2 mom. utlänningslagen (378/1991) , tillfälligt omhändertas av utlänningsverket, passkontrollören, polisen eller en finsk beskickning
för behandling av ett ärende som gäller visering, arbetstillstånd, uppehållstillstånd, främlingspass eller resedokument,
för behandling av asylansökan,
för övervakning av utresa ur landet,
för beredning och verkställighet av utvisning eller avvisning av utlänningen,
då detta förutsätts av andra särskilt viktiga skäl.
Intyg skall utfärdas över att passet har omhändertagits tillfälligt.
7 § Tillståndsförfarande och anteckning av tillstånden
Ansökan om visum, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd skall göras på blanketter för ändamålet. Till ansökan skall fogas behövliga utredningar. Det första uppehållstillståndet och det första arbetstillståndet skall sökas i det land där sökanden bor stadigvarande. Om det med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller arbetets natur är oskäligt att kräva att tillståndet söks i det land där han bor stadigvarande, får tillstånd sökas också i det land där han uppehåller sig lagligen.
Ansökan om tillstånd skall utomlands ges in till en finsk beskickning. En utlänning som uppehåller sig i Finland skall lämna in sin ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd till polisen på den ort där han vistas.
Om ansökan om uppehållstillstånd begärs vid behov utlåtande som gäller tidigare uppehållstillstånd.
Visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd antecknas i utlänningens pass eller i ett separat dokument. Visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd som beviljats gemensamt för utlänningar som reser tillsammans antecknas i en särskild förteckning.
En utlänning som har fått ett nytt pass skall för att bevara sin rätt i detta låta utan dröjsmål göra den tillståndsanteckning som fanns i det tidigare passet.
8 § (22.4.1999/538)Ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband
En sådan ansökan om uppehållstillstånd som med stöd av 18 c § utlänningslagen görs utomlands skall lämnas till en finsk beskickning. Beskickningen skickar ansökningshandlingarna jämte sitt utlåtande till utlänningsverket för avgörande av ärendet. Om en sådan familjemedlem som avses i 18 b eller 18 c § utlänningslagen och som lagligen vistas i Finland skall höras personligen, skickar utlänningsverket handlingarna till den lokala polisen, som hör familjemedlemmen och därefter skickar handlingarna jämte sitt utlåtande till utlänningsverket. I övriga fall hör utlänningsverket den person som befinner sig i Finland skriftligen.
Om en familjemedlem som lagligen vistas i Finland vill göra ärendet anhängigt i enlighet med 18 d § 1 mom. utlänningslagen, skall han eller hon lämna en ansökan om uppehållstillstånd för sin familjemedlem till den lokala polisen, som skickar handlingarna jämte sitt utlåtande till utlänningsverket. Utlänningsverket kan begära att beskickningen hör sökanden utomlands.
För delgivning av beslutet underrättar utlänningsverket den lokala polisen om beslutet och för delgivning av beslutet utomlands den finska beskickningen. Utlänningsverket underrättar även den sociala myndigheten i vederbörande kommun, i de fall då sökanden har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller behov av skydd.
8 a § (22.4.1999/538)Utlåtanden om ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband
Utlänningsverket eller den lokala polisen kan begära utlåtande om en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband av den sociala myndigheten på hemorten för den familjemedlem som lagligen vistas i Finland. Utlåtande kan begäras om de sociala förhållandena eller hälsotillståndet för den familjemedlem som vistas i Finland, om han eller hon är en minderårig som kommit till Finland utan vårdnadshavare eller om sökanden är en familjemedlem som inte hör till kärnfamiljen eller om det finns andra vägande skäl att begära utlåtande.
8 b § (22.4.1999/538)Utredning om familjemedlemmens utkomst
En person som med stöd av 18 c § 2 eller 4 mom. utlänningslagen ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeband skall förete en utredning som visar att hans eller hennes utkomst i Finland tryggas av personen själv eller hans eller hennes familjemedlem som vistas i Finland. Utlänningsverket kan begära att sökanden lämnar in en utredning, såsom ett av arbetsgivaren utfärdat intyg över den i Finland bosatta familjemedlemmens arbetsförhållande eller lön eller ett beskattningsintyg över dennes beskattningsbara inkomst och förmögenhet, om det har uppgetts att den i Finland bosatta familjemedlemmen sörjer för sökandens utkomst.
8 c § (4.2.2000/115)Blanketter i samband med DNA-analyser och fastställande av provgivarens identitet
Före DNA-analysen ges den som skall undergå analysen en broschyr om DNA-analysen. Den som skall undergå analysen ger sitt samtycke skriftligen på en blankett. Av blanketten skall framgå vem som ger sitt samtycke, provtagningssättet och de personer vilkas familjeband är föremål för den utredning som samtycket gäller.
För tagning av prov som behövs för DNA-testet ifylls en remissblankett för varje person som undergår analys. Av blanketten skall framgå vem som begär analysen, vem som ger provet, frågeställningen gällande släktskapen samt namnen på alla de personer som kommer att ge prov för DNA-analysen i fråga.
Av remissblanketten och det utlåtande som ges på basis av DNA-analysen skall framgå vem som tagit provet för testet, var och när provet har tagits samt på vilket sätt provgivarens identitet har fastställts.
9 § (22.4.1999/538)Visum
Den som beviljar ett visum skall i visumet göra en sådan anteckning som beskriver syftet med vistelsen i enlighet med den tabell som utgör bilaga till denna förordning. Ett visum som antecknats i ett pass som är gemensamt för flera familjemedlemmar gäller inte utan särskild anteckning make och barn.
10 § Gemensamt visum och gruppvisum
Ett engångsvisum kan beviljas som gemensamt visum för flera inresande om syftet med inresan är att de tillsammans skall delta i ett konst-, vetenskaps- eller sportevenemang samt sjömän som tillsammans reser till eller från ett fartyg som är i Finland.
En finsk beskickning som av utrikesministeriet har fått särskilt tillstånd därtill, kan bevilja personer som i turistsyfte reser in i och ut ur landet ett engångsvisum som gruppvisum.
Det visum som avses i 1 och 2 mom. kan beviljas för minst fem och högst femtio personer förutsatt att de har en på förhand angiven reseledare.
11 § Viseringsfrihet
Visum krävs inte av en medborgare i en stat med vilken Finland har ingått avtal om viseringsfrihet, om han anländer till Finland för turism eller någon därmed jämförbar kortvarig vistelse och om hans vistelse i landet inte överskrider den tid som nämns i avtalet.
Av innehavaren av ett giltigt främlingspass som utfärdats av en dansk, isländsk, norsk eller svensk myndighet krävs inte visum, om hans vistelse i landet inte överstiger tre månader och om passet berättigar honom att återvända till det land som har beviljat det.
Om viseringsfrihet för innehavaren av ett resedokument för flykting stadgas i den europeiska överenskommelsen om avskaffande av viseringstvång för flyktingar (FördrS 36/90).
Innehavaren av ett engångsvisum får under dess giltighetstid utan nytt visum återvända till Finland efter en resa i Norden.
12 § Passkontrollörens rätt att bevilja visum
Passkontrollören kan enligt inrikesministeriets anvisningar bevilja genomresevisum, engångsvisum eller gemensamt visum. När beviljande av visum prövas skall rekommendationsbrev av en finsk honorär konsul som utrikesministeriet har beviljat rätt att utfärda rekommendationsbrev beaktas.
Passkontrollören har rätt att bevilja visum om
det är fråga om en affärs- eller kongressresa eller om inresan är av betydelse för Finland,
en avvisning vore oskälig med hänsyn till utlänningens eget eller någon honom närståendes hälsotillstånd, eller om
en avvisning vore oskälig av någon annan orsak som kan jämföras med dem som anges ovan.
13 § Beräkning av tiden för vistelsen i landet
Tiden för utlänningens vistelse i landet beräknas från den inresedag som antecknats i passet. Om det inte finns någon anteckning om inresedagen i passet och ingen annan tillförlitlig uppgift om inresetidpunkten finns att tillgå beräknas tiden för vistelsen i landet från den dag då de myndigheter som avses i 73 § utlänningslagen har konstaterat att utlänningen finns i landet.
Vid beräkningen av den viseringsfria tiden beaktas såsom avdrag den tid under de senaste sex månaderna som personen vistats i Finland, Island, Norge, Danmark och Sverige.
14 § Tidsbegränsat uppehållstillstånd
Finska beskickningar kan endast bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas gemensamt för personer som har för avsikt att tillsammans resa in i och ut ur landet och som får arbetstillstånd enligt 16 § 1 mom.
Den som beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd skall i uppehållstillståndet göra en sådan anteckning som beskriver syftet med vistelsen i enlighet med den tabell som utgör bilaga till denna förordning. (22.4.1999/538)
4 mom. har upphävts genom L 22.4.1999/538 (22.4.1999/538)
En finsk beskickning eller den lokala polisen kan överföra ett tidsbegränsat uppehållstillstånd till ett nytt pass om tillståndet inte har upphört att gälla.
15 § Permanent uppehållstillstånd
Permanent uppehållstillstånd beviljas inte, om grunden för utlänningens uppehåll är
studier, erhållande av utbildning eller praktik,
arbete som hänför sig till ett tidsbegränsat projekt eller arbete för vilket arbetstillstånd enligt arbetsministeriets beslut beviljas endast för viss tid,
arbete som han utför i egenskap av arbetstagare som är utsänd av en utländsk arbetsgivare,
tjänstgöring i en internationell organisation i uppgifter som ansluter sig till främjandet av organisationens syften,
tjänstgöring i ett religiöst eller ideellt samfund, då arbetet hänför sig till strävandena inom religions- eller idériktningen i fråga,
anställning som spelare eller tränare i en idrottsförening eller dess bakgrundsorganisation,
arbete i en uppgift eller befattning för vilken enligt 18 § 2 mom. 3-5 punkten eller 18 § 3 mom. inte krävs arbetstillstånd, eller
annat kortvarigt besök.
Om grunden för en utlännings vistelse blir permanent, kan han beviljas permanent uppehållstillstånd två år efter det att han på denna nya grund har fått uppehållstillstånd.
En finsk beskickning eller den lokala polisen kan överföra ett permanent tillstånd till ett nytt pass om tillståndet inte har upphört att gälla.
16 § Arbetstillstånd och undantag som gäller dess giltighetstid
Arbetstillstånd kan beviljas gemensamt för personer som tillsammans utför ett arbete. Till ansökan om arbetstillstånd skall då fogas personuppgifter för gruppens medlemmar.
Arbetstillstånd kan beviljas för kortare tid än ett år på ansökan eller då det är fråga om
ett tillfälligt ökat behov av arbetskraft vid ett enskilt företag eller ett tidsbegränsat projekt,
ett säsongartat arbete eller
ett arbete för vilket arbetstillstånd enligt arbetsministeriets beslut beviljas endast för viss tid.
3 mom. har upphävts genom L 22.4.1999/538 (22.4.1999/538)
17 § Begränsningar i arbetstillstånd
Den bransch för vilken ett arbetstillstånd beviljas fastställs enligt arbetsministeriets gällande yrkesklassficering. Ett arbetstillstånd kan beviljas också för flera branscher. Arbetsministeriet meddelar närmare föreskrifter om saken.
Ett arbetstillstånd kan begränsas så att det gäller en bestämd arbetsplats eller en bestämd arbetsgivare, då det är fråga om
en arbetstagare som utsänts av en utländsk arbetsgivare hos vilken han är anställd,
ett arbete som hänför sig till ett tillfälligt ökat behov av arbetskraft vid ett enskilt företag eller till ett tidsbegränsat projekt, eller
annat arbete som till sin natur eller på basis av andra särskilda skäl är sådant att arbetstillstånd för branschen enligt arbetsministeriets beslut inte kan beviljas.
Ett arbetstillstånd som gäller en viss bransch kan på basis av arbetets natur begränsas ytterligare så som arbetsministeriet beslutar.
Vederbörande ministerium meddelar anvisningar om anteckningar i arbetstillstånd. (22.4.1999/538)
18 § Utlänningar som är befriade från skyldigheten att ha arbetstillstånd
I samband med uppehållstillstånd som beviljas en utlänning som är befriad från skyldigheten att ha arbetstillstånd enligt 25 § 1 mom. utlänningslagen skall uppgift om befrielsen antecknas.
Förutom de utlänningar som nämns i 25 § utlänningslagen krävs inte arbetstillstånd av en utlänning som
idkar en näring,
idkar gårdsbruk på en lägenhet till vars ägande eller besittning han har förvärvat rätt enligt vad som bestäms särskilt,
utför arbete på grund av vilket utrikesministeriet har beviljat uppehållstillstånd,
är sjöman och har anställts på ett finskt fartyg någon annanstans än i Finland, om det fartyg på vilket han tjänstgör huvudsakligen går i trafik mellan utländska hamnar, eller
fullgör uppgifter vilka hänför sig till bilateralt eller multilateralt samarbete mellan stater.
Arbetsministeriet meddelar närmare föreskrifter om när arbetstillstånd inte krävs av en utlänning som
arbetar för en utländsk arbetsgivares räkning i Finland,
tillfälligt verkar som gästföreläsare, lärare eller den som på annat sätt utför eller utarbetar en skriftlig eller muntlig framställning, som utövande konstnär eller som idrottsman eller
deltar i ett officiellt eller av organisationer anordnat internationellt program för utbyte av stipendiater, studenter eller ungdomar.
19 § Utlåtande om arbetstillstånd
Om en arbetsgivare, entreprenad- eller underentreprenadgivare eller den som låter utföra arbete ämnar ta en arbetstagare från utlandet i sin tjänst, låta utföra entreprenad- eller underentreprenadarbete med arbetskraft från utlandet eller låta utföra uthyrningsarbete med arbetskraft från utlandet som ett utländskt företag ställt till förfogande, skall han inhämta utlåtande av arbetskraftsbyrån om den planerade användningen av utländsk arbetskraft. Begäran om utlåtande skall göras på en fastställd blankett och därav skall framgå arbetsuppgiften, dess varaktighet samt löne- och arbetsvillkor och en motivering för användningen av utländsk arbetskraft.
Det utlåtande som arbetskraftsbyrån avger är arbetsmyndighetens ståndpunkt enligt 26 § 1 mom. lagen om ändring av utlänningslagen till den finska beskickning som beviljar arbetstillstånd. Utlåtandet skall företes vid den finska beskickningen i samband med ansökan om arbetstillstånd.
Arbetsministeriet meddelar efter att ha hört utrikesministeriet närmare anvisningar om inhämtande av utlåtande och om när utlåtande inte behövs.
20 § Beviljande av arbetstillstånd i Finland
Arbetskraftsbyrån avger utlåtande om ansökan om arbetstillstånd till utlänningsverket eller den lokala polisen om utlänningen också ansöker om uppehållstillstånd. Utlåtande om arbetstillstånd begärs inte om sökanden inte beviljas uppehållstillstånd. (22.4.1999/538)
Arbetsministeriet meddelar närmare föreskrifter om när personer som beviljats uppehållstillstånd på andra grunder än arbetstillståndsprövning kan beviljas arbetstillstånd utan att utlåtande begärs av arbetskraftsbyrån. (22.4.1999/538)
Den som ansöker om arbetstillstånd skall lämna en utredning om arbetsplatsen på ett intyg som arbetsgivaren, entreprenad- eller underentreprenadgivaren eller den som låter utföra arbete, har gjort upp på en fastställd blankett. Av intyget skall framgå arbetsuppgiften, dess varaktighet samt löne- och arbetsvillkoren och en motivering för användningen av utländsk arbetskraft.
21 § Utredningar för arbetstillstånd
De utredningar som avses i 28 § utlänningslagen skall fogas till ansökan om arbetstillstånd i den omfattning som arbetskraftsbyrån förutsätter i varje enskilt fall förutom när utredningarna enligt arbetsministeriets anvisningar inte behövs.
22 § Arbetsgivarens skyldigheter
Den försäkran som avses i 29 § 2 mom. utlänningslagen skall ges i den begäran om utlåtande om användning av utländsk arbetskraft som avses ovan i 19 § och i det intyg som avses i 20 §.
23 § (22.4.1999/538)Utredning och prövning av ett ärende i vissa fall
Vid utredningen av förutsättningarna för en utlännings inresa till eller vistelse i landet eller beviljande av arbetstillstånd eller vid beredningen av avvisning eller utvisning utför polisen vid behov en prövning. Polisen kan utföra en prövning även vid en finsk beskickning i enlighet med vad vederbörande ministerier särskilt avtalar.
Om prövning som med stöd av utlänningslagen utförs av gränsbevakningsväsendet bestäms i 47 § lagen om gränsbevakningsväsendet (320/1999) .
Utlänningsverket kan utreda förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd med stöd av 18 a eller 18 c § utlänningslagen vid en finsk beskickning i enlighet med vad vederbörande ministerier särskilt avtalar.
24 § Genomresande
För genomresa via internationellt flygplatsområde skall en utlänning som är medborgare i en stat som nämns i bilaga 2 till denna förordning ha visum för flygplatstransitering om inte något annat föreskrivs av vederbörande ministerium. Av andra utlänningar krävs inte ett sådant visum för genomresa. (22.4.1999/538)
För genomresa via internationellt område i hamnar krävs inte visum av utlänningar. (19.6.1997/607)
Av särskilda skäl kan utlänningsverket eller, enligt inrikesministeriets anvisningar, polisen eller passkontrollören på inresestället godkänna även någon annan vistelseplats för genomresande. (17.2.1995/222)
25 § Trafikidkares anmälnings- och övervaknings- skyldighet
Befälhavaren på ett fartyg eller luftfartyg som anländer till Finland eller trafikidkaren eller dennes representant i något annat trafikmedel skall ge polisen eller passkontrollören på inresestället uppgifter om personalen på trafikmedlet, passagerarna och andra som finns ombord. Polisen eller passkontrollören skall på begäran även tillställas en manskaps- och passagerarförteckning. Befälhavaren eller trafikidkarens representant skall se till att ingen utan myndighetens samtycke går i land som inte har rätt till det.
26 § Stadganden om kryssningsdeltagare
Den som deltar i en kryssning ombord på ett passagerarfartyg som är besiktat för persontrafik får gå i land utan pass och visum när fartyget är i Finland. Till passkontrollören skall innan passagerarna går i land ges en passagerarförteckning som befälhavaren har styrkt.
En kryssningsdeltagare skall återvända till fartyget innan det avgår till annan ort.
Med kryssning avses i denna förordning en sjöresa, under vilken fartyget, som inte är i reguljär linjetrafik, besöker en hamn i Finland och dessutom minst två hamnar i utlandet. Kryssningsfartyget får inte ta eller lämna av passagerare i Finland.
27 § Personalen på fartyg och luftfartyg
En sjöman som innehar en sådan nationell identitetshandling som avses i konventionen angående nationella identitetshandlingar för sjömän (FördrS 64/70) har rätt att gå i land utan pass och visum under den tid fartyget, på vilket han tjänstgör, normalt ligger i hamn, om inte polisen eller passkontrollören av särskilda skäl anser att det föreligger hinder för detta. Sjömannen skall återvända till fartyget innan det avgår till annan ort.
Stadgandena och föreskrifterna om pass och visum tillämpas inte på den som hör till personalen på ett luftfartyg, när han anländer till eller beger sig från Finland på flygresor som hör till hans normala uppgifter. Han skall dock ha ett identitetsbevis som försetts med fotografi och som utfärdats av en luftfartsmyndighet i hans hemland.
28 § Mönstring
Fartygsbefälhavaren skall på förhand underrätta polisen på mönstringsorten om mönstring av en utländsk sjöman.
En utländsk sjöman som ämnar lämna ett fartyg betraktas som en utlänning som reser in i landet. En utländsk sjöman som har mönstrat på i Finland betraktas som en utlänning som reser ut ur Finland.
Fartygsbefälhavaren skall utan dröjsmål underrätta sjöfartsstyrelsen och passkontrollmyndigheten om att en utländsk sjömans arbetsförhållande har börjat eller slutat.
29 § Meddelanden
Den myndighet som har tagit emot en asylansökan skall omedelbart underrätta utlänningsverket och utrikesministeriet om en mottagen asylansökan. (17.2.1995/222)
En finsk beskickning, passkontrollören och polisen skall underrätta utlänningsverket om visum och uppehållstillstånd som de har beviljat så som närmare bestäms. Passkontrollören och polisen skall dessutom underrätta utlänningsverket då de avvisat utlänningar och om andra sådana omständigheter som de har fått kännedom om och som kan påverka utlänningars inresa till och utresa ur landet, deras vistelse och arbete samt deras naturalisation i Finland. (17.2.1995/222)
En finsk beskickning och polisen skall underrätta arbetsmyndigheten om arbetstillstånd som de har beviljat samt om omständigheter som kan ha betydelse med tanke på utlänningens arbete.
Befolkningsregistercentralen skall meddela polisen om sådana ändringar i registret som gäller utlänningen som uppehåller sig i Finland.
Fångvårdsmyndigheterna skall underrätta utlänningsverket om att en utlänning har intagits i fängelse. Utlänningsverket skall också i god tid meddelas om att en utlänning friges samt att en utlänning sänds till någon annan stat eller från en sådan till Finland för att avtjäna sitt straff. (17.2.1995/222)
30 § Stämplar och blanketter
Utrikesministeriet fastställer modeller för de stämplar och blanketter som i finska beskickningar skall användas i ärenden enligt utlänningslagen och denna förordning.
Inrikesministeriet fastställer, efter att ha hört respektive ministerium, modeller för övriga stämplar och blanketter som skall användas i ärenden enligt utlänningslagen och denna förordning samt meddelar polisen och passkontrollörerna anvisningar om de anteckningar som skall göras i passet.
31 § Användning av främmande språk
Såsom sådan delgivning av beslut som avses i 68 § utlänningslagen anses tolkning av beslutet till utlänningens modersmål eller till ett språk som utlänningen skäligen kan antas förstå.
32 § Delgivning och verkställighet
Polisen på utlänningens vistelseort eller passkontrollören på utreseorten verkställer delgivningen och sköter verkställigheten av beslut som har fattats med stöd av utlänningslagen.
Utomlands kan en finsk beskickning verkställa delgivningen av beslut som har fattats med stöd av utlänningslagen och som gäller ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband. Om beslutet är positivt, antecknar beskickningen uppehållstillståndet på sökandens resedokument. (22.4.1999/538)
33 § (19.12.1997/1270)
33 § har upphävts genom L 19.12.1997/1270 .
34 § Närmare föreskrifter och anvisningar (22.4.1999/538)
Inrikesministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av denna förordning på sitt förvaltningsområde efter att ha hört respektive ministerium.
Utrikesministeriet meddelar de finska beskickningarna föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av förordningen.
Arbetsministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av denna förordning till den del den gäller sådant avgivande av utlåtande om ansökan om arbetstillstånd som ankommer på arbetsmyndigheterna. Arbetsministeriet meddelar närmare föreskrifter om den arbetsmyndighet som övervakar bestämmelserna om arbete i utlänningslagen. (22.4.1999/538)
35 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1994.
Genom denna förordning upphävs utlänningsförordningen av den 1 mars 1991 (449/91) jämte ändringar.
Bilaga 1 (21.2.2002/131)
BOKSTAV- OCH SIFFERKOMBINATION SOM BETECKNAR VISTELSENS NATUR (STATUS) I UPPEHÅLLSTILLSTÅND OCH VISUM
GRUPP A
Till denna grupp hör personer som beviljats tillstånd till vistelse av permanent karaktär i landet. Efter att en sådan person har vistats i landet två år utan avbrott med status A kan han eller hon beviljas permanent uppehållstillstånd.
A.1 Uppehållstillståndet har beviljats på grund av finsk härkomst eller något annat band till Finland.
A.2 Uppehållstillståndet har beviljats på grund av ett sådant behov av yrkeskunnig arbetskraft som uppskattas bli långvarigt.
A.3 Personen har beviljats asyl (UtlL 30 §), uppehållstillstånd på grund av behov av skydd (UtlL 31 §), uppehållstillstånd inom ramen för flyktingkvoten eller uppehållstillstånd på grund av andra vägande humanitära skäl (UtlL 18 § 1 mom. 4 punkten).
A.4 Andra än ovan avsedda personer vars vistelse i landet är av permanent karaktär.
A.5 En familjemedlem till en person som hör till grupp A eller till en finsk medborgare då uppehållstillståndet har beviljats enbart på grund av att hans eller hennes familjemedlem vistas i landet.
GRUPP B
Till denna grupp hör personer som beviljats tillstånd till tidsbegränsad vistelse. På grund av syftet med vistelsen beviljas de inte permanent uppehållstillstånd efter att ha vistats i landet två år utan avbrott med ett tillstånd med status B.
B.1 Uppehållstillståndet har beviljats för arbete, näringsidkande eller yrkesutövning.
Arbetstagare samt näringsidkare och yrkesutövare som har vistats i landet två år utan avbrott med ett tillstånd med status B.1 överförs till grupp A.2 om näringsverksamheten, yrkesutövningen eller arbetet fortsätter.
B.2 Uppehållstillståndet har beviljats för studier.
B.3 Personen vistas eller arbetar tillfälligt i landet.
B.4 En familjemedlem till en person som hör till grupp B då uppehållstillståndet har beviljats enbart på grund av att hans eller hennes familjemedlem vistas i landet.
B.5 Uppehållstillstånd har beviljats på grund av tillfälligt skydd (34 e § UtlL).
GRUPP D
Till denna grupp hör personer som inte kan sändas tillbaka till sitt hemland tillfälligt. På grund av syftet med vistelsen beviljas de inte permanent uppehållstillstånd efter att ha vistats i landet två år utan avbrott med ett tillstånd med status D.
D.1 Uppehållstillståndet har beviljats för tidsbegränsad vistelse i landet, eftersom personen inte kan avvisas eller utvisas på grund av situationen i hem- eller vistelsestaten eller på grund av att myndigheterna i staten i fråga förhåller sig negativt till att ta emot honom eller henne.
Om förutsättningar för beviljande av uppehållstillstånd alltjämt föreligger efter att personen har vistats i landet två år utan avbrott, kan ett nytt uppehållstillstånd med status A.4 beviljas.
D.2 En familjemedlem till en person som hör till denna grupp då uppehållstillståndet har beviljats enbart på grund av att hans eller hennes familjemedlem vistas i landet. Denna status används enbart för familjemedlemmar som redan vistas i landet.
GRUPP F
Till denna grupp hör personer som har anlänt till landet för att vistas här en kort tid (högst tre månader) och som har beviljats visum.
F.1 Turister.
F.2 Representanter för affärsliv, kultur, vetenskap och konst.
F.3 Deltagare i internationella sammankomster.
F.4 Personer som deltar i inträdesförhör till läroinrättningar.
F.5 Personer som med stöd av 18 § utlänningsförordningen eller arbetsministeriets föreskrift M 1/96 är befriade från skyldigheten att ha arbetstillstånd.
F.6 Andra personer som kommer till landet för högst tre månader.
Ikraftträdelsestadganden
17.2.1995/222:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1995.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
5.1.1996/1:
Denna förordning träder i kraft den 15 januari 1996.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
19.6.1997/607:
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Gemensam åtgärd 96/197/RIF; EGT nr L 63, 13.3.1996
19.12.1997/1270:
RP 206/1997 , FvUB 23/1997, RSv 203/1997
22.4.1999/538:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
4.2.2000/115:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2000.
21.2.2002/131:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2002.