97/1988

För justitieministeriets datasystemsenhets prestationer uppbärs avgifter i enlighet med denna förordning. Förordningen tillämpas inte på prestationer för vilka stämpelskatt skall betalas.

Beträffande avgift för ostyrkta kopior av handlingar gäller vad som därom stadgas särskilt.

Angående de avgifter som skall uppbäras när utdata sänds per post gäller vad som därom stadgas eller bestäms särskilt.

Av dem som innehar tillstånd att använda ett maskinläsbart register uppbärs för nyttjanderätten 70 mark per användningsmånad samt avgifter för meddelanden och utdata per register enligt följande:

För officiellt bestyrkta utdata ur registret över äktenskapsförordsärenden uppbärs avgifter i enlighet med vad som stadgas om intyg som utfärdas av allmänna underrätter.

För utdata som erhållits direkt ur Finlex-register uppbärs 7 mark för första sidan och 2 mark för varje därpå följande sida.

För distribution som utförs regelbundet på grund av årsbeställning uppbärs avgift enligt sidantalet, så att för en årlig distribution av mer än 1 200 sidor uppbärs 1 000 mark om året och för distribution av mer än 500 sidor 500 mark om året. För en distribution av mer än 150 sidor uppbärs 160 mark om året och för en mindre distribution 50 mark om året.

För utdrag ur näringsförbudsregistret uppbärs en 22 marks avgift av andra än statliga myndigheter.

För en på beställning uppgjord förteckning över uppgifter i föreningsregistret uppbärs 2 mark 20 penni per registrerad förening.

Av den som innehar tillstånd att använda lagfarts- och inteckningsregistrets maskinläsbara fil uppbärs 22 mark för en utskrift av sådana uppgifter ur lagfartsregistret som gäller en enda fastighet och 86 mark för en utskrift av sådana uppgifter ur inteckningsregistret som gäller en enda fastighet.

För en ur lagfartsregistret utskriven förteckning som innehåller uppgifter om fler än en fastighet, uppbärs för varje fastighet en femtedel av de i 7 § stadgade avgifterna. Dessutom uppbärs de avgifter som nämns i 10 och 11 §§.

Utöver vad som stadgas i 2, 6 och 7 §§, uppbärs även de avgifter som justitieministeriet skall betala för tjänster som ministeriet i och för dataöverföring köpt av statens datamaskincentral.

För statistiska tabeller, datakombinationer och andra sådana prestationer som utförs separat med anlitande av registret uppbärs en avgift som svarar mot beloppet av de kostnader som prestationen åsamkar justitieministeriet, dvs. prestationens självkostnadsvärde.

De kostnader som hör till självkostnadsvärdet beräknas som följer:

Lednings-, övervaknings- och sakkunniguppdrag, planering, utarbetande och analys av statistik och forskning samt ADB-programmering A 23.

Byråtjänster, för- och efterbehandling i samband med uppdrag samt användning av dataterminal A 13.

Hos myndigheterna inom justitieministeriets verksamhetsområde uppbärs inte i 2, 3, 4, 7, 8 och 9 §§ stadgade avgifter. Hos andra statliga myndigheter uppbärs inte avgifter för sådana data som justitieministeriet eller domstolarna med stöd av lag eller förordning skall tillställa myndigheten.

I 2 § nämnda avgifter uppbärs inte hos en sådan myndighet eller anstalt eller hos ett sådant samfund av vars data registret är uppbyggt.

Hos kommuner uppbärs inte avgift för data som är avsedda för deras eget bruk och om vilka stadgas i 7 §.

Avgift uppbärs när prestationen överlämnas eller enligt fakturering sedan prestationen utförts, varvid betalningstiden är 14 dagar. Av särskilda skäl kan betalningstiden förlängas. För den förlängda betalningstiden uppbärs en årlig ränta om 12 procent. Betalas avgiften inte senast på förfallodagen, uppbärs en årlig dröjsmålsränta om 16 procent jämte de indrivningskostnader som eventuellt har åsamkats staten. Dröjsmålsränta om mindre än tio mark uppbärs inte.

För en prestation kan uppbäras förskottsbetalning.

Avgift kan indrivas utan dom eller utslag i enlighet med vad som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Justitieministeriet utfärdar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1988.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 29 december 1985 om grunderna för avgifter till justitieministeriets datasystemsenhet (1061/85).