185/1985

Statens ämbetsverk och övriga i detta beslut nämnda myndigheter använder pappers- och lacksigill, stämplar och, för de viktigaste handlingarna, pressigill.

Sigillen är runda, ovala eller spetsovala.

De sigillbottnar som används i pressigill skall vara antingen stjärnformigt tandade eller bågtandade.

Papperssigillen är till sin form alltid runda och slätkantade.

De runda sigillen är av sex olika storlekar, och nedan nämnda ämbetsverk och inrättningar använder dem som följer:

På intyg och andra handlingar i litet format kan i 5 och 7 punkterna nämnda ämbetsverk och myndigheter använda stämplar, vilkas diameter är 25 mm.

Ministerium som ej har sådant pressigill som är nämnt i 3 punkten är berättigat att använda statsrådets i 2 punkten nämnda mindre pressigill.

De ovala sigillen är av tre olika storlekar, och de används av beskickningarna i utlandet.

Beskickningarna använder

De spetsovala sigillen är av två olika storlekar, och de används som följer:

Inom de ovan stadgade yttre måtten inpassas för sigillets text ett randfält, där för texter används antikvatyper, i de evangelisk-lutherska kyrkliga myndigheternas sigill dock gotiska typer.

I de tvåspråkiga runda sigillen börjar den finskspråkiga randtexten i mitten av sigillets vänstra sida och löper medsols längs den övre hälften av sigillet, medan åter den svenskspråkiga texten börjar på sigillets vänstra sida och löper motsols längs den undre hälften av sigillet. I de enspråkiga runda sigillen börjar texten överst i sigillets randfält.

I de sigill som används av beskickningarna i utlandet börjar såväl den tvåspråkiga som den enspråkiga texten från sigillets vänstra sida, beroende på textens längd antingen i mitten eller något nedanför mitten, och löper medsols till motsvarande ställe på dess högra sida. Stationeringsortens namn är i sigillets undre randfält.

I de tvåspråkiga spetsovala sigillen löper den finskspråkiga randtexten medsols från sigillets övre spets och den svenskspråkliga från dess undre spets. I de enspråkiga sigillen börjar texten från sigillets övre spets.

I de evangelisk-lutherska kyrkliga myndigheternas sigill kan texten i stället för på finska och svenska vara på latin.

Statens högskolor kan även använda sigill med text på latin. (21.10.1993/881)

Papperssigillens bottenfärg är mörkröd, såvida ej vederbörande ministerium bestämmer annorlunda. Vapenbilden och texten är vita och behöver inte vara utförda i relief. Vapenbildens heraldiska färger anges inte genom skraffering.

Sigillbottnen i pressigill är vit.

Finlands vapens emblem utan sköld använder i sina sigill republikens president, statsrådet, statsrådets kansli, ministerierna, justitiekansler, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren och riksåklagarämbetet, kansler för Helsingfors universitet, post- och telestyrelsen, statskontoret, försvarsmakten och beskickningarna i utlandet.

Finlands Bank använder i sina sigill Finlands vapensköld.

De centrala ämbetsverken och med dem jämställda, ministerierna underställda ämbetsverk och inrättningar samt högskolorna använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

Myndigheter, som är underställda de centrala ämbetsverken och med dem jämställda ämbetsverk och inrättningar, använder i sina sigill vederbörande centrala ämbetsverks eller inrättnings emblem eller för dem med vederbörande centrala ämbetsverks eller inrättnings samtycke särskilt fastställda emblem.

Hovrätterna och med dem jämställda specialdomstolar använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

2 mom. har upphävts genom B 10.10.1996/715 . (10.10.1996/715)

I tingsrätternas sigill skall ingå det historiska landskaps krönta vapensköld, till vilken tingsrättens domkrets hör. Omfattar domkretsen delar av flera landskap, kan högst två landskaps vapensköldsemblem i kluven sköld ingå i sigillet. (21.10.1993/881)

Andra än ovan nämnda domstolar använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

I länsstyrelsernas sigill används länets krönta vapensköld.

I häradsämbetenas och deras polisinrättningars, åklagaravdelningars, exekutionsavdelningars och magistraters samt häradens fristående ämbetsverks sigill skall länets krönta vapensköld ingå, varvid i fråga om länsbegreppet skall iakttas den länsindelning som gällde före den 1 december 1996. (21.8.1997/796)

Den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte, biskopsmöte, kyrkostyrelse, avtalsdelegation och domkapitel samt ärkebiskop använder i sina sigill sina egna emblem.

Den evangelisk-lutherska kyrkans kontraktsprostar använder i sina sigill ett grekiskt kors.

I den evangelisk-lutherska kyrkans pastorsexpeditioners och andra lägre kyrkliga myndigheters sigill kan församlingens kyrka eller del därav, ett kors eller någon annan kyrklig symbol användas såsom emblem.

Det ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och biskopar använder i sina sigill sina egna emblem.

I de ortodoxa kyrkoherdeämbetenas sigill kan församlingens kyrka eller bönehus eller en del därav, ett kors eller någon annan kyrklig symbol användas som emblem.

Sigillen för statens ämbetsverk och övriga i detta beslut nämnda myndigheter fastställs, med nedan nämnda undantag, av vederbörande ministerium på framställning av myndigheten.

Helsingfors universitet och Finlands Bank godkänner själva sina sigill.

Kontraktsprostarna, pastorsexpeditionerna och kyrkoherdeämbetenas kanslier samt andra lägre kyrkliga myndigheter skall underställa sitt sigill, i den evangelisk-lutherska kyrkan domkapitlet och i det ortodoxa kyrkosamfundet biskopen för fastställelse. (11.11.1999/1040)

Om kommunala myndigheters sigill är stadgat särskilt.

Önskar statens ämbetsverk eller annan i detta beslut nämnd myndighet taga i bruk ett sigill, i vilket ingår ett emblem eller andra tecken än vederbörande myndighets namn, skall därom inhämtas riksarkivets utlåtande innan framställning i saken görs hos vederbörande ministerium för fastställelse av sigillet.

Stämplar samt sigillstampar och -pressar som tages ur bruk skall sändas till vederbörande ministerium, som besluter om deras förstörande. Om förstöring av kyrkliga myndigheters stämplar samt sigillstampar och -pressar som tagits ur bruk besluter den evangelisk-lutherska kyrkans respektive ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse. Innan ovan avsett förstörande skall riksarkivet beredas tillfälle att omhänderta material som är avsett att förstöras.

Om de stämplar och sigillstampar som tages ur bruk inom försvarsmakten bestämmer huvudstaben.

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1985.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 19 januari 1939 angående ämbetsverkens sigill (19/39) jämte däri senare företagna ändringar.

Statens ämbetsverk eller annan i detta beslut nämnd myndighet har rätt att använda sigill, som överensstämmer med tidigare bestämmelser, fram till den 1 januari 1990, registerbyråerna och länsmännen dock till dess att sigillet på grund av förslitning måste förnyas.

Utan hinder av vad som är stadgat ovan i detta beslut kan Åbo hovrätt, Vasa hovrätt och domkapitlet i Åbo ärkestift fortfarande använda de sigill som tidigare fastställts för dem.