915/1985

Dessa ordningsregler tillämpas vid lastning och lossning av fartyg, vid bunkring samt vid hantering av gods och vid arbete, som omedelbart ansluter sig därtill, i terminaler, hamnlager eller annorstädes inom hamnområde.

Dessa ordningsregler gäller inte:

(23.3.1995/449)

Utan hinder av vad som nedan stadgas anses lastkran, som används som virkeslastare på fordon, såsom närtransportfordon, i det fall att man med det lastar eller lossar virkeslast på fartyg i inre fart och Östersjöfart eller hanterar virke på lagerområde och då endast fordonets förare deltar i arbetet, samt då fordonslastare används för hantering av virke uteslutande ombord på fartyg.

Dessa ordningsregler tillämpas i fråga om hamnar, vilka statsrådet bestämmer särskilt, endast till de delar, beträffande vilka statsrådet så besluter.

I dessa ordningsregler avses:

Inom hamnområde, på förbindelseleder och i fartyg där arbetstagare är tvungna att röra sig eller utföra arbete eller dit de kan beordras i sitt arbete skall alltid, då dagsljuset är otillräckligt, finnas tillräcklig och effektiv artificiell belysning.

Belysningen skall ordnas så att skyddet i arbetet inte äventyras och att det inte förekommer skillnader i belysningsstyrka eller bländning som är till förfång för arbetstagare.

Arbete med lastning och lossning av fartyg får inte påbörjas om det inte finns tillräcklig belysning på arbetsstället. När belysningsanordningar som används under arbetet har råkat i olag, skall arbetet avbrytas till dess belysningen åter uppfyller kraven i 1 och 2 mom.

Om det inte finns tillräcklig belysning i container, täckt järnvägsvagn eller på annat motsvarande arbetsställe, skall sådan vid behov ordnas. Då arbete utförs endast på det område som arbetsmaskin belyser kan arbetsmaskinens belysning anses tillräcklig.

På plats, där det finns damm eller gas, som lätt kan antändas eller explodera, eller där sådan gas eller sådant damm kan alstras, får sådan belysningsanordning eller annan anordning inte användas, som kan föranleda risk för explosion eller eldsvåda.

I alla utrymmen där last hanteras och i utrymmen, där arbetstagare arbetar, skall sörjas för att luftväxlingen är tillräcklig för att ur luften avlägsna för hälsan farliga eller skadliga föroreningar och att andningsluften har en tillräcklig syrehalt.

Föreligger särskilda skäl att befara att det råder syrebrist i utrymme, att där finns explosiva ångor eller gaser eller förefinns risk för förgiftning, är det förbjudet att gå in i utrymmet utan tillbörlig skyddsutrustning innan det har kunnat konstateras att det kan ske på betryggande sätt.

I små slutna utrymmen såsom i kyllastrum, där i 1 mom. åsyftad ventilation inte kan ordnas, får förbränningsmotordrivna arbetsmaskiner inte användas.

Vid bekämpande av fara eller men som buller åsamkar skall följas statsrådets beslut om skydd av arbetstagare mot risker och men vid exponering för buller under arbete (1404/93) samt med stöd därav utfärdade bestämmelser.

Trafik inom hamnområde skall ordnas så att den inte föranleder onödig fara för dem som arbetar i hamnen.

För undvikande av den fara som obehörig vistelse på arbetsställe åsamkar arbetstagarna skall hamnområdet avspärras. Detta kan göras med hjälp av ingärdning, körhinder eller tillräckligt tydlig markering.

Alla sådana kajer, lager, planer och förbindelseleder inom hamnområde vilka används regelbundet skall hållas i ett sådant skick som arbetstagarnas säkerhet kräver.

Härvid skall särskilt sörjas för:

Kajområde som är under reparation eller som fått skador skall effektivt avspärras från det övriga arbetsområdet. Under den mörka tiden skall det vid behov vara markerat med varningsljus.

Ljusmaster och buffertar på kranspår samt andra fasta anordningar eller hinder som kan föranleda fara vid arbete med närtransportfordon eller med andra fordon skall vara markerade med klart synlig varningsfärg. Vid behov skall hindren vara belysta i erforderlig mån.

På kaj där arbete utförs skall på ändamålsenliga ställen med cirka 100 meters avstånd från varandra finnas följande orangefärgade räddningsredskap: en livboj, vid vilken är fäst en flytande lina, en stege som är försedd med påhakningstinnar i övre änden och en båtshake med rundade spetsar. Utöver vad ovan angetts skall vid kanten av kaj finnas fasta stegar, vilka leder upp ur vattnet till kajen och är målade med varningsfärg samt vilka vid övre änden av stegen på kajen har ett handtag.

Hamninnehavare skall i samarbete med dem som nyttjar hamnen uppgöra en trafikplan för hamnen.

Hamns trafikplan skall alltid förnyas då väsentliga förändringar har skett i trafiken i hamnen på grund av byggande, rivning eller någon annan väsentlig förändring av förhållandena.

I trafikplan skall särskilt sörjas för:

När arbetstagare för utförande av arbete måste befordras till eller från fartyg sjöledes, skall befordrandet genom lämpliga åtgärder göras säkert och för den användas endast sådana båtar, vilka i stadgad ordning blivit besiktigade för dylik befordran. Ombord på båten skall vid behov finnas skydd för arbetstagarna mot väta. Dylikt skydd får dock inte uppföras utan samtycke av vederbörande besiktningsman.

Då arbetstagare måste befordras till och från arbetsstället landvägen skall för personbefordran godkända fordon användas.

Befordran av arbetstagare med lyftanordning eller närtransportfordon är förbjuden, om anordningen eller fordonet inte har ett utrymme som av besiktnings- eller arbetarskyddsmyndighet har godkänts för personbefordran.

Lyftkran får ej utan tillstånd av arbetarskyddets distriktsmyndighet användas för att lyfta personer. Utan hinder härav kan lyftkran vid behov användas för förflyttning av sjuka eller skadade.

Hamn eller del av hamn som är byggd och utrustad uteslutande eller i huvudsak för containertrafik skall avspärras från det övriga hamnområdet.

För lastning av containers i fordon skall finnas för ändamålet anvisade pålastningsområden.

På ovan i 1 mom. åsyftat område skall finnas tydligt markerade fotgängarleder.

Då fartyg är förtöjt vid kaj eller ligger för ankar för utförande av arbete skall en säker förbindelseled stå till arbetstagarnas förfogande när de går ombord på eller i land från fartyget.

Förbindelsemedel som utgör förbindelseled skall vara hållfast och i gott skick samt tillräckligt långt och sådant, att det på ett tillförlitligt sätt kan fästas vid fartyget. Det skall placeras så att det inte är i farlig ställning och så att laster ej förs över det.

Ovan i 2 mom. avsedda förbindelsemedel skall, då så skäligen i praktiken kan krävas utgöras av fartygs fallrepstrappa eller landgång.

Då fartyg för utförande av arbete är förtöjt vid annat fartyg och arbetstagarna bör kunna ta sig från det ena fartyget till det andra, skall bestämmelserna ovan i denna paragraf äga motsvarande tillämpning. Är det ena fartygets bord högre än det andras, skall förbindelsemedlet fästas vid det fartyg, som är högre.

Den fallrepstrappa eller landgång som avses i 16 § skall vara minst 0,55 meter bred och på vardera sidan utefter hela sin längd försedd med stadiga skyddsräck som har mellansträngar och som är minst 0,9 meter höga. Trappstegen i fallrepstrappa skall vara sådana att de vänder sig vågräta eller vara utformade så att det inte är nödvändigt att stiga på trappstegets kant då trappans lutning växlar utan på en jämn eller avrundad yta.

Under förbindelsemedel skall för hindrande av att den som nyttjar det störtar i vattnet finnas ett behörigen fastgjort skyddsnät som skall sträcka sig minst två meter ut på vardera sidan om förbindelsemedlets nedre ände.

Till lastrum, vars botten är beläget mer än 1,5 meter under däck, skall leda säkra förbindelsemedel.

Förbindelsemedel som leder till lastrum skall i mån av möjlighet vara beläget utanför lastluckan. Förbindelsen mellan lasten i lastrummet och det förbindelsemedel som leder dit skall under alla skeden av lastningen och lossningen vara ordnad på ett säkert sätt.

Nedgångsöppning till lastrummet skall vara minst 0,6 meter vid, mätt på det smalaste stället.

I närheten av nedgångsöppning får inte finnas anordningar som hindrar ett säkert tillträde till förbindelseleden eller hindrar öppnandet av öppningens lucka.

Med gångjärn försedd lucka skall öppna sig över 90º och låsa sig automatiskt i öppet läge. Luckan skall kunna öppnas från vardera sidan.

Ovan i 18 § 1 mom. avsedda förbindelsemedel skall utgöras av fasta lejdare eller stegar, som anses vara säkra endast under villkor:

En lätt framkomlig och riskfri förbindelseled skall leda över i fartygs lastrum befintlig axeltunnel.

I fartyg som har flere däck och där höjdskillnaden mellan däcken eller mellan det lägsta däcket och lastrummets botten överstiger 12 meter skall förbindelsemedlet vara en lejdare eller stege, vars lutning är högst 70 grader i förhållande till det vågräta planet.

I fartyg med blott ett däck skall stegen placeras så, att risken för att den skadas vid lasthantering är så ringa som möjligt. Svagt lutande stegar kan ersättas med lodräta, om de är placerade i samma linje såsom fortsättning på varandra och om höjdskillnaden från däcket till lastrummets botten inte överstiger 18 meter och om de är försedda med behöriga vilplan.

Till ställe, från vilket lyftkran manövreras, skall finnas en säker förbindelseled i kranens alla sådana lägen, i vilka det är möjligt att förbindelseleden måste användas.

Om till lyftkrans manöverplats ledande förbindelseleder, på grund av skäl som beror på lyftkranens användning eller konstruktion, inte kan användas tryggt i alla lyftkranens lägen, skall till lyftkrans manöverplats leda en säker förbindelseled i sjöklarat läge och i det läge, i vilket lyftkranen befinner sig då ytterom fartyget placerade lasthanteringsanordningar används. Har förbindelseled till lyftkrans manöverplats godkänts i sådan utformning, att dess användning är möjlig bara i de ovan nämnda lägena, skall tillträde till den i andra lägen vara effektivt förhindrad. Dock måste det vara möjligt att i lyftkranens alla lägen tryggt avlägsna sig från manöverplatsen antingen med en stege som sänks ned från lyftkranen eller med motsvarande stege som från utsidan snabbt kan ställas i användbart skick och som har reserverats uteslutande för detta ändamål.

Arbetsplattform för förare av vinsch skall vid behov förses med räck och tillträdet dit skall vara säkert. Då förbindelsemedlet är en lejdare, skall lejdarens handtag nå tillräckligt högt ovanom plattformen, om där ej annat lämpligt handtag finns.

Fartygs däck, lejdare och andra förbindelseleder skall hållas i sådant skick att det är möjligt att röra sig tryggt på dem.

Fartygs väderdäck skall, om fartygets konstruktion det tillåter, ha minst 0,9 meter breda förbindelseleder.

Om fartyg är däckslastat så, att det inte har varit möjligt att på däcket lämna i 1 mom. avsedd förbindelseled, skall på däcket finnas motsvarande förbindelseled. Den skall förses med minst 0,9 meter höga räck med åtminstone en mellansträng eller med ett skyddsrep.

På sådana platser där arbetstagare löper särskild risk att störta ned skall finnas ändamålsenliga räck, inhägnader eller andra säkerhetsanordningar.

Då sådan öppning i däck vars djup är större än 1,5 meter saknar karm eller då karmens höjd understiger 0,75 meter skall kring öppningen finnas ett ändamålsenligt skyddsräck för förhindrände av nedstörtning. Om räcket är löstagbart, skall detta vara tillräckligt stadigt och minst 0,9 meter högt och försett med minst en mellansträng.

Är karmen kring lucka på väderdäck så hög att det inte är möjligt att obehindrat se över den till lastrummets botten, skall i luckans karm eller på däck finnas säkra signalmansplattformar som är fasta eller möjliga att fästa och som vid behov skall förses med skyddsräck.

Lockdelar och skärstockar, som tjänar till att täcka lucköppning, skall hållas i gott skick. Lastluckans lockdelar skall vara försedda med handtag, avpassade efter luckornas storlek och tyngd, såvida ej lucka eller luckas lock är så konstruerat, att handtag är onödiga.

Mekaniska luckor och lock och till dem anslutna anordningar skall vara till sin konstruktion säkra och försedda med nödiga skyddsanordningar, och de skall förses med ändamålsenliga låsningsanordningar som hindrar att de stängs oavsiktligt.

Lastluckas lockdelar och skärstockar skall, såvida de inte är inbördes utbytbara, vara försedda med tydliga märken, som anger det däck och den lucka, till vilka de hör, samt deras plats i luckan.

Skärstockar, som tjänar till att täcka lucköppning, skall vara försedda med sådana låsningsanordningar, som hindrar skärstockarna från att falla ned. Skärstockarna skall kunna anbringas på sin plats och avlägsnas utan att arbetstagarna behöver beträda dem för att anbringa eller avlägsna dem.

Konstruktionen och placeringen av maskin, transportmedel, arbetsplattform, ställning samt annan teknisk anordning och annat tekniskt redskap skall vara sådan, att den inte i onödan medför risk för olycksfall eller ohälsa.

Ovan i 1 mom. avsedda tekniska anordningar och redskap skall, såframt om dem ej annat är särskilt stadgat, vara omsorgsfullt besiktigade och provade på det sätt som nedan föreskrivs.

Om maskinernas och anordningarnas konstruktion och om användningen av arbetsutrustning stadgas särskilt. (23.3.1995/449)

Maskiner och delar av dem samt alla skyddsanordningar som ingår i eller ansluter sig till dem både på land och ombord på fartyg skall vara till sin konstruktion säkra.

Lämpliga åtgärder skall vidtas för att hindra ånga eller gas som eventuellt läcker från maskinernas rörledningar från att skymma sikten eller åsamka annan fara eller sanitär olägenhet.

1 mom. har upphävts genom L 23.3.1995/449 . (23.3.1995/449)

Innan lyftanordning, dess lastningsdon, lyfthjälpmedel eller i fartyg befintlig mekanisk lyftplattform tas i bruk skall dess hållfasthet vara beräknad och dess största tillåtna belastning dimensionerad med tillräcklig säkerhet samt anordningen vara besiktigad. Lyftanordning, dess lastningsdon och lyftplattform skall även vara provbelastade och ingående granskade.

3 mom. har upphävts genom L 23.3.1995/449 . (23.3.1995/449)

Lyftanordnings maskineri skall vara försett med sådan anordning, som hindrar lasten att av misstag falla ned. Då det är möjligt att medelst kraftöverföringshjul förändra kranens eller vinschens lyfthastighet och då full last inte kan bäras upp under pågående utväxling, skall växelhjulen kunna låsas tillförlitligt i driftsställning. Manöverspakarna för lastvinschar, som drivs med elektricitet eller vätsketryck, skall av sig själva återgå till nolläge om detta inte medför ergonomisk olägenhet.

Maskineri som förflyttar lyftkran, dess lastningsdon, lyftplattform eller del av sådan och vars drift utöver en viss gräns föranleder fara, skall vara försett med en tillförlitlig gränslägesbrytare som i händelse av manöverfel eller misstag automatiskt hejdar rörelsen eller begränsar dess hastighet. Efter gränslägesbrytningen skall returrörelse vara möjlig med användning av den normala manövreringsanordningen eller därutöver med användning av ett ytterligare manövreringsorgan som möjliggör enbart returrörelse.

Då till normalt bruk av lyftkran hör uppenbar risk för överbelastning som kan förorsaka fara skall kranens belastningstillstånd övervakas med indikeringsdon, överlastsignaldon eller anordning för hindrande av överbelastning.

Lyftanordning, dess lastningsdon, lyftplattform och lyfthjälpmedel samt de delar av sådana, vilka bär upp lasten, skall vara försedda med tydlig bestående beteckning som anger största tillåtna belastning.

I lyftkran, vars lyftförmåga förändras med lyftradien eller till följd av att lyftbommens längd förändras, skall finnas en lätt avläsbar automatisk anordning som utvisar den största tillåtna belastingen vid respektive lyftläge eller som kontinuerligt utvisar när ett lyft är tillåtet.

Då arbete utförs med tillhjälp av kopplade bommar, får lasten inte överstiga hälften av den största tillåtna lasten för den bom, vars lyftförmåga är mindre, om ej på bommarna finns särskild anteckning angående största tillåtna lyft med kopplade bommar.

Då lyftanordningar, deras lastningsdon, lyftplattformar, lyfthjälpmedel eller delar av dylika, genom svetsning, böjning såsom heta eller kalla eller på något annat sätt har förändrats eller reparerats på ett sätt som väsentligt påverkar hållfastheten skall de innan de tas i bruk ingående besiktigas samt vid behov provbelastas och värmebehandlas.

Tågvirke får inte användas vid lyftning eller firning, om det inte är för ändamålet lämpligt och uppenbart felfritt samt, då fråga är om vajer, om ej denna vid tillverkningen blivit provad och besiktigad och såvitt härom ej finns certifikat. I lyftkranar får användas endast tågvirke som motsvarar godkänd standard eller standard som skyddstekniskt motsvarar sådan.

På lyftkran eller vinsch skall linan vara så lång, att då gölingen används minst tre varv av linan alltid finns kvar på trumman.

Vajer och stropp som är del av lyftanordning, dess lastningsdon eller lyfthjälpmedel skall besiktigas åtminstone var tredje månad. Lyfthjälpmedel som åtföljer godset skall besiktigas före varje användning.

Ögonsplits med eller utan kaus på vajer skall vara utförd med minst tre instick av hela kardeler och två instick av kardeler med halva antalet trådar uttagna. Bestämmelserna i detta moment utgör dock inte hinder för användning av annat splitsningssätt enligt godkänd standard, enligt en standard, som arbetatskyddstekniskt motsvarar den, eller enligt en konstruktionsanvisning, som eljest är godtagbar ur säkerhetssynpunkt.

Lyftanordningar, deras lastningsdon, lyftplattformar och lyfthjälpmedel skall efter besiktningen vid ibruktagandet besiktigas ånyo som följer:

Lösa redskap som utgör delar av lyftanordning och lyftplattform eller används för lyftning och firning, såsom kättingar, rep, krokar, ringar, schacklar, block och lekare samt härmed jämförbara delar eller redskap, som bär upp last, får inte användas, om de inte har besiktigats under de tre senaste förflutna månaderna.

I trängande fall kan besiktningsmyndighet medelst skriftligt tillstånd och på däri bestämda villkor förlänga den utsatta tiden för ovan i 1 mom. åsyftad besiktning av lyftanordningar, deras lastningsdon och lyftplattformar, om det genom okulär besiktning kan konstateras, att det inte för arbetstagarnas säkerhet är nödvändigt att iaktta bestämmelsen.

De besiktningar, provbelastningar, granskningar och andra åtgärder som avses i 29 och 32 §§, 33 § 3 mom. och 35 § skall utföras av en sakkunnig eller ett sakkunnigsamfund som har behörighet för uppgiften. Behörighetskraven fastställs av arbetsministeriet. Om en person som utför i detta moment avsedd besiktning ombord på fartyg föreskrivs i 37 §.

Ombord på fartyg utförs i 33 § 3 mom. och 35 § 2 mom. avsedda besiktningar av person som bemyndigats härtill av fartygsbefälhavaren och som har tillräckliga insikter beträffande redskapers konstruktiva användning och skötsel.

Av tvingande skäl kan i 35 § 1 mom. avsedd besiktning och provbelastning var tolfte månad utföras av en person som fartygsbefälhavaren har bemyndigat för uppgiften. Då skall besiktningen och provbelastningen dock utföras på nytt av en sådan sakkunnig eller ett sådant sakkunnigsamfund som avses i 36 § i första hamn där sådana kan anlitas. (23.3.1995/449)

Över besiktningarna av lyftanordningar, deras lastningsdon, lyftplattformar och lyfthjälpmedel om vilka föreskrivs i detta kapitel skall föras register. Över förrättningarna skall utan dröjsmål utfärdas ett certifikat som fogas till registret eller antecknas bevis i registret. Över besiktning av en på land befintlig lyftanordning skall likväl uppgöras ett besiktningsprotokoll. I certifikat som utfärdas över provbelastning och i samband därmed utförd besiktning skall anges lyftanordningens, lyftplattformens, lastningsdonets eller lyfthjälpmedlets största tillåtna belastning. (23.3.1995/449)

Ovan i 1 mom. avsedda register jämte bevis, certifikat och besiktningsprotokoll eller kopior av dessa skall, allt efter den plats där lyftanordningen, lastningsdonet, lyftplattformen eller lyfthjälpmedlet är beläget, förvaras i land eller ombord och de skall på begäran företes för arbetsgivarens representant eller besiktningsmyndighet.

I närtransportfordon, förutom lastkran som avses i 2 § 2 mom., skall då inte annat är stadgat eller bestämt finnas en ändamålsenlig skyddsram eller -hytt. Dess stålkonstruktion skall vara minst av stålkvalitetsklass C, lämplig för svetsning. Konstruktionen och råmaterialet skall ha tillräcklig hållfasthet.

I ovan i 1 mom. avsett fordon skall förarens exponering för skadligt buller på sin arbetsplats förhindras genom i förarhytten permanent fastgjord ljudisolering. Bullernivån i förarhytten skall uppfylla bestämmelserna för ifrågavarande närtransportfordon.

Närtransportfordon, dess utrustning och därtill eventuellt hörande lastningsdon skall besiktigas i enlighet med importörens eller tillverkarens monterings- och underhållsbesiktningsanvisningar. Anvisningarna bör innefatta de med hänsyn till säkerheten behövliga uppgifterna.

Oberoende av de i 1 mom. avsedda anvisningarna skall besiktning utföras, då lastningsdon har ändrats eller reparerats genom svetsning, böjning i upphettat eller kallt tillstånd eller på annat sätt som väsentligt påverkat hållfastheten. På motsvarande sätt skall besiktning utföras beträffande närtransportfordons styranordning, indikatorer, broms- och startanordningar och annan utrustning som inverkar på säkerheten märkbart, då besiktning, som avses i anvisningarna i 1 mom., dröjer på grund av att fordonet varit i drift i ringa grad eller då särskild orsak föreligger att betvivla fordons eller dess utrustnings skick.

Besiktning beträffande i 2 mom. avsedd ändring eller reparation av närtransportfördons lastningsdon utförs av ovan i 36 § avsedd person eller anstalt. Övriga i denna paragraf avsedda besiktningar utförs av person som arbetsgivaren bemyndigat för denna uppgift och som har tillräckliga insikter beträffande närtransportfordonets och det därtill eventuellt hörande lastningsdonens konstruktion, användning och skötsel. Bemyndigande skall ges skriftligt.

Over utförda besiktningar skall föras besiktningsbok, ur vilken framgår det besiktigade närtransportfordonet eller lastningsdonet samt tidpunkten för besiktningen samt besiktningsmannen. Om lastningsdon inte hör till en viss bestämd maskin, skall därom göras särskild besiktningsanteckning.

Närtransportfordon och dess lastningsdon får inte belastas utöver största tillåtna belastning, och inte heller användas på annat än sådant sätt och för annat än sådant ändamål, för vilket det är tillverkat. Järnvägsvagn får dock flyttas med truck eller annat sådant närtransportfordon, med vilket detta kan göras utan att äventyra säkerheten.

Närtransportfordons förare skall då arbetsskifter börjar försäkra sig om att fordonet fungerar normalt och okulärt kontrollera att fordonets eventuella lastningsdon är tillförlitligt fastgjorda samt i behörigt skick. Närtransportfordons förare skall kontrollera att fordonets styr- och bromsanordningar samt manöverorgan fungerar.

Närtransportfordon som vid i 2 mom. avsedd kontroll har konstaterats vara behäftat med brister som äventyrar säkerheten får inte användas.

Arbetsgivare skall sörja för alla de åtgärder, som med hänsyn till arbetets natur, arbetsförhållandena samt arbetstagarens ålder, kön, yrkesskicklighet och hans övriga förutsättningar skäligen är av nöden för att skydda arbetstagaren mot att bli utsatt för olycksfall i arbetet eller för att ådra sig av arbetet förorsakad ohälsa.

Arbetsgivare skall försäkra sig om att arbetsstället och de till det förande förbindelselederna och förbindelsemedlen är i ett av dessa ordningsregler förutsatt och även eljest betryggande skick.

Då arbetstagare nödgas arbeta ensam i sådant arbete eller på sådan arbetsplats, där särskild risk för olycksfall förefinns, skall, om arbetstagaren inte är under omedelbar uppsikt av den person som leder arbetet, ordnas annan effektiv övervakning.

Medför visst arbete för arbetstagares hälsa särskild risk, som genom skyddsåtgärder inte kan tillfredsställande elimineras, skall arbetstiden i sådant arbete i mån av möjlighet begränsas genom att arbetstagaren varje dag, vecka eller annan tidsperiod för en del av arbetstiden placeras i arbete utomhus eller i sådant arbete, som eljest utförs i sundare förhållanden.

Vid placering av arbetstagare i arbete skall arbetsgivaren beakta arbetstagarens utbildning, yrkesskicklighet och erfarenhet. I arbete får inte placeras arbetstagare, som inte har erhållit sådan handledning beträffande eventuella faror i arbetet och beträffande försiktighetsåtgärderna, vilken med hänsyn till hans utbildning, yrkesskicklighet och arbetserfarenhet är tillräcklig. Angående det samarbete, som skall ske vid arrangemangen för introduktion i arbetet är stadgat i lagen om samarbete i företag (725/78) .

Förare av lyftanordning och närtransportfordon samt signalman skall ha fyllt 18 år, vara pålitliga och yrkesskickliga samt ha en tillräckligt god syn och hörsel ävensom tillräcklig erfarenhet av fartygs lastnings- och lossningsarbete samt behärska arbetsgruppens språk i tillräcklig mån.

Förare av lyftanordning skall ha genomgått av arbetarskyddsstyrelsen godkänd utbildning. Förare av närtransportfordon skall ha för uppgiften lämplig utbildning. Signalman skall ha för uppgiften lämplig utbildning eller minst två års arbetserfarenhet av fartygs lastnings- och lossningsarbete.

Tobaksrökning är förbjuden i fartygs lastrum. Tobaksrökning är även förbjuden på sådan plats i land eller ombord, där det finns lättantändligt eller explosivt ämne.

Det är förbjudet att på arbetsstället uppträda påverkad av berusningsmedel. Då person som är påverkad av berusningsmedel observeras på arbetsstället, skall arbetsgivaren ofördröjligen vidta åtgarder för att avlägsna denne från arbetsstället.

Redare, befälhavare eller annan person, som har hand om fartyg, samt innehavare av hamn skall var för sin del dra försorg om att under den tid lastnings- eller lossningsarbete pågår annat sådant arbete inte utförs, varav förorsakat buller, damm, gas eller annat dylikt men kan utsätta de arbetstagare som utför lastnings- eller lossningsarbetet för olycksfall eller ohälsa.

Arbetstagare skall ofördröjligen underrätta arbetsgivaren eller dennes företrädare om de fel och bristfälligheter hos de maskiner, anordningar eller redskap han har i sitt bruk eller sköter samt angående andra sådana omständigheter som yppar sig på arbetsstället och i den last som hanteras och som kan medföra risk för olycksfall eller ohälsa.

Arbetstagare skall noggrant fullgöra de skyldigheter dessa ordningsregler ålägger honom, följa givna skyddsanvisningar samt använda honom föreskrivna skyddsanordningar för förhindrande av olycksfall och risk för ohälsa samt även i övrigt iaktta nödig försiktighet i arbetet.

Arbetstagare får inte beordras att använda och ej heller använda andra än i dessa ordningsregler bestämda eller tillåtna förbindelseleder, -medel och anordningar.

På arbetsställe skall god ordning och renlighet iakttas. Särskilt skall sörjas för:

Gångbro eller lastbrygga eller ställning som används i arbetet skall vara till ytan tillräckligt stor och vara stadigt byggd samt behörigen stödd och efter behov stadigt fästad.

På konstruktioner som nämns i 1 mom. skall för förhindrande av att arbetstagarna halkar vid behov strös sand eller annat lämpligt ämne.

För förflyttning av gods får inte användas fordonsramp eller lastbrygga eller annan konstruktion, vars lutning gör förflyttningen farlig.

Då fast förbindelsemedel till lastrum inte kan användas, skall i lastrummet till arbetstagarnas förfogande finnas en i övre ändan fastgjord säker stege som är försedd med halkskydd och som når minst en meter ovanom det plan som stegen leder till. Leder stegen till lastluckas karm skall ett tryggt tillträde till däcket finnas. Finns det i lastrummet flera arbetsgrupper, skall det finnas minst två stegar.

Då arbete utförs på däckslast eller dellast och fast förbindelsemedel inte kan användas, skall på arbetsstället inordnas ett temporärt och tryggt förbindelsemedel.

Då arbetstagare i land eller ombord nödgas arbeta på lastenhet, vars höjd överstiger 1,5 meter eller lasta eller lossa fordon eller järnvägsvagnar, skall erforderliga åtgärder vidtas för att hindra arbetstagarna att störta ned samt vid behov anordnas säkra förbindelseleder och tillflyktspassager för dem.

På platser för surrning av storflak eller färjvagnar eller med dem jämförbara anordningar skall det finnas hållfasta arbetsplattformar, som är byggda för detta ändamål och försedda med trygga förbindelseleder, räck eller skyddsrep eller -nät.

Det bör sörjas för att arbetstagare som lastar eller lossar bulklast i lastrum eller på mellandäck med lätthet kan avlägsna sig därifrån.

Lyftanordningar, dessas lastningsdon och lyfthjälpmedel samt lyftplattformar får användas endast på sådant sätt och för sådant ändamål, för vilket de är tillverkade.

Lyftanordnings förare skall, då arbetsskiftet börjar, försäkra sig om att anordningen fungerar normalt samt okulärt kontrollera, att dess lastningsdon är fästa på ett tillförlitligt sätt samt i vederbörligt skick ävensom kontrollera att säkerhetsanordningarna fungerar.

Lyftanordningar, deras lastningsdon och lyfthjälpmedel samt lyftplattformar får inte belastas utöver största tillåtna belastning.

Med lyftkran som är belägen i land får i undantagsfall, med skriftligt samtycke av lyftkranens ägare och på däri angivna villkor som kompetent person godkänt, utföras lyft som överskrider den största tillåtna belastningen, om detta ej på grund av lyftkranens konstruktion eller av annat skäl har vid besiktning förbjudits. Lastens vikt får inte överstiga lyftkranens provlast.

Vid överbelastning som sker vid lyft av arbetsmaskiner eller redskap, som regelbundet används vid lastning och lossning av fartyg, kan lyftkrans ägare även ge ett tillsvidare gällande skriftligt tillstånd att lyfta maskinen eller redskapet. Kombinerat lyft får utföras med högst två på land befintliga lyftanordningar. Med lyftanordningar ombord på fartyg får kombinerat lyft utföras endast om lyftanordningarna har planerats också för samlyft och häröver finns ett vederbörligt schema.

Då arbetstagare utför lastnings- eller lossningsarbete i lucköppning med tillhjälp av lyftanordning, skall en signalman utses för nödig signalering till den som manövrerar lyftanordningen. Kan den som manövrerar lyftanordningen tydligt och obehindrat överblicka hela det arbetsområde, där lyftanordningen används, och om obehörig vistelse på detta arbetsområde effektivt hindras, behövs signalman inte.

Då flera gölingar, vilka inte är hopkopplade, kommer till användning, skall det finnas en särskild signalman för varje lyftlina.

Till en signalmans uppgifter hör, utöver signalering, även att varna andra arbetstagare för de riskfaktorer vilka last som lyfts eller firas föranleder, och han får inte åläggas sådana ytterligare uppgifter som kan hindra eller vara till olägenhet i hans uppgift. Signalering skall ske med hjälp av fastställda handtecken eller på något annat tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Om säkerhetsmärkning och signaler för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt om användning av dessa stadgas särskilt. (23.3.1995/449)

Är sikten i körriktningen på grund av hög last eller besvärande skillnader i belysningsstyrka eller av annat skäl väsentligt begränsad för förare av närtransportfordon, skall en trafikvakt förordnas att ge tecken åt föraren och att varna de övriga arbetstagarna för de farliga situationer som orsakas av transportfordon då det rör sig.

Trafikvakten får inte åläggas sådana ytterligare uppgifter, som kan vara till hinder för att han skall kunna utföra sin uppgift. Trafikvakt skall förses med ett kännetecken som tydligt skiljer honom från de andra arbetstagarna. Signaleringen skall ske med hjälp av handtecken eller på annat tillförlitligt och ändamålsenligt sätt.

Lyftanordnings krokar får inte fästas vid bälten eller bindslen på gods, om dessa ej är avsedda för lyftning och såvida härom inte finns behörig anteckning på bindslet eller på den enhet som skall lyftas och det inte är frågan om att lösgöra godset och inte om att sammanföra det till hiv.

Fathakar får inte användas vid lastning eller lossning av tunnor, om ej tunnornas konstruktion och skick samt fathakarnas konstruktion, placering och skick tillåter användningen av dem utan risk.

Kättingar, lyftbälten eller vajrar får inte förkortas eller förlängas med knopar.

Innan arbete inleds i lastrum, skall lucköppningens lockdelar och skärstockar avlägsnas eller till förhindrande av att de rubbas fästas säkert. Då lucköppningens lockdelar avlägsnas eller anbringas på sin plats, får arbetstagare inte beträda luckans skärstockar.

Från lucköppning avlägsnade lockdelar och skärstockar skall uppstaplas och säkras så, att de inte kan falla ned i lastrummet och inte heller annars orsaka fara. Om fartygets konstruktion det medger, skall mellan stapeln och luckkarmen lämnas ett minst 0,90 meter brett utrymme. Staplarna skall ordnas så, att det från fartygets reling till de förbindelsemedel som leder till luckkarmen och lastrummet ävensom från fartygets för till dess akter lämnas en säker förbindelseled och tillflyktspassage.

Lockdelar och skärstockar får inte avlägsnas eller anbringas medan arbete pågår i lastrummet under lucköppningen. Innan sådan åtgärd vidtas, skall de som befinner sig i lastrummet avlägsna sig därifrån, ifall de ej där kan skydda sig på ett betryggande sätt.

Då luckas lock öppnas eller stängs maskinellt, skall nödiga säkerhetsåtgärder vidtas för skyddande av arbetstagarna.

Maskinellt fungerande lock på lucka får öppnas och stängas endast av den som är förtrogen med dessas funktionssätt.

När flera av varandra oberoende arbetslag arbetar i samma lucköppning skall sörjas för:

Då arbetstagare befinner sig ombord på fartyg för att utföra arbete, skall varje för arbetstagarna tillgänglig lucköppning, vars djup, räknat från övre ytan av däcket till lastrummets botten, är större än 1,5 meter och som ej är skyddad av en minst 0,75 meter hög luckkarm vara försedd med ett minst 0,9 meter högt räck eller skyddsnät. Detta gäller likväl inte fartyg, vilka har en bruttodräktighet som är mindre än 200 ton och i vilka finns blott en lucka.

Då i samma lucköppning samtidigt arbetas på flera däck, skall den öppna kanten av luckorna på de övre däcken skyddas effektivt, så att arbetstagare, föremål och last förhindras att störta ned.

Då arbetstagare nödgas utföra arbete i lastrum på en dellast, vars höjd överstiger 1,5 meter skall dellastens öppna kant skyddas för förhindrande av att arbetstagare störtar ned, eller arbetstagarnas säkerhet på annat sätt effektivt tryggas.

Vid lastning till mellandäck så, att arbetstagarna är nödgade att förflytta sig till arbete på ett lägre däcksplan, och risk föreligger för att lasten faller ned eller rasar, skall mellan den öppna luckan och lasten lämnas ett minst 0,9 meter brett utrymme.

Räck, stege, livräddings- eller belysningsanordning, ställning, redskap eller annat föremål, som är avsett för förebyggande av olycksfall eller ohälsa, eller anvisningseller varningsmärke, får inte utan lov eller giltig orsak flyttas, avlägsnas eller skadas. Avlägsnade föremål och märken skall återställas på sin plats vid utgången av den tid, under vilken de måste avlägsnas, och märkena skall vid behov förnyas.

Är det inte möjligt att avvärja eller förhindra de faror som förekommer i arbete genom strukturella och andra åtgärder eller om detta på grund av arbetets kortvarighet och med beaktande av att faran eller olägenheten är ringa inte är ändamålsenligt, skall ändamålsenlig skyddsutrustning reserveras för arbetstagarens bruk.

Arbetsgivare skall underhålla nämnda personliga skyddsutrustning på behörigt sätt.

Arbetstagare skall vårda sin personliga skyddsutrustning.

Utom bestämmelserna ovan i denna paragraf skall följas statsrådet beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/93) . (23.3.1995/449)

Då virke lastas med tillhjälp av flotte, skall flotten vara ändamålsenligt byggd och fastgjord så, att arbetstagarna inte utsätts för fara. Är flotten inte tillräckligt stor, skall i anslutning till den anordnas säkra tillflyktsbryggor.

Gods som skall lastas eller lossas skall staplas och placeras samt vid behov stödas så, att staplarna inte rasar eller gods faller ner från dem. Mellan godsstaplarna skall vid behov lämnas tillräckligt utrymme för passage och staplar eller last får inte i land placeras så att de hindrar erforderlig sikt.

Lyfthjälpmedel och lastningsdon som inte har besiktigats i enlighet med detta beslut eller med stöd därav utfärdade bestämmelser eller som inte befinner sig i ett skick som dessa förutsätter skall tas ur bruk.

Godskolli med en bruttovikt av 1 000 kg eller mera, som levereras till fartyg för vidarebefordran, skall före inlastningen genom avlastarens eller, om lastningen sker utom rikets gränser, genom avsändarens försorg förses med en tydligt synlig och bestående anteckning om kollits bruttovikt i kilogram. Likaså skall de arbetsmaskiner med en vikt över 1 000 kg och de lastningsdon och lyfthjälpmedel med en vikt över 100 kg som används vid lastning och lossning av fartyg förses med en tydligt synlig och bestående anteckning, varav framgår deras bruttovikt.

Med farligt ämne avses i dessa ordningsregler ämnen, blandningar och produkter som på grund av sin explosions-, brand- eller strålningsfarlighet, giftighet, frätande verkan eller annan motsvarande egenskap kan medföra skada för arbetstagare samt tomma, icke rengjorda förpackningar och transportbehållate som innehållit sådana ämnen.

Vid tillämpning av dessa ordningsregler klassificeras de farliga ämnena som följer:

Till klass 9 ovan hörande farliga ämnen hänförs alla sådana ämnen, som inte kan hänföras till någon annan farlighetsklass, men om vilka man vet att de är så farliga att bestämmelsema i dessa ordningsregler tillämpas på dem.

Farligt ämne skall förpackas så, att förpackningen under transport inte går upp eller blir lös och att den tål normala påkänningar under transport.

Förpackningar av smärre format skall vid behov sammanställas till sådana enheter att märkning och en trygg maskinell hantering av dem är möjlig. Förpackningen skall vara av sådant material att det transporterade ämnet inte skadar den och inte tillsammans med den bildar skadliga eller farliga föreningar. Det transporterade ämnets förpackning skall även tåla de eventuella förändringar i det tryck som innehållet föranleder. Vid behov skall lämpliga tryckutjämningsanordningar användas.

Då arbetstagare i sitt arbete nödgas hantera farliga ämnen eller arbeta på en plats, där sådana ämnen förvaras eller har förvarats, skall arbetsgivaren innan arbetet inleds informera arbetstagarna om de risker som ansluter dig till hanteringen av dessa ämnen och vidta erforderliga åtgärder för att skydda arbetstagarna mot de faror som arbetet föranleder. Utöver dessa regler skall iakttas vad som om hantering och förvaring av farliga ämnen är bestämt särskilt.

Då även andra än i 1 mom. avsedda åtgärder till förebyggande av risk för olycksfall eller ohälsa vore av nöden, men tillräckliga åtgärder inte kan vidtas eller skäligen påyrkas, skall arbetstagare tillhandahållas ändamålsenlig personlig skyddsutrustning. Gör arbetets art eller arbetsförhållandena särskild arbetsdräkt eller annan utrustning nödvändig för undvikande eller minskande av faran för olycksfall eller ohälsa, skall sådan skyddsutrustning ställas till arbetstagarens förfogande.

Är farligt ämne inte förpackat och märkt på det sätt som avses i dessa ordningsregler eller har i 74 § avsedd deklaration därom inte avgivits eller vidlåder i deklarationen väsentliga brister, är det förbjudet att hantera ämnet.

Farliga ämnen skall vara försedda med märkning såsom därom är stadgat eller bestämt särskilt.

Märkning som anger ämnets farlighet skall göras på ämnets emballage eller, om ämnet inte har sådant emballage, på vilket märkning kan göras, på annat lämpligt ställe. Märkningen skall göras så, att den tål den normala påfrestning som hamnarbete förorsakar. Märket skall vara tillräckligt stort och tydligt urskiljbart. Är förpackningen försedd med skeppningsmärke, skall märkningen såvitt möjligt göras på samma sida av förpackningen och vara vänt i samma riktning som skeppningsmärket.

Har farliga ämnen förpackats i två eller flera förpackningar, skall märkningen göras på den yttersta förpackningen.

Förpackningar och behållare som används för transport av farligt ämne skall på ovan sagt sätt märkas med undantag av små förpackningar, som innehåller en begränsad mängd farligt ämne, och stora skeppningar som kan stuvas, hanteras och igenkännas som en helhet.

Avlastare skall, innan farligt ämne levereras till hamnområde, och fartygs befälhavare i god tid innan lossningsarbetet inleds avge en skriftlig deklaration om det farliga ämnet till hamninnehavaren och arbetsgivaren eller dennes representant. Deklarationen skall finnas tillgänglig för arbetstagarna till påseende.

Ovan i 1 mom. avsedd deklaration skall innefatta en försäkran om att för transport lämnad försändelse är rätt förpackad och märkt samt i gott transportskick.

Av ovan i 1 mom. avsedd deklaration skall framgå det farliga ämnets tekniska benämning. Användning av enbart handelsbenämning är inte tillåten. Ämnet skall vara försett med FN-nummer, såvida ämnet har ett sådant, samt med sidnummer i den mellanstatliga sjöfartsorganisationens (IMO) stadganden om transport av farliga ämnen (IMDG). Ytterligare skall anges ämnets farlighetsklass, mängden farligt ämne, antalet kollin, förpackningens art samt vid behov flampunkten. Även instruktioner med tanke på olycksfall skall fogas till deklaration.

Ombord på fartyg som transporterar farliga ämnen skall finnas en särskild lastförteckning, i vilken det farliga ämnet och dess stuvningsplats antecknats. I stället för lastförteckning kan användas en detaljerad stuvningsplan, i vilken antecknats klass och stuvningsplats för alla farliga ämnen ombord.

Farliga ämnen skall förvaras i ändamålsenliga utrymmen. Hamnförvaltningen skall i hamnen anordna tillräckliga och sakenliga förvaringsutrymmen för farliga ämnen. I förvaringsutrymme skall finnas en nöddusch eller, då detta på grund av utrymmets konstruktion eller läge inte är möjligt, anges vägen till närmaste dusch.

Innehavare av hamn är skyldig att i hamnen anordna erforderliga utrymmen, där arbetstagarna kan äta och uppehålla sig samt tvätta och klä om sig, samt WC-utrymmen. Vid behov skall tvätt- och omklädnings- samt WC-utrymmen ordnas särskilt för sig för manliga och för kvinnliga arbetstagare.

Ovan i 77 § nämnda utrymmen skall vara belägna på en med hänsyn till användningen av dem och med beaktande av sanitära omständigheter lämplig plats. Ett tillräckligt antal lämpligt utplacerade bekvämlighetsinrättningar skall stå till förfogande. Utrymmena skall vara tillräckligt rymliga samt försedda med tillräckligt effektiva uppvärmnings-, ventilations- och belysningsanordningar.

Har annat inte överenskommits, skall arbetsgivaren dra försorg om utrymmenas skick, uppvärmning, städning och ventilation ävensom om ordningens upprätthållande i dessa.

I tvättrum skall finnas ett med beaktande av arbetets smutsighet och antalet arbetstagare tillräckligt antal tvätt- och duschanordningar med varmt vatten. I omklädningsrum skall finnas ändamålsenliga skåp för förvaring av kläder samt möjlighet till torkning av kläder.

Om tillredd mat inte tillhandahålls i hamnen i för arbetstagare anvisade bespisningsutrymmen under arbetsskift skall i bespisningsutrymmena finnas anordningar där medförd mat och dryck kan hållas varm eller uppvärmas och vid behov förvaras kall.

I personalutrymmena skall arbetstagarna ha tillgång till dugligt dricksvatten.

Arbetsgivare, i vilkas arbete arbetstagare anlitar i 77 § nämnda utrymmen, är skyldiga att därför erlägga ersättning, som, om ej annorlunda överenskommits, bestäms enligt det sammanlagda beloppet av de löner respektive arbetsgivare under lastningsperioden utbetalt till sina arbetstagare för utfört arbete.

Vid bestämmandet av ersättningens storlek får beaktas kostnaderna för underhåll och skötsel av utrymmena samt amortering ävensom skäligt arrende för mark, som erfordras för byggnaderna.

Arbetsgivare är skyldig att ombesörja att det finns tillgång till ett tillräckligt antal förstahjälpsskåp och sådana bårar som tryggt kan höjas och sänkas med lyftlina.

De förstahjälpsskåp och bårar som placeras inom hamnområde skall befinna sig i omedelbar närhet av arbetsställena på lämpliga avstånd så, att förstahjälpsutrustningen är lätt tillgänglig under arbetet. De platser där förstahjälpsutrustning placerats skall inom hamnområdet anges med tydligt synliga tavlor. På förstahjälpsskåpen skall vara tydligt angivet, att de innehåller för förstahjälp erforderliga redskap och förnödenheter. I arbetstagarnas personalutrymmen skall dessutom finnas tavlor, av vilka framgår alla de ställen där förstahjälpsutrustningen är placerad.

Den person som beordrats att sköta förstahjälpsskåpen skall hålla skåpen i god ordning och tillräckligt utrustade, och i dem får inte försvaras annat än förstahjälpsredskap och -förnödenheter. Skåpens innehåll skall granskas och vid behov kompletteras minst en gång i månaden.

Vid utförande av arbete skall person som är förtrogen med givande av förstahjälp vara tillgänglig.

Arbetstagare skall på förhand ges tydliga anvisningar om vilka åtgärder som vid olycksfall skall vidtas för erhållande av snabb hjälp.

Då lastnings- och lossningsarbete utförs ombord på fartyg, som inte står i direkt förbindelse med land, är arbetsgivaren skyldig att sörja för att erforderlig förstahjälpsutrustning står till förfogande och att ombord på fartyget eller i dess närhet under den tid arbetet pågår finns en för transport av skadad eller insjuknad lämplig, för användning färdig båt.

Innehavare av hamn skall, utöver vad ovan är bestämt, se till att dessa ordningsregler efterföljs, såvitt de gäller hamnen och därtill hörande anordningar. Har någon uteslutande rätt att förfoga över del av hamn, skall han beträffande nämnda del tillse, att sagda bestämmelser iakttas.

Redare, befälhavare eller annan som har hand om fartyg skall, utöver vad som är stadgat i 47, 74 och 75 §§, se till att bestämmelserna i dessa ordningsregler efterföljs, såvitt de angår fartyget och till detta hörande anordningar, samt att bestämmelserna i 58 och 59 §§ efterföljs, då i sagda paragrafer nämnt arbete utförs av annan än den arbetsgivare som ombesörjer lastnings- och lossningsarbetet.

Arbetsgivaren eller dennes företrädare skall se till att bestämmelserna i dessa ordningsregler efterföljs, såvitt de angår andra än till hamnen och fartyg hörande anordningar, och att bestämmelserna om utförande av arbete, såframt i 2 mom. inte annorlunda är stadgat, samt bestämmelserna i 13, 83 och 88 §§ iakttas.

Byggare eller importörer av fartyg som avses i dessa ordningsregler eller de som anmäler fartyg som byggs utanför Finland till fartygsregistret i Finland skall beträffande de anordningar och den utrustning i fartyget, som avses i ordningsreglerna, i god tid och senast innan fartyget tas i bruk eller registreras göra anmälan till behörig arbetarskyddsmyndighet. (23.3.1995/449)

Den som låter uppföra eller till begagnande upplåter område eller byggnad, där arbete som avses i dessa ordningsregler kommer att utföras, skall beträffande de inom området eller i byggnaden befintliga anordningar, vilka avses i dessa ordningsregler, i god tid och senast före det anordningarna tas i bruk, göra anmälan till vederbörande arbetarskyddsmyndighet.

3 mom. har upphävts genom L 23.3.1995/449 . (23.3.1995/449)

Avlastare av gods som hanteras i arbete som avses i dessa ordningsregler skall se till att bestämmelserna i 68 och 71 §§ samt 73-74 §§ uppfylls till den del de gäller godset. Importör av gods är skyldig att se till att godsets utländska avlastare är medveten om bestämmelserna i dessa ordningsregler.

Utöver vad som är bestämt i 5 kap. skall i tillämpliga delar iakttas vad som med stöd av sjölagen (167/39) eller annars är särskilt stadgat eller bestämt om transport av farliga ämnen.

I stället för i 38 § nämnda certifikat godkänns i sådant land, som tillämpar den konvention om arbetarskydd vid hamnarbete som godkändes vid Internationella arbetsorganisationen (ILO) den 12 april 1932 och som gäller skydd mot olycksfall för arbetstagare, eller konvention om arbetarskydd vid hamnarbete (Fördr. Serie 19/82) sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg, behörigen utfärdade motsvarande certifikat eller bevis. Om föremål tas ombord på fartyg i sådant land, där ovan nämnda konventioner inte tillämpas, får förrättningar som nämns i 29 § 2 mom. och 32 § verkställas och certifikat över dem utfärdas jämväl av den som av utsänd finsk konsul godkänts för uppdraget.

Certifikat, som utfärdats över besiktning och provning av utländskt fartygs lyftanordningar, lastningsdon och lyfthjälpmedel, och över finskt fartygs motsvarande besiktningar utomlands, som utförs var tolfte månad eller vart femte år, godkänns, såframt ovan nämnda förrättningar har utförts av inspektör som godkänts av vederbörande myndighet i land som tillämpar den i 1 mom. nämnda konventionen. Då det är fråga om besiktning och provning som utförs i ett land där ingendera konventionen tillämpas, utförs förrättningen av person som finsk utsänd konsul godkänt för detta uppdrag.

Dessa ordningsregler skall hållas till arbetstagarnas påseende i lämpligt utrymme i hamnen.

Tillsynen över efterlevnaden av dessa ordningsregler utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av dessa ordningsregler utfärdas vid behov av arbetsministeriet.

Den behöriga arbetarskyddsmyndigheten kan av särskilda skäl i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i detta beslut, förutsatt att säkerheten har garanterats genom andra åtgärder.

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1986 dock så att 2 § 2 mom. tillämpas fr.o.m. den 28 november 1985.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut den 23 mars 1972 innefattande ordningsregler för lastning och lossning av fartyg (244/72) jämte däri senare företagna ändringar samt med stöd av den utfärdade bestämmelser och anvisningar.

Beträffande fartyg, lyftanordning, lastningsdon eller lyfthjälpmedel som har tagits i bruk innan detta beslut träder i kraft tillämpas inte 20 § 1 mom. 1, 4 och 6 punkterna och bestämmelsen i 21 § 1 mom. om förbindelsemedels lutning, 22 § 1 mom. och ej heller 29 § 1 mom.

Före den 1 juli 1988 tillämpas inte 15 §:s bestämmelser om containerterminaler.