Yrkessjukdomsförordning
Uppdaterad- Ämnesord
- Yrkessjukdom
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- upphäv., Se L 459/2015 282 §
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1988/1347/ajantasa/2003-03-27/swe
På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av 2 och 4 §§ yrkessjukdomslagen av den 29 december 1988 (1343/88) :
1 §
För att en sjukdom skall kunna konstateras vara en yrkessjukdom förutsätts en medicinsk undersökning vid vilken tillgång finns till tillräcklig information om exponeringen i arbetet och för vilken i fråga om de yrkessjukdomar som nämns i 2 § yrkessjukdomslagen ansvarar en läkare som är förtrogen med ifrågavarande område.
2 §
Med stöd av 2 § och 4 § 1 punkten yrkessjukdomslagen anses en sådan sjukdom som nämns i 3 § vara en yrkessjukdom då en i 3 § uppräknad fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor förekommer i en persons i 1 § 1 mom. yrkessjukdomslagen nämnda arbete i så hög grad att dess exponeringseffekt är tillräckligt stor för att framkalla denna sjukdom, om det inte visar sig att sjukdomen tydligt har orsakats av exponering utanför arbetet.
3 §
De sjukdomar samt fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer som nämns i 2 § är:
Fysikaliska faktorer
1. Skakning
Typiska sjukdomsformer
Vita fingrar; polyneuropati i de övre extremiteterna.
2. Buller
Typiska sjukdomsformer
Hörselskada av inneröretyp.
3. Övertryck
Typiska sjukdomsformer
Direkta verkningar av tryckväxlingen, såsom blödningar från näsans bihålor och trumhinnebristningar; indirekta verkningar av trycket, såsom kväverus och dykarsjuka; som långtidsverkningar aseptiska bennekroser i de stora lederna.
4. Joniserande strålning
Typiska sjukdomsformer
Benmärgsskador; linsgrumlingar; hudförändringar (eksem, sårnader, ärr, hudkancer).
5. Infraröd strålning
Typiska sjukdomsformer
Linsgrumlingar, t.ex. glasblåsarstarr; hudförändringar (bindvävsförändringar, telangiektasi).
6. Ultraviolett strålning
Typiska sjukdomsformer
Inflammation i ögats binde- och hornhinna; hudförändringar (fotoeksem, fotokontakteksem).
Kemiska faktorer
1. Arsenik och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Akut arsenikförgiftning (symtom från matsmältnings- och andningsorganen samt nervsystemet); som långtidsverkningar symtom i luftvägarnas slemhinnor, retningssymtom i ögats bindehinna, hudförändringar såsom kroniskt eksem, hudpigmentering, hyperkeratos och hudkancer; lungkancer; skador i perifera nervsystemet.
2. Beryllium och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Retningssymtom i slemhinnor; i stora koncentrationer kemisk lunginflammation; kronisk beryllios (= berylliumlunga); hudförändringar (kontakteksem, främmandekroppsreaktion eller granulom); lungkancer.
3. Kvicksilver och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Till akut förgiftning hör retningssymtom från slemhinnor och matsmältningsorganen, ibland kemisk lunginflammation. Vid subkronisk eller kronisk förgiftning varierar sjukdomsbilden beroende på individuella faktorer och exponeringsform: munsymtom (inflammation i tandköttet), skador i det centrala och det perifera nervsystemet (bl.a. darrning och psykiska förändringar), njurskador (avsöndring av äggvita i urinen) samt i samband med symtomen stegrade kvicksilverhalter i blod och urin; hudförändringar (kontakteksem, exantem eller annat utbrett eksem).
4. Fosfor och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Skador på benvävnad och levern; retningssymtom från andningsorganen; symtom från centrala nervsystemet; frätskador på hud; vid förgiftningstillstånd som framkallas av organiska fosforföreningar åtföljs sjukdomsbilden av en nedsättning av kolinesterasaktiviteten i vävnaderna.
5. Kadmium och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Akut förgiftning med häftiga symtom från andningsorganen (kemisk lunginflammation); kronisk förgiftning (njurskador, lungutvidgning); hudförändringar (kontakteksem); lungkancer.
6. Kobolt och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kobolt; hårdmetalldammlunga.
7. Krom och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Av krom framkallad lokal retning och frätning av hud eller slemhinnor (kromsår); hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kromföreningar; lungkancer; kancer i näsans bihålor.
8. Bly och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
De första tecknen på subkronisk eller kronisk förgiftning som förorsakas av oorganiska blyföreningar, är rubbningar i blodets hemoglobinsyntes, och senare följer anemi, retikulocytos, skador i perifera nervsystemet, mag- och tarmsymtom, njur- och leverskador samt symtom från centrala nervsystemet. Symtom från centrala nervsystemet är typiska för förgiftning som förorsakas av organiskt bly. Vid förgiftning som förorsakas av oorganiska föreningar ansluter sig till symtomen dessutom högre blyhalt i blodet och stegrade protoporfyrinvärden i de röda blodkropparna samt vid förgiftning, som förorsakas av organiskt bly, högre blyhalt i blod och urin.
9. Mangan och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Som akut förgiftning kemisk lunginflammation; kronisk manganförgiftning (= manganism), som domineras av nervsymtom.
10. Nickel och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma, som beror på överkänslighet för nickel; av nickelkarbonyl framkallad kemisk lunginflammation; kancer i näsans bihålor och lungkancer.
11. Zink och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Zinkfeber; av zinkklorid framkallade hudförändringar (kontakteksem, frätskador).
12. Vanadin och dess föreningar
Typiska sjukdomsformer
Retningssymtom i andningsorganen (kemisk lunginflammation, kontraktioner i bronkerna).
13. Halogener och deras oorganiska föreningar (klor, brom, fluor)
Typiska sjukdomsformer
Retningssymtom och frätskador i slemhinnor och bindehinnor; kemisk lunginflammation; av fluorföreningar framkallade benförändringar (fluoros); av fluorpolymerernas sönderdelningsprodukter framkallad feber (polymerfeber); hudförändringar (kontakteksem, av fluorider framkallad frätskada).
14. Cyanföreningar
Typiska sjukdomsformer
Akut cyanidförgiftning; kronisk förgiftning (symtom från luftvägarna, nervsymtom); av isocyanater framkallade sjukdomar i andningsorganen (astma).
15. Kolsvavla
Typiska sjukdomsformer
Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet; av kolsvavla framkallad kronisk förgiftning med symtom från det centrala och det perifera nervsystemet, till vilka även koronarsjukdom kan höra.
16. Svavelväte
Typiska sjukdomsformer
Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från andningsorganen och centrala nervsystemet samt lungödem.
17. Svaveldioxid och svavelsyra
Typiska sjukdomsformer
Retnings- och inflammationssymtom i slemhinnor och andningsorgan; frätskador på tänderna eller i ögonen; hudförändringar (kontakteksem, frätskador).
18. Kväveoxider, salpetersyra och ammoniak
Typiska sjukdomsformer
Akuta retningssymtom i andningsorganen, lungödem, lokal irritation eller frätning på slemhinnor; hudförändringar (kontakteksem, frätskador).
19. Kolmonoxid
Typiska sjukdomsformer
Av kolmonoxid framkallad akut förgiftning med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet. Till sjukdomsbilden hör en stegring av kolmonoxidhemoglobinhalten i blodet.
20. Fosgen
Typiska sjukdomsformer
Akuta retningssymtom i andningsorgan och bindehinnor; lungödem.
21. Oorganiska baser och deras anhydrider
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem, frätskador); akuta eller kroniska frätnings- och retningssymtom i bindehinnor, slemhinnor, andningsorgan eller matsmältningsorgan.
22. Alifatiska, aromatiska och alicykliska kolväten
Typiska sjukdomsformer
Akuta och kroniska förgiftningar som huvudsakligen angriper det centrala och det perifera nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av bensen framkallade leukemier.
23.Halogenderivat av kolväten
Typiska sjukdomsformer
Akuta och kroniska förgiftningar som främst angriper nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av freoner framkallade hjärtarytmier och retningssymtom i andningsorganen; leverskador framkallade av freonersättande halogenderivat av kolväten vilka utgör HCFC-ämnen det vill säga hydroklorfluorkolväten och av vinylklorid framkallat leverhemangiosarkom.
24. Nitro- och aminoderivat av kolväten, aminer
Typiska sjukdomsformer
Akuta förgiftningar, till vilka hör uppkomst av methemoglobin; av trinitrotoluen framkallad hemolytisk anemi, lever- och ögonskador; hudförändringar (kontakteksem); av aminer framkallad astma, av aromatiska aminer framkallad kancer i urinblåsan.
25. Nitroglycerol och nitroglykol
Typiska sjukdomsformer
Symtom från centrala nervsystemet och blodomloppsorganen (t.ex. sänkning av blodtrycket, utvidgning av blodkärl) framkallade antingen av akut eller kronisk förgiftning; hudförändringar (kontakteksem).
26. Aldehyder, ketoner, alkoholer, etrar och estrar
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem); av formaldehyd framkallad astma och snuva; av alkohol, ketoner, etrar och estrar framkallade akuta eller kroniska förgiftningar, som främst angriper nervsystemet, av etylenoxid framkallade leukemier.
27. Organiska syror och syraanhydrider
Typiska sjukdomsformer
Retning och frätning av hud och slemhinnor; av syraanhydrider (t.ex. ftalsyra-, maleinsyra- och trimellitinsyraanhydrid) framkallad astma och snuva.
28.Fenol och dess homologer samt halogen- och nitroderivat av dem
Typiska sjukdomsformer
Akuta förgiftningar, till vilka hör symtom från andningsorganen, levern, njurarna och centrala nervsystemet; kronisk förgiftning, till vilken hör symtom från centrala nervsystemet och matsmältningsorganen; hudförändringar (kontakteksem, färgförändringar i huden); hemolytisk anemi; methemoglobinemi, leverkancer och klorakne framkallade av polyklorerade bifenyler.
29. Antibiotika
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem) och symtom i andningsorganen, som beror på överkänslighet.
30.Kancermedicin
Alkylerande ämnen (cyklofosfamid, klorambucil, melfalan, semustin, karmustin, lomustin) och antimetaboliter (azatioprin).
Typiska sjukdomsformer
Leukemier, lymfohematopoetisk kancer och kancer i urinblåsan.
31. Plaster och konstharts samt vid deras tillverkning använda ämnen och uppkomna mellanprodukter
Typiska sjukdomsformer
Sjukdomar i andningsorganen (astma, snuva); hudförändringar (kontakteksem).
32. Organiskt damm och organiska agens
T.ex. mjöl, spannmål, trädamm och -material, djurepitel och -sekret samt övriga agens som härrör från djur, naturfiberdamm och enzymer, naturharts, naturgummi.
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem, kontakturtikaria, proteinkontakteksem); av organiskt damm framkallad allergisk snuva, konjuktivit eller lungastma, av råbomullsdamm framkallad s.k. måndagsfeber (byssinos).
33.Mineraldamm
Typiska sjukdomsformer
Av kvarts- och asbestdamm framkallade lungsjukdomar (pneumokonioser); av asbest framkallad lungkancer och mesoteliom; av kvartsdamm framkallad lungkancer; sviter av dammlungesjukdomar i andnings- och blodomloppsorganen.
34. Tiuramer, karbamater, parafenylendiaminderivat
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem).
35. Reaktiv- och dispersionsfärgämnen
Typiska sjukdomsformer
Hudförändringar (kontakteksem), av reaktivfärgämnen framkallad astma och snuva.
36. Aflatoxiner
Typiska sjukdomsformer
Leverkancer.
Biologiska faktorer
1. Bakterier samt sporer och andra biologiskt aktiva ämnen som frigörs från mögel
Typiska sjukdomsformer
Tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva, luftfuktarfeber och av organiskt damm framkallad akut toxisk alveolit (ODTS).
2. Tuberkelbacillen
Typiska sjukdomsformer
Olika former av tuberkulos.
3.Virus, bakterier, svampar, protozoer och bilharziamaskar
Typiska sjukdomsformer
B-hepatit, C-hepatit, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia.
4 § (30.12.2002/1315)
4 § har upphävts genom L 30.12.2002/1315 .
5 §
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.
Förordningen den 3 december 1948 angående verkställigheten av lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om yrkessjukdomar (850/48) gäller fortfarande också i fråga om yrkessjukdomar.
Ikraftträdelsestadganden
30.12.2002/1315:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Lagens 3 a § 1 mom. tillämpas också på yrkessjukdomar som har framträtt innan denna lag har trätt i kraft och som ligger till grund för ersättningsärenden som inte före ikraftträdandet av denna lag har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.
Genom denna lag upphävs 4 § yrkessjukdomsförordningen av den 29 december 1988 (1347/1988) .
RP 245/2002 , ShUB 37/2002, RSv 178/2002
27.3.2003/252:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003.