1341/1990

I denna lag stadgas om källskatt på ränteinkomst som i vissa fall skall betalas till staten.

Bestämmelser om det beskattningsförfarande och ändringssökande som ska tillämpas på räntebetalare enligt denna lag finns i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) .

Bestämmelser om uppbörd av skatt enligt denna lag finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018) . (12.1.2018/37)

Skyldiga att betala källskatt på ränteinkomst är fysiska personer och inhemska dödsbon som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) är allmänt skattskyldiga i Finland.

Källskatt på ränteinkomst ska betalas för följande inhemska ränteinkomster:

(14.12.2012/778)

En ränteinkomst för vilken har uppburits källskatt enligt denna lag är inte i inkomstbeskattningen skattepliktig inkomst för den som är skattskyldig enligt 2 §, och depositionen eller värdet av masskuldebrevet är inte skattepliktig tillgång för den skattskyldige.

Med ränta enligt denna paragraf jämställs indexgottgörelse.

Källskatt på ränteinkomst ska inte betalas

Uppbörden av källskatten på ränteinkomst verkställs av den depositionsbank, det filialkontor i Finland för en utländsk kreditinrättning, det andelslag eller det av arbetsgivaren inrättade intressekontor som betalar räntan, den som emitterat masskuldebrevslånet och Verket för finansiell stabilitet ( räntebetalare ), när räntan erläggs till den skattskyldige eller krediteras hans konto. Räntebetalaren och direktören för en utländsk kreditinrättnings filialkontor i Finland är utöver den skattskyldige ansvariga för skatten med iakttagande av 15 §.

Beloppet av källskatten på ränteinkomst är 30 procent av räntan på en deposition eller ett masskuldebrevslån. (29.12.2011/1519)

Källskatten på ränteinkomst uträknas för varje betald ränterat i hela tio cent så att överskjutande cent inte beaktas. (26.10.2001/904)

Om räntan betalas i utländskt mynt, skall den vid uträkning av källskatten på ränteinkomst omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens valutakurs vid tiden för räntebetalningen. (26.10.2001/904)

Källskatten på ränteinkomst hänförs till den kalendermånad under vilken skatten har tagits ut.

Centralskattenämnden får på ansökan av räntetagaren eller räntebetalaren meddela förhandsavgörande om skyldighet att betala källskatt på ränteinkomst så som lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) föreskriver.

Skatteförvaltningen får på skriftlig ansökan av räntetagaren eller räntebetalaren meddela förhandsavgörande som gäller källskatt på ränteinkomst, om inte centralskattenämnden har avgjort ärendet eller om en ansökan i ärendet inte är anhängig i centralskattenämnden. (11.6.2010/512)

2 mom. har upphävts genom L 11.6.2010/512 . (11.6.2010/512)

I ansökan skall individualiseras den fråga i vilken förhandsavgörande söks och framläggas den utredning som behövs för avgörande av ärendet.

Förhandsavgörandet skall iakttas vid den räntebetalning för med avseende på vilket det har meddelats. Detsamma gäller förhandsavgörande som har meddelats på begäran av räntetagaren, om räntetagaren framställer ett yrkande därom hos räntebetalaren.

Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt i Skatteförvaltningen. (9.9.2016/777)

Ett beslut med anledning av besvär över ett förhandsavgörande tillämpas från den tidpunkt då den som är skyldig att ta ut källskatt har delgivits beslutet. (9.9.2016/777)

9 § har upphävts genom L 9.9.2016/777 .

Räntebetalaren har rätt att för ränta som har betalts för depositioner och masskuldebrevslån som avses i 3 § avstå från att uppbära källskatt på ränteinkomst endast om räntetagaren för räntebetalaren så som närmare anges genom förordning visar att han inte är skattskyldig enligt 2 §.

Deklarationsskyldigheten enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) gäller inte ränteinkomst för vilken källskatt ska betalas enligt denna lag och inte det kapital på vilket räntan betalas.

Har källskatt på ränteinkomst inte uppburits för sådan ränteinkomst enligt 3 § som den som är skyldig att betala källskatten har erhållit, ska Skatteförvaltningen påföra räntetagaren källskatten och i det sammanhanget dröjsmålsränta och skatteförhöjning med iakttagande av lagen om beskattningsförfarande. Tidsfristerna räknas från utgången av det kalenderår under vilket skatten borde ha tagits ut.

Har ränteinkomst som avses i 3 § felaktigt blivit beskattad som skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen för den som är skyldig att betala källskatt på ränteinkomst, ska Skatteförvaltningen, i samband med rättelse av beskattningen enligt lagen om beskattningsförfarande, bestämma att källskatten påförs den som är skyldig att betala skatten. Därvid påförs inte dröjsmålsränta och skatteförhöjning.

Källskatt som har uppburits hos räntetagaren utan grund betraktas som förskott på inkomstskatten, och på den tillämpas vad som i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) föreskrivs om användning och återbäring av förskott.

Har räntebetalaren tagit ut källskatt till ett för högt belopp, kan den skatt som tagits ut till för högt belopp dras av från källskatt som ska deklareras för samma kalenderår. (9.9.2016/777)

15 § har upphävts genom L 9.9.2016/777 .

På källskatt som avses i denna lag och som påförts räntetagaren tillämpas lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) .

Den som ansöker om förhandsavgörande och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut som gäller en räntebetalare på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

En räntetagare, den som ansöker om förhandsavgörande och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut som gäller räntetagaren på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande.

18 § har upphävts genom L 9.9.2016/777 .

Närmare stadganden om tillsynen över betalning av källskatt på ränteinkomst samt andra närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lagen skall tillämpas på sådana räntor på depositioner och masskuldebrevslån som inflyter under ettvart år.

På ränta som har betalts efter att denna lag har trätt i kraft men som hänför sig till tiden därförinnan tillämpas de stadganden som gällde före ikraftträdandet.