859/1984

Kostnaderna för ett gårdsbesök eller en arbetsplatsutredning som omfattas av företagshälsovården enligt 12 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) och som gäller lantbruksföretagare som avses i 13 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) ersätts av statens medel. Från ersättningen avdras det belopp som ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen. (28.12.2017/1136)

Av statens medel ersätts högst den kostnad som ligger till grund för det maximibelopp per företagare och år som Folkpensionsanstalten med stöd av 13 kap. 6 § i sjukförsäkringslagen fastställer årligen. Från kostnaden avdras den ersättning som betalas enligt sjukförsäkringslagen. Av statens medel ersätts dock högst 40 procent av maximibeloppet per företagare. (11.11.2016/944)

Av statens medel betalas dessutom ersättning till Arbetshälsoinstitutet i enligthet med institutets redovisning till Folkpensionsanstalten för de behövliga och skäliga kostnader som föranleds av verksamheten inom centralenheten för lantbruksföretagares företagshälsovård till den del de utgör högst 10 procent av totalkostnaderna för lantbruksföretagarnas företagshälsovård.

Centralenheten för lantbruksföretagares företagshälsovård har rätt att ta ut avgifter och arvoden för sina tjänster till lantbruksföretagare. För avgifterna för serviceproduktion till lantbruksföretagare har lantbruksföretagaren, välfärdsområdet eller kommunen rätt att få ersättning enligt 13 kap. i sjukförsäkringslagen. (8.7.2022/558)

Ersättningar som avses i denna lag beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Ersättningen betalas antingen till serviceproducenten eller till lantbruksföretagaren med iakttagande av vad som i 15 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen föreskrivs om ansökan om ersättning för företagshälsovård.

Staren skall, i enlighet med vad som stadgas närmare genom förordning, varje år i förskott betala ett belopp motsvarande det som det uppskattas att staten slutligt skall betala.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Den tillämpas på det kostnader som uppkommit nämnda dag eller därefter.