758/1989

Om förvaltning och nyttjande av samfällda områden och särskilda förmåner som är gemensamma för flera fastigheter gäller vad som stadgas i denna lag.

Lagen gäller inte samfälld skog som avses i lagen om samfällda skogar (37/1991) . Lagen gäller inte heller förvaltning och nyttjande av andra samfälligheter eller gemensamma särskilda förmåner till den del därom bestäms särskilt. (14.7.2000/686)

Med samfällighet avses i denna lag områden som hör till två eller flera fastigheter gemensamt.

Med gemensam särskild förmån avses en sådan rätt till vattenkraft, fiske eller annat dylikt nyttjande av mark- eller vattenområde inom en annan fastighets område som hör till två eller flera fastigheter gemensamt. Som särskild förmån betraktas också en ovan avsedd nyttjanderätt som gäller en samfällighet, men som inte bygger på delägarskap i samfälligheten. Detsamma gäller en sådan rätt till fiske på en strömfallslägenhets område som hör till någon annan än ägaren. (14.7.2000/686)

Fastigheternas ägare är delägare i samfälligheten eller i den gemensamma särskilda förmånen. Delägarna utgör ett delägarlag. Ett fiskelag enligt lagen om fiske (286/1982) utgör delägarlag enligt denna lag. När en delägarfastighet har flera ägare, betraktas de tillsammans som en sådan ägare som avses i denna lag. Bestämmelserna om delägare tillämpas på samägare till en delägarfastighet endast när så föreskrivs nedan. (22.7.2011/915)

Om också andra än ägaren har rätt att fiska på en strömfallslägenhets område, anses dessa tillsammans med ägaren utgöra ett delägarlag för den särskilda förmånen, i vilket delägarskapet bestäms enligt vars och ens fiskerätt.

Delägarlaget skall sköta förvaltningen av samfälligheten eller den gemensamma särskilda förmånen samt övriga angelägenheter som gäller området eller förmånen.

För delägarlagets verksamhet kan godkännas och fastställas stadgar ( konstituerat delägarlag ). (22.7.2011/915)

För nyttjandet eller skötseln av en samfällighet eller gemensam särskild förmån eller för andra kostnader som är nödvändiga för delägarlaget kan delägarna åläggas att betala avgifter som bestäms enligt varje delägares andelstal eller på någon annan av delägarlaget fastställd grund.

Delägarlaget kärar och svarar i ärenden som gäller samfälligheten eller den gemensamma särskilda förmånen och kan i sitt namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser för fullgörande av sina uppgifter enligt denna lag.

Delägarna i samfälligheten är inte personligen ansvariga för delägarlagets förpliktelser.

Delägarlagets beslutanderätt utövas av delägarstämman. I stadgarna kan föreskrivas att beslutanderätten i stället utövas av fullmäktige som väljs av delägarna.

Utan hinder av 1 mom. kan delägarna även annars besluta i angelägenheter som gäller delägarlaget, om alla delägare är ense om beslutet.

Vid delägarstämman har varje delägare rösträtt i enlighet med sin andel. När ordförande för stämman väljs och röstlängden godkänns har varje mötesdeltagare likväl en röst. Också de övriga besluten vid stämman kan fattas på detta sätt, om deltagarna i stämman enhälligt kommer överens om det. (22.7.2011/915)

För en samägd fastighet utövas rösträtten av de närvarande samägarna gemensamt. Om dessa inte är ense i en fråga som behandlas, har varje samägare rösträtt endast enligt den andel som han äger.

Har en delägare överlåtit hela den till hans fastighet hörande andelen i en samfällighet eller i en gemensam särskild förmån, får mottagaren med stöd av den förvärvade andelen föra talan som delägare vid delägarstämman sedan äganderätten till andelen har övergått till honom. Har delägaren överlåtit endast en del av ovan avsedda andel, får mottagaren med stöd av den förvärvade andelen föra talan som delägare vid delägarstämman sedan andelen vid en fastighetsförrättning har överförts till hans fastighet eller förordnats höra till den eller när en lägenhet har bildats med stöd av andelen. Överlåtaren och mottagaren kan dock komma överens om en tidigare tidpunkt för övergång av talerätten. (14.7.2000/686)

Ett konstituerat delägarlags stämma sammankallas av delägarlagets styrelse eller ombudsman.

Ett konstituerat delägarlags stämma skall sammankallas, om delägare som tillsammans företräder minst en tiondel av samtliga andelar skriftligen begär det för behandling av ett visst ärende.

Ett icke konstituerat delägarlags stämma sammankallas av någon av delägarna. Denne sköter också om övriga uppgifter som gäller ordnandet av stämman.

En delägare som inte vill sköta sammankallandet av ett icke konstituerat delägarlags stämma och de övriga arrangemangen i samband med det kan hos Lantmäteriverket anhålla om att Lantmäteriverket ska förordna en av sina tjänstemän med uppgift att utföra fastighetsförrättningar att sammankalla stämman och sköta arrangemangen på det sätt som delägaren har meddelat. För fullgörandet av de uppdrag som avses i detta moment tas till staten ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . (13.12.2013/918)

Delägarstämma tillkännages genom brev till varje deltagare eller på något annat sätt bevisligen. Kallelse till stämman kan också delges så att stämman kungörs i en eller flera på orten allmänt spridda tidningar och att de delägare från någon annan kommun vilkas adress är känd underrättas genom brevkort.

Om två eller flera tillsammans äger en delägarfastighet, får kallelsebrev i fråga om fastigheten tillställas en av samägarna. Kallelsebrev skall dock tillställas alla samägare som begär det och som meddelar sin adress.

Kallelsen har delgivits riktigt när breven har postats och meddelandet annonserats minst 14 dagar före stämman.

I stadgarna för ett konstituerat delägarlag kan det bestämmas att meddelande om stämma skall delges delägarna på något annat tillförlitligt sätt.

Vid delägarstämman får beslut fattas endast i de ärenden som har nämnts i kallelsen.

Ordförande vid delägarstämman är en person som har valts av stämman.

Över stämman skall sättas upp ett protokoll som undertecknas av ordföranden och minst en av stämman vald protokollsjusterare.

När ordförande valts skall vid stämman uppgöras en förteckning över de närvarande delägarna och deras fastigheter samt storleken av fastigheternas andelar (röstlängd). Röstlängden blir godkänd, om majoriteten av de närvarande delägarna understöder detta.

En delägare kan befullmäktiga ett ombud att företräda honom vid delägarstämman. Om inte något annat bestäms i stadgarna, får ingen rösta med ett röstetal som överskrider trettio procent av de närvarande delägarnas sammanlagda röstetal. (14.7.2000/686)

Som stämmans beslut gäller den mening för vilken flertalet röster har avgivits. Om rösterna faller lika, gäller den mening som har biträtts av majoriteten beräknad enligt huvudtalet. Faller rösterna lika även då, gäller den åsikt som ordföranden omfattar, om han är delägare. Om ordföranden inte är delägare eller då det är fråga om val, avgör lotten.

För delägarlagets beslut krävs att beslutet understöds av minst två tredjedelar av det sammanlagda röstetalet för de delägare som tagit del i omröstningen och av minst en tredjedel av de röstande, om beslutet gäller

(14.7.2000/686)

Ett beslut som avses i 15 § 2 mom. 1 eller 6 punkten skall underställas domstol, om någon av de vid stämman närvarande delägarna kräver det. Beslutet skall fastställas om det har fattats i enlighet med lag och inte medför ekonomisk skada för en delägare som inte har understött beslutet. (14.7.2000/686)

Ett ärende som har underställts kan upptas av domstol först sedan den tid för väckande av talan som avses i 23 § 1 mom. har gått ut. Underställningen och talan skall behandlas tillsammans.

Om ett beslut som avses i 15 § 2 mom. 2 punkten gäller ändring av ändamålet med samfällighetens användning till en samfälld skog enligt 1 § 1 mom. lagen om samfällda skogar (109/2003) , skall beslutet underställas skogscentralen för fastställelse. Beslutet skall fastställas om området lämpar sig för bedrivande av skogsbruk såsom en samfälld skog. Fastställelseärendet kan avgöras först när den tid för väckande av talan som avses i 23 § 1 mom. har gått ut eller ett avgörande genom vilket domstolen har förkastat talan om upphävande av delägarlagets beslut har vunnit laga kraft. (14.2.2003/110)

Vid fullmäktiges möte har en fullmäktig rösträtt enligt antalet delägare som han företräder och deras sammanräknade röstetal.

En fullmäktig kan inte ställa ombud för sig vid mötet.

Om fullmäktiges möten, möteskallelser och beslut gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om delägarstämman och dess beslut.

I stadgarna för ett konstituerat delägarlag skall nämnas

Om beslutanderätten enligt delägarlagets stadgar utövas av fullmäktige och inte av en delägarstämma, skall i stadgarna dessutom nämnas fullmäktiges och suppleanternas antal och mandatperiod samt hur de väljs.

Delägarlagets stadgar och stadgeändringar ska underställas regionförvaltningsverket för fastställelse, och de träder i kraft när fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft. Regionförvaltningsverket ska fastställa stadgarna om de överensstämmer med lag och inte medför skada för någon delägare. (31.1.2014/99)

Styrelsen skall bereda och verkställa delägarlagets beslut och sköta annan praktisk verksamhet.

Styrelsen skall föra delägarlagets talan vid domstolar och andra myndigheter samt i övrigt företräda delägarlaget.

I delägarlagets stadgar kan bestämmas att styrelsen kan utöva beslutanderätt i stället för delägarstämman i en angelägenhet av ringa betydelse som fastställs i stadgarna och som gäller delägarlaget. (14.7.2000/686)

Om inte något annat föreskrivs i stadgarna, är styrelsen beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna eller deras suppleanter är närvarande.

Som beslut gäller den mening som har omfattats av flertalet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden har biträtt.

Varje styrelsemedlem skall ha en personlig suppleant. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Delägarstämman kan befria en styrelsemedlem eller suppleant från uppdraget före mandattidens utgång och välja en ny medlem eller suppleant för den återstående tiden. Om en styrelsemedlem eller suppleant avgår eller blir varaktigt förhindrad att sköta sitt uppdrag, väljs någon annan i hans ställe för den återstående mandattiden.

I delägarlagets stadgar kan bestämmas att delägarlaget har en eller flera ombudsmän i stället för eller utöver en styrelse. Ombudsmannen skall ha en suppleant.

Om delägarlaget har flera ombudsmän skall i stadgarna bestämmas om arbetsfördelningen mellan dem. Om delägarlaget har en ombudsman i stället för en styrelse, gäller angående ombudsmannen vad som i 19 § bestäms om styrelsen.

Bestämmelserna i 21 § 2 mom. tillämpas även på ombudsmannen och dennes suppleant.

En delägare som anser att ett beslut av delägarstämman, fullmäktige eller styrelsen inte har tillkommit i laglig ordning eller att ett sådant beslut på något annat sätt strider mot lag eller delägarlagets stadgar har rätt att klandra beslutet genom att vid tingsrätten väcka talan mot delägarlaget inom 60 dagar från det att beslutet fattades. Om rättelseyrkande enligt 23 a § har framställts med anledning av beslutet, har delägaren dock rätt att väcka talan mot delägarlaget vid tingsrätten inom 30 dagar från delfåendet av det beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkandet. En delägare som vid delägarstämman medverkat i fattandet av beslutet genom att understödja beslutet har inte rätt att väcka klandertalan. (22.7.2011/915)

Har delägarlagets, fullmäktiges eller styrelsens beslut klandrats, kan domstolen, innan saken avgörs slutligt, samtycka till att beslutet verkställs genast, om det finns särskilda skäl och ändringssökande inte genom verkställigheten blir onyttigt.

En delägare vars rätt ett beslut, som har fattats av ett konstituerat delägarlags stämma, fullmäktige eller styrelse gäller, kan utan hinder av 23 § hos delägarstämman eller fullmäktige, förutsatt att beslutet inte skall underställas, yrka att beslutet rättas på den grund att det inte har tillkommit i laglig ordning eller att beslutet strider mot lag, förordning eller delägarlagets stadgar eller att beslutet kränker hans rätt.

Rättelseyrkande skall framställas inom 21 dagar från det att beslutet fattades. Ett konstituerat delägarlags styrelse skall inom 30 dagar från det att rättelseyrkandet framställdes sammankalla delägarstämman eller fullmäktige för att behandla rättelseyrkandet eller inom samma tid besluta att rättelseyrkandet inte förs till delägarstämman eller fullmäktiges sammanträde. Styrelsen har också rätt att själv inom samma tid avgöra ett rättelseyrkande som gäller ett beslut av styrelsen.

Om rättelse inte sker, kan den som yrkat rättelse klandra beslutet genom att väcka talan mot delägarlaget vid tingsrätten inom 30 dagar från delfåendet av det beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkandet.

Ändring i ett beslut enligt 16 § 3 mom. och 18 § 3 mom. får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets största delen av det samfällda området är beläget. I fråga om beslut enligt 18 § 3 mom. är också den förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets området för de fastigheter som omfattas av den gemensamma särskilda förmånen huvudsakligen är beläget.

Ändring i beslut av förvaltningsdomstolen får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Om ett icke konstituerat delägarlag har inlett rättegång, är en delägare som har motsatt sig denna skyldig att delta i rättegångskostnaderna högst med värdet av den fördel som han i egenskap av delägare vinner genom rättegången.

Om delägarlaget beslutar att inte inleda eller fullfölja rättegång om en samfällighet eller gemensam särskild förmån eller att väcka eller fullfölja ett ärende som skall behandlas vid en myndighet och som gäller en samfällighet eller en gemensam särskild förmån, eller om delägarlaget annars inte bevakar sin fördel i ett ärende som gäller en samfällighet eller gemensam särskild förmån och som skall behandlas vid domstol eller någon annan myndighet, har varje delägare dock rätt att föra talan eller annars bevaka delägarlagets fördel i saken. Vad som vinns genom en sådan rättegång eller annars i ett ärende som behandlas vid domstol eller någon annan myndighet kommer delägarlaget till godo. Övriga delägare är skyldiga att delta i kostnaderna för rättegången eller för bevakningen av delägarlagets fördel högst med värdet av den nytta som rättegången eller bevakningen av fördelen tillför dem. (14.7.2000/686)

I ärenden där delägarlaget är part vid domstol eller någon annan myndighet har även delägarna rätt att på egen bekostnad föra talan om sin andel utan hinder av 24 §.

I fråga om ett konstituerat delägarlag anses stämning och andra meddelanden ha tillställts delägarlaget när stämningen eller meddelandet har delgivits någon medlem av styrelsen eller ombudsmannen.

Ett icke konstituerat delägarlag kan i enlighet med 11 kap. 14 § 1 mom. rättegångsbalken instämmas som svarande.

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans, kan ett meddelande delges ett icke konstituerat delägarlag i den ordning som gäller delgivning av stämning.

Ett icke konstituerat delägarlags stämma eller alla delägare enhälligt kan genom sitt beslut befullmäktiga en eller flera delägare eller andra personer att i egenskap av företrädare för delägarlaget ta emot och för behandling förelägga delägarlaget sådana delgivningar som avses i 2 och 3 mom.

En samfällighet eller gemensam särskild förmån kan mätas ut för delägarlagets skulder. På utsökningen tillämpas vad utsökningslagen stadgar om utmätning och försäljning av fast egendom.

Genom beslut av delägarstämman får en delägare eller någon annan inte beviljas en uppenbart obefogad fördel på delägarnas eller delägarlagets bekostnad.

En delägare har rätt att, om inte delägarlaget beslutar något annat eller om inte något annat bestäms i delägarlagets stadgar eller i någon annan lag, tillgodogöra sig en samfällighet med beaktande av dess användningsändamål på sådant sätt att det inte hindrar andra delägare från att på motsvarande sätt tillgodogöra sig området. Är det på grund av områdets användningsändamål inte möjligt för alla delägare att tillgodogöra sig området i en utsträckning som motsvarar deras behov, skall nyttjandet av området ordnas i förhållande till andelarna genom överenskommelse eller på det sätt som delägarlaget beslutar om.

Följer inte något annat av delägarlagets beslut, av stadgarna eller av någon annan lag, får en delägare utan de andra delägarnas samtycke eller utan tillstånd av delägarlaget tillgodogöra sig samfälligheten på ett sätt som avviker från användningsändamålet eller vidta andra åtgärder som gäller området, om detta inte medför men eller störning för de andra delägarna och inte hindrar dem från att på motsvarande sätt tillgodogöra sig området i det förhållande som delägarskapet möjliggör.

Om tillstånd enligt någon annan lag krävs för sådant nyttjande eller sådana åtgärder i fråga om området som avses i 1 eller 2 mom., har delägaren rätt att anhängiggöra tillståndsärendet.

Om styrelsen eller ombudsmannen inte sammankallar en delägarstämma eller ett fullmäktigemöte som enligt stadgarna eller enligt beslut vid tidigare stämma eller möte skall hållas vid en viss tidpunkt, har varje delägare eller fullmäktig rätt att utfärda kallelse på delägarlagets bekostnad. Detsamma gäller sammankallande av stämma när yrkande har framställts i enlighet med 9 § 2 mom., om inte kallelse har utfärdats inom tre veckor från det yrkandet om att stämma skall hållas framställdes till styrelsen eller ombudsmannen.

Om en delägare med anledning av ett meddelande om stämma eller möte, med anledning av en i 10 § 2 mom. nämnd anhållan eller av något annat dylikt skäl har varit tvungen att använda egna medel för skötseln av delägarlagets angelägenheter, har han rätt att av delägarlaget få ersättning för sina kostnader.

Är det uppenbart att en delägare utan orsak har sammankallat delägarstämman, skall han själv stå för kostnaderna för den.

En medlem av styrelsen, en ombudsman och en anställd vid delägarlaget är skyldig att ersätta skador som han i sin verksamhet uppsåtligen eller av vållande har orsakat delägarlaget. Detsamma gäller skada som orsakats en medlem i delägarlaget genom överträdelse av denna lag eller av delägarlagets stadgar.

Angående jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/1974) .

Talan angående ersättande av skada som orsakats delägarlaget kan väckas också vid domstol på delägarlagets hemort.

Delägarlaget kan förvärva en sådan andel i en samfällighet eller gemensam särskild förmån som hör till en delägarfastighet. Den förvärvade andelen skall anslutas till delägarfastigheterna i förhållande till deras andelar vid en förrättning på vilken skall tillämpas vad som i 13 kap. fastighetsbildningslagen (554/1995) bestäms om överföring av andelar eller förmåner från en fastighet till en annan. Överföring kan ske även om någon delägarfastighet finns i en annan kommun.

Delägarlaget kan förvärva en fastighet eller ett outbrutet område för att fogas till samfälligheten. Bestämmelser om fogande av en fastighet eller ett outbrutet område till en samfällighet finns i 13 kap. i fastighetsbildningslagen. (22.7.2011/915)

Om delägarlaget för en samfällighet eller gemensam särskild förmån har konstituerat sig på det sätt som bestäms i denna lag, betalas en ersättning som gäller samfälligheten eller förmånen till delägarlaget.

Ersättning enligt 1 mom. betalas till delägarna i ett icke konstituerat delägarlag, om dessa är kända och om ersättningen är betydande. Ersättningen betalas dock till ett icke konstituerat delägarlag om den är obetydlig eller om kostnaderna för utredning av delägarskapet eller utbetalning av ersättningen jämfört med ersättningsbeloppet är uppenbart höga. Om ett delägarlag inte fattat beslut om hur ersättningen till det ska betalas, deponeras ersättningen hos regionförvaltningsverket. Om den deponerade ersättningen inte lyfts inom 14 dagar, ska regionförvaltningsverket sätta in ersättningssumman på ett bankkonto som öppnas för ändamålet, och vid deponeringen iakttas lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet (281/1931) . (22.7.2011/915)

Den deponerade ersättningen ska betalas till delägarlaget efter det att delägarlaget har konstituerat sig eller vid en stämma beslutat om lyftande av ersättningen samt utsett ett ombud som ska sköta uppgiften. Innan ersättningen har betalts till delägarlaget ska regionförvaltningsverket av ersättningssumman till en delägare i ett icke konstituerat delägarlag betala den andel som tillkommer denna, om delägaren lägger fram en tillförlitlig utredning över storleken på sin andel. (22.7.2011/915)

Har ersättning som har utbetalts till delägarlaget delats ut till delägarna, är varje delägare personligen ansvarig för återbetalningen av de medel som han lyft jämte ränta, om medlen med stöd av en förbindelse eller dom eller på någon annan liknande grund skall betalas tillbaka till utbetalaren eller till den på vilken hans rätt har övergått. En sådan betalning får indrivas hos delägarna i samma ordning som i fråga om delägarlaget.

Delägarlagets penningtillgångar skall sättas på ett bankkonto som öppnats för delägarlagets räkning, om delägare vilkas sammanlagda andelar representerar minst en tiondel av alla andelar kräver det. Betydande penningrörelse som ett delägarlag har skall skötas via bank.

Är delägarlaget inte bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen (1336/1997) och kommer inte alla delägare enhälligt överens om något annat, skall handlingarna som gäller delägarlagets inkomster och utgifter, verifikationerna och korrespondensen om affärshändelserna bevaras minst sex år från utgången av det år under vilket räkenskapsperioden har gått till ända, ordnade på så sätt att sambandet mellan verifikationerna och noteringarna i bokföringen kan konstateras utan svårighet.

Angående delägarlag som driver rörelse eller yrke av sådant slag att de är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen gäller vad som bestäms i bokföringslagen.

En delägare har rätt att i delägarlaget ta del av delägarlagets bokföring och andra handlingar som hänför sig till delägarlagets verksamhet. Delägaren har rätt att anlita medhjälpare samt att få kopior av bokföringen och andra handlingar. Delägarlaget har härvid rätt att av delägaren få ersättning för sådana kostnader för kopiering och avsändande av handlingar som åsamkats delägarlaget.

Till Lantmäteriverket och regionförvaltningsverket ska sändas ett utdrag ur delägarlagets stadgar, av vilket de i 18 § 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda uppgifterna framgår. Lantmäteriverket och regionförvaltningsverket ska också tillställas uppgifter om styrelsens ordförande och vice ordförande eller ombudsmannen och dennes suppleant samt om deras adresser.

Om en hel samfällighet inlöses eller delas mellan delägarfastigheterna eller säljs i utsökningsväg eller annars genom beslut av delägarstämman till förmån för delägarna, förfaller delägarlagets samtliga skulder till betalning, och delägarlaget skall anses ha upplösts när dess skulder har betalts. Har delägarlaget inte kännedom om alla sina borgenärer, skall delägarlaget låta utfärda en offentlig stämning på de okända borgenärerna. Är delägarlagets tillgångar större än skulderna, skall överskottet, om inte något annat följer av rättsförhållandena mellan delägarna i delägarlaget, fördelas mellan delägarna i förhållande till delägarfastigheternas andelar.

När en samfällighet har inlösts, delats eller sålts enligt 1 mom. ska styrelsen eller ombudsmannen eller, om ingen sådan finns, någon av delägarna inom 45 dagar från det att delägarlagets skulder har betalts underrätta Lantmäteriverket om delägarlagets upplösning. (13.12.2013/918)

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om upplösning av delägarlaget för en samfällighet gäller i tillämpliga delar beträffande delägarlaget för en gemensam särskild förmån, om hela den gemensamma särskilda förmånen delas mellan delägarfastigheterna eller upplöses.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. Genom den upphävs lagen den 9 maj 1940 om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

Om en samfällighet eller gemensam särskild förmån innan denna lag trätt i kraft har ställts under stadigvarande förvaltning i enlighet med 7 § lagen om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner, anses delägarna i samfälligheten eller förmånen utgöra ett sådant konstituerat delägarlag som nämns i denna lag. På sådana delägarlag tillämpas vad denna lag stadgar om konstituerade delägarlag, om inte något annat följer av ett fastställt reglemente.

Om delägarna innan denna lag trätt i kraft har kommit överens om förvaltningen av en samfällighet eller gemensam särskild förmån, förblir överenskommelsen i kraft.

Har i någon lag eller förordning hänvisats till ett lagrum som ersatts med ett stadgande i denna lag, skall detta tillämpas.