1415/1994

Utanför Finlands ekonomiska zon får åtgärder som kan orsaka förorening av havet inte vidtas på finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg. Finska medborgare eller finländska samfund får inte heller i övrigt till havs utanför Finlands ekonomiska zon vidta åtgärder som kan orsaka förorening av havet. (26.11.2004/1060)

Som åtgärder som kan orsaka förorening av havet anses verksamhet som leder till att i havet antingen direkt eller indirekt kommer ut ämnen eller energi som kan medföra risk för människans hälsa, skada levande naturtillgångar eller livet i havet, utgöra hinder för fiske eller annat berättigat nyttjande av havet, försämra möjligheterna att använda havet, minska trivsamheten eller orsaka därmed jämförbar menlig följd.

Utanför Finlands ekonomiska zon får finska medborgare eller finländska samfund dock vidta åtgärder vars verkningar begränsar sig till en annan stats territorialvatten eller ekonomiska zon, om en myndighet i respektive stat har beviljat tillstånd till detta. Detsamma gäller verksamhet på finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg utanför Finlands ekonomiska zon. Åtgärderna får inte strida mot internationella fördrag som är förpliktande för Finland eller mot vad som föreskrivs i denna lag. (26.11.2004/1060)

Utöver vad som föreskrivs i 1 § tillämpas denna lag även på annat skydd av havet utanför Finlands ekonomiska zon. (26.11.2004/1060)

Bestämmelser om skydd av havet inom Finlands territorium och i Finlands ekonomiska zon finns i miljöskyddslagen (527/2014) . (27.6.2014/552)

Denna lag tillämpas inte på förebyggande av miljöförorening som orsakas av ordinarie drift av fartyg eller på sådana åtgärder i samband med bekämpning av oljeskador eller fartygskemikalieolyckor om vilka det föreskrivs särskilt i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) och lagen om bekämpning av oljeskador (1673/2009) . (29.12.2009/1675)

3 § har upphävts genom L 26.11.2004/1060 .

I denna lag avses med

Utöver vad som stadgas i denna lag gäller vad som bestäms i sådana internationella fördrag om skydd av haven som är förpliktande för Finland.

Genom statsrådsbeslut kan närmare bestämmelser utfärdas om uppfyllandet av de förpliktelser som ingår i fördragen och faller inom tillämpningsområdet för denna lag.

I tillstånd som ges med stöd av denna lag skall beaktas den ur miljösynvinkel bästa tillgängliga tekniken med tanke på skydd av havet mot förorening. Ur miljösynvinkel bästa tillgängliga teknik avser effektiva och långt avancerade tekniskt och ekonomiskt användbara produktions- och reningsmetoder jämte styr- och kontrollsystem samt andra funktionssätt vilka gör det möjligt att förebygga utsläpp som orsakar risk för miljöförorening eller vilka på det mest effektiva sättet minskar dem.

I 1 mom. avses sådan teknik som är allmänt tillgänglig och som inom ifrågavarande verksamhetsområde kan användas till kostnader som är skäliga med tanke på förebyggandet av den miljöförorening som verksamheten orsakar.

Utan hinder av 1 mom. skall tillstånd vid behov förvägras eller villkor för tillståndet ställas så som i övrigt avses i denna lag.

Genom statsrådsbeslut kan utfärdas närmare allmänna bestämmelser om tillämpningen av 1 mom.

Det är förbjudet att från finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg eller från fartyg eller luftfartyg som i Finland lastat avfall dumpa avfall eller andra ämnen i havet utanför Finlands ekonomiska zon. Dumpning av avfall från Finland är också annars förbjudet. Dessa förbud gäller dock inte i 9 § avsedd deponering av muddermassa i havet eller i 4 § i lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) avsedd geologisk lagring av koldioxid. (29.6.2012/418)

Avsiktlig sänkning i havet eller avsiktligt övergivande av finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg på havet utanför Finlands ekonomiska zon är förbjudet. Sänkning eller övergivande på stället av finska havstekniska enheter i en annan stats territorialvatten eller ekonomiska zon är dock tillåtet, om lagstiftningen i denna stat tillåter detta. En sådan åtgärd får dock inte strida mot ett internationellt fördrag som är förpliktande för Finland. (26.11.2004/1060)

Varken dumpningsförbudet i 1 och 2 mom. i denna paragraf eller föroreningsförbudet i 1 § tillämpas i nödlägen, om ett människoliv är hotat eller om säkerheten för ett fartyg, en havsteknisk enhet eller ett luftfartyg är hotad och om dumpning uppenbart är det enda sättet att avvärja hotet, eller om skadan på detta sätt blir så liten som möjligt. Dumpningen skall göras så att skadan för människan eller för livet i havet blir så liten som möjligt.

Det är förbjudet att bränna avfall på finländska fartyg eller havstekniska enheter utanför Finlands ekonomiska zon. Förbudet gäller också förbränning på andra fartyg av avfall som kommer från, transiterats genom eller lastats i Finland.

Muddermassa får inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral deponeras i havet utanför Finlands ekonomiska zon från finländska fartyg eller havstekniska enheter eller från fartyg lastade i Finland, om inte något annat följer av 4 mom. (26.11.2004/1060)

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av Finlands miljöcentral utfärdas för en bestämd tid, högst fem år. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas upp till behandling, och tillståndet kan återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna har förändrats väsentligt. Tillstånd får inte beviljas för verksamhet som strider mot 1 §. (17.2.1995/221)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om deponering av muddermassa och om förutsättningarna för deponeringen. Genom förordning av miljöministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om bedömningsgrunder och gränsvärden för skadliga ämnen som ingår i muddermassa. (26.11.2004/1060)

Om ett finländskt fartyg av myndigheterna i en annan stat har erhållit vederbörligt tillstånd att deponera muddermassa inom ett område som enligt internationell rätt står under ifrågavarande stats jurisdiktion, behövs tillstånd av finska myndigheter inte. En sådan åtgärd får dock inte strida mot ett för Finland förpliktande internationellt fördrag.

Om en i 1 mom. avsedd deponering av muddermassa utanför Finlands ekonomiska zon, eller verkningarna av den, också sträcker sig till Finlands ekonomiska zon eller territorialvatten, är Regionförvaltningsverket i Södra Finland tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar vad som därom bestäms i vattenlagen (264/1961) . (22.12.2009/1585)

Finska medborgare eller finländska samfund får inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral bygga konstruktioner i öppna havet utanför Finlands ekonomiska zon. Tillstånd får inte beviljas till verksamhet som strider mot 1 §. (26.11.2004/1060)

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av Finlands miljöcentral utfärdas för bestämd tid eller tills vidare. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas till behandling, och tillståndet kan återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna har förändrats väsentligt. Innan tillståndsärendet avgörs skall trafikministeriet höras. (17.2.1995/221)

Om en i 1 mom. avsedd konstruktion också sträcker sig till Finlands ekonomiska zon eller territorialvatten, är Regionförvaltningsverket i Södra Finland tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar vad som därom bestäms i vattenlagen. (22.12.2009/1585)

4 mom. har upphävts genom L 26.11.2004/1060 . (26.11.2004/1060)

För finländska fartyg eller havstekniska enheter skall utan hinder av 2 § 3 mom. tillstånd av Finlands miljöcentral inhämtas för prospektering efter och utvinning av olja eller gas och därmed förbundna aktiviteter och för annat nyttjande av havsbottnen utanför Finlands ekonomiska zon. Tillstånd behövs dock inte, om en myndighet i en annan stat har gett behörigt tillstånd för verksamheten inom ett område som enligt internationell rätt står under denna stats jurisdiktion. (26.11.2004/1060)

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av Finlands miljöcentral beviljas för en bestämd tid, högst fem år. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas upp till behandling och återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna har förändrats väsentligt. Tillstånd får inte beviljas för verksamhet som strider mot denna lag. (17.2.1995/221)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som skall framgå av ansökan om tillstånd. Genom förordning av miljöministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om kemikalier som används vid utforskning och nyttjande av havsbottnen. (26.11.2004/1060)

Om en i 1 mom. avsedd verksamhet utanför Finlands ekonomiska zon också sträcker sig till Finlands ekonomiska zon eller territorialvatten, är Regionförvaltningsverket i Södra Finland tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar vad som därom bestäms i miljöskyddslagen. (22.12.2009/1585)

Utöver vad som bestäms i 9–11 § ska Finlands miljöcentral i tillståndsprövningen i tillämpliga delar ta hänsyn till de omständigheter som berör havets tillstånd och användning inom verksamhetens influensområde enligt vad som anges i den havsförvaltningsplan som avses i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) .

Den allmänna tillsynen över att denna lag efterlevs ankommer på miljöministeriet.

Dessutom övervakar olika statliga myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden att denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser följs. (26.11.2004/1060)

Miljöministeriet eller en av ministeriet förordnad myndighet skall till vederbörliga internationella organisationer överlåta uppgifter om tillstånd som givits med stöd av denna lag och om utredningar kring dem och därvid iaktta de förfaringssätt och tidsfrister som respektive organisation har fastställt.

Miljöministeriet eller en av ministeriet förordnad myndighet skall föra bok över mängden och arten av muddermassa som med vederbörligt tillstånd deponerats i havet utanför Finlands ekonomiska zon samt mängden och arten av avfall och andra ämnen som avses i 7 § 3 mom. och som dumpats i havet utanför Finlands ekonomiska zon samt om var, när och hur deponeringen eller dumpningen skett. (26.11.2004/1060)

Dumpning som skett i en situation som avses i 7 § 3 mom. ska omedelbart anmäls till vederbörliga internationella organisation, och i övrigt ska förfaras så som miljöskyddslagen för sjöfarten eller lagen om bekämpning av oljeskador föreskriver om anmälan om förorening. (29.12.2009/1675)

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de förfaranden som avses i denna paragraf. (26.11.2004/1060)

Försummar någon att iaktta denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, eller vidtar någon åtgärder i strid med dem, kan miljöministeriet vid vite ålägga den som saken gäller att inom utsatt tid undanröja det rättsstridiga tillståndet eller rätta försummelsen eller förelägga hot om att åtgärderna vidtas på hans bekostnad. Ministeriet kan bestämma att dess beslut skall iakttas trots att ändring har sökts. På ett sådant ärende tillämpas i övrigt viteslagen (1113/1990) .

Om straff för miljöförstöring i strid med denna lag eller stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den stadgas i 48 kap. 1-4 §§ strafflagen.

Mål som gäller brott mot denna lag skall väckas vid Helsingfors tingsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna lag upphävs lagen den 16 mars 1979 om förhindrande av havsföroreningar (298/79) .

Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft behandlas enligt lagen om förhindrande av havsföroreningar.