Trafikministeriets beslut om verkställighet av militärfordonsförordningen
Inte i kraft- Typ av författning
- Beslut
- Förvaltningsområde
- Kommunikationsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- 4 och 64 § fortsättningvis förblivit i kraft, Se F 179/2006, senare upphävt
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1992/561/ajantasa/1992-06-26/swe
Trafikministeriet har med stöd av 26 § militärfordonsförordningen av den 26 juni 1992 (560/92) beslutat:
1 kap. Almänna bestämmelser
1 § Definitioner
I detta beslut avses
med förordning militärfordonsförordningen (560/92), och
med verkställighetsbeslut trafikministeriets beslut om verkställighet av fordonsförordningen (150/83).
2 § Tillverkningsnummer
Om fordonets tillverkare inte har märkt fordonet med tillverkningsnummer, skall huvudstaben ge ett sådant i enlighet med 2 § verkställighetsbeslutet. Tillverkningsnumrets första del bildas dock av bokstäverna SA.
2 kap. Allmänna bestämmelser om militärfordon
3 § Ljusens synlighet och lyktor för militärt bruk
1. En speciallykta som godkänts för ett militärfordon i enlighet med 5 § 2 mom. i förordningen eller användningen av en sådan får inte vilseleda, störa eller äventyra övriga trafikanter.
2. Speciallyktorna får kopplas så, att de fungerar separat från de övriga ljusen. Sökarljusstrålkastaren skall monteras på sidan av eller ovanpå förarhytten och kopplas så att den inte kan fungera då körljusen är påkopplade. För föraren skall finnas en kontrollampa som anger sökarljusstrålkastarens funktion.
3. På ljusen på något annat militärfordon än en bil som är avsedd enbart för användning på väg tillämpas inte verkställighetsbeslutets bestämmelser om parkerings-, bak-, broms- och körriktningsljusens synlighet i bestämda vinklar, förutsatt att ljusen annars syns tillräckligt tydligt.
4 § Personbefordran i last- och paketbils lastutrymme
1. Inom försvarsmakten tillåts militärtransport i en last- och terränglastbils samt en paketbils lastutrymme.
2. Personbefordran i form av militärtransport avses då det i en last- eller terränglastbil förutom föraren finns fler än nio personer.
3. Personbefordran på väg i form av militärtransport får utföras av en person som beviljats sådan rätt till personbefordran som framgår av försvarsmaktens körkort eller körtillstånd.
4. Förutsättningarna för beviljande av rätt till personbefordran är att personen i fråga
är minst 19 år,
har fått sådan typutbildning för last- och terränglastbil som förutsätts för rätt till personbefordran samt
innehar försvarsmaktens körkort av minst klass CE eller klass DE och minst sex månaders erfarenhet av bilkörning, varav minst tre månaders erfarenhet av lastbilskörning.
5. Utan hinder av vad som föreskrivs i 4 mom. c punkten kan rätt till personbefordran beviljas en person som är anställd vid försvarsmakten eller som är på reservövning eller en reservist, som i övrigt fyller de ovan nämnda kraven och innehar försvarsmaktens körkort av minst klass C eller försvarsmaktens körtillstånd samt en värnpliktig som hör till en äldre inryckningskontingent och innehar försvarsmaktens körkort av minst klass C, förutsatt att han har minst sex månaders erfarenhet av lastbilskörning.
6. Sådan rätt till personbefordran som avses ovan innehas även av en person som tjänstgör som lastbilsförare och som tillsammans med en lastbil hyrts för försvarsmaktens bruk, förutsatt att han innehar ett körkort av klass CE och bevisligen minst ett års körpraktik som lastbilsförare i yrkesmässig trafik eller i annans tjänst.
7. Rätt till personbefordran med bandlastbil kan beviljas en person som fyller kraven i 4 mom. a och b punkten och innehar försvarsmaktens körkort av minst klass C eller försvarsmaktens körtillstånd, samt minst sex månaders erfarenhet av bilkörning.
5 § Färdskrivare
På färdskrivare i försvarsmaktens bilar tillämpas inte de bestämmelser i 47 § verkställighetsbeslutet som gäller reparation av färdskrivaren, kontrollskylt och inspektioner. Huvudstaben meddelar anvisningar om bruket av färdskrivare, om reparationer och om inspektioner.
6 § Säten
1. Förarhytten i en last- eller terränglastbil som tillhör försvarsmakten får för militärt bruk utrustas med behövliga extra säten för befordran av högst fyra personer. Dimensioneringen av de extra sittplatserna och i terränglastbil även sittplatserna bredvid föraren får avvika från bestämmelserna i 56 § 1 och 2 mom. i verkställighetsbeslutet.
2. I en förlängd förarhytt eller i en specialhytt i en last- eller terränglastbil som tillhör försvarsmakten får, med avvikelse från bestämmelsen i 57 § 3 mom. verkställighetsbeslutet, anbringas för militärt bruk behövliga säten eller bänkar i enlighet med bestämmelserna i 57 § 1 mom. a, d, och f punkten i verkställighetsbeslutet. Dimensioneringen av sätena får avvika från bestämmelserna i 56 § verkställighetsbeslutet.
3. Även i en specialbils eller ett specialfordons förarhytt och i ett karosseriutrymme som är avskilt från denna får i besiktningen godkännas i 1 eller 2 mom. nämnda säten eller bänkar, förutsatt att det i karosseriutrymmet finns två separata dörrar som öppnas inifrån eller en sådan dörr och en som nödutgång lämpad minst 0,5 x 0,6 m stor genomgångsöppning eller ett fönster som lätt kan lösgöras eller krossas samt i det karosseriutrymme som är avskilt från förarhytten, ett tillräckligt effektivt och maskinellt fungerande luftväxlingsaggregat och en kontakt- eller signalanordning för föraren. Anordningarna i karosseriutrymmet skall vara fastgjorda så, att de kan motstå den kraft som motsvarar en acceleration av minst 5,0 m/s 2 .
4. I en sluten eller en med skyddsram utrustad växellastkorg eller container som är utrustad med särskilda militäranordningar och som transporteras i militärfordon får i besiktningen godkännas säten, om driftspersonalen skall befinna sig i korgen under transporten. Ett villkor är dock att växellastkorgen eller containern
är fäst vid fordonet så att den uppfyller kraven i trafikministeriets beslut om lastkorgar till fordon, lastning av fordon och fastgörande av last (940/82), och
är konstruerad och utrustad så att den uppfyller villkoren i 3 mom.
7 § Säkerhetslås för växelkorg
I en bil som är utrustad med en växelkorganordning och som i besiktningen godkänns för befordran av personer eller särskilt angivna farliga ämnen skall växelkorgens låsanordningar vara utrustade med en mekanisk säkerhetsspärr. Säkerhetsspärren skall vara kopplad då personer eller särskilda farliga ämnen transporteras i växellastkorgen.
8 § Anordningar för markering av överstor bredd
1. Ett militärfordon eller en fordonskombination vars bredd överstiger 2,8 m skall ha i 184 och 185 §§ verkställighetsbeslutet angivna lyktor och reflektorer vilka anger fordonets eller fordonskombinationens bredd.
2. I 185 § 2 mom. verkställighetsbeslutet nämnda lyktor får i en last- eller terränglastbil förses med en strömställare, med vilken lyktorna kan kopplas bort från bakljusens strömkrets då något överbrett släpfordon inte är kopplat till bilen. För föraren skall då finnas en kontrollampa som anger ljusens funktion.
3. En i 25 § 6 mom. verkställighetsbeslutet avsedd lykta som visar roterande eller blinkande brungult ljus skall monteras på sådana bilar, traktorer, motorredskap och specialfordon som är bredare än 3,0 m, eller till vilka en över 3,0 m bred anordning är ansluten eller ett över 3,0 m brett släpfordon är kopplat, eller då huvudstaben av annan särskild anledning så har bestämt. Lyktan skall användas enligt bestämmelserna i 25 § 6 mom. verkställighetsbeslutet.
4. Militärfordon eller fordonskombinationer som är bredare än 3,5 m skall vara försedda med varningsskyltar enligt vägstyrelsens direktiv om specialtransporter. Den varningsskylt som är avsedd att varna den mötande trafiken får fästas även på ett fordon som färdas omedelbart framför det transporterande fordonet, eller på motsvarande sätt på ett fordon som färdas omedelbart bakom det transporterande fordonet för att varna den bakifrån kommande trafiken. Då vägverkets föreskrifter förutsätter det, skall en för ändamålet lämplig och enligt föreskrifterna utrustad varningsbil färdas framför och bakom det transporterande fordonet.
5. Då överbreda fordon som avses i 4 mom. transporteras i kolonn och en varningsbil färdas framför och bakom kolonnen, behöver fordonen inte vara försedda med varningsskyltar.
3 kap. Särskilda bestämmelser om terrängbil
9 § Avvikelser i konstruktionen
I detta kapitel tillåtna avvikelser från de allmänna bestämmelserna gäller, med undantag av 12, 14-19 och 23 §§, endast en sådan i 7 § 1 mom. i förordningen avsedd terrängbil eller specialbil för terrängbruk som inte är tillverkad inom Europeiska gemenskaperna eller Europeiska frihandelssammanslutlingen eller som inte är av en typ som är i allmänt bruk i Finland.
10 § Styrinrättning
På en terrängbil tillämpas inte bestämmelserna om styrinrättning i 12 § 2 och 4 mom. verkställighetsbeslutet. Styrinrättningen skall dock fungera pålitligt.
11 § Bromsar
1. En terrängbils bromsar får avvika från bestämmelserna i 13 § verkställighetsbeslutet på följande sätt:
färdbromsen behöver inte ha två kretsar,
med färdbromsen skall uppnås en minimiretardation av 4,5 m/s 2 och parkeringsbromsen skall kunna hålla bilen på stället i en backe vars lutning är 16 procent,
en reparationsverkstad som är auktoriserad för reparation av bromsanordningar och som har specialiserat sig på ändringsarbeten på bromsar, får på bromsar installera nödvändiga reglerings- och säkerhetsanordningar utan tillverkarens samtycke då fordonstillverkaren är okänd eller tillräcklig information inte kan fås av tillverkaren, och
en tryckmätningsanslutning krävs endast på den axel som är belägen längst bort från färdbromsventilen eller på den axel som med tanke på fördröjningen är mest ogynnsamt placerad; tryckluftsbehållarens konstruktion får godkännas och konstruktionsgranskningen utföras även av en tryckkärlsbesiktningsman vid försvarsmakten.
2. En terrängbil skall vid behov utrustas med ett tillräckligt antal hjulkilar för att säkerställa att fordonet kan hållas på plats.
3. I en terrängbil som är utrustad med tryckluftsbromsar, får bromsarnas ansättnings- och lossningstider inte överstiga 1,0 sekund. Tryckluftssystemets tryck skall stiga från 0 till 65 procent av beräkningstrycket på fyra minuter vid tillåten maximal rotationshastighet.
4. Trafikministeriets beslut om bromsanordningar för bilar med tryckluftsbromsar och till dem kopplade släpvagnar (631/90) tillämpas
på en terränglastbil som är tillverkad enligt fordonstekniska regler och överenskommelser för allmän trafik. Bilen behöver dock inte vara utrustad med lastkännande bromskraftsregulator och i bromsarnas anpassningsförhållande tillåts smärre undantag, bilen får också vara utrustad med en manuell bromskraftsregulator för framaxeln samt en handregleringsventil för släpvagns bromsar,
på någon annan än en sådan terränglastbil som avses i a punkten endast enligt vad huvudstaben närmare bestämmer, och
enligt närmare bestämmelser av huvudstaben även på en terränglastbil som är utrustad med tryckluftsbromsar och vars totalvikt är under 12 000 kg, och på en specialbil som är avsedd för terrängbruk och vars totalvikt är minst 8 000 kg samt på tryckluftsanordningen och bromsarnas anpassningsförhållande på en terrängbil som är utrustad med tryckluftsstyrda vätskebromsar och vars totalvikt är högst 6 000 kg.
12 § Avgassystem och ljuddämpare
1. På en terränglast- och specialterrängbils avgasrör och ljuddämpare tillämpas inte bestämmelserna i 14 § verkställighetsbeslutet. De skall dock uppfylla följande krav:
avgassystemet får inte ligga farligt nära bränsletank eller bränslerör; om avgassystem på grund av hetta eller av annat skäl medför en uppenbar antändningsrisk, skall systemet vara skyddat på behörigt sätt,
avgasrörets mynning skall vara så placerad och riktad att avgaserna inte medför uppenbar olägenhet för fordonets passagerare eller andra vägtrafikanter; avgasröret skall riktas uppåt, bakåt eller åt sidorna och nå upp i nivå med karosseriets högsta punkt eller nå ut till karosseriets kant, och
med förbränningsmotor försett fordon skall ha sådana ljuddämpare att insugnings- eller avgasljud inte i störande grad överröstar annat ljud som fordonet i normal drift medför.
2. På terrängperson- och terrängpaketbil tillämpas inte bestämmelserna om avgassystemet i 14 § 1 mom. verkställighetsbeslutet, ej heller bestämmelserna i paragrafens 4 mom. om motorljudsstyrkan. Avgassystemet skall dock uppfylla kraven enligt 1 mom. a punkten i denna paragraf. Motorljudets styrka får uppgå till högst 85 dB(A).
13 § Undvikande av brandfara
1. På en terrängbil tillämpas inte de bestämmelser om undvikande av brandfara som ingår i 17 § verkställighetsbeslutet.
2. Bränsletanken skall vara av solid konstruktion, och den skall ha anordningar vilka förhindrar att för tanken skadligt över- eller undertryck uppkommer.
3. I bils förarhytt och passagerarutrymme får inte användas lätt antändligt inredningsmaterial.
14 § Körljus
1. Strålkastare som är orginalutrustning på en terrängbil får finnas på större avstånd än 0,4 m från bilens sida, förutsatt att det inbördes avståndet mellan dem är minst 0,6 m. Om strålkastarna och parkeringslyktan finns längre från bilens sida än 0,4 m och bilen inte är försedd med sådana lyktor som avses i 185 § 2 mom. verkställighetsbeslutet, skall bilen framtill på vardera sidan ha en extra lykta som visar vitt ljus och är belägen på en höjd av högst 1,5 m och på ett avstånd av högst 0,15 m från bilens sida. Den extra lyktans lampeffekt skall vara minst 4 W och högst 10 W. De extra ljusen skall kopplas så, att de fungerar samtidigt med parkerings- och körljusen. Strålkastarna får finnas på över 1,2 m höjd, om deras ursprungliga placering eller terrängbruk förutsätter det, varvid ljusen skall riktas så att halvljusen inte i onödan bländar de mötande.
2. På terrängbilar tillämpas inte de bestämmelser om strålkastarrengörare som ingår i 19 § verkställighetsbeslutet, förutsatt att strålkastarna hålls tillräckligt rena på något annat sätt.
15 § Parkeringsljus
En terrängbils parkeringsljus får finnas på ett större avstånd än 0,4 m från bilens sida, förutsatt att körljusstrålkastarna är på ett avstånd av högst 0,4 m från bilens sida eller att bilen är försedd med extra lyktor som nämns i 14 § 1 mom.
16 § Bakljus och registreringskylts ljus
1. En terrängbils bakljus får finnas på ett större avstånd än 0,4 m från bilens sida, förutsatt att bilen är försedd med lyktor som avses i 184 § 1 mom. verkställighetsbeslutet eller med ovan i 14 § 1 mom. i detta beslut nämnda extra lyktor som är placerade baktill och visar rött ljus.
2. Bestämmelserna i 22 § 2 mom. verkställighetsbeslutet tillämpas inte på registreringskyltens lykta och installation av den.
17 § Körriktningsljus
1. En terrängbils körriktningsljus får finnas på ett större avstånd än 0,4 m från bilens sida, förutsatt att det inbördes avståndet mellan dem är minst 0,6 m. Lyktor som hör till originalutrustningen får framåt visa vitt ljus och bakåt rött ljus.
2. Terrängbil behöver inte ha sådana sidkörriktningslyktor som avses i 26 § 2 mom. verkställighetsbeslutet.
3. Körriktningsljusen får kopplas i enlighet med 26 § 6 mom. verkställighetsbeslutet endast om de visar brungult ljus.
18 § Lyktskydd
Terrängbils lyktor får förses med skydd som hindrar dem från att skadas. Skyddet får dock inte täcka mer än 20 procent av lyktans lysande yta.
19 § Reflektorer
Reflektorerna baktill på en terrängbil får finnas på en höjd av högst 1,2 m.
20 § Backspeglar
1. En terrängbils utvändiga backspeglar får placeras så att de från förarsätet sett befinner sig utanför det område som rengörs av vindrutetorkarna, och den vänstra backspegeln får vara placerad i högst 75° vinkel mot bilens längdriktning.
2. På terrängbils backspeglar tillämpas inte bestämmelserna i 36 § 4 mom. verkställighetsbeslutet. De utvändiga backspeglarna skall dock placeras och monteras så att de inte äventyrar annan trafik eller vibrerar störande under körning.
3. I en terrängpersonbils förarhytt krävs ingen backspegel.
4. En terrängbil skall vid behov förses med sådana tilläggsspeglar som avses i 36 § 5 mom. verkställighetsbeslutet. På en terränglastbil krävs dock inte i nämnda moment avsedda vidvinkelspeglar och speglar för korta avstånd.
21 § Vindruta och övriga rutor
Till en terrängbils vindruta och övriga rutor får godkännas även sådant säkerhetsglas som uppfyller kraven i nationell standard i tillverkningslandet.
22 § Anordningar på vindruta
1. En terrängbils vindrutetorkare behöver inte fungera med två olika hastigheter. På dess svephastighet tillämpas inte bestämmelserna i 39 § 1 mom. verkställighetsbeslutet. Torkarens rengöringsförmåga skall dock vara tillräcklig med tanke på användningsförhållandena.
2. De krav på personbils vindrutetorkare, vindrutespolare och defroster som anges i standarder, vilka avses i 39 § verkställighetsbeslutet, tillämpas inte på terrängpersonbilar.
23 § Däck och stänkskärmar
1. På terrängbilar krävs inte E-godkända däck. Spårdjupena på däckets slitbana skall vara minst 3,0 mm.
2. Oberoende av en terrängbils totalvikt får spåren i däckets slitbana ökas eller fördjupas till de ursprungliga spårens djup.
3. Då en terrängbils däck är fyllt med annat än luft skall däckets elasticitet, form och balans vara sådan att störande uppvärmning eller vibration inte förekommer under körning med tillåtna hastigheter.
4. Då en terrängbil har stänkskärmar, får stänkskärmarnas mått avvika från bestämmelserna i 44 § verkställighetsbeslutet.
24 § Hastighetsmätare
På en terrängbils hastighetsmätare tillämpas inte bestämmelserna i 46 § 3 mom. verkställighetsbeslutet. Om hastighetsmätaren visar ett lägre värde än den verkliga hastigheten, skall i förarhytten finnas en varningsskylt som meddelar detta.
25 § Lastkorgens konstruktion
På en terränglastbils lastkorg tillämpas inte bestämmelserna i trafikministeriets beslut om lastkorgar till fordon, lastning av fordon och fastgörande av last. Lastkorgen skall dock motsvara de föreskrifter som huvudstaben särskilt meddelar.
26 § Karosseriets utrustning
En terränglastbils säten behöver inte ha huvudstöd, och på dess förarhytt, passagerarutrymme och sidodörrar tillämpas ej bestämmelserna i 61 § 3 och 4 mom. verkställighetsbeslutet.
4 kap. Särskilda bestämmelser om motorcyklar
27 § Stänkskärmar
Måtten för en terrängmotorcykels stänkskärmar får vid behov avvika från bestämmelserna i 85 § verkställighetsbeslutet på det sätt som militär användning kräver.
28 § Utrustning
På en terrängmotorcykel i vinteranvändning får för föraren monteras ändamålsenliga och pålitligt fästa skidor. Skidorna skall vara fästa vid cykelns ramkonstruktion på ett sådant sätt att de automatiskt fälls upp från körbanan när förarens fot inte trycker skidan mot körbanan.
5 kap. Särskilda bestämmelser om terrängfordon
29 § Körljus
Avståndet mellan terrängfordons körljusstrålkastare och fordonets sida får överstiga 0,4 m, förutsatt att fordonet är försett med parkeringsljus som överensstämmer med bestämmelserna.
30 § Körriktningsljus
Avståndet mellan ett terrängfordons körriktningslykta och fordonets sida får överstiga 0,4 m, om lyktans ändamålsenliga montering förutsätter det.
31 § Hydrokopters ljus
Då en hydrokopter är försedd med lyktor som är avsedda att användas vid färd på vatten, skall den i förarhytten ha kontrollampor som anger deras funktion.
6 kap. Specialfordon
32 § Allmän konstruktion
1. På axelkonstruktioner, mått, vikter, placering och fästning av registreringskyltar, varningstriangel, skylt för långsamt fordon samt på allmänna bestämmelser och definitioner som gäller ljus och reflektorer i fråga om specialfordon tillämpas bestämmelserna i 2 kap. verkställighetsbeslutet.
2. Fordonet får utrustas med sådan lykta eller reflektor som enligt verkställighetsbeslutet får finnas på bil.
33 § Styrinrättning
Styrinrättning skall uppfylla kraven i 12 § 1, 3 och 5 mom. verkställighetsbeslutet.
34 § Bromsar
1. Ett fordons färdbroms skall ha sådan effekt att, oberoende av fordonets belastning, vid användning av bromsen den uppnådda minimiretardationen är 4,5 m/s 2 , då koefficienten för friktionen mellan vägen och däcken är 0,8. Parkeringsbromsen skall, då koefficienten för friktionen mellan vägen och däcken är 0,6, kunna hålla fordonet på stället i en upp- eller nedförsbacke vars lutning är 16 procent. Fordonet skall vid behov utrustas med ett tillräckligt antal hjulkilar till säkerställande av att fordonet hålls på plats.
2. Färd- och parkeringsbromsen skall dessutom uppfylla följande i 13 § verkställighetsbeslutet uppställda krav:
kraven i 1 mom., färdbromsen behöver dock inte ha två kretsar,
kraven i 3 mom.; en reparationsverkstad som är auktoriserad för reparation av bromsanordningar och har specialiserat sig på ändringsarbeten av bromsar får dock göra ändringar i bromsarnas konstruktion utan tillverkarens samtycke, då fordonstillverkaren är okänd eller tillräcklig information inte kan fås av tillverkaren,
kraven i 4 och 5 mom., samt
kraven i 6 mom.; tryckmätningsanslutning krävs dock endast på den axel som är belägen längst bort från färdbromsventilen eller den axel som med tanke på fördröjningen är belägen på den mest ofördelaktiga axeln. Tryckluftsbehållarens konstruktion får godkännas och konstruktionsgranskningen utföras även av försvarsmaktens tryckkärlsbesiktningsman.
3. Tryckluftsbromsarnas ansättnings- och lossningstider får inte överskrida 1,0 sekund. Tryckluftssystemets tryck skall stiga från 0 till 65 procent av kalkyltrycket på fyra minuter vid motorns största rotationshastighet.
35 § Avgassystem och ljuddämpare
1. Avgassystem får inte ligga farligt nära bränsletank eller bränslerör. Om avgassystemet på grund av hetta eller av annat skäl medför en uppenbar antändningsrisk, skall avgassystemet vara skyddat på behörigt sätt.
2. Avgasrörs mynning skall vara så placerad och riktad att avgaserna inte medför en uppenbar olägenhet för fordonets passagerare eller andra vägtrafikanter. Avgasröret skall riktas uppåt, bakåt eller åt sidorna och nå upp i nivå med karosseriets högsta punkt eller nå ut till karosseriets kant.
3. Ett med förbränningsmotor försett fordon skall ha sådana ljuddämpare att insugnings- eller avgasljud inte i störande grad överröstar annat ljud som bilen förorsakar i normal användning.
36 § Undvikande av brandfara
1. Fordonets bränsletank skall vara av solid konstruktion, och den skall ha anordningar som förhindrar att för tanken skadligt över- eller underttryck uppkommer.
2. I ett fordons förarhytt och övriga delar av karosseriet som har sittplatser får lättantändligt material inte användas i inredningen.
37 § Körljus
1. På ett fordon skall framtill på vardera sidan finnas en strålkastare med hel- och halvljus, vilken avger vitt eller ljusgult sken. Strålkastarna skall ha ett inbördes avstånd på minst 0,6 m. Om strålkastaren eller parkeringslyktan är på ett större avstånd från bilens sida än 0,4 m, och fordonet inte är försett med lyktor som avses i 185 § 2 mom. verkställighetsbeslutet, skall fordonet förses med extra lyktor i enlighet med 14 § 1 mom. Strålkastarna får vara på en sådan höjd som förhållandena kräver, dock så inställda att halvljusen inte onödigt bländar mötande.
2. Körljusen skall uppfylla kraven i 18 § 4-7 mom. verkställighetsbeslutet.
38 § Parkeringsljus
1. Fordons parkeringsljus skall uppfylla kraven i 20 § 1 och 3 mom. verkställighetsbeslutet. Parkeringsljuset får dock finnas på ett större avstånd än 0,4 m från fordonets sida, förutsatt att körljusstrålkastarna är på ett avstånd av högst 0,4 m från fordonets sida eller att fordonet är försett med extra lyktor som nämns i 14 § 1 mom.
2. Parkeringsljusets lampeffekt skall vara minst 4 W och högst 10 W, eller också skall lyktan vara E- eller e-godkänd.
39 § Bakljus
1. Ett fordons bakljus skall uppfylla kraven i 21 § 1, 2 och 4 mom. verkställighetsbeslutet. Bakljusen får dock finnas på ett större avstånd än 0,4 m från fordonets sida, förutsatt att deras inbördes avstånd är minst 0,6 m och att fordonet är försett med sådana lyktor som avses i 184 § 1 mom. verkställighetsbeslutet eller med i 14 § 1 mom. i detta beslut nämnda extra lyktor vilka är placerade baktill och visar rött ljus.
2. Lyktan skall ha en lysande yta av rödfärgat glas eller motsvarande hård plast. Ytan skall vara minst 10 cm 2 samt lampeffekten minst 5 W och högst 10 W eller också skall lyktan vara E- eller e-godkänd.
40 § Registreringsteckens ljus
Fordons bakre registreringskännetecken skall belysas med minst en lykta som avger vitt eller ljusgult sken. Lyktan får kombineras med baklyktan. Registreringskännetecknets ljus skall vara så kopplat att det fungerar samtidigt med bakljusen.
41 § Bromsljus
Fordons bromsljus skall uppfylla kraven i 23 § verkställighetsbeslutet, dock inte de krav på ljusens synlighetsvinklar som ingår i 1 mom. i nämnda paragraf.
42 § Körriktningsljus
1. På fordon skall framtill och baktill på vardera sidan, på ett avstånd av minst 0,6 m från varandra och på högst 0,4 m avstånd från fordonets sida, finnas en körriktningslykta som visar blinkande brungult ljus. Lyktan skall vara anbringad på en höjd av minst 0,35 m och högst 2,1 m. Lyktor som är originalutrustning får framåt visa vitt ljus och bakåt rött ljus, och de får finnas på ett större avstånd än 0,4 m från fordonets sida, förutsatt att det inbördes avståndet mellan dem är minst 0,6 m.
2. Fram- och bakkörriktningsljus skall uppfylla kraven i 26 § 4 och 5 mom. verkställighetsbeslutet. Körriktningsljusen får kopplas och användas i enlighet med 6 mom. i nämnda paragraf endast om de visar brungult ljus.
43 § Lyktskydd
Fordons lyktor får förses med skydd som hindrar dem från att skadas. Skyddet får dock inte täcka mer än 20 procent av lyktans yta.
44 § Reflektorer
Baktill på fordon skall på vardera sidan finnas minst en röd reflektor vars yta är minst 30 cm 2 . Reflektorn skall dessutom uppfylla kraven i 34 § 2, 3 och 6 mom. verkställighetsbeslutet. Reflektorn får dock vara anbringad på en höjd av högst 1,2 m.
45 § Backspeglar
1. Fordon skall ha en utvändig backspegel med reglerbart läge på vardera sidan av karosseriet. Speglarna skall placeras så att föraren med hjälp av dem kan iaktta bakifrån kommande trafik.
2. Backspeglarna skall placeras och monteras så att de inte äventyrar annan trafik eller vibrerar störande under körning.
3. Backspeglarna skall uppfylla kraven i 36 § 2 mom. verkställighetsbeslutet. Vid behov skall fordonet förses med tilläggsspeglar som avses i 5 mom. i samma paragraf.
46 § Ljudsignalanordning
1. Ljudsignalanordning skall uppfylla kraven i 37 § 1 mom. verkställighetsbeslutet.
2. I fordonet får finnas backsignal som avses i 37 § 3 mom. verkställighetsbeslutet.
47 § Vindruta och dess anordningar
1. Ett fordons vindruta skall uppfylla kraven i 38 § 1 mom. verkställighetsbeslutet. Fordonets vindrutor får dock utrustas med behövliga, för elektromagnetiskt skydd eller uppvärmning av vindrutan avsedda i glaset laminerade anordningar, förutsatt att de inte ansenligt försämrar eller försvårar sikten för föraren eller förorsakar bländningsrisk. Även säkerhetsglas som uppfyller kraven för de nationella normerna i tillverkarlandet får godkännas som säkerhetsglas. Vindrutan skall vara av laminerat glas eller av stötsäkert specialglas.
2. I fordon som har vindruta skall framför föraren finnas minst en maskinellt fungerande vindrutetorkare med tillräcklig rengöringsförmåga. Dessutom skall fordonet ha en i 39 § 2 mom. verkställighetsbeslutet nämnd vindrutespolare.
3. I fordon skall finnas behövliga anordningar för en tillräckligt effektiv avfrostning av vindrutan. Defrosterns funktion skall kunna regleras av föraren.
48 § Däck
1. Ett fordon skall utrustas med sådana däck och fälgar som dess totalvikt och axeltryck förutsätter. I fordonet skall finnas tillräckligt utrymme för däck och fälgar som krävs för fordonet.
2. Däcks slitbana skall över hela bredden ha ett ändamålsenligt mönster. Spårdjupet skall vara minst 3,0 mm.
3. För att väggreppet skall förbättras får spåren i däckets slitbana ökas eller fördjupas till de ursprungliga spårens djup.
4. Då däck är fyllt med annat än luft, skall däckets elasticitet, form och balans vara sådan att störande uppvärmning eller vibration inte förekommer under körning med tillåtna hastigheter.
49 § Dragkrok och dragkoppling
Fordon som har godkänts för att dra släpfordon skall ha en dragkrok eller dragkoppling, vilken i fråga om konstruktion, hållfasthet och placering uppfyller kraven i 50 § 1 mom. verkställighetsbeslutet.
50 § Säten
1. Vid beräkning av antalet sittplatser i fordon skall för varje person reserveras en sittyta av minst 0,4 m x 0,4 m. Sätena i förarhytten skall i fråga om dimensionerna uppfylla kraven i 56 § 2 mom. verkställighetsbeslutet.
2. I ett fordon får installeras för militärt bruk behövliga säten eller bänkar i enlighet med bestämmelserna i 57 § 1 mom. a, d och f punkten verkställighetsbeslutet. Dimensioneringen av sätena får avvika från bestämmelserna i 56 § verkställighetsbeslutet.
3. I ett fordons öppna karosseriutrymme som inte är försett med tillräckligt höga sidor får en sittplats godkännas enbart om utrymmet är utrustat med pålitliga skyddsräck och säkerhetsbälten.
51 § Ändringar, reparationer och närmare anvisningar
1. Ett fordon får förses med en motor som är tyngre eller har högre effekt än den ursprungliga endast med tillstånd av tillverkaren. Byte av motor är inte tillåtet om den nya motorns vikt eller effekt står i uppenbar disproportion till bromsarnas effekt eller någon annan konstruktion eller utrustning som inverkar på trafiksäkerheten.
2. Med iaktagande av villkoren i 55 § 2 mom. a och b punkten verkställighetsbeslutet är det tillåtet att förlänga eller förkorta axelavståndet på ett fordon samt avlägsna eller i fordonet montera en axel. Om ändringsarbetet inte kan utföras under övervakning av tillverkaren eller importören eller i en auktoriserad reparationsverkstad, får ändringsarbetet utföras i en reparationsverkstad som huvudstaben godkänt.
3. Om fordonet ändras till sådan modell som inte är typgodkänd av försvarsmakten, skall tillstånd för ändringen inhämtas hos huvudstaben och fordonet godkännas på behörigt sätt innan det tas i bruk.
4. Vid reparation och byte av ett fordons konstruktionsdelar skall bestämmelserna i 55 § 3 mom. verkställighetsbeslutet iakttas.
5. Den som utför konstruktionsgranskning av specialfordon kan enligt bemyndigande av huvudstaben bevilja tillstånd till konstruktionsändringar och avvikelser på ett enskilt fordon i enlighet med huvudstabens föreskrifter, om fordonets konstruktion, användningsändamål eller någon annan motsvarande orsak förutsätter det.
7 kap. Särskilda bestämmelser för släpfordon
52 § Definitioner
1. En terrängsläpvagn som definieras i 2 § 7 mom. i förordningen är en för terrängbruk konstruerad
transport- eller specialsläpvagn som kopplas till en terrängperson- och terrängpaketbil eller till en specilaterrängbil med en totalvikt av högst 3 500 kg,
egentlig släpvagn som är utrustad med en axel eller en boggi som ersätter axeln och som kopplas till en terränglastbil eller en specialterrängbil med en totalvikt av högst 3 500 kg,
egentlig släpvagn som är utrustad med band eller medar och som kopplas till en bandlastbil eller en specalbil som är utrustad med band, och
släpsläde som kopplas till en motorsläde eller en snöskoter samt en transportsläpvagn som kopplas till en terrängskoter.
2. Specialsläpvagnar är egentliga släpvagnar eller påhängsvagnar utrustade med fast karosserikonstruktion, vilka godkänts för koppling till bil, är utrustade med särskilda reparations-, service-, mät- eller testanordningar eller motsvarande anordningar och är avsedda för specialanvändning. Då specialsläpvagnens användningsändamål förutsätter det, får gods transporteras i specialsläpvagnen inom ramen för den bärförmåga som fastställts i besiktningen.
3. På ett släpfordons dubbelaxelsystem får ett axeltryck på högst 3 500 kg godkännas inom de gränser som tillverkaren av axelsystemet uppställt.
4. Då konstruktionen på en terräng- eller specialsläpvagn betydligt avviker från konstruktionen på en sedvanlig släpvagn, får en sådan med iakttagande av försiktighet användas på väg endast då utförandet av en militär uppgift eller underhåll av släpvagnen förutsätter det.
5. En släpvagn som är avsedd att kopplas till en terrängbil får vid försvarsmaktens kopplingsbesiktning godkännas för koppling även till en annan bil, förutsatt att det inte finns andra, av konstruktion eller bestämmelser förorsakade hinder för kopplingen.
53 § Drag- och kopplingsanordningar
1. På försvarsmaktens lastbil som godkänts för korskoppling får avståndet från kopplingens draganordning till bilens eller växelkorgens bakre konstruktioner vara högst 0,8 m, på en lastbil som godkänts för separatkoppling dock högst 1,6 m. Då avståndet från kopplingen i korskoppling överstiger 0,6 m och i separatkoppling 1,3 m, skall föraren innan han kopplar släpvagnen försäkra sig om att dragbommens längd är tillräcklig för att i alla situationer hindra fordonens korgkonstruktioner från att röra vid varandra.
2. En sådan i 21 § 2 och 4 mom. i förordningen angiven släpvagn till vilken ytterligare ett släpfordon kopplas skall förses med drag- och kopplingsanordningar vilka uppfyller kraven i 156 § verkställighetsbeslutet.
3. Huvudstaben meddelar med tillämpning av bilregistercentralens föreskrifter närmare föreskrifter om drag- och kopplingsanordningar som används i militärfordon mellan drag- och släpfordonet samt om kopplingar för el-, trycklufts- och hydraulledningars anslutningar.
54 § Färdbroms
1. En terräng- och specialsläpvagns färdbroms skall uppnå en minimiretardation på 4,5 m/s 2 .
2. Ett släpfordon vars totalvikt är högst 6 000 kg får förses med automatiska, på släpfordonets påskjutskraft grundade bromsar.
3. Ett med påskjutsbromsar försett släpfordons
bromsar skall förses med anordningar vilka förhindrar att de överbelastas vid backning och
tryckkraft som påverkar dragfordonet får utgöra högst 5 procent av släpvagnens totalvikt.
4. En reparationsverkstad som är auktoriserad för reparation av bromsanordningar och som har specialiserat sig på ändringsarbeten av bromsar får installera nödvändiga reglerings- och säkerhetsanordningar på bromsar utan fordonstillverkarens samtycke, då fordonstillverkaren är okänd eller tillräcklig information inte kan fås av tillverkaren.
5. Tryckmätningsanslutning krävs hos en terräng- och specialsläpvagn samt hos en släpanordning endast på den axel som är belägen längst bort från färdbromsventilen eller på en axel som med tanke på fördröjningen är mest ogynnsamt placerad; tryckluftsbehållarens konstruktion får godkännas och konstruktionsgranskningen utföras även av försvarsmaktens tryckkärlsbesiktningsmän.
6. Hos en terräng- och specialsläpvagn med en totalvikt av minst 6 000 kg krävs inte lastkännande bromskraftsregulator, antilåssystem eller automatisk slitagejustering för hjulbromsar. Även mindre avvikelser från bromsarnas anpassningsförhållande tillåts.
7. En sådan terräng- eller specialsläpvagn med en totalvikt av minst 6 000 kg som är byggd och lämpar sig endast för transport av en viss container eller växelkorg med konstant vikt, får utrustas med en bromskraftsregulator som styrs direkt från lasten. Regulatorn skall vara installerad så att den enbart reglerar den bromskraft som motsvarar en lastad eller olastad släpvagn.
8. Trafikministeriets beslut om bromsanordningar för bilar med tryckluftsbromsar och till dem kopplade släpvagnar (631/90) tillämpas på de släpvagnar som avses i beslutet, med de undantag som nämns i 5-7 mom. Beslutet tillämpas i enlighet med närmare föreskrifter av huvudstaben även
på släpfordon med tryckluftsbromsar och med en totalvikt av minst 2 000 kg och högst 6 000 kg,
på en släpanordning eller en specialsläpanordning med tryckluftsbromsar och med en totalvikt av minst 6 000 kg och
på tryckluftsdon och bromsarnas prestationsvärden för ett släpfordon med tryckluftsstyrda vätskebromsar och med en totalvikt av minst 2 000 kg.
55 § Parkeringsbroms
1. Ett släpfordons koppling till dragfordonet skall i sådana fall då släpfordonet är försett med automatiska, på påskjutskraft grundade bromsar säkras med vajer eller annan anordning som kopplar släpfordonets bromsar i funktion om kopplingen mellan fordonen sviker.
2. En med färdbroms försedd terräng- och specialsläpvagn vars totalvikt är högst 6 000 kg behöver inte ha parkeringsbroms, om dess färdbroms är hydraulisk eller om den av andra konstruktionsmässiga skäl inte kan förses med en funktionssäker parkeringsbroms. Släpvagnen skall härvid förses med ett tillräckligt antal hjulkilar som säkerställer att den hålls på plats.
56 § Ljus
1. Lyktor på en terrängbils släpvagn får förses med skydd som hindrar dem från att skadas. Skyddet får dock inte täcka mer än 20 procent av lyktans yta.
2. Ljusen på en terräng- eller specialsläpvagn får förses med spänningsregulatorer för olika spänningar eller med strömkretsar som fungerar med olika spänningar och med parallella lyktor.
3. På en motorkälkes släpsläde krävs inte bak- eller körriktningsljus.
57 § Reflektorer
1. Bakreflektorerna på en terrängbils släpvagn får finnas på en höjd av högst 1,2 m.
2. På motorkälkes släpsläde krävs inte framreflektorer. Dess bakreflektorer skall finnas på en höjd av minst 0,15 m.
58 § Däck
1. Oberoende av totalvikten på en terrängbils släpvagn får spåren i däckets slitbana ökas eller fördjupas till högst de ursprungliga spårens djup.
2. Då däck på en terrängbils släpvagn är fyllt med annat än luft, skall däckets elasticitet, form och balans vara sådan att störande uppvärmning eller vibration inte förekommer under körning med tillåtna hastigheter.
3. Om däcket är av kompakt gummi eller av ett ämne med motsvarande egenskaper, får körhastigheten uppgå till högst 50 km/h.
59 § Fjädring
Fjädringen på en terrängbils släpvagn får förses med en anordning, med vilken fjäderrörelsen kan begränsas eller fjädringen kopplas ur funktion. Begränsnings- eller låsningsanordningen får inte användas vid körning på väg.
60 § Varningstriangel
För släpvagn föreskriven varningstriangel får placeras i dragfordonet.
61 § Släpanordningar
Vad som i 52-60 §§ föreskrivs om släpvagn gäller även släpanordningar. Bestämmelserna om en terrängbils släpvagn gäller även för motsvarande släpanordningar.
8 kap. Särskilda bestämmelser
62 §
Huvudstaben kan vid behov meddela detaljerade föreskrifter om tillämpningen av detta beslut.
63 §
Överträdelse av detta beslut och med stöd därav meddelande föreskrifter bestraffas enligt vägtrafiklagen (267/81).
64 §
1. Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Genom detta beslut upphävs trafiksministeriets beslut av den 27 november 1987 om verkställighet av militärfordonsförordningen (902/87).
3. Ett militärfordon som tagits i bruk innan detta beslut träder i kraft får alltjämt användas i trafik, om fordonet motsvarar de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.