Lag om finansieringsverksamhet
Inte i kraft- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Finansministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1991/1544/ajantasa/1991-12-20/swe
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1. kap. Allmänna stadganden
1 § Definition av finansieringsverksamhet
Med finansieringsverksamhet avses i denna lag yrkesmässigt erbjudande av krediter och därmed jämförlig finansiering då verksamheten sker för egen räkning för medel som skall återbetalas och som ett kreditinstitut anskaffat från allmänheten eller från en sammanslutning som hör till samma koncern som kreditinstitutet. Vid tillämpningen av denna lag räknas depositionsbanker och kreditinstitut inte till allmänheten.
Med finansieringsverksamhet avses i denna lag inte verksamhet som
direkt hänför sig till en verksamhetsidkares eller en till samma koncern hörande sammanslutnings handel med fast eller lös egendom eller tjänster, eller
riktar sig till en sammanslutning som hör till samma koncern.
2 § Definition av kreditinstitut
Med kreditinstitut avses i denna lag aktiebolag, andelslag och hypoteksföreningar som bedriver finansieringsverksamhet.
Om något annat inte anges i denna lag skall lagstiftningen om aktiebolag, andelslag eller hypoteksföreningar tillämpas på kreditinstitut.
I fråga om kreditinstitut beviljar finansministeriet det undantag som avses i 2 kap. 1 § 2 mom. och 8 kap. 4 § 1 mom. lagen om aktiebolag.
3 § Koncession
Endast kreditinstitut som har beviljats koncession får bedriva finansieringsverksamhet.
För verksamhet där den som erbjuder finansiering endast förvärvar någon av finansieringstagaren anvisad egendom eller rättighet och hyr ut den till finansieringstagaren krävs inte koncession enligt denna lag.
Denna lag tillämpas inte på Finlands Bank. Om rätt för depositionsbanker samt utländska depositionsbankers och kreditinstituts filialkontor att bedriva finansieringsverksamhet stadgas särskilt.
4 § Kreditinstitutskoncern
Om ett kreditinstitut äger så många aktier i ett inhemskt eller utländskt aktiebolag att det har mer än hälften av de röster som samtliga aktier medför, är kreditinstitutet modersamfund medan aktiebolaget är dotterbolag. Om ett kreditinstitut och dess dotterbolag tillsammans eller ett dotterbolag ensamt eller flera dotterbolag tillsammans äger en så stor andel av ett inhemskt eller utländskt bolags aktier, är även det sistnämnda bolaget dotterbolag till kreditinstitutet.
Också i det fall att ett kreditinstitut annars med stöd av aktieinnehav eller avtal har bestämmanderätt i en sammanslutning som bedriver i 7 § lagen om depositionsbankernas verksamhet (1268/90) nämnd verksamhet och en betydande andel i dess resultat, är kreditinstitutet modersamfund och det andra bolaget dotterbolag.
Som ett kreditinstituts dotterbolag anses inte fastighetsbolag utom i det fall att det tillsammans med kreditinstitutet och dess dotterbolag sammanlagt äger en i 1 mom. angiven andel av aktierna i ett annat inhemskt eller utländskt aktiebolag, och inte heller ett bolag vars aktier kreditinstitutet har förvärvat med stöd av 18 § i denna lag enligt 14 och 17 §§ lagen om depositionsbankernas verksamhet.
Ett kreditinstitut och dess dotterbolag utgör en kreditinstitutskoncern.
Om det på grund av koncernens sammansättning eller av andra särskilda skäl är omöjligt eller oändamålsenligt att tillämpa stadgandena om koncerner, kan kreditinstitutet avvika från den med iakttagande av vad bankinspektionen bestämmer i varje enskilt fall.
5 § Tillsyn
Bankinspektionen övervakar att denna lag och med stöd av den utfärdade myndighetsföreskrifter iakttas.
2 kap. Bildande och förvaltning
6 § Koncession
Ett kreditinstituts stiftare skall hos finansministeriet ansöka om koncession. Till ansökan skall fogas kreditinstitutets stiftelseurkund. Finansministeriet har rätt att kräva även andra utredningar som det anser nödvändiga. Bankinspektionen skall ge utlåtande om ansökan.
Ett kreditinstitut skall beviljas koncession om det inte strider mot allmän fördel att institutet bildas.
Finansministeriet har dock, efter att ha hört den som ansöker om koncession för ett kreditinstitut, rätt att uppställa villkor för kreditinstitutets affärsverksamhet.
7 § Minimikapital
Kreditinstitutets aktiekapital, andelskapital eller grundkapital skall uppgå till minst 25 miljoner mark. Finansministeriet kan av särskilda skäl bevilja tillstånd till ett lägre kapital, dock minst fem miljoner mark. Aktiekapitalet, andelskapitalet eller grundkapitalet skall i sin helhet betalas in i pengar innan kreditinstitutet inleder sin verksamhet.
8 § Återkallande av koncession
Finansministeriet kan på framställning av bankinspektionen återkalla ett kreditinstituts koncession, om det i institutets verksamhet väsentligt har brutits mot lag eller förordningar eller mot föreskrifter som myndigheterna har meddelat med stöd av dem eller om stadgade förutsättningar för beviljande av koncession inte längre föreligger.
Om det vid skötseln av ett kreditinstitut har konstaterats oskicklighet eller vårdslöshet och om det är uppenbart att detta allvarligt kan skada fordringsägarnas fördel, kan finansministeriet på bankinspektionens framställning begränsa institutets verksamhet enligt koncessionen för viss tid.
9 § Bolagsordning och stadgar
Ett kreditinstituts bolagsordning eller stadgar och ändringar i dem skall fastställas av finansministeriet. Bolagsordningen eller stadgarna samt ändringar i dem skall fastställas, om de stämmer överens med lag och det inte finns särskilda skäl att inte fastställa dem.
10 § Bolagsordningens och stadgarnas innehåll
Ett kreditinstituts bolagsordning eller stadgar skall, utöver vad som stadgas på annat ställe i lag, innehålla bestämmelser om
styrelsemedlemmarnas och suppleanternas samt verkställande direktörens och vice verkställande direktörens rätt att höra till förvaltningen av ett annat affärsföretag,
i vilken ordning beslut fattas om arbetsfördelningen mellan verkställande direktören och styrelsemedlemmarna samt deras rätt att företräda kreditinstitutet,
hur förvaltningen av förrättningsställena skall ordnas, samt
vilka som har rätt att teckna kreditinstitutets firma.
I bolagsordningen eller stadgarna kan dessutom bestämmas att kreditinstitutets förvaltningsråd skall fastställa allmänna anvisningar för kreditinstitutets verksamhet i frågor som är av vittgående och principiell betydelse samt minst en gång om året genom av förvaltningsrådet valda inspektörer låta granska skötseln och förvaltningen av kreditinstitutet.
11 § Uppgifter som skall tillställas bankinspektionen
Ett kreditinstitut får inte inleda sin verksamhet förrän det har fått koncession och till bankinspektionen lämnat in
ett fullständigt handelsregisterutdrag angående kreditinstitutet,
kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar,
en kopia av finansministeriets beslut om fastställande av bolagsordningen eller stadgarna, samt
uppgifter om styrelsemedlemmarnas och deras suppleanters, verkställande direktörens och vice verkställande direktörens samt revisorernas och revisorssuppleanternas namn, medborgarskap och hemort.
Ändringar i de uppgifter som nämns i 1 mom. skall utan dröjsmål meddelas bankinspektionen.
12 § Förrättningsställen
För sin verksamhet skall ett kreditinstitut ha ett fast förrättningsställe. Institutet kan dessutom ha andra kontor. Kreditinstitutet kan även ha representationskontor i utlandet.
För öppnande av ett förrättningsställe i utlandet skall kreditinstitutet ha finansministeriets tillstånd. Tillstånd skall beviljas om tillsynen över förrättningsstället kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Finlands Bank och bankinspektionen skall ge utlåtande om tillståndsansökningarna. Finansministeriet kan meddela föreskrifter om öppnande av och tillsyn över förrättningsställen i utlandet.
Bryter ett kreditinstitut mot 2 mom. eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av det, kan finansministeriet efter att ha hört kreditinstitutet kräva rättelse inom utsatt tid och, om rättelse inte sker, bestämma att förrättningsstället skall stängas.
Meddelande om att verksamheten vid ett förrättningsställe kommer att inledas eller avslutas samt att ett representationskontor kommer att öppnas eller stängas och om adressförändringar skall på förhand lämnas till bankinspektionen.
3 kap. Revision och bokslut
13 § Revisorer
Ett kreditinstitut skall årligen för granskning av förvaltningen och räkenskaperna utse minst två revisorer och minst en revisorssuppleant.
Minst en revisor och en suppleant skall vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning.
På ett kreditinstituts och dess dotterbolags revisorer tillämpas inte 10 kap. 5 § 3 mom. lagen om aktiebolag.
14 § Revisorer som utses av bankinspektionen
Bankinspektionen skall för ett kreditinstitut förordna en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren, om
stadgandena i 13 § 1 och 2 mom. inte har iakttagits,
en revisor är jävig enligt 10 kap. 5 § 1 eller 2 mom. lagen om aktiebolag eller 88 § 2 mom. lagen om andelslag (247/54) och antalet ojäviga revisorer inte är tillräckligt enligt denna lag eller bolagsordningen, eller
bestämmelsen i bolagsordningen eller stadgarna om revisorernas antal eller behörighet inte har iakttagits.
För kreditinstitut ges ett förordnande som avses i 10 kap. 1 § 3 mom. och 14 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag av bankinspektionen.
Innan ett i 1 eller 2 mom. nämnt förordnande ges skall bankinspektionen höra kreditinstitutet. För en revisor som avses i 1 mom. gäller förordnandet tills en ny revisor utsetts i hans ställe och för en revisor som avses i 2 mom., till slutet av den första ordinarie bolagsstämma som hålls under följande räkenskapsperiod.
15 § Räkenskapsperiod och bokslut
Räkenskapsperioden för ett kreditinstitut är ett kalenderår, om inte banksinpektionen medger undantag.
Kreditinstitutets bokslut skall uppgöras i enlighet med denna lag, bokföringslagen (655/73), lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag samt enligt de föreskrifter som bankinspektionen meddelar.
16 § Meddelanden till bankinspektionen
Ett kreditinstitut skall till bankinspektionen sända en kopia av sitt bokslut, förvaltningsorganens protokoll och revisionsberättelsen samt av de handlingar som gäller kreditinstitutets skötsel och revision och som revisorerna har överlämnat till styrelsen eller förvaltningsrådet.
4 kap. Kreditinstitutens verksamhet
17 § Rörelsens art
Ett kreditinstitut får endast bedriva sådan verksamhet som avses i 7 § 1 och 2 mom. lagen om depositionsbankernas verksamhet. Ett kreditinstitut får dock inte ta emot depositioner av allmänheten.
18 § Ägarbegränsningar
På kreditinstitut tillämpas vad 13-15 §§ lagen om depositionsbankernas verksamhet stadgar om ägande av aktier och andelar, vad 16 § stadgar om ägande av fastigheter, vad 17 § stadgar om temporärt innehav av egendom samt vad 18 § stadgar om ägande av aktier och andelar i utländska kredit- och finansieringsinrättningar och i sådana holdingsammanslutningar som avses i den sistnämnda paragrafen.
Utan hinder av 13 § lagen om depositionsbankernas verksamhet får ett kreditinstitut temporärt äga aktier och andelar i en sammanslutning som bedriver annan näring än sådan som avses i 7 § i den nämnda lagen, om syftet med ägandet är att med en riskkapitalplacering delta i utvecklingen av ett företag som påbörjar, utvidgar eller väsentligt förändrar sin verksamhet. Kreditinstitutets ägande i ett sådant företag får dock uppgå till högst 50 procent av hela aktie- eller andelskapitalet eller av de röster som samtliga aktier eller andelar medför.
Bankinspektionen meddelar föreskrifter om anmälan av aktier och andelar som avses i 2 mom. hos bankinspektionen. Denna får meddela föreskrifter om den tid inom vilken kreditinstitutet skall överlåta de aktier och andelar som avses i 2 mom.
19 § Vidareförpantning av säkerheter
En säkerhet som har överlämnats till ett kreditinstitut får kreditinstitutet inte förpanta vidare utan samtycke av den som äger säkerheten.
20 § Lån till delägare och vissa andra
På kreditinstitut tillämpas inte 11 kap. 7 § 2 och 3 mom. samt 8 § 1 punkten och 12 kap. 7 § lagen om aktiebolag.
5 kap. Likviditet, soliditet och riskkontroll
21 § Likviditet
Ett kreditinstituts likviditet skall tryggas på ett sätt som är tillfredsställande med hänsyn till institutets verksamhet.
Bankinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur kreditinstitutens likviditet skall tryggas.
22 § Soliditet
Om kreditinstitutens soliditet gäller vad 23-32 §§ lagen om depositionsbankernas verksamhet stadgar om en depositionsbanks soliditet.
23 § Riskkontroll
Om ett kreditinstituts riskkontroll samt om ett kreditinstituts och ett till samma koncern hörande penninginstituts riskkoncentration gäller vad 33 § lagen om depositionsbankernas verksamhet stadgar om riskkontroll i depositionsbanker och riskkoncentration i en deposi-tionsbank och en finansieringsinrättning som här till samma koncern som banken.
6 kap. Särskilda stadganden
24 § Avbrytande av verksamheten, likvidation, upplösning och fusion
På avbrytande av verksamheten i ett kreditinstitut som är ett aktiebolag, dess likvidation och upplösning samt fusion med något annat kreditinstitut eller en depositionsbank eller fusion av två eller flera kreditinstitut eller ett kreditinstitut och en depositionsbank genom grundande av ett nytt kreditinstitut eller en ny depositionsbank tillämpas på motsvarande sätt vad som i 5 och 6 kap. affärsbankslagen (1269/90) stadgas om en affärsbanks fusion samt avbrytande av bankens verksamhet, dess likvidation och upplösning.
På avbrytande av verksamheten i ett kreditinstitut som är ett andelslag, dess likvidation och upplösning samt fusion med ett annat kreditinstitut eller en depositionsbank eller fusion av två eller flera kreditinstitut eller ett kreditinstitut och en depositionsbank genom grundande av ett nytt kreditinstitut eller en ny depositionsbank tillämpas på motsvarande sätt vad som i 6 och 8 kap. andelsbankslagen (1271/90) stadgas om en andelsbanks fusion samt avbrytande av bankens verksamhet, dess likvidation och upplösning.
25 § Kundskydd och tryggande av konkurrensen
På ett kreditinstitut tillämpas vad 5 kap. lagen om depositionsbankernas verksamhet stadgar om kundskydd och 6 kap. stadgar om tryggande av konkurrensen.
26 § Tystnadsplikt
Den som är medlem eller suppleant i ett organ i ett kreditinstitut eller en sammanslutning av kreditinstitut eller som är anställd vid ett sådant institut eller en sådan sammanslutning, är skyldig att hålla hemligt vad han fått veta om en kunds eller någon annans ekonomiska ställning, privata angelägenheter eller affärs- eller yrkeshemligheter, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken yppas. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till kreditinstitutets bolagsstämma, andelsstämma eller andelslags fullmäktige eller hypoteksförenings stämma, och inte heller till en aktieägare eller medlem som deltar i stämman eller mötet.
Kreditinstitutet har rätt att lämna uppgifter som avses i 1 mom. till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott samt även annars till myndigheter som enligt lag har rätt att erhålla sådana uppgifter.
Ett kreditinstitut har rätt att lämna uppgifter som avses i 1 mom. till en sammanslutning som hör till samma koncern, om medlemmarna i dess förvaltningsorgan eller dess tjänstemän binds av den tystnadsplikt som nämns i 1 mom. eller av en motsvarande tystnadsplikt och om det är nödvändigt att uppgifterna ges med tanke på den mottagande sammanslutningens riskkontroll.
Ett kreditinstitut har utan hinder av 1 mom. rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till rörelsen.
27 § Kreditförlustreservering
Ett kreditinstitut får av de kreditförlustreserveringar som ingår i bokslutet för den räkenskapsperiod som upphör omedelbart innan denna lag träder i kraft till reservfonden överföra ett belopp som utgör högst 90 procent av det sammanlagda beloppet av kreditförlustreserveringen för den ovan nämnda räkenskapsperioden och tidigare gjorda kreditförlustreserveringar.
Med avvikelse från andra lagar får det belopp som överförs till reservfonden i enlighet med 1 mom. endast användas för täckande av kreditinstitutets förluster i den mån den vinst som framgår av den fastställda balansräkningen och annat fritt eget kapital inte förslår därtill.
28 § Säkerheter för obligationslån
Ett kreditinstitut skall, om så bestäms i obligationslånevillkoren, för varje obligationslån som kreditinstitutet ensamt upptar, till bankinspektionen överlämna sådana säkerheter som bestäms i obligationslånevillkoren och som motsvarar minst det sammanlagda nominella värdet av de obligationer som är i omlopp samt ett av bankinspektionen godkänt belopp av säkerheterna enligt villkoren för varje sådant obligationslån för vilket kreditinstitutet ansvarar solidariskt tillsammans med någon annan låntagare.
Som temporär säkerhet för ett obligationslån som ett kreditinstitut upptagit kan institut i stället för sådana säkerheter som nämns i 1 mom. ställa även en borgensförbindelse av Finlands Bank, Postbanken Ab, en affärsbank, sparbank eller andelsbank eller till motsvarande belopp av dessa utfärdade depositionsbevis.
Temporära säkerheter skall så fort som möjligt och senast två år från det att de ställdes konverteras mot sådana säkerheter som anges i obligationslånevillkoren. Bankinspektionen kan bevilja sammanlagt högst två års uppskov för konverteringen.
29 § Tilläggssäkerheter för obligationslån
Om säkerheterna för ett obligationslån som ett kreditinstitut har tagit upp sjunker under det belopp som nämns i 28 §, bolagsordningen eller stadgarna eller vad som föreskrivs i obligationslånevillkoren, skall kreditinstitutet inom två månader ställa en tilläggssäkerhet som bankinspektionen godkänner.
30 § Utbyte av obligationer mot skuldebrev
Ett kreditinstitut får, om inte annat bestäms i obligationslånevillkoren, före förfallodagen byta tillbaka obligationer till deras nominella värde mot skuldebrev som utgör säkerhet för samma obligationslån. Sådana obligationer skall på amorteringsplanens följande betalningsdag användas för extra amortering av obligationslånet.
7 kap. Straffstadganden och vite
31 § Kreditinstitutsbrott
Den som bedriver finansieringsverksamhet utan koncession skall för kreditinstitutsbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag.
32 § Kreditinstitutsförseelse
Den som försummar att på det sätt som stadgas i 25 § iaktta 43 § 1 mom. eller 46 § 2 mom. lagen om depositionsbankernas verksamhet, skall för kreditinstitutsförseelse dömas till böter, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag.
33 § Brott mot tystnadsplikten
Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 26 § skall för brott mot den tystnadsplikt som gäller kreditinstitut dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Allmän åklagare får inte väcka åtal för ett brott som avses i 1 mom., om endast enskild rätt har blivit kränkt och den till vars förmån tystnadsplikten gäller inte har anmält brottet till åtal.
34 § Vite
Har ett kreditinstitut i sin verksamhet inte följt denna lag eller med stöd av den utfärdade författningar eller bestämmelser kan bankinspektionen vid vite ålägga det att fullgöra sin skyldighet.
Länsstyrelsen i det län där kreditinstitutet har sin hemort dömer ut vitet.
8 kap. Ikraftträdande och övergångsstadganden
35 § Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Genom denna lag upphävs lagen den 29 augusti 1969 om hypoteksbanker (545/69) och lagen av samma datum om kreditaktiebolag (546/69) jämte ändringar samt lagen den 15 december 1989 om ombildning av en hypoteksbank till affärsbank och fusion mellan hypoteksbank och en affärsbank (1109/89).
De hypoteksbanker som avses i lagen om hypoteksbanker har även efter ikraftträdandet rätt att i sin firma eller annars för att ange arten av sin verksamhet använda benämningen "bank".
Ansökan om beviljande av koncession för kreditinstitut samt fastställande av bolagsordning eller stadgar kan upptas till behandling innan lagen träder i kraft.
36 § Undantag från kraven på minimikapital
Stadgandena i 7 § om minimibelopp för aktiekapital, andelskapital eller grundkapital gäller inte ett aktiebolag eller andelslag eller en hypoteksförening som ansöker om koncession och som bedriver finansieringsverksamhet då denna lag träder i kraft och utan avbrott fortsätter sin verksamhet till dess den sökt koncession. Grundkapitalet skall dock vara minst lika stort som det aktiekapital, andelskapital eller grundkapital som sökanden hade då lagen trädde i kraft och det får inte sänkas sedan koncession beviljats.
37 § Skyldighet för sammanslutningar som bedriver finansieringsverksamhet att söka koncession
En sammanslutning som när denna lag träder i kraft bedriver sådan verksamhet som avses i lagen skall inom sex månader från ikraftträdandet ansöka om koncession och fastställelse av bolagsordning eller stadgar eller inom ett år från ikraftträdandet sluta ingå nya finansieringsavtal som förutsätter koncession samt sluta bevilja ny finansiering med stöd av avtal som ingåtts innan den nämnda tiden har löpt ut. Finansministeriet kan av särskilda skäl bevilja en längre tid för avslutandet av verksamheten.
En sammanslutning som när denna lag träder i kraft bedriver finansieringsverksamhet som avses i denna lag enligt koncession som beviljats med stöd av någon annan lag behöver inte ansöka om ny koncession.
38 § Övergångsstadgande om soliditet
En sammanslutning som när denna lag träder i kraft bedriver sådan verksamhet som avses i lagen och som beviljats sådan koncession som avses i 6 § skall senast den 1 januari 1996 uppfylla soliditetskraven enligt 22 §.
Om en sammanslutning som avses i 1 mom. bedriver internationell finansieringsverksamhet, skall den dock senast den 1 januari 1993 uppfylla soliditetskraven enligt 22 §.
Om ett i 37 § 1 mom. nämnt kreditinstituts soliditet understiger den nedre gränsen enligt denna lag när koncession beviljas, får soliditeten inte under den tid som nämns i 1 och 2 mom. sjunka under nivån vid den tidpunkt då koncession beviljades.
39 § Övergångsstadgande om äganderättsbegränsningar
Om ett kreditinstituts innehav eller bestämmanderätt då denna lag träder i kraft överskrider den övre gränsen enligt 13 § lagen om depositionsbankernas verksamhet eller enligt 18 § 2 mom. denna lag, skall kreditinstitutet före den 1 januari 1997 ordna innehavet av aktier och andelar samt bestämmanderätten i överensstämmelse med nämnda paragrafer, om inte finansministeriet på ansökan beviljar en längre tid. Under nämnda tid får kreditinstitutet inte öka den del av sitt relativa innehav och sin relativa bestämmanderätt som överskrider den övre gränsen utöver nivån vid ikraftträdandet.
Regeringens proposition 69/91
Ekonomiutsk. bet. 18/91