912/1992

För social- och hälsovårdstjänster som ordnas av ett välfärdsområde får de avgifter som fastställs i denna förordning tas ut, om inte något annat föreskrivs särskilt.

Vad som i denna förordning föreskrivs om välfärdsområden tillämpas på Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen till de delar de ordnar social- och hälsovård i enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) .

I denna förordning avses med

(30.12.1992/1648)

1 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

2 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

3 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

4 mom. har upphävts genom F 24.11.2022/957 . (24.11.2022/957)

För tillfällig service i hemmet kan det tas ut en skälig avgift som välfärdsområdet bestämmer. För tillfällig hemsjukvård kan det dock tas ut högst 25,80 euro för läkares eller tandläkares hembesök och högst 16,40 euro för hembesök av någon annan person. För tillfällig hemsjukvård får det dock inte tas ut någon särskild avgift hos personer som får fortgående hemsjukvård. (3.10.2024/543)

För specialiserad sjukvård som ges i klientens hem kan uppbäras en avgift enligt 8 §. För vård som ges i serie får dock uppbäras högst en avgift enligt 11 §. (23.12.1999/1309)

7 mom. har upphävts genom F 24.11.2022/957 . (24.11.2022/957)

4 § har upphävts genom F 18.4.1997/343 .

5 § har upphävts genom F 4.5.2023/815 .

6 § har upphävts genom F 4.5.2023/815 .

Hos den som fyllt 18 år kan i enlighet med vad huvudmannen för en hälsovårdscentral beslutar för läkartjänster inom öppenvården vid hälsovårdscentraler följande avgifter tas ut:

Hos den som fyllt 18 år kan på hälsovårdscentralens jourmottagning vardagar mellan klockan 20.00 och 8.00 samt på lördagar, söndagar och helgdagar tas ut högst 38,70 euro per besök i stället för den avgift som anges i 1 mom. Avgiften för jourbesök beaktas inte då de i 1 mom. 2 punkten avsedda besöken räknas.

För individuell fysioterapi vid en hälsovårdscentral kan tas ut högst 18,60 euro per vårdtillfälle.

Hos den som undersöks eller behandlas på polikliniken vid ett sjukhus som ger specialiserad sjukvård enligt 3 § 3 punkten i hälso- och sjukvårdslagen eller någon annan verksamhetsenhet för sådan specialiserad sjukvård eller på hälsovårdscentralens poliklinik vid ett specialistlett sjukhus kan det tas ut högst 66,70 euro per besök. Samma avgift kan tas ut hos alla som fyllt 18 år i samband med den jour som hälsovårdscentralen och sjukhuset gemensamt ordnar på sjukhuset vardagar mellan klockan 20.00 och 8.00 samt på lördagar, söndagar och helgdagar. (3.10.2024/543)

Avgift enligt 1 mom. får inte uppbäras för behandling som ges vid en verksamhetsenhet inom den psykiatriska öppenvården.

Om en patient efter undersökning på poliklinik omedelbart tas in på sjukhuset för vård, uppbärs hos honom i stället för den avgift som stadgas i 1 mom. en avgift enligt 12 §.

För ett dagkirurgiskt ingrepp som görs i operationssal och som kräver allmän anestesi, omfattande bedövning eller intravenös medicinering kan i stället för den avgift som anges i 8 § tas ut högst 218,70 euro. (3.10.2024/543)

Om en person som undergått ett dagkirurgiskt ingrepp på grund av en komplikation eller av någon motsvarande orsak upptar vårdplatsen till följande dygn kan hos personen i fråga utöver den i 1 mom. nämnda avgiften tas ut den vårddagsavgift som anges i 12 §.

För laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar som görs efter remiss från privatläkare och till vilka inte ansluter sig andra undersökningar eller behandlingsåtgärder kan uppbäras högst en avgift som motsvarar kostnaderna för produktion av servicen.

För undersökning och vård av mun och tänder vid en hälsovårdscentral kan tas ut en grundavgift på högst 13,80 euro per besök när vården ges av en munhygienist. För tandläkarvård kan en grundavgift på högst 17,90 euro tas ut och för specialisttandvård högst 26,30 euro per besök. (3.10.2024/543)

Utöver grundavgiften enligt 1 mom. kan för undersökning och vård enligt gällande åtgärdsklassificering inom hälso- och sjukvården för munhygieniska åtgärder tas ut högst följande avgifter:

(3.10.2024/543)

Utöver avgifterna enligt 1 och 2 mom. kan de tandtekniska utgifterna för tandregleringsapparater och tandprotetisk behandling uppbäras högst enligt de faktiska kostnaderna, om patienten inte har betalt avgiften direkt till tillverkaren.

För specialmaterial kan uppbäras högst en avgift som motsvarar de verkliga kostnaderna.

Har en patient genom förfarande som strider mot meddelade bruksanvisningar eller av uppenbar vårdslöshet orsakat att en regleringsapparat har försvunnit eller skadats, kan hos honom uppbäras de tandtekniska utgifterna högst enligt de faktiska kostnaderna för anskaffning av en ny regleringsapparat eller reparation av den skadade.

Avgifter som anges i 1–4 mom. får inte tas ut hos personer som inte har fyllt 18 år. Hos den som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken eller som har ett i 2 § i lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997) avsett intyg om deltagande i minröjning enligt 1 § 2 mom. 3 punkten i den lagen, får avgift inte tas ut för tandkontroll, profylaktisk behandling eller kliniskt arbete som hör till protetik. (24.11.2022/957)

Då specialiserad sjukvård som hänför sig till mun och käkar ges vid en hälsovårdscentral kan i stället för de avgifter som anges i 9 § högst en avgift enligt 8 § 1 mom. eller 8 a § uppbäras, om orsaken till undersökningen och behandlingen är

För sjuktransport med ett sjuktransportfordon kan uppbäras högst en avgift enligt den taxa som har fastställts genom förordning av statsrådet. Denna avgift kan uppbäras även då patientens tillstånd tack vare vård i den mån har förbättrats att transport till vårdplatsen inte behövs.

Den avgift som anges i 1 mom. får inte uppbäras för transport av patient med sjuktransportfordon enligt läkares beslut från en vårdplats vid en hälsovårdscentral eller ett sjukhus till en annan vårdinrättning eller till hemvård.

Enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) har den försäkrade rätt att få ersättning för kostnaderna för sjuktransport enligt vad som stadgas i den nämnda lagen.

För vård som ges i serie, såsom kontinuerlig dialysvård, medicinsk rehabilitering, hyposensibiliseringsbehandling, behandling av tal- och röststörningar, strål- och cytostatikabehandling och annan motsvarande vård, kan tas ut högst 18,60 euro per vårdtillfälle. Avgiften får tas ut för högst 45 vårdtillfällen under ett kalenderår. (3.10.2024/543)

Den avgift som anges i 1 mom. får inte uppbäras för vård av personer som inte har fyllt 18 år eller för hyposensibiliseringsbehandling, behandling av tal- och röststörningar, strål- och cytostatikabehandling och annan motsvarande vård som ges vid hälsovårdscentral.

Hos den som är i kortvarig anstaltsvård kan det tas ut högst 30,70 euro per vårddag för vård och uppehälle på en psykiatrisk verksamhetsenhet och högst 66,90 euro per vårddag för annan kortvarig anstaltsvård. Vid hälsovårdscentraler eller på sjukhus eller vid deras verksamhetsenheter får avgifter dock inte tas ut hos den som inte har fyllt 18 år till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår. Avgifter får inte heller tas ut för observationstid enligt 9 c § i mentalvårdslagen (1116/1990) , om inte den som tagits in för observation på basis av observationen meddelas ett sådant beslut om vård oberoende av patientens vilja som avses i 8 § i den lagen. (3.10.2024/543)

Per kalenderdygn får tas ut vårddagsavgift endast en gång. Om klienten flyttas direkt till en annan anstalt får den remitterande anstalten inte ta ut avgift för den dag då klienten flyttas.

Om det från vårdsynpunkt är ändamålsenligt att någon vårdas på hälsovårdscentral, sjukhus eller dess verksamhetsenhet eller vid en anstalt inom socialvården eller någon annan verksamhetsenhet antingen endast om dagen eller endast om natten, kan hos honom eller henne tas ut högst 30,70 euro per dygn i stället för den avgift som anges i 12 §. (3.10.2024/543)

2 mom. har upphävts genom F 4.5.2023/815 . (4.5.2023/815)

För rehabilitering som ges i form av sluten vård enligt 29 § 2 mom. 7 punkten i hälso- och sjukvårdslagen till en person med funktionsnedsättning enligt 2 § i lagen om funktionshinderservice (675/2023) eller till en person som ges specialomsorger enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda får det tas ut högst 23,00 euro per vårddag. (3.10.2024/543)

Avgift enligt 1 mom. får inte på hälsovårdscentral eller sjukhus eller dess verksamhetsenhet uppbäras hos personer som inte har fyllt 18 år till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår.

Innan avgiften för långvarig anstaltsvård bestäms skall den myndighet som beslutar om bestämmandet av avgiften utreda om klienten innan anstaltsvården inletts har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande eller om klienten har minderåriga barn vars underhåll har varit helt eller delvis beroende av klientens inkomster. I utredningen skall även beaktas vad som i 3 § 2 mom. lagen om underhåll för barn (704/1975) bestäms om föräldrarnas ansvar för kostnaderna för barnets utbildning efter det att barnet fyllt 18 år. På basis av utredningen skall avgiften med beaktande av 7 c § 2 mom. och 10 c § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) bestämmas så att underhållet av personen som har levt i gemensamt hushåll med den som skall vårdas och de minderåriga barnen samt rätten för den som fyllt 18 år att av sina föräldrar få understöd för sina utbildningsutgifter kan tryggas på behörigt sätt.

För sådan i 18 § 1 mom. och 19 § 2 punkten i hälso- och sjukvårdslagen avsedd företagshälsovård och sådana i 18 § 3 mom. i den lagen avsedda sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har ordnat eller producerat är arbetsgivaren skyldig att betala avgifter eller ersättningar vilkas storlek bestäms av välfärdsområdet. (24.11.2022/957)

Grunderna för avgifterna är de nödvändiga och skäliga anläggnings- och driftskostnader som upprätthållandet av god företagshälsovårdspraxis medför. Sådana kostnader är lönekostnaderna för personalen, de obligatoriska lönebikostnader som betalats för dem, övriga driftskostnader för att upprätthålla företagshälsovården samt kostnaderna för anskaffning av anläggningar och inventarier som är nödvändiga för anordnandet av företagshälsovården.

Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om arbetsgivarens skyldighet gäller också företagare när de av välfärdsområdet köper företagshälsovård som avses i 18 § 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen. Från de avgifter som ska tas ut hos företagare avdras de ersättningar som folkpensionsanstalten med stöd av 13 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen betalar till välfärdsområdet. (24.11.2022/957)

17 § har upphävts genom L 22.12.1994/1335 .

18 § har upphävts genom L 22.12.1994/1335 .

19 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

Den avgift som enligt 7 § 1 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) tas ut hos föräldrarna för familjevård, anstaltsvård eller boendeservice som enligt barnskyddslagen har getts ett barn i form av vård utom hemmet, stödåtgärd inom den öppna vården eller eftervård fördelas mellan föräldrarna enligt deras betalningsförmåga.

Den avgift som tas ut av barnets eller den unga personens inkomster enligt 7 § 2 och 3 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården för familjevård, anstaltsvård eller boendeservice som enligt barnskyddslagen har getts i form av stödåtgärd inom den öppna vården, vård utom hemmet eller eftervård får uppgå till högst 2 048,60 euro i månaden. Avgiften får dock inte överstiga kostnaderna för att producera servicen. (23.11.2023/1040)

För fullt uppehälle för en person som ges specialomsorger enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda får det vid kortvarig sluten vård tas ut avgift enligt 12 § i denna förordning och vid långvarig sluten vård avgift enligt 7 c § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

22 § har upphävts genom F 4.5.2023/815 .

För intyg och utlåtanden som ges av läkare och tandläkare kan det, beroende på typen av intyg eller utlåtande, tas ut högst 56,70 euro, om det inte är fråga om sådana avgiftsfria intyg eller utlåtanden inom primärvården som avses i 5 § 1 punkten underpunkt d i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. För läkarintyg som behövs för att få eller behålla den körrätt som avses i körkortslagen (386/2011) kan det emellertid tas ut högst 68,10 euro.

24 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

25 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

26 § har upphävts genom F 19.6.2008/464 .

26 a § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

26 b § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

27 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

28 § har upphävts genom F 27.3.2003/251 .

28 a § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

29 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

30 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

31 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

1 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

2 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

3 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

4 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

För kortvarig anstaltsvård får inte uppbäras avgift enligt 12 § för de hela dygn då klienten under pågående vårdperiod är borta från anstalten. (22.12.1993/1386)

33 § har upphävts genom F 20.5.2021/417 .

De eurobelopp som anges i 3 § 5 mom., 7 §, 8 § 1 mom., 8 a § 1 mom., 9 § 1 och 2 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 mom., 13 § 1 mom., 14 § 1 mom., 20 § 2 mom. och 23 § justeras vartannat år i enlighet med förändringarna i folkpensionsindex så att det poängtal för folkpensionsindex används enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalts ut i januari månad justeringsåret har beräknats. De belopp som indexjusterats avrundas till närmaste 0,10 euro. (4.5.2023/815)

2 mom. har upphävts genom F 20.5.2021/417 . (20.5.2021/417)

Indexjusteringarna träder i kraft den 1 januari det år som följer justeringsåret.

Social- och hälsovårdsministeriet ska under november månad justeringsåret offentliggöra de indexjusterade eurobeloppen i Finlands författningssamling.

Närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av social- och hälsovårdsministeriet.