616/1993

Var och en som bedriver jakt eller är jaktledare enligt 30 § i jaktlagen (615/1993) ska för varje jaktår betala jaktvårdsavgift till staten. Jaktvårdsavgift behöver inte betalas av den som biträder jägare som hundförare eller vid jakt på hjortdjur som drevkarl eller på motsvarande sätt biträder vid jakten. Den som har betalat avgiften ges ett jaktkort. Finlands viltcentral ger på begäran betalaren en kopia av jaktkortet.

Jaktvårdsavgiften är 43 euro för ett jaktår. För den som vid ingången av jaktåret är under 18 år är jaktvårdsavgiften 10 euro.

Innan jaktvårdsavgift betalas ska kunskapen inom jakt och viltvård samt kännedom om bestämmelserna och föreskrifterna om jakt visas genom avläggande av jägarexamen för en examinator som tillsatts av Finlands viltcentral. Den som är missnöjd med examinatorns beslut får begära omprövning på det sätt som föreskrivs i viltförvaltningslagen (158/2011) . Närmare bestämmelser om examens innehåll utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (18.2.2011/160)

Vad som sägs i 1 mom. gäller dock inte en person som erlagt jaktvårdsavgift för något av de fem senaste jaktåren som föregått innevarande jaktår, inte heller sådana finska medborgare som får bedriva jakt på Åland enligt de stadganden som gäller landskapet Åland eller sådana utlänningar som har rätt att bedriva jakt i sitt hemland.

I statsbudgeten ska det årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren. Av detta anslag beviljas Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna årligen statsunderstöd för de drifts- och kapitalutgifter som föranleds av de uppgifter som anges i 2 och 14 § i viltförvaltningslagen samt för de utgifter jägarnas gruppförsäkring föranleder. Utgifterna för Finlands viltcentral finansieras i sin helhet med statsunderstöd till den del avgifter inte tas ut eller verksamheten inte finansieras på annat sätt. (19.12.2017/967)

Anslaget som nämns i 1 mom. kan dessutom användas för

Jord- och skogsbruksministeriet beviljar ovan avsedda anslag för de ändamål som anges i 1 och 2 mom. Ministeriet kan samtidigt meddela närmare föreskrifter om användningen av anslaget.

Finlands viltcentral är statsbidragsmyndighet när det gäller statsunderstöd till jaktvårdsföreningarna. När det gäller beslut om återkrav av statsunderstöd som Finlands viltcentral beviljat är det emellertid jord- och skogsbruksministeriet som är statsbidragsmyndighet. Som fördelningsgrund för det anslag som anvisas jaktvårdsföreningarna som statsunderstöd används

(19.12.2017/967)

Närmare bestämmelser om fördelningsgrunderna för statsunderstödet till jaktvårdsföreningarna får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (19.12.2017/967)

Statsunderstöd som beviljats en jaktvårdsförening ska användas före utgången av den räkenskapsperiod som följer på det år då understödet beviljades, varefter den oanvända andelen av understödet ska betalas tillbaka. (19.12.2017/967)

För i 26 § i jaktlagen avsedd jaktlicens för hjortdjur ska det betalas en avgift ( jaktlicensavgift ) till staten. Jaktlicensavgiften bestäms enligt antalet fällda hjortdjur. Licenshavaren ska betala jaktlicensavgiften inom sju dagar efter det att jaktsäsongen för hjortdjur är avslutad i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Jaktlicensavgifterna är följande:

Betalas en jaktlicensavgift inte inom föreskriven tid ska Finlands viltcentral driva in avgiften. Bestämmelser om avgiftens direkta utsökbarhet utan utsökningsgrund finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

De medel som fås genom jaktlicensavgifterna används i första hand för utgifter som föranleds av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur samt för utgifter som föranleds av viltskaderegistret och av andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten på hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation och vård av samt forskning i hjortdjursbestånden samt för andra motsvarande utgifter.

Närmare bestämmelser om användningen av det anslag som avses i 3 § och om förfarandet vid beviljande av anslaget utfärdas genom förordning av statsrådet. (18.2.2011/160)

Bestämmelser om straff för försummelse att betala jaktvårdsavgift finns i 74 § 2 mom. 10 punkten i jaktlagen. (11.3.2011/235)

Finlands viltcentral för med hjälp av automatisk databehandling ett register över jägare ( jägarregister ). Jägarregistret används för planering av jägarnas utbildning och för rådgivning, för planering av användningen av viltbestånden, för ledning av och tillsyn över jaktvårdsföreningarnas verksamhet, för uppföljning av jaktvårdsavgifterna, för tillsyn över jakten samt för forskning och för uppgörande av statistik. Dessutom används jägarregistret för utredning av totalantalet personer som har betalat jaktvårdsavgift och som adressförteckning för utsändning av inbetalningskort för jaktvårdsavgift.

Finlands viltcentral kan genom avtal ge en privat aktör med tillräckliga tekniska och kunskapsmässiga förutsättningar i uppdrag att sköta uppgifter som hänför sig till registerföringen och användningen av registret. Sådana uppgifter är:

Den som utför uppgifter enligt 2 mom. handlar under straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om ersättande av skada som orsakats vid skötseln av uppgifterna finns i skadeståndslagen (412/1974) . Bestämmelser om skötseln av ärenden som gäller registerföringen och användningen av registret finns dessutom i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) , förvaltningslagen (434/2003) , lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , språklagen (423/2003) och i samiska språklagen (1086/2003) . (18.1.2019/99)

I jägarregistret antecknas för varje jägare följande uppgifter:

Den som under de fem senaste jaktåren inte har betalat jaktvårdsavgiften avförs ur registret före utgången av det följande året.

Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut nödvändiga uppgifter ur jägarregistret

Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna mot skälig avgift lämna ut i jägarregistret antecknade personers namn- och adressuppgifter också för direktmarknadsföring inom jaktbranschen, om den registrerade har gett sitt samtycke till detta.

Bestämmelser om behandling av registeruppgifter i övrigt finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag och i dataskyddslagen. På behandlingen av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.