970/1982

Skyddsupplag kan i enlighet med stadgandena i denna lag inrättas och upprätthållas för lagring av råvaror, förnödenheter och produkter som är nödvändiga för tryggande av befolkningens utkomst och upprätthållande av produktionen vid eventuella störningar i utrikeshandeln.

Skyddsupplag kan inrättas och hållas också för att uppfylla Finlands internationella fördragsförpliktelser om krisberedskap inom energiförsörjningen. (13.12.1991/1685)

Med skyddsupplag avses varuupplag som upplagrande företag (uppläggare) på grundval av avtal upprätthåller utöver lager som krävs för affärsverksamheten.

Statsrådet fastställer positionsvis vilka råvaror, förnödenheter och produkter som skall skyddsupplagras.

Försörjningsberedskapscentralen skall ingå ett tidsbundet avtal om skyddsupplagring med uppläggaren. I avtalet skall uppläggaren förbinda sig att inrätta ett råvaru-, förnödenhets- eller produktupplag av överenskommen storlek och beskaffenhet samt att upprätthålla det en bestämd tid. (18.12.1992/1392)

Skyddsupplagringsavtal skall ingås för minst tre och högst tio år. Gällande avtal kan likväl förlängas med minst två år i sänder.

Angående räntestödslån för inrättande och upprätthållande av skyddsupplag gäller vad som är stadgat i lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/77) eller bestämt med stöd av den.

Utgifter som föranleds av räntestödet för skyddsupplagring skall betalas med medel ur den utanför statsbudgeten stående försörjningsberedskapsfonden. (18.12.1992/1392)

Lån som upptas för inrättande av skyddsupplag skall ha företagsinteckning eller annan mera betryggande säkerhet. (30.5.1986/407)

Staten ansvarar i enlighet med 10 kap. 8 § handelsbalken för återbetalningen av det för inrättande av skyddsupplag beviljade lånets kapital samt för räntan och övriga betalningar enligt lånevillkoren.

Enligt statsbudgeten kan uppläggaren beviljas understöd för täckande av exceptionellt stora upplagringskostnader. Understödet skall årligen betalas av Försörjningsberedskapscentralen till uppläggaren på det sätt som bestäms i skyddsupplagringsavtalet.

Utgifter som föranleds av upplagringsunderstödet för skyddsupplagring skall betalas med medel ur den utanför statsbudgeten stående försörjningsberedskapsfonden.

Förekommer störningar i tillgången på en råvara, en förnödenhet eller en produkt och skulle uppläggarens produktion avbrytas eller minska väsentligt om inte varorna i skyddsupplaget används, får uppläggaren med handels- och industriministeriets tillstånd använda varorna i skyddsupplaget för sin produktion. Uppläggaren skall inom den tid som föreskrivs av ministeriet komplettera skyddsupplaget så att varumängden där motsvarar mängden enligt skyddsupplagringsavtalet.

Handels- och industriministeriet kan på grund av exceptionell prisstegring eller dröjsmål med leverans eller av annan därmed jämförbar särskild orsak bevilja uppläggaren tillstånd att tillfälligt, likväl högst under en tid av fyra månader, använda skyddsupplaget.

Vid beviljandet av tillstånd att använda skyddsupplag skall handels- och industriministeriet även bestämma om övriga villkor som rör användningen av skyddsupplaget.

Handels- och industriministeriet kan för att uppfylla Finlands internationella fördragsförpliktelser om krisberedskap inom energiförsörjningen bevilja en skyddsuppläggare tillstånd att lämna ut råvaror och produkter i skyddsupplaget. Ministeriet skall samtidigt bestämma mängderna som lämnas ut och den tid inom vilken skyddsupplagen skall kompletteras.

Den som använder sitt upplag i strid med denna lag eller skyddsupplagringsavtalet är skyldig att till staten återbetala upplagringsunderstödet. På understöd som återbetalas skall erläggas en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen, räknat från den dag understödet lyfts. (3.3.1995/307)

Försörjningsberedskapscentralen kan bestämma att hela understödet eller en del av det inte behöver återbetalas i enlighet med 1 mom., om orsaken till att skyddsupplaget använts i strid med denna lag eller skyddsupplagringsavtalet är lindrigt förbiseende från uppläggarens sida eller om det annars är oskäligt att yrka återbetalning. (18.12.1992/1392)

Uppläggaren är skyldig att lämna Försörjningsberedskapscentralen sådana uppgifter som behövs för tillsynen över att denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs.

De personer som försörjningsberedskapscentralen har utsett är berättigade att inspektera uppläggarens utrymmen för att kontrollera skyddsupplagets storlek.

11 § har upphävts genom L 21.5.1999/623 .

Uppläggaren kan häva skyddsupplagringsavtalet under löpande avtalsperiod om han övergår till annan bransch eller på grund av förändringar i produktionsmetoder eller av därmed jämförbara orsaker inte längre behöver den upplagrade varan i sin produktion.

Om beloppet av det räntestöd eller det upplagringsunderstöd som beviljats uppläggaren sänks under den tid avtalet gäller, har uppläggaren rätt att häva avtalet inom tre månader från det ändringen delgavs uppläggaren.

Försörjningsberedskapscentralen kan häva skyddsupplagringsavtal under löpande avtalsperiod på grund av att produktion av den upplagrade varan inletts i hemlandet eller av någon annan därmed jämförbar orsak som påverkar försörjningssäkerheten. (18.12.1992/1392)

Har uppläggaren uppsåtligen använt upplagrad vara i strid med skyddsupplagringsavtalet, har Försörjningsberedskapscentralen rätt att inom tre månader från det överträdelsen upptäcktes häva avtalet. (18.12.1992/1392)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Denna lag tillämpas även på sådana före denna lags ikraftträdande inrättade upplag för vilka räntegottgörelse har beviljats med stöd av lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel, om handels- och industriministeriet och uppläggaren avtalar därom.