778/1988

Denna lag gäller omhändertagande och hantering av hittegods.

Lagen gäller inte

Om följande slag av fynd föreskrivs särskilt:

Hittegods vars penningvärde är högst 20 euro och som uppenbart saknar särskilt bruks- eller känslovärde eller annat personligt värde för ägaren anses vara lågvärdigt. På lågvärdigt hittegods tillämpas 5, 6 och 26 §.

Det belopp som nämns i 1 mom. kan genom förordning av statsrådet ändras så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.

Den som tar hand om hittegods (upphittaren) skall utan obefogat dröjsmål anmäla fyndet till ägaren eller överlämna godset till polisen. Egendom vars förvärv eller innehav är förbjudet eller kräver tillstånd av myndighet skall omedelbart överlämnas till polisen.

Kan hittegods inte utan fara eller besvär transporteras, behöver det inte överlämnas till polisen. Omhändertagande av sådant hittegods skall anmälas till polisen.

Om det inte är ändamålsenligt att transportera hittegodset för att förvaras på något annat ställe, kan polisen ge upphittaren lov att förvara det.

Hittegods, som tas om hand i fortskaffningsmedel i allmän trafik, på järnvägs- eller busstationer eller motsvarande trafikområden eller i affärslokaler, ämbetsverk eller kontor, på arbetsplatser, i läroinrättningar, på sjukhus, i teatrar eller idrottshallar eller i motsvarande lokaler, skall överlämnas till personalen eller hittegodsbyrån vid respektive inrättning (inlämningsfynd) .

Vad som stadgas i 1 mom. gäller även fynd som gjorts vid en offentlig tillställning som är beroende av anmälan eller tillstånd och anordnas utomhus på en bestämd plats.

Den som tar hand om lågvärdigt hittegods på någon annan plats än en som nämns i 5 § skall anmäla detta till ägaren, om denne är känd. Upphittaren får behålla godset, om det inte utan svårighet kan redas ut vem som är dess ägare.

Hittegods skall förvaras och vårdas väl.

Avhämtar ägaren inte hittegodset från en inrättning som nämns i 5 § och har denna inte någon hittegodsbyrå, skall inrättningen senast två veckor efter omhändertagandet överlämna hittegodset till polisen, om det inte är lågvärdigt. Egendom vars förvärv eller innehav är förbjudet eller kräver tillstånd av myndighet skall omedelbart överlämnas till polisen.

Föremål som upphittats i skolor och andra läroinrättningar eller i idrottshallar får, om det är uppenbart att saken tillhör någon som regelbundet besöker en sådan inrättning, förvaras i denna en längre tid än den som anges i 1 mom., dock högst sex månader efter omhändertagandet.

Är det uppenbart att hittegodset är värdefullt eller annars särskilt viktigt för ägaren, skall inrättningen utan dröjsmål anmäla fyndet till ägaren, om denne är känd, och i annat fall till polisen.

Polisen och en hittegodsbyrå samt, med polisens tillstånd, även en i 5 § nämnd inrättning och upphittaren får sälja hittegodset under förvaringstiden, om godset lätt kan förfaras eller gå ner i värde eller om vården av godset är dyr i förhållande till värdet.

Den som sköter försäljningen får dra av kostnaderna för denna från den erhållna köpesumman. På medel som flutit in av försäljningen tillämpas i övrigt vad som stadgas om hittegods.

Ägaren har rätt att återfå hittegodset, om han betalar hittelön till upphittaren och ersätter de behövliga och skäliga kostnader som fyndet har medfört. Om hittelönens belopp stadgas genom förordning.

Hittelön betalas inte för inlämningsfynd som avses i 5 §.

För fynd som skett i polisens, tullmyndigheternas eller andra myndigheters övervaknings- eller kontrollverksamhet betalas ingen hittelön.

Ägaren skall i enlighet med vad som stadgas genom förordning till polisen och hittegodsbyrån betala ersättning för de förvaltningskostnader och andra allmänna kostnader som förvaringen medfört samt ersätta skäliga kostnader för särskild transport, värdering, vård och förvaring av hittegodset.

I beslut om ersättning får ändring inte sökas genom besvär.

Om upphittaren önskar det, skall polisen under den betalningsadress som han har uppgivit tillställa honom den hittelön och kostnadsersättning som ägaren har betalt samt i 17 § nämnd andel av försäljningspriset.

Har den hittelön och ersättning som upphittaren har rätt till, av orsaker som beror av upphittaren, inte kunnat tillställas honom och har han inte heller själv sett till att de bärs upp inom sex månader från det hittegodset överlämnades till polisen, tillfaller hittelönen och ersättningen staten.

Den i 1 mom. angivna tiden börjar i det fall som avses i 16 § 2 mom. löpa när polisen har meddelat upphittaren att hittegodset har förstörts eller förklarats förverkat till staten.

Avhämtar ägaren inte hittegodset inom tre månader efter det godset tillställdes polisen eller efter det upphittaren fick lov att förvara hittegodset eller underrättade ägaren om fyndet, övergår äganderätten till upphittaren, om inte något annat stadgas nedan.

Om ägaren inte avhämtar ett inlämningsfynd eller hittegods som avses i 10 § 3 mom. inom tre månader efter att det överlämnades till polisen eller en hittegodsbyrå, övergår äganderätten till staten eller den som håller den hittegodsbyrå där hittegodset har förvarats.

Har hittegods tagits i beslag med stöd av tvångsmedelslagen (806/2011) och avhämtar ägaren inte det beslagtagna föremålet inom tre månader från det polisen meddelade ägaren att föremålet kan avhämtas sedan beslaget hävts, blir upphittaren ägare till föremålet. Om ägaren är okänd, ska 7 kap. 23 § i den lagen tillämpas. Upphittaren ska utan dröjsmål meddelas att äganderätten till det beslagtagna hittegodset har övergått till honom eller henne. (22.7.2011/860)

Har beslagtaget hittegods med stöd av någon lag förstörts eller förklarats förverkat till staten, skall den hittelön och kostnadsersättning som upphittaren har rätt till betalas av statens medel. Hittelön betalas dock inte för egendom som det är förbjudet att förvärva eller inneha.

Upphittaren får inte äganderätt till en upphittad cykel eller moped. Cyklar och mopeder som ägaren inte har avhämtat skall säljas på auktion. Upphittaren har rätt till en tredjedel av försäljningspriset.

Upphittaren får inte äganderätt till

Egendom, som nämns i 1 mom. 1-3 punkten och som varken har avhämtats av ägaren inom den tid som nämns i 14 § eller kunnat tillställas någon annan som har rätt att inneha den, skall förstöras.

Sedan upphittaren betalt ersättning i enlighet med 11 § får han ta hittegodset i sin besittning. Upphittade pengar skall, om upphittaren så önskar, tillställas honom under den betalningsadress som han har uppgivit.

Har upphittaren inte inom tre månader efter det äganderätten till hittegodset övergick till honom avhämtat det från polisen, blir staten ägare till godset. Vad som här sägs gäller även upphittade pengar som tillfallit upphittaren, när de av skäl som beror av upphittaren inte har kunnat tillställas honom och han inte heller själv har avhämtat dem inom den tid som nämns ovan.

Bestämmelser om hantering av hittegods som övergått till staten utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2024/1048)

En hittegodsbyrå ska ha en ansvarig föreståndare, som är skyldig att se till att hittegodsbyrån upprätthålls lagenligt.

Ansvariga föreståndaren ska vara en myndig och tillförlitlig person, som inte har försatts i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats. Ansvariga föreståndaren anses tillförlitlig, om han eller hon inte genom en lagakraftvunnen dom under de fem senaste åren har dömts till fängelsestraff eller under de tre senaste åren till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att personen i fråga är uppenbart olämplig som ansvarig föreståndare. Ansvariga föreståndaren anses emellertid inte tillförlitlig, om han eller hon annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig uppenbart olämplig som ansvarig föreståndare.

Regionförvaltningsverket ska bevilja en sökande tillstånd att hålla en hittegodsbyrå för hantering av hittegods som avses i 5 §, om

Bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i en ansökan om tillstånd att hålla en hittegodsbyrå och om lämnande av meddelanden om beviljande av tillstånd att hålla en hittegodsbyrå utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2024/1048)

Identitets- eller tillståndsbevis som utfärdats av polisen eller Migrationsverket eller egendom som det är förbjudet eller det krävs tillstånd av en myndighet att förvärva eller inneha, och som lämnats till en hittegodsbyrå, ska omedelbart överlämnas till polisen.

En hittegodsbyrå har enligt vad som bestämts i tillståndsbeslutet rätt att bära upp ersättningar som nämns i 11 § till ett lägre belopp än det som annars gäller eller att efterskänka sitt anspråk på ersättning.

En hittegodsbyrå ska förstöra egendom som avses i 18 § 1 mom. 1–3 punkten på det sätt som bestäms i 2 mom. i samma paragraf. Identitets- och tillståndsbevis som utfärdats av polisen eller Migrationsverket får dock inte förstöras.

Regionförvaltningsverket har tillsyn över hittegodsbyråernas verksamhet.

Trots sekretessbestämmelserna ska en hittegodsbyrå på begäran ge regionförvaltningsverket de handlingar och uppgifter som behövs för tillsynen.

Regionförvaltningsverket har rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få de uppgifter som behövs för att en ansvarig föreståndares tillförlitlighet ska kunna utredas. I fråga om rätten att få uppgifter ur straffregistret bestäms särskilt.

Regionförvaltningsverket ska förbjuda en hittegodsbyrå, om den hålls utan tillstånd i strid med denna lag. Om det finns särskilda skäl till detta, kan förbudet också meddelas så att det gäller en person som är anställd hos den som bedriver sådan verksamhet eller gäller någon annan som verkar för dennes räkning.

Om hittegodsbyrån eller ansvariga föreståndaren försummar en skyldighet som följer av denna lag, får regionförvaltningsverket uppmana hittegodsbyrån eller ansvariga föreståndaren att uppfylla sin skyldighet inom en viss tid. Om försummelserna är allvarliga eller om de upprepas trots uppmaning, får regionförvaltningsverket förbjuda hittegodsbyråns verksamhet helt eller delvis för viss tid, dock för högst sex månader.

Regionförvaltningsverket får förelägga vite för att förstärka ett förbud eller en uppmaning som avses i denna paragraf. Ett förbud som avses i 1 mom. ska förstärkas med vite, om inte detta av något särskilt skäl är onödigt. I fråga om vite gäller i övrigt vad som bestäms i viteslagen (1113/1990) .

Regionförvaltningsverket ska återkalla ett tillstånd att hålla en hittegodsbyrå, om

Bestämmelser om överlämnande av hittegods i samband med återkallande av ett i 1 mom. avsett tillstånd utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2024/1048)

Om upphittaren inte iakttar vad denna lag stadgar om anmälan om och överlämnande av hittegods, om han hemlighåller hittegodset då ägaren eller någon annan som har rätt därtill frågar efter det, eller om han utan laglig rätt tillägnar sig det, förverkar han alla rättigheter som grundar sig på fyndet.

Om straff för tillgrepp av hittegods stadgas i 28 kap. 4 § 2 mom. samt 5 och 6 §§ strafflagen.

Vad denna lag stadgar om ägare till hittegods skall även tillämpas på den som på grund av pant- eller nyttjanderätt eller någon annan rättighet har anspråk på att få föremålet i sin besittning.

Med polisen avses i denna lag polismyndigheten i det distrikt inom vilket egendomen har upphittats.

Upphittaren har också rätt att genom ett annat polisdistrikts förmedling anmäla fyndet eller överlämna hittegodset till polisen på fyndorten.

En tvist om hittelön och kostnadsersättning som avses i 10 § 1 mom. kan föras till domstol. Polisen behöver inte överlämna hittegodset till ägaren förrän det finns ett laga kraft vunnet beslut i saken.

Genom förordning kan med avvikelse från denna lag särskilt stadgas om fynd och bärgning av egendom som uppenbart tillhör Finlands eller något annat lands försvarsmakt. På försummelse att göra anmälan om och på olovligt besittningstagande av sådant hittegods samt på hemlighållande och tillgrepp av hittegodset tillämpas på motsvarande sätt 26 §.

När ett fynd har samband med en flygolycka skall 61 § luftfartslagen (595/64) iakttas.

Bestämmelser om anmälan till ägaren till hittegodset, om kvitto till upphittaren, om förteckningar som ska föras över mottaget hittegods och över de tillstånd som avses i 4 § 3 mom. och 9 § 1 mom., om anteckning av inlämningsfynd samt om anmälan till tullmyndigheten om hittegods som ska förtullas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

Genom denna lag upphävs lagen den 19 november 1943 om hittegods (893/43) jämte ändringar samt förordningen den 21 december 1979 om strandning och skeppsfynd (930/79) . Förordningen den 21 januari 1983 om fynd och bärgning av gods som tillhört försvarsmakten (84/83) , vilken utfärdats med stöd av den upphävda lagen, förblir likväl gällande.

Denna lag tillämpas på fynd som gjorts efter att lagen har trätt i kraft.

Om hantering av hittegods på en hittegodsbyrå, för vilken tillstånd har beviljats innan denna lag trätt i kraft eller som har fått hållas utan tillstånd, gäller vad som stadgas i denna lag eller i förordning som utfärdas med stöd av den. För en sådan hittegodsbyrå skall tillstånd enligt denna lag sökas inom sex månader efter ikraftträdandet. Annars förfaller det tillstånd som beviljats enligt den tidigare lagen, och en byrå som inte varit beroende av tillstånd måste upphöra med sin verksamhet.