Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

130/1980

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Handels- och industriministeriets beslut om explosiva varor

Inte i kraft
Detta beslut har upphört att gälla fr.o.m. 1.7.2015. Se SRf om övervakning av tillverkningen och upplagringen av explosiva varor 819/2015 78 § .
Ämnesord
Explosiv vara
Typ av författning
Beslut
Förvaltningsområde
Arbets- och näringsministeriet
Meddelats
Ikraftträdande
Giltighetstidens slutdatum
Anmärkning
Förblivit i kraft, Se F 473/1993 102 §; senare upphäv., Se F 819/2015 78 §
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1980/130/ajantasa/2100-01-01/swe

Handels- och industriministeriet har med stöd av 4 och 109 §§ förordningen den 1 februari 1980 om explosiva varor (85/80) beslutat:

1 kap.Allmänt

1 §

I detta beslut utfärdas närmare bestämmelser om tillämpningen av förordningen om explosiva varor (473/93) på explosiva varor, tillverkning, förpackande och märkning, upplagring, transport på ett fabriksområde som hör till en fabrik för explosiva varor, transport på upplagsområde och arbetsplats samt hantering i hamnen av dessa varor. (27.8.1993/793)

Explosiva varor indelas i klasserna 1 a, 1 b och 1 c enligt bilaga 1 samt i farlighetsklasserna 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4 enligt bilaga 2 punkt 1. (27.8.1993/793)

I detta beslut ingående bestämmelser om upplagring av explosiva varor gäller icke säkerhetständstickor (1 c/1 a), ej heller butikslager av julgransbloss (1 c/14) och knallhattar för knallbössor (1 c/15).

2 §

I detta beslut avses med:

1)

massexplosiv vara vara, som bringar hela det parti av explosiva varor, i vilken den ingår, att explodera i sin helhet eller till största del, när viss vara i eller när även blott en del av parti av vara exploderar;

2)

farlighetsklassificering indelning av explosiva varor i fyra farlighetsklasser i enlighet med storleken av den fara som en explosiv vara i eventuellt olycksfall kan föranleda för omgivningen. Farlighetsklasserna presenteras närmare i bilaga 2;

3)

skyddsavstånd (avstånd), det kortaste tillåtna avståndet i horisontalt plan från upplagsmagasin eller sådan annan byggnad, som innehåller explosiva varor, till det objekt som skall skyddas;

4)

k-värde den koefficient, som i fråga om tryckverkan används för bestämmande av skyddsavstånd medelst formeln:

5)

fabriksavdelning (avdelning) sådan del av fabrik jämte byggnader och anordningar, som är reserverad för tillverkning och mellanlagring av samt upprätthållande av produktion i fråga om en eller flere likartade explosiva varor;

6)

tillverkningsfas den helhet av sammanhörande åtgärder, som med hänsyn till arbetets förlopp bör äga rum i samma byggnad; samt

7)

arbetsobjekt sådan del av tillverkningsfas, som normalt utgöres av en enda maskin eller anordning.

3 § (27.8.1993/793)

3 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

4 §

Alla i detta beslut nämnda massor (vikter) utgör, om icke annat är sagt, nettovikter av sprängämnen eller pyrotekniska ämnen.

I fråga om pyrotekniska varor av klass 1 c används dock bruttovikt, om icke nettovikt är angiven eller annat föreskrivet.

I detta beslut anses 1000 sprängkapslar, 100 m detonerande stubin och 200 m svartkrutstubin motsvara 1 kg sprängämne.

5 §

I detta beslut avsett avstånd till tätort skall mätas till gränsen av bebyggt eller i plan angivet tomtområde. I fråga om enstaka, bebodd byggnad ävensom tillfälligt för bostadsändamål avsedd byggnad räknas i detta beslut avsett avstånd från byggnadens närmaste yttervägg.

I detta beslut avsett avstånd till allmän trafikled skall mätas till randen av allmänt vägområde, gränsen av farled i vattendrag och järnvägs närmaste räls.

2 kap.Tillverkning

Allmänt

6 §

Explosiva varor får tillverkas endast i en sådan separat fabrik eller i ett sådant separat utrymme eller på en sådan separat plats som säkerhetsteknikcentralen har godkänt för ändamålet. (24.10.1995/1197)

På fabriksområde får tillverkas, upplagras eller hanteras endast sådana produkter som är nödvändiga för eller som intimt ansluter sig till tillverkningen av explosiva varor.

7 §

Vid tillverkning av explosiva varor skall:

1)

säkerhetsanordningarna vid varje arbetsobjekt i mån av möjlighet säkerställas så, att de icke bygger på bara en säkerhetsåtgärd;

2)

varje fara och konsekvenserna av eventuell olycka på varje arbetsställe begränsas till ett minimum; samt

3)

förekomsten av olikartade faror vid ett och samma arbetsobjekt uteslutas.

8 §

För att i 7 § avsedd säkerhet skall kunna uppnås skall följande bestämmelser iakttagas:

1)

möjlighet av fara skall begränsas genom att man isolerar det farliga arbetsobjektet medels skyddskonstruktioner, inskränker mängden explosiva varor och antalet arbetspersonal till ett minimum, förhindrar farliga ämnen från att anhopas och använder fjärrstyrning då det är möjligt;

2)

arbetsmaskinerna och apparaterna skall i mån av möjlighet förses med såväl automatiska säkerhetsanordningar som sådana handmanövrerade säkerhetsanordningar, som är oberoende av de automatiska anordningarna;

3)

utförda säkerhetsarrangemang skall säkerhetställas så, att när en säkerhetsanordning är i olag eller borta man kan icke fortsätta arbet eller att störningen åtminstone yppas av en tydligt förnimbar varningssignal;

4)

i varje arbetsrum och upplag skall finnas synbart uppställt meddelande om den mängd explosiva varor och det antal arbetspersonal som får samtidigt finnas i rummet;

5)

beträffande arbetet vid varje arbetsobjekt skall, innan arbetet påbörjas, meddelas skriftliga arbetsinstruktioner samt övervakas att de som deltar i arbetet gjort sig förtrogna med instruktionerna; arbetsinstruktionerna skall allt efter behov ändras, då anledning till detta uppkommer på grund av ändrad teknik eller kunskap eller ökad erfarenhet,

(27.8.1993/793)

6)

för förhindrande av den fara som statisk elektricitet innebär skall man:

7)

för den tid det åskar skall tillverkningen av explosiva varor av farlighetsklass 1.1 avbrytas och arbetspersonalen ta sig till förutbestämda platser. Är arbetsförhållandena så ordnade, att åskvädret icke innebär ytterligare fara för arbetspersonalen, får arbetet dock fortsättas. För samtliga åtgärder skall uppgöras en förhandsplan;

8)

i omedelbar närhet av arbetsrum eller upplag får icke lämnas explosiva varor annat än på i driftstillståndet angivna platser;

9)

i inomhus beläget utrymme, där explosiva varor tillverkas eller hanteras, får icke hanteras eller förvaras andra farliga ämnen eller apparater, om det icke på grund av tillverkningen av ifrågavarande produkt är nödvändigt;

10)

olikartade explosiva varor skall tillverkas på var sin egen avdelning;

11)

i samma byggnad får icke förekomma flere tillverkningsfaser, om dessa ej är åtskiljda från varandra medelst tillräckliga skyddskonstruktioner;

12)

tillverkningsfas skall uppdelas i, arbetsobjekt så, att en olycka vid ett arbetsobjekt ej föranleder livsfara eller fara för hälsa vid andra; samt

13)

vid utförande i fabrik av i 20 § förordningen om explosiva varor avsedd provdrift eller förordningens 32 § 1 mom. avsett arbete skall sådan produktion i ifrågavarande arbetsrum som ej är erforderlig vid provningen avbrytas samt onödig personal och onödiga explosions- och brandfarliga ämnen avlägsnas. Utrymmen där ovan avsedd tillverkning eller provning utföres skall vara så beskaffade, att de lämpar sig för trygg hantering av den ifrågavarande explosiva varan.

F om explosiva varor har upphävts genom F om explosiva varor 473/1993 .

9 §

Ansvarig föreståndare för fabrik och ansvarig avdelningsföreståndare skall tillse, att alla stadganden och föreskrifter blir iakttagna samt:

1)

att bara vederbörliga förfaranden och för ändamålet lämpade råämnen används vid tillverkning;

2)

att fortsatt kontroll utövas beträffande råämnenas renhet och duglighet och att produkterna uppfyller de uppställda säkerhetskraven samt att bok föres över denna kvalitetsroll;

3)

att säkerhetsåtgärderna är vederbörligt ordnade med tanke på varje arbete och arbetsobjekt;

4)

att arbets- och säkerhetsinstruktionerna har bragts till varje i arbetet deltagandes kännedom och uppställts till påseende på sätt därom är särskilt stadgat;

5)

att den redskap och utrustning som behövs vid säkerhets- och skyddsverksamheten är i ordning; samt

6)

att arbetet utförs i enlighet med utfärdade arbetsinstruktioner.

10 §

Explosiva varor får tillverkas av endast för uppgiften utbildad arbetspersonal som har tillräcklig fackkunskap.

Beträffande användning av unga personer för farligt arbete är stadgat särskilt.

Maskiner ocb apparater

11 §

Vid tillverkning av explosiva varor använda arbetsmoskiner, transportredskap och kommunikationsapparater skall vara så konstruerade, att de icke med anledning av värme, friktion, stöt eller trycksstegring föranleder antändning av sprängämne eller pyrotekniskt ämne. I synnerhet bör man:

1)

använda sådana konstruktionsmaterial som icke föranleder gnistbildning;

2)

draga försorg om att låsnings- och fästningstillbehör, såsom skruvar, klossar och muttrar i såväl yttre som inre delar av en maskin är så konstruerade, att de icke öppnas av sig själva, men går att öppna med verktyg;

3)

begagna sådana automatiskt fungerande apparater, som stannar maskinen när motståndet stegrar eller maskinen tilltäpps;

4)

använda maskiner och apparater, i synnerhet lager och andra rörliga maskindelar, som är lätta att rengöra;

5)

undvika ihåliga axelkonstruktioner och övriga utrymmen, vilka icke kan rengöras; bör man använda sådana, skall sprängämnets eller det pyrotekniska ämnets inträde i dem förhindras; samt

6)

för packningar, filtrar och smörjning använda sådana ämnen, i vilka sprängämnen eller pyrotekniska ämnen icke kan tränga in i farlig grad och vilka icke reagerar med dem.

Maskiner som används vid tillverkning av explosiva varor, såsom t.ex. blandningsmaskin, bör, om man genom dylik åtgärd kan väsentligt minska explosionsfaran, konstrueras och utrustas så, att det tryck som innehållets eventuella antändning föranleder kan uppläsa sig utan fara.

Kraftöverföringsanordningarna skall i farliga utrymmen vara så konstruerade eller skyddade, att de icke kan förorsaka farlig stöt, friktion eller gnistbildning.

Medelst periodiska besiktningar, verkställda enligt på förhand uppgjort program, skall tillses, att maskinerna och apparaterna är i vederbörligt skick. Över verkställda besiktningar skall föras protokoll.

Verktyg och arbetsredskap

12 §

Verktyg och arbetsredskap, som används vid annat än fjärrstyrt arbete, skall vara av ickegnistbildande material och så beskaffade, att sprängämne eller pyrotekniskt ämne icke kan i farlig grad fastna vid dem.

Verktyg och annan redskap skall förvaras på ställen reserverade för dem.

Planering av fabrik för tillverkning av explosiva varor samt placeringen av och byggnadssättet för byggnader

13 §

Vid planering av fabrik för tillverkning av explosiva varor skall beaktas följande:

1)

man bör i så tidigt skede som möjlig klargöra för sig de åtgärder, genom vilka man kommer att i mån av möjlighet säkerställa, att sprängämnen icke kan explodera oavsiktligt och att olyckshändelsers följder kan på förhand begränsas till ett minimum;

2)

byggnaderna skall placeras så, att de bestämmelser som i 15-17 §§ berör skyddsavstånden blir uppfyllda; ,

3)

byggnaderna skall byggas så, att de vid explosionsolycka icke ger upphov till skärvor som är farliga för omgivningen;

4)

byggnadernas placering i terrängen ävensom i förhållande till bosättningen skall planeras med beaktande förutom av bestämmelserna om explosiva varor även av vad om byggande och brandskydd är särskilt stadgat och föreskrivet;

5)

förutom vad i 4 punkten är bestämt, skall kanalisationerna, om i samband med fabrikens verksamhet uppstår sådana farliga ämnen som ledda till allmänt avlopp kan föranleda explosionsfara, ordnas så, att ämnena icke kan föranleda fara för dem som arbetas i fabriken eller för omgivningen; samt

6)

man bör undvika att placera fabrik för tillverkning av explosiva varor på en ort det ofta blixtrar.

14 §

Upplagsmagasin får icke inom fabriksområde placeras i samband med tillverkningsutrymmen utan inom ett särskilt upplagsområde, där ej förekommer verksamhet som ansluter sig till tillverkningen av explosiva varor.

Är det ur tillverkningssynpunkt nödvändigt, får i närheten av arbetsobjekt byggas upplagsmagasin (mellanupplag), där explosiva varor får upplagras i begränsade mängder, dock så, att de i 15 § bestämda skyddsavstånden blir iakttagna.

15 §

Skyddsavstånden mellan byggnader inom fabriksområde, med undantag för inom upplagsområde belägna upplagsmagasin, om vilka föreskrifter ingår i 55 §, bestämmes antingen matematiskt eller med tillämpning av det i bilaga 2 avsedda förfarandet.

Matematiskt bestämt skyddsavstånd kan godtagas, om det beräknade maximitrycket på personer, som eventuell explosionsolycka föranleder, vid användning av skyddskonstruktion blir i farliga produktionsutrymmen högst 0,4 bar och om konstruktionerna är så stadiga, att skada i dem icke genom uppkomsten tryckimplus eller skärvor kan föranleda uppenbar fara för personer.

Finns i en byggnad över 15 000 kg sprängamne så placerat, att hela partiet kan explodera på en gång, skall man vid tillämpning av bilaga 2 i tillståndsansökan dessutom klarlägga inverkan av den tryckimpuls som eventuell explosion kan åstadkomma. Skyddsavstånd skall vid behov förlängas.

Skyddsavstånd skall mätas från det farliga rummets närmaste vågg till närmaste vägg i det rum som skall skyddas. Är rummets volym mycket stor jämförd med det utrymme som den explosiva varan upptar, kan skyddsavståndet mätas från det explosiva varupartiet. Finns det flere partier explosiva varor i rummet, kan skyddsavståndet räknas särskilt från varje parti, om de explosiva varorna är så placerade, att en explosion icke kan sprida sig från ett till ett annat.

16 §

Mellan två farliga fabriksavdelningar skall avståndet motsvara minst de skyddsavstånd som anges i bilaga 2. Avståndet får dock icke understiga 50 m eller, om mellan avdelningarna finns i bilaga 2 avsedd skyddsvall eller om de byggnader i avdelningen som kan komma i fråga är i bilaga 2 avsedda jordbetäckta byggnader, 25 m.

17 §

Inom upplagsområde för en fabrik där explosiva varor tillverkas bestämmes skyddsavstånden från upplagsmagasinen till i omgivningen belägna objekt på sätt i 51–54 §§ är beträffande permanenta upplag föreskrivet.

De skyddsavstånd som i fråga om de arbetsrum och mellanupplag, som finns i fabiken, samt de partier av explosiva varor, som hanteras där, förutsätts till i omgivningen belägna objekt bestämmes på i 51 § avsett sätt, varvid skall beaktas vad i denna paragraf är om minimiavstånden föreskrivet.

Ovan i 2 mom. avsedda skyddsavstånd får icke understiga de i tabell 1 angivna minimiavstånden, då mängden explosiva varor överstiger 10 kg.

Tabell 1.

Minimiavstånd från fabrik där explosiva varor tillverkas

Objekt

Den explosiva varans farlighetsklass och mängd

sjukhus, åldringshem, barnträdgärd, skola, fångvårdsanstalt eller annan motsvarande anstalt samt tätort

enstaka bebodd byggnad, fabrik, samlingsplats eller -lokal där människor brukar vistas, offentlig byggnad, eller upplag för mer än 1000 m 3 brännbar vätska

byggnad för användning som tillfällig bostad, allmän trafikled säsom järnväg, landsväg eller farled i vettendrag, allmänt hamnområde, flygfälts startbana, eller upplag för mer än 100 m 3 brännbar vätska

över 10 kg explosiva varor av klass 1.1, 1.2 eller 1.3

300 m

200m

200 m

över 10 kg explosiva varor av klass 1.4

50 m

50m

50 m

över 150 kg explosiva varor av klass 1.1

500 m

300m

200 m

över 150 kg explosiva varor av klass 1.4

100 m

100m

100 m

18 §

Beträffande fabriksbyggnaders konstruktiva prandsäkerhet skall iakttagas de bestämmelser i Finlands byggbestämmelsesamling gäller för byggnader av brandfarlighetsklass 5, med beaktande av följande:

1)

byggnaderna skall ha en enda våning; om tillverkningsmetoderna annat förutsätter, kan tillståndsbeviljande myndighet godkänna även annan lösning;

2)

fabriksbyggnaderna samt sådana upplagsmagasin som används såsom mellanupplag skall vara minst brandförnindrande; och

3)

de inre ytorna av byggnadernas väggar och tak skall till sin antändbarhet vara av klass 1 och till sina brandspridningsegenskaper av klass I.

Beträffande upplagsmagasin för explosiva varor på en fabriks upplagsområde länder till efterrättelse vad i 58 och 59 §§ är föreskrivet.

19 §

Arbetsrummen i fabriksbyggnad skall byggas så, att eventuell explosion icke förmedlats från ett rum till ett annat.

Fönstren i farliga utrymmen och närbelägna arbetsrum skall utföras och placeras så, att om de söndras vid olycka, personskadorna blir så ringa som möjligt.

Socialutrymmen eller andra motsvarande ofarliga utrymmen får icke placeras i direkt samband med arbetsrum, utan det skall finnas ett utrymme utan explosionsfara eller en tillräckligt stadig vägg utan dörrar mellan dem.

20 §

Rum där lättantändlig gas, ånga eller damm kan förekomma skall förses med en tillräcklig ventilation. Utöver den allmänna ventilationen skall varje arbetsställe och anordning vid behov effektiveras genom eget luftbortföringssystem.

Hanteras i en fabrik där explosiva varor tillverkas brännbara vätskor, skall ventilationen uppfylla stadgandena och föreskrifterna om dessa.

Driftsmotorerna för ventilationsanordningar skall motsvara elsäkerhetsföreskrifterna angående ifrågavarande utrymme.

Fläktar, avskiljare och filtrar skall monteras utanför explosionsfarliga utrymmen och skall vara lätta att rengöra.

Kanalerna i ventilationssystemet skall dimensioneras och utföras så, att farligt ämne icke kan samlas i dem. Kanalerna skall förses med rengöringsöppningar och rengöras minst en gång varje år. Kanalerna skall ledas ut ur rummet den kortaste vägen.

21 §

I inomhus belägna utrymmen där explosiva varor tillverkas eller hanteras, med undantag för utrymmen där kontroll eller förpackning av patroner för skjutvapen eller verksamhet av motsvarande farlighetsgrad förekommer, skall ytskiktet hos golvet, väggarna och taket vara av icke-gnistbildande material samt oskadade och släta och så byggda, att sprängämne icke kan samlas på vågräta ytor. Ytorna skall vara lätta att rengöra.

Innebär arbetsobjekt hantering av explosiva varor som avger damm och är känsliga för friktion, skall golvet hållas fuktigt, om detta icke betydligt försvårar tillverkningen. Är det med hänsyn till tillverkningsprocessen icke möjligt att hålla golvet fuktigt, skall ytskiktet hos golvet vara av sådant gummi eller annat motsvarande material som leder elektricitet.

För förhindrande av faran för statisk elektricitet länder till efterrättelse, vad i 8 § är bestämt.

22 §

Varje arbetsrum skall ha ett tillräckligt antal ändamålsenliga utrymningsvägar för personer som arbetar där. Dörrarna skall vara tillräckligt stora och öppna sig snabbt och lätt i utrymningsriktningen. Dörrarna skall placeras så, att varje arbetstagare har möjlighet att obehindrat lämna rummet så direkt som möjligt. Beträffande utgångarnas antal, konstruktion och placering länder till efterrättelse vad i Finlands byggbestämmelsesamling är bestämt.

Utrymningsvägarna skall utmärkas, om dörrarna och vägen till dem icke är tydligt synliga eller om det finns andra dörrar som kan vilseleda vid utrymning. Reservutgångarna skall ha, dörrar med särskilda spärranordningar, som skall kunna lätt öppnas av personer inne i rummet.

Utrymningsvägarna, dörröppningarna och korridorerna skall vara fria från sådana anordningar och föremål som kan försvåra direkt och obehindrad utrymning.

23 §

Arbetsutrymmen får uppvärmas med värmeapparater som fungerar med luft eller vatten eller någon annan vätska, samt med elvärmeapparater som lämpar sig för de explosionsfarliga utrymmena i fråga. (24.10.1995/1197)

Yttemperaturen hos värmeapparater och obeklädda rörnät fär stiga till högst + 100°C. I arbetsutrymme, där krutdamm kan förekomma i farlig mån, får temperaturen dock inte komma att överstiga + 60°C.

Värmealstrarna, med undantag av för utrymmet godkänd elvärmeapparat, skall placeras i olika rum. Utrymmena får icke stå i direkt gångförbindelse med varandra.

24 §

Arbetsutrymmen, maskiner och verktyg skall rengöras med i arbetsinstruktionerna föreskrivna mellantider. Speciell vikt skall fästas vid rengöringen av värmeelement, ledningar och andra objekt som samlar damm.

Ytorna hos maskiner och apparater skall vara släta och lätta att rengöra. Damm förhindras från att samlas på dem genom användning av effektiv ventilering, skyddsanordningar eller tillräckligt frekvent rengöring.

Utrymmen med explosiva varor får icke innehålla främmande föremål eller onödiga förnödenheter.

25 §

Området för fabrik där explosiva varor tillverkas skall omges av ett minst 2,4 m högt, stadigt staket av metallnät eller taggtråd, om icke inträdet för obehöriga till fabriken eller upplagen är förhindrat på annat effektivt sätt. Överst i staket av metallnät skall finnas tre och nederst ett varv taggtråd, om icke staketet är så konstruerat att det nedan ligger tätt invid marken. Avståndet mellan trådvarven skall vara högst 15 cm och mellan stolparna 3 m.

På eller i omedelbar närhet av porten till fabriksområde skall på tydligt synligt ställe finnas de i 48 § 1 och 3 mom. avsedda beteckningarna.

3 kap.Förpackning och märkning

Förpackning

26 §

Beträffande förpackningar med explosiva varor som överlåts från en fabrik, införs till landet eller befinner sig i upplag ävensom tomma emballage skall bestämmelserna i trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (147/92) iakttas. (27.8.1993/793)

Överlåtes explosiva varor i mindre partier än fabriksförpackningen, skall de slås in i starkt papper eller annat starkt emballage, så att ingenting av innehållet kan komma ut.

27 §

För förpackandet använt emballage skall vara så tätt och gå att försluta på sådant sätt, att ingenting av innehållet kan komma ut, samt dessutom vara av sådant material, som icke påverkar innehållet i förpackningen och icke bildar farliga föreningar eller blandningar därmed.

28 §

Förpackning skall vara sådan att däri icke under sedvanlig upplagring eller hantering kan ske ändringar som ökar faran.

29 §

Det är förbjudet att samförpacka olika slag av explosiva varor, med de undantag som anges i del II i bilaga A till trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg. (27.8.1993/793)

Förpackandet av sprängkapslar i samma emballage med sprängämnen är förbjudet även då fråga om förpackningar som avses i 26 § 2 mom.

Märkning

30 §

På emballage för fabriksförpackningar med explosiva varor av klass 1 a, 1 b eller 1 c skall finnas påskrift med anteckning om tillverkningstidpunkt eller partinummer samt massan av det sprängämne eller pyrotekniska ämne som emballaget innehåller. På förpackningar med sprängkapslar och på små fabriksförpackningar som säkerhetsteknikcentralen särskilt godkänt får i stället för massan anges antal. På samtliga fabriksförpackningar för explosiva varor och dessutom på patronhylsor och patronpåsar för explosiva varor av klass 1 a, på påsar och paket för sprängkapslar, på spolar för detonerande stubin samt på andra med dessa jämförbara emballage skall finnas benämningen på den explosiva varan samt tillverkarens firma eller varustämpel och hemort. Påskrifterna skall finnas på finska och svenska. (24.10.1995/1197)

På emballage för fabriksförpackningar skall utöver de påskrifter som nämns i 1 mom. finnas nummer och bokstav för klassen för den explosiva varan ävensom den farlighetsetikett som nämns i delarna II och III i bilaga A till trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg, med de undantag som i beslutet anges för klass 1 c. Dessutom skall på emballaget anges farlighetsklassen för den explosiva varan. Används inte fabriksförpackningen som transportförpackning, får farlighetsetiketten till sitt format avvika från trafikministeriets beslut. (27.8.1993/793)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller icke förpackningar som avses i 26 § 2 mom. Även på dessa skall dock tydligt synlig farlighetsetikett fästas, vilken skall, annars än till sitt format, motsvara förebilden i trafikministeriets ovannämnda beslut, såframt de innehåller explosiva varor av klass 1 a, sprängkapslar eller detonerande stubin.

Beträffande anteckningar på de minsta försäljningshöljena för patroner för skjutvapen iakttas vad därom är särskilt föreskrivet. (11.6.1982/438)

Vad ovan i 1 och 2 mom. är bestämt gäller inte för export avsedda explosiva varor förutsatt att de har märkts enligt transportbestämmelser. (11.6.1982/438)

På importerade förpackningar med explosiva varor skall förutom i 1 och 2 mom. avsedda uppgifter även anges importörens namn samt tillverkningsland.

31 §

Med undantag av explosiva varor som är avsedda att användas vid sprängningsarbeten, skall på en explosiv vara av klass 1 c eller på fabrikens minutförsäljningshölje, när varan överlåts till handeln, finnas följande påskrifter:

1)

användningsändamålet för varan, om det inte framgår av benämningen,

2)

anvisningar om det riktiga användnings- och förvaringssättet,

3)

text av vilken framgår att varan inte får överlåtas till en person under en viss ålder, som skall anges i texten,

4)

text där det konstateras att det är förbjudet att använda eller förvara varan i strid med anvisningarna och vid behov varning för de farliga konsekvenser som användning eller förvaring av varan i strid med anvisningarna kan ha,

5)

importörens eller den inhemska tillverkarens namn eller varustämpel samt

6)

numret på det beslut genom vilket varan har godkänts.

(24.10.1995/1197)

(27.8.1993/793)

Anteckningarna skall göras på finska och svenska. Är det icke möjligt att anbringa sagda anteckningar på varan eller dess minutförsäljningshölje, skall åt köparen vid överlåtelse av varan ges en skrift som innehåller ifrågavarande anteckningar.

4 kap.Handel med samt anskaffning och överlåtelse av explosiva varor

32 § (27.8.1993/793)

32 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

33 § (27.8.1993/793)

33 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

34 § (27.8.1993/793)

34 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

35 § (27.8.1993/793)

35 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

5 kap.Upplagring

Allmänna bestämmelser

36 §

I upplagsmagasin befintliga explosiva varor skall hanteras varsamt och omsorgsfullt med beaktande av den upplagrade varans art.

37 §

I upplagsmagasin får endast sådant till lagerförvaltningen hörande arbete utföras som är av nöden vid emottagning och distribution av explosiva varor.

Förutsätts för öppnande och förslutande av förpackningar förfarande som innebär stöt, gnistor eller annan fara, skall dylikt arbete ske på minst 20 meters avstånd från upplagsmagasinet.

I upplagsmagasin där sprängkapslar upplagras får paket som innehåller sådana läggas på hyllor, om avståndet från dessa till explosiva varor av klass 1 a motsvarar standarden SFS 4397.

38 §

I upplagsmagasin får icke finnas andra än i upplagringstillståndet uppräknade ämnen och föremål. Redskapen för rengöring av upplagsmagasin, med undantag av smutsiga putstrasor, trassel och annat dylikt, får dock i magasinet förvaras på för ändamålet särskilt reserverad plats.

39 §

Förpackningar med explosiv vara skall förflyttas för hand eller med lämpligt transportmedel. Förpackningar får icke släpas eller rullas. Vid travläggning skall förpackningar sättas varsamt på varandra med undvikande av rivning och stötar samt på sådant sätt, att travarna icke kan stjälpa.

40 §

I samma upplagsmagasin med explosiva varor av klasserna 1 a och 1 b, hörande till farlighetsklass 1.1, får upplagras endast:

1)

explosiva varor av klasserna 1 a och 1 b hörande till farlighetsklass 1.1, med undantag initieringssprängämnen (1 a/8 e) och sprängkraftiga tändare (1 b/5). Sprängkapslar får dock förvaras i samma upplagsmagasin under de förutsättningar som nämns i 37 och 56 §§;

2)

till farlighetsklass 1.3 hörande krut, vilket då anses höra till farlighetsklass 1.1;samt

3)

stubin av klass 1 c (1 c/3).

Sprängämne som innehåller klorat får dock icke upplagras i samma upplagsmagasin med sprängämne som innehåller ammoniumnitrat.

I samma upplagsmagasin med till farlighetsklass 1.2, 1.3 eller 1.4 hörande explosiva varor av klass 1 a eller 1 b får upplagras endast till samma farlighetsklass hänförliga explosiva varor av klass 1 a eller 1 b, med undantag för det i 1 mom. 2 punkten avsedda fallet.

41 §

Explosiva varor av klass 1 c skall upplagras i egna separata upplagsmagasin så, att i varje upplagsmagasin finns till bara en farlighetsklass (1.1, 1.2, 1.3 eller 1.4) hörande explosiva varor av klass 1 c, med undantag för det i 40 § 1 mom. 3 punkten avsedda fallet.

42 §

Vad i 40 och 41 §§ är föreskrivet om samupplagring gäller icke i 80 § förordningen om explosiva varor avsedda butikslager, ej heller i förordningens 85–89 §§ avsedd förvaring.

F om explosiva varor har upphävts genom F om explosiva varor 473/1993 .

43 §

Upplagsmagasin som innehåller explosiva varor skall hållas väl städat och förpackningarna med explosiva varor i god ordning och så grupperade, att de olika varusorterna är tydligt skilda från varandra.

Har en förpackning öppnats för försäljning eller bruk, skall den explosiva vara som återstår i förpackningen täckas på lämpligt sätt.

44 §

I upplagsmagasin som innehåller explosiva varor får endast sådana elapparater användas som nödvändigtvis behövs där och som lämpar sig för utrymmet i fråga. (24.10.1995/1197)

Elledningarna i upplagsmagasin skall göras spänningsfria för den tid elkraft inte behövs i magasinet. Utanför upplagsmagasin skall finnas signalljus eller sådan avbrytare vars ställning tydligt och säkert visar när ledningarna är spänningsförande. (11.6.1982/438)

45 §

Under åskväder skall hanteringen av till farlighetsklass 1.1 hörande explosiva varor i upplagsmagasin vara avbruten, dörrarna och luckorna stängda och elledningarna spänningsfria. Personalen skall ta sig från upplagsmagasinet till på förhand bestämda platser.

46 §

I upplagsmagasin får under den ansvariga förvaltarens uppsikt utföras mindre, nödvändiga reparationsarbeten, vilka icke innebär explosionsfara. För reparationsarbete vid vilket svetsning eller annan farlig metod används länder till efterrättelse vad i 82 § är bestämt.

47 §

Arbeten som utförs i upplagsmagasin skall ordnas så, att i utrymmet icke finns större antal personal än vad utförandet av arbetet nödvändigtvis förutsätter.

Person som arbetar i upplagsmagasin får icke använda skodon med järnspikar eller andra gnistbildande metalldelar i sulorna.

48 §

Annanstans än på ett fabriksområde skall på taket till en byggnad som används som upplagsmagasin eller på porten till upplagsområdet, om inte något annat föreskrivs nedan, finnas en på synlig plats placerad skylt med orden ""Räjähteitä - Explosiva varor"" textade med minst 10 cm höga svarta bokstäver på vit botten. I skyltens närhet skall dessutom på synlig plats sättas upp en varningsskylt i formatet 30 cm x 30 cm enligt modell nr 1 i del III i bilaga A till trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg. (27.8.1993/793)

I fråga om upplagslåda, förvaringskoja eller annan förvaringsplats skall varningsskylten placeras på en höjd av minst 1,5 m från jordytan.

På porten till upplagsområde ävensom i varje upplagsmagasin skall vidare på synligt ställe finnas en skylt med förbud mot tobaksrökning och uppgörande av öppen eld.

49 §

I upplagsmagasin får mängden explosiva varor vara högst 500 kg per kvadratmeter av golvytan.

50 §

Upplagsmagasin eller upplagsområde för explosiva varor skall, om icke inträdet för obehöriga till magasinet respektive området är på annat effektivt sätt förhindrat, omges med ett staket som uppfyller bestämmelserna i 25 §.

Permanent upplagring A. Placering av permanent upplagsmagasin

51 §

Skyddsavstånden (1) i fråga om ovan jord beläget permanent upplagsmagasin för till farlighetsklass 1.1 hörande explosiva varor skall beräknas med användning av formeln

l = k•m 1/3 ,

där massan (m) av den explosiva varan beräknas på i 4 § avsett sätt och koefficienten (k) är

1)

40, då det är fråga om avstånd till sjukhus, åldringshem, barnträdgård, skola eller fångvårdsanstalt eller annan motsvarande anstalt;

2)

30, då det är fråga om avstånd till tätort;

3)

22, då det är fråga om avstånd till enstaka bebodd byggnad, fabrik, samlingsplats eller -lokal där människor brukar vistas, till offentlig byggnad eller till upplag om mer än 1000 m 3 brännbar vätska;

4)

15, då det är fråga om avstånd, tig allmän trafikled såsom järnväg, landsväg eller farled i vattendrag, allmänt hamnområde, flygfälts startbana eller till upplag om mer än 100 m 3 brännbar vätska; samt

5)

10, då det är fråga om avstånd till enstaka, tillfälligt för bostadsändamål använd byggnad, eller till allmän trafikled, såsom järnväg eller landsväg där trafiken är ringa.

Hör den explosiva vara som skall upplagras till farlighetsklass 1.2, skall skyddsavstånden beräknas med användning av formeln

l = k•m 1/6 ,

där koefficienten (k) är

1)

76, då det är fråga om något i 1 mom. 1-3 punkterna avsett objekt och de explosiva varorna avger, när de exploderar, farligt, större splitter;

2)

58, då det är fråga om något i 1 mom. 1–3 punkterna avsett objekt, men det finns ingen risk för farligt, större splitter;

3)

51, då det är fråga om något i 1 mom. 4 och 5 punkterna avsett objekt och de explosiva varorna avger, när de exploderar, farligt, större splitter; samt

4)

39, då det är fråga om något i 1 mom. 4 och 5 punkterna avsett objekt, men det finns ingen risk för farligt, större splitter.

Hör den explosiva vara som skall upplagras till farlighetsklass 1.3, beräknas skyddsavståndet på i 1 mom. avsett sätt, och resultatet minskas med 70 %.

För upplagsmagasin där explosiva varor av farlighetsklass 1.4 lagras finns inga bestämda skyddsavstånd, om den mängd som får upplagras där är högst 100 kg. Överstiger upplagringsmängden 100 kg, länder de i tabell 2 angivna avstånden till efterrättelse. Upplagsmagasin som innehåller explosiva varor av farlighetsklass 1.4 får dock placeras även i lagerbyggnad där också andra varor upplagras, om endast personer som är erforderliga för upplagets verksamhet arbetar i byggnaden och om upplagsmagasinets sektionerande byggnadsdelar uppfyller fordringarna i 58 §.

Mängden explosiva varor

Skyddsavstånd till alla i 1 mom. avsedda objekt i omgivningen

över 100 kg

25 m

över 1 000 kg

50 m

över 20 000 kg

100 m

Bilaga 3 innefattar sådana värden för skyddsavstånd i fråga om vissa mängder av explosiva varor, vilka även tar hänsyn till de i 52 § föreskrivna minimiavstånden.

52 §

Avstånd i fråga om permanenta upplagsmagasin för explosiva varor

Den explosiva varan

Skyddsavstånd till de objekt som avses i 51 § 1 mom.

Objekt som avses i 1-3 punkterna

Objekt som avses i 4 och 5 punkten

Den explosiva varan hör till farlighetsklass 1.1:

splitterfara

300 m

200 m

ingen splitterfara

100 m

100m

Den explosiva varan hör till farlighetsklass 1.2:

fara, för farligt, större splitter

200 m

100 m

ingen fara för större splitter

100 m

100 m

Den explosiva varan hör till farlighetsklass 1.3

100 m

100 m

53 §

Utgörs upplagsmagasin av jordbetäckt byggnad som uppfyller fordringarna i bilaga 2, punkt 2.5, får de i 51 § 1 och 2 mom. avsedda skyddsavstånden förkortas med högst 40 %, likväl icke inom den sektor om 60° som öppnar sig från upplagsmagasinets dörröppning.

Utgörs upplagsmagasin av jordbetäckt byggnad söm uppfyller fordringarna i bilaga 2, punkt 2.5, får de i 52 § avsedda minimiskyddsavstånden förkortas med högst 50 %, likväl icke inom den sektor om 60° som öppnar sig från upplagsmagasinets dörröppning.

54 § (27.8.1993/793)

Ger terrängens form eller skogsbestånd motiverad anledning till det, kan tekniska kontrollcentralen minska skyddsavstånden i 51 och 52 §§ med högst 50 procent.

Tabell 4.

(54 § )

Mängden explosiva varor

Minimiavstånd i fråga om ovan jord belägna upplagsmagasin

k = 3

k = 2

k = 1,5

k = 1

10 kg

6 m

100 kg

14 m

9 m

7 m

1 000 kg

30 m

20 m

15 m

10 m

2 000 kg

38 m

25 m

19 m

13 m

3 000 kg

43 m

29 m

22 m

14 m

5 000 kg

51 m

34 m

26 m

17 m

l0 000 kg

65 m

43 m

32 m

22 m

20 000 kg

81 m

54 m

41 m

27 m

50 000 kg

111 m

74m

55 m

37m

55 §

Mellan sådana ovan jord belägna upplagsmagasin för explosiva varor av farlighetsklass 1.1 som ligger på samma upplagsområde, beräknas de minsta avstånden med användning av formeln

l = k • m 1/3

där k = 3, om upplagsmagasinen är oskyddade,

k = 1,5, om upplagsmagasinen är skyddade med en i bilaga 2, punkt 2.1, avsedd skyddsvall,

k = 1, om upplagsmagasinen uppfyller de fordringar som i bilaga 2, punkt 2.5, uppställs på jordbetäckta byggnader.

Mellan sådana ovan jord belägna upplagsmagasin för explosiva varor av klass 1.3 som ligger på samma upplagsområde beräknas de minsta avstånden med användning av formeln

l = k • m 1/3 ,

där k = 2, om upplagsmagasinen är oskyddade,

k = 1,5, om upplagsmagasinen är skyddade med i bilaga 2, punkt 2.1, avsedd skyddsvall eller om väggen och taket i verkningsriktningen är brandsäkra,

k = 1, om upplagsmagasinen uppfyller de fordringar som i bilaga 2, punkt 2.5, ställs på jordbetäckta byggnader.

Tabell 4 innefattar avstånd för vissa mängder explosiva varor, beräknade på sätt som avses i 1 och 2 mom.

Då det är fråga om upplagsmagasin för till farlighetsklass 1.2 hörande explosiva varor, får de i 1 mom. avsedda avstånden minskas med 30 %.

Mellan upplagsmagasin för till olika farlighetsklasser 1.1–1.3 hörande explosiva varor bestämmes avstånden på sätt som avses i 1–4 mom. så, att den tryck-, brand- och splitterverkan som upplagsmagasinet vid eventuell olycka innebär icke sträcker sig till annat upplapmagasin på sådant sätt att olyckan sprider sig dit.

Avståndet från ett upplagsmagasin för explosiva varor av farlighetsklass 1.4 till ett annat upplagsmagasin för explosiva varor av någon annan farlighetsklass samt, om mängden explosiva varor överstiger 200 kg, till ett annat upplagsmagasin för explosiva varor av farlighetsklass 1.4 skall vara minst 10 m.

Ligger upplagsmagasinen närmare varandra än i 1-6 mom. är bestämt, skall skyddsavstånden till objekt i omgivningen motsvara den sammanlagda mängden explosiva varor.

56 §

I permanent upplagsmagasin där högst 500 kg explosiva varor av klass 1 a samt stubin får upplagras får, på sätt som av standarden SFS 4397 framgår, upplagras högst 1000 sprängkapslar i ett genom mellanvägg avskilt utrymme.

I permanent upplagsmagasin där över 500 kg explosiva varor av klass 1 a samt stubin får upplagras får, på sätt som av standarden SFS 4397 framgår, upplagras högst 20 000 sprängkapslar i ett genom mellanvägg avskilt utrymme.

Partier på mer än 20 000 sprängkapslar skall upplagras i separat upplagsmagasin, vars avstånd från andra upplagsmagasin, räknat enligt den mängd sprängämne som sprängkapslarna innehåller, motsvarar bestämmelserna i 55 §.

57 §

Upplagsmagasin för till farlighetsklass 1.1 hörande explosiv vara skall ligga på ett avstånd av minst 100 m från 30 kV högspänningslinje och naturgasrör. Understiger distansen mellan stolparna i linjen 100 m, skall avståndet från upplagsmagasinet till linjen vara minst stolpdistansen.

B. Konstruktionen av permanent upplagsmagasin

58 §

Ett upplagsmagasin skall vara så konstruerat och skyddat, att därifrån vid en eventuell explosion inte flyger farliga skärvor ut i omgivningen. Upplagsmagasinet skall vara fönsterlöst och det skall vara så inbrottssäkert som möjligt. Dess tak och väggar skall vara så konstruerade, att brandmotståndstiden för dem vid utomstående brand blir minst 120 minuter, om inte annat har godkänts i standarden SFS 4397 eller säkerhetsteknikcentralen har godkänt annat. Ytterväggarnas ytskikt skall utanpå vara av aerändlighetsklass 1 och brandspridningsklass I. (24.10.1995/1197)

Dörr till upplagsmagasin skall till sin brottsäkerhet och brandmotståndstid motsvara de fordringar som gäller för upplagsmagasinets väggar. Dörren skall förses med starkt konstruerat lås.

Luftkanalerna till upplagsmagasin skall utföras och skyddas så, att det ej är möjligt att därigenom införa främmande föremål i upplagsmagasinet.

Annanstans än på fabriksområde beläget upplagsmagasin skall förses med ovan i 48 § avsedda uppgifter, likväl så, att om de explosiva varor som får upplagras där hör till farlighetsklass 1.2 eller 1.4, de i 48 § 1 mom. avsedda skyltarna får även anbringas på dörr eller dörrvägg.

59 § (24.10.1995/1197)

Upplagsmagasin som är avsedda för upplagring av explosiva varor som hör till farlighetsklass 1.1 skall byggas i enlighet med standarden SFS 4397. Säkerhetsteknikcentralen kan dock på ansökan godkänna också någon annan motsvarande konstruktion eller konstruktionstyp.

Upplagring i bergrum

60 §

Relativ upplagringsmägnd

Tjocklek av berg kring bergrum

Bergrummets spännvidd

5 m

10 m

15 m

10 kg/m 3

10 m

15 m

20 m

50 kg/m 3

15 m

25 m

35 m

100 kg/m 3

19 m

38 m

48 m

150 kg/m 3

27 m

55 m

80 m

61 §

Upplagsmagasin för till farlighetsklass 1.1 eller 1.3 hörande explosiva varor skall uppfylla följande fordringar:

1)

bergrummen (enhetshallarna) skall ansluta sig till en gång (huvudgång), som skall i båda ändorna stå i förbindelse med det fria. Den ena förbindelsen mellan huvudgången och det fria kan utgöras av vertikalschakt, som skall kunna användas som reservutrymningsväg. I bergrum som utgör ett enda utrymme räcker en enda förbindelse med det fria till;

2)

väggtjockleken mellan enhetshallarna skall vara minst två tredjedelar av i tabell 5 angivna värden. Längden av de gångar som leder till enhetshallarna, avståndet mellan mynningarna av dessa gångar ävensom de trycksäkra dörrarna i dessa gångar skall dimensioneras så, att eventuell explosion icke sprider sig från en enhetshall till en annan;

3)

arbets- och socialutrymmena skall skiljas från lagerutrymmena genom en stark och tät mellanvägg av minst klass A 120;

4)

avståndet från ett bergrum som innehåller explosiva varor till ett annat som icke innehåller sådana skall vara minst 50 m;

5)

i bergrums väggar får icke förutom gångar och ventilationsutrymmen göras andra utrymmen;

6)

utrymmena för uppvärmnings-, luftkonditionerings- och annat motsvarande maskineri skall skiljas från de egentliga lagerutrymmena genom starka, täta mellanväggar av minst klass A 120, och det får icke finnas direkt gångförbindelse mellan bergrummet och dessa utrymmen. Maskinutrymmena skall, frånsett luftkanalerna, vara tätt skilda från lagerutrymmena. Är luftrören icke utrustade med spjäll, skall maskinerna vara explosionsskyddade; samt

7)

bergrums tak skall förstärkas så att stenar icke skall falla av det.

62 §

Skyddsavstånden i fråga om bergrum får vara 60 % av de i 51 § föreskrivna skyddsavstånden, förutsatt att det medelst mätningar utretts, att den jordskakning som eventuell explosion kan orsaka icke föranleder allvarliga skador i byggnader på området.

Ovan i 51 § föreskrivna skyddsavstånd skall dock iakttagas inom den sektor om 60° som öppnar sig från mynningen av bergrum eller huvudgång, om icke framför mynningen finns speciellt byggd skyddskonstruktion eller om man icke genom speciellt riktande av mynningen eller på annat sätt minskar den blåsverkan som en explosion skulle ha på omgivningen.

Tillfällig (viss tid pågående) upplagring och förvaring på arbetsplats. A. Explosiva varor som hör till farlighetsklass 1.1

63 §

Finns på arbetsplats flera upplagsmagasin för explosiva varor av klass 1 a, skall skyddsavstånden mellan dessa motsvara bestämmelserna i 55 §.

I ett på arbetsplats beläget upplagsmagasin, som är avsett för förvaring eller upplagring av explosiva varor av klass 1 a, får samtidigt förvaras eller upplagras högst 1000 sprängkapslar så placerade som av standarden SFS 4398 framgår.

Beträffande placering och märkning av upplagsmagasin på en arbetsplats skall iakttas vad som stadgas om detta i statsrådets beslut om ordningsregler för sprängnings- och brytningsarbete (410/86) . (27.8.1993/793)

Är icke annat bestämt, beräknas skyddsavstånden från upplagsmagasin på arbetsplats och andra tillfälliga upplagsmagasin till omgivande, ovän i 51 § avsedda objekt med användning av formeln

l = k • m 1/3 ,

där k = 15.

Ett parti på över 1000 sprängkapslar skall upplagras i separat upplagsmagasin, vars avstånd från upplagsmagasinen för explosiva varor av klass 1 a, räknat enligt den mängd sprängämne som sprängkapslarna innehåller, motsvarar bestämmelserna i 55 §.

64 § (24.10.1995/1197)

Upplagsmagasin på en arbetsplats och övriga tillfälliga upplagsmagasin skall byggas i enlighet med standarden SFS 4398 eller vara av en typ som säkerhetsteknikcentralen har godkänt på ansökan.

B. Explosiva varor som hör till farlighetsklass 1.2, 1.3 eller 1.4

65 §

Beträffande placering och konstruktion av tillfälliga upplagsmagasin länder till efterrättelse vad i 51–54 och 58 §§ är bestämt om permanenta upplagsmagasin.

2 mom. har upphävts genom B 27.8.1993/793 . (27.8.1993/793)

3 mom. har upphävts genom B 11.6.1982/438 . (11.6.1982/438)

Butikslager

66 §

Utöver ovan i 36–39, 43, 44, 46 och 49 §§ meddelade allmänna upplagringsbestämmelser länder i fråga om butikslager till efterrättelse följande:

1)

explosiva varor skall hållas i upplagsmagasin, vare sig dessa befinner sig i butiksrum eller annat butikslager, så, att allmänheten ej har tillträde till dem; samt

2)

i butiksrum befintliga lagerskåp ävensom andra till butikslagret hörande upplagsmagasin skall hållas låsta; efter det butiken stängts skall upplagsmagasinen innehållande krut eller patroner för skjutvapen och i butiksrummet befintliga skåp dessutom låsas med säkerhetslås eller med hänglås av klass I; nycklarna till låsen skall förvaras så, att de icke kan komma i obehöriga händer.

I upplagsmagasin som hör till butikslager får icke, annat än i fråga om upplagsmagasin som avses i 68 § 5 mom., förutom explosiva varor upplagras andra varor.

66 a § (27.8.1993/793)

Handel med explosiva varor får endast bedrivas i en butik som etablerats i en fast affärslokal.

Butiksrum och butikslager får inte placeras i samband med eller i omedelbar närhet till sådana utrymmen där idrottstävlingar, konserter, nöjestillställningar eller andra publikevenemang arrangeras. Butiksrum eller butikslager får inte heller placeras i en servicestation där brännbar vätska överlåts som bränsle för motorfordon eller motorbåt.

Om publikevenemang som avses i 2 mom. arrangeras i affärslokaler där handel med explosiva varor idkas, eller i närheten till sådana lokaler, skall försäljningen av explosiva varor avbrytas så länge evenemanget pågår.

Försäljningsställen och lager för explosiva varor skall i butikslokalen avskiljas till en egen helhet och placeras så att de vid en olyckssituation inte försvårar utrymning ur butiken eller butiksbyggnaden.

Det som stadgas i 1–4 mom. gäller inte butikslager som avses i 41 och 42 §§ förordningen om explosiva varor utom i fråga om krut.

67 §

I butiksrum skall de explosiva varorna upplagras i separata skåp så, att i skåp som innehåller krut icke får finnas andra explosiva varor. Skåp som innehåller explosiva varor av klass 1 c får icke heller innehålla andra explosiva varor. I skåp som innehåller patroner för skjutvapen får även upplagras patroner för verktyg och startpistoler och tändhattar för dylika patroner.

Skåp skall tåla brandpåfrestning under minst 30 minuter och deras utsida skall vara obrännbar eller svårantändlig. Skåp skall till sin konstruktion och märkningar motsvara standarden SFS 4399. (11.6.1982/438)

Skåp skall placeras bakom disken så, att

1)

avståndet från skåp till värmeapparat blir minst 1 m;

2)

avståndet från ett skåp som innehåller explosiva varor av klass 1 c till ett annat som innehåller krut blir minst 3 m;

3)

i närheten av skåp får icke finnas brännbara vätskor eller andra lättantändliga ämnen; samt

4)

skåp som innehåller krut eller patroner för skjutvapen fästes stadigt vid vägg.

68 §

Upplagring av explosiva varor annorstädes i butiksbyggnad än i butiksrummet skall ske i ett utrymme (upplagsmagasin) som skall utgöra en egen brandteknisk sektion, vars sektionerande byggnadsdelar skall vara av minst

klass A120, om i upplagsmagasinet hålls krut,

klass A60, om i upplagsmagasinet hålls explosiva varor av klass l c, eller

klass B60, om i upplagsmagasinet hålls patroner för skjutavapen, verktyg eller startpistoler, eller tändhattar för dylika patroner.

Upplagsmagasin skall i byggnaden placeras i botten- eller källarvåningen och, om i upplagsmagasinet hålls krut, så, att avståndet från upplagsmagasinet till för boningsändamål eller härbärgering använd lokal blir minst 5 m.

I upplagsmagasin skall krut och explosiva varor av klass 1 c upplagras vardera i sina egna, separata skåp, som bör motsvara bestämmelserna i 67 §. Skåp är dock icke behövliga, om i upplagsmagasinet hålls endast explosiva varor av klass 1 c eller i försäljningshölje förpackat krut.

Beträffande el- och värmeapparaterna i upplagsmagasin länder till efterrättelse, vad om permanenta upplag är föreskrivet eller stadgat. Dörren eller dörrväggen skall förses med i 48 § avsedda märkningar.

I upplagsmagasin får icke förutom explosiva varor upplagras andra varor än saluhållna skjutvapen och delar till dessa, förutsatt att vapnen hålls i särskilda skåp eller motsvarande särskilda förvaringsenheter.

69 §

Beträffande till butikslager hörande upplagsmagasin som befinner sig i annan byggnad än butiksbyggnaden länder till efterrättelse, vad om upplagring av explosiva varor är i 68 § föreskrivet.

70 §

Omfattar ett butikslager ett sådant upplagsmagasin på en gårdsplan (en upplagskoja) som avses i 38 § 3 mom. förordningen om explosiva varor, skall detta byggas i enlighet med standarden SFS 4399. Säkerhetsteknikcentralen kan dock på ansökan godkänna också en annan motsvarande konstruktion eller konstruktionstyp. (24.10.1995/1197)

Upplagskoja skall placeras på minst 15 meters avstånd från bebodda byggnader, på minst 10 meters avstånd från offentliga byggnader, fabriker och arbetsrum samt allmän trafikled, på minst 50 meters avstånd från kyrka, biografteater, skola, sjukhus eller annan lokal eller från utomhus belägen plats på vilken större antal människor brukar samlas, samt på minst 20 meters avstånd från ovan jord belagen upplagscistern för brännbar vätska. Vid placering av upplagskoja skall dessutom beaktas, att brand utanför densamma icke får leda till att explosiva varor i kojan upphettas i sådan mån att de antänds eller exploderar.

70 a § (27.8.1993/793)

Ett upplagsmagasin som avses i 38 § 4 mom. förordningen om explosiva varor skall uppfylla de krav för containerupplagsmagasin som ställs i punkt 2.4 i standarden SFS 4398. Nätskyddet får dock lämnas bort. Härvid skall emellertid ett tomrum om minst 1 m lämnas runt upplagsmagasinet.

71 § (11.6.1982/438)

Vad i 67 och 68 §§ är föreskrivet om explosiva varor av klass 1 c gäller även föremål med lys- eller signalsats av klass 1 b och med dem jämförbara explosiva varor.

72 § (27.8.1993/793)

72 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

73 § (27.8.1993/793)

73 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

Upplag för explosiva varor som används för effektdetonationer

73 a § (11.6.1982/438)

Vad i 66–71 §§ är föreskrivet om butikslager gäller i tillämpliga delar även upplag för explosiva varor som används för effektdetonationer.

6 kap.Transport

Transport av explosiva varor inom området av fabrik där sådana varor tillverkas, gruvområde och upplagsområde samt på arbetsplats

74 §

Vid transport av till farlighetsklass 1.1 eller 1.3 hörande explosiva varor inom fabriks-, gruv- eller upplagsområde skall iakttagas följande:

1)

för regelbundet återkommande transport skall bestämmas de rutter som skall användas samt uppgöras skriftliga anvisningar, vilka skall bevisligen bringas till förarnas kännedom;

2)

för i föregående punkt avsedd transport skall användas märkt rutt, på vilken körhastigheten får vara högst 30 km per timme. Antingen vid porten till inhägnat fabriksområde eller vid farliga korsningar vid rutten skall, förutom skyltarna med hastighetsbegränsningar, finnas skyltar med orden "Räjähdystarvikekuljetus - Explosiva varor";

3)

explosiva varor som inte är förpackade i transportemballage får förflyttas endast med fordon som har godkänts av säkerhetsteknikcentralen,

(24.10.1995/1197)

4)

andra än i föregående punkt avsedda fordon får icke komma närmare än på 20 meters avstånd från rum där explosiva varor hanteras på sådant sätt, att en gnista räcker till att antända dessa;

5)

vid tillfälligt avbrott i transport skall fordonet parkeras på märkt plats som anges i anvisningarna; samt

6)

tillfälliga transporter skall ske under uppsikt av en av ledningen för fabriken, gruvan eller upplaget utsedd person.

Vid transport på arbetsplats skall iakttagas vad i statsrådets beslut, innefattande ordningsregler för sprängningsarbete (362/65) är föreskrivet om saken.

Hantering i hamn

75 §

Beträffande fartyg i vilket mer än 100 kg explosiva varor av farlighetsklass 1.1, 1.2 eller 1.3 är lastade eller lastas skall, under den tid fartyget befinner sig i hamn, iakttagas följande:

1)

sedan fartyget anlänt till lossningsplats, skall lossningen av den explosiva varan påbörjas ofördröjligen och slutföras inom av hamnmyndigheterna utsatt tid;

2)

fartyget skall för den tid explosiva varor lastas eller lossas förtöjas så, att det vid hotande brandfara kan omedelbart avlägsnas; samt

3)

vid lastning och lossning av explosiva varor skall dessutom iakttagas, vad i hamnordningen eller av hamnmyndigheterna blivit särskilt bestämt beträffande säkerhet.

I fartyg där mer än 100 kg massexplosiva varor är lastade eller lastas skall tidpunkten för lossningen eller lastningen av explosiva varor väljas så, att hamntrafiken är så ringa som möjligt, vartill skall tillses, att det icke finns andra fartyg inom 100 m från det som lossas eller lastas. Fartyget skall placeras så, att k-värdet beräknat enligt 2 § blir minst följande:

1)

k = 8, då det är fråga om byggnad i högst två våningar, vilken innefattar bonings- eller arbetsrum, om annat fartyg, som håller på att lossas eller lastas, eller om allmän trafikled, på vilken trafiken icke kan avbrytas för den tid lossnings- eller lastningsarbete varar;

2)

k = 10, då det är fråga om byggnad med mer än två våningar, vilken innefattar bonings- eller arbetsrum, eller om byggnad, där större antal människor brukar vara samlade; samt

3)

k = 5, då det är fråga om annat fartyg, i vilket mer än 100 kg massexplosiva varor är lastade eller lastas.

7 kap.Elutrustning

76 § (27.8.1993/793)

76 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

77 §

Beträffande tillverkning av explosiva varor och upplagring i samband med tillverkningen länder till efterrättelse vad i 8 § är föreskrivet om eliminering av den fara som statisk elektricitet innebär.

78 §

Inom fabriksområde belägna byggnader där explosiva varor hanteras eller upplagras skall skyddas mot blixtfara, om mängden hanterade, till farlighetsklass 1.1, 1.2 eller 1.3 hörande explosiva varor är 50 kg eller mer.

Ovan jord beläget permanent upplagsmagasin, som innehåller över 500 kg explosiva varor av farlighetsklass 1.1, 1.2 eller 1.3 skall skyddas mot blixtfara.

Åskskyddets skick skall kontrolleras minst en gång om året. (11.6.1982/438)

8 kap.Brandskydd

Släckningsredskap

79 §

Redan i det skede då fabriker och upplag för explosiva varor planeras, skall utredas huruvida och i vilken utsträckning fast monterade objektskydds- eller automatiska släckningsanläggningar kan användas. De skall användas vid objekt där det visar sig vara ändamålsenligt.

80 §

I inomhus beläget utrymme där explosiva varor tillverkas eller upplagras skall finnas en primärsläckningsapparat i varje arbetsobjekts omedelbara närhet samt, i fråga om upplag, i samband med ingångarna.

Brandchefen kan bestämma, att speciellt farliga objekt skall förses med flyttbara släckningsapparater som är större än handsläckarna.

Förutom flyttbara släckningsapparater skall i samband med ovan i 1 mom. avsedda utrymmen vid behov finnas brandposter jämte slangar. Brandposterna skall placeras så, att explosion eller brand icke förhindrar deras bruk.

Vad är föreskrivet i 1 och 3 mom. gäller icke fall i vilka hantering av explosiva varor icke förutsätter tillstånd eller inspektion.

Allmänna bestämmelser om hantering av eld

81 §

På plats där explosiv vara tillverkas eller upprepat hanteras, på upplagsområde och i upplagsmagasin för explosiva varor eller i butiks- eller annat rum där explosiva varor upplagras för försäljning får icke uppgöras öppen eld eller rökas tobak. Tobaksrökning kan dock tillåtas på plats som ägaren eller innehavaren särskilt anordnat för ändamålet och där tobaksrökningen icke föranleder brandfara.

Till plats där explosiva varor tillverkas eller upprepat hanteras eller till upplagsområde eller upplagsmagasin för explosiva varor får icke föras öppen eld, elddon eller några andra föremål som kan alstra gnistor eller i övrigt föranleda brandfara.

I 1 mom. avsedda utrymmen och områden skall förses med på lämpliga ställen placerade, tydligt synliga skyltar med förbud mot hantering av eld och tobaksrökning.

82 §

Svetsning, användning av gnistbildande apparater och annat motsvarande arbete i utrymmen och på områden som avses i 81 § 1 mom. är tillåten endast med tillstånd av den ansvarige föreståndaren, den ansvarige avdelningsföreståndaren eller den ansvarige upplagsförvaltaren eller en av någon av dessa skriftligt bemyndigad person.

För den tid ovan i 1 mom. avsett arbete varar skall produktionen avbrytas samt onödig personal och explosions- och brandfarliga ämnen avlägsnas från arbetsobjektet. Maskinerna och apparaterna skall vid behov noggrant rengöras och golven, väggarna och taket vid behov tvättas.

Släcknings- och räddningsplan

83 §

För plats där explosiva varor tillverkas ävensom för upplagsmagasin där sådana upplagras skall, om den mängd explosiva varor som får upplagras där är 500 kg eller mer, av ägaren eller innehavaren uppgöras en till kommunens släcknings- och räddningsplan anpassad plan för räddning av människoliv och egendom, släckning av brand, kallande av hjälp och avvärjande av fara. Planen skall tillställäs kommunens brandchef.

Tillämpningen av ovan i 1 mom. avsedd plan skall övas vid övningar, som skall anordnas tillräckligt ofta, dock minst en gång om året.

9 kap.Ibruktagande av fabrik och upplag

84 § (27.8.1993/793)

84 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

Drifts- och serviceanvisningar

85 §

För en fabrik och ett permanent upplag skall dess ägare eller innehavare skaffa de arbetsinstruktioner som nämns i 8 § 5 punkten och vid besiktningarna förete dem för övervakningsmyndigheterna. (27.8.1993/793)

Instruktionerna skall på sätt som avses i 9 § meddelas fabrikens eller upplagets driftspersonal. Att personalen känner till instruktionerna och att de iakttages skall fortgående kontrolleras.

10 kap.Särskilda bestämmelser

86 § (27.8.1993/793)

86 § har upphävts genom B 27.8.1993/793 .

87 §

Utöver vad i detta beslut eller i standard, som med stöd av detsamma föreskrivits till efterrättelse, är bestämt om avstånd till annans rå, allmän väg och byggnad, skall även iakttagas, vad därom är annorstädes särskilt stadgat.

88 §

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1980.

Genom detta beslut upphäves handels- och industriministeriets beslut av den 29 december 1971 om explosiva ämnen (972/71) samt ministeriets beslut om handel med och anskaffning av pyrotekniska varor och andra halvexplosiva ämnen av klass 1 c (736/73) .

I fråga om sådan tillverkning, upplagring och transport av samt handel med explosiv vara, för vilken ansökan om tillstånd inlämnats till myndighet före detta besluts ikraftträdande, får upphävt beslut tills vidare iakttagas, varvid dock skall beaktas vad i 89 § är föreskrivet. (11.6.1982/438)

89 §

Explosiva varor som tillverkats och/eller importerats i emballage före detta besluts ikraftträdande får ända till den 1 januari 1982 fortsättningsvis säljas samt överlåtas för upplagring, förvaring, transport eller bruk, trots att emballaget icke är försett med i 30 och 31 §§ avsedda anteckningar, förutsatt att varorna är märkta i enlighet med de tidigare gällande föreskrifterna och att dessa även i övrigt blir iakttagna.

Explosiva varor får likaså ända till den 1 juli 1981 säljas samt överlåtas för upplagring, förvaring, transport och bruk, obehindrat av att i 38 § förordningen om explosiva varor avsett godkännande för varan saknas.

Fabriker för tillverkning av explosiva varor, som godkänts före detta besluts ikraftträdande eller vilka fungerar med stöd av tidigare gällande föreskrifter, får i sin tidigare godkända form och omfattning användas för sitt ändamål högst 15 år efter detta besluts ikraftträdande, även om de icke till sina konstruktioner och skyddsavstånd skulle uppfylla bestämmelserna i detta beslut. I fråga om fabrik kan under övergångstiden verkställandet av sådana tekniska förändringar tillåtas som förbättrar säkerheten, såframt mängden explosiva varor och antalet personer därigenom icke ökas, även om fabriken ej till sina konstruktioner och skyddsavstånd skulle uppfylla bestämmelserna i detta beslut.

Används i fabrik för tillverkning av explosiva varor, som godkänts före detta besluts ikraftträdande eller vilken fungerar med stöd av tidigare gällande föreskrifter, sådana maskiner, apparater eller arbetsredskap som icke uppfyller alla bestämmelser i detta beslut, får dessa användas i sin tidigare godkända form och omfattning högst 5 år efter detta besluts ikraftträdande.

Permanenta upplagsmagasin för explosiva varor, som godkänts före detta besluts ikraftträdande eller vilka fungerar med stöd av tidigare gällande föreskrifter, får i sin tidigare godkända form och omfattning användas för sitt ändamål högst 5 år efter detta besluts ikraftträdande, även om de icke skulle uppfylla alla bestämmelser i detta beslut. Användningen i tidigare godkänd form och omfattning är dock tillåten högst 3 år efter detta besluts, ikraftträdande, om icke de i 51-54 §§ meddelade fordringarna angående skyddsavstånd kan uppfyllas.

Tillfälliga upplagsmagasin för explosiva varor, vilka överensstämmer med de föreskrifter, som varit gällande före detta besluts ikraftträdande får ända till den 1 juli 1985 fortsättningsvis användas för sitt ändamål även om de inte skulle upfylla alla bestämmelser i detta beslut. (11.6.1982/438)

Upplagsmagasin i butiker av sådana affärsrörelser som idkar handel med explosiva varor får, om de godkänts före detta besluts ikraftträdande eller fungerar med stöd av tidigare gällande föreskrifter, användas för sitt ändamål i sin tidigare godkända form och omfattning högst 3 år efter detta besluts ikraftträdande, även om de icke skulle uppfylla alla bestämmelser i detta beslut.

8 mom. har upphävts genom B 27.8.1993/793 . (27.8.1993/793)

Bilaga 1

Klassifikation för explosiva varor

Klass 1 a

Explosiva ämnen och föremål

I följande förteckning nämnda och med dem jämförliga ämnen är explosiva ämnen av klass 1 a.

Nitroglycerol (glycerolnitrat) får i sprängämnen helt eller delvis ersättas med:

a) nitroglykol (glykolnitrat) eller

b) nitrodietenglykol eller

c) nitrerat socker (nitrerad sackaros) eller

d) blandningar av ovannämnda ämnen.

2101

1. Nitrocellulosa (cellulosanitrat) med en kvävehalt över 12,6 %, vilken är väl stabiliserad och som dessutom innehåller:

a. när nitrocellulosan ej är pressad, minst 25 % vatten eller alkohol, såsom metyl-, etyl-, normal propyl- eller isopropyl-, butyl- eller amylalkohol eller blandningar därav, däri inräknat denaturerad alkohol, eller blandningar av vatten och alkohol;

b. när nitrocellulosan är pressad, minst 15 % vatten eller minst 12 % paraffin eller annat liknande ämne.

2. Ej gelatinerad krutmassa för tillverkning av röksvagt krut och med högst 70 % vattenfri substans och minst 30 % vatten. Den vattenfria substansen får innehålla högst 50 % nitroglycerol eller liknande flytande sprängämne.

3. Gelatinerat nitrocellulosakrut och gelatinerat nitrocellulosakrut med nitroglycerol (nitroglycerolkrut) ,

a) ej poröst och ej dammande,

b) poröst eller dammande.

4. Plastifierad nitrocellulosa med minst 12 % men mindre än 18 % plastifieringsmedel, såsom butylftalat eller annat plastifieringsmedel med minst samma verkan som butylftalat och vars nitrocellulosa har en kvävehalt av högst 12,6 %, även i spån- och fjällform.

Märk: Plastifierad nitrocellulosa med en kvävehalt av högst 12,6 %, vilken innehåller minst 18 % butylftalat eller annat plastifieringsmedel med minst samma verkan, eller innehåller över 30 % vatten eller annat fuktningsmedel, är icke sprängämne.

5. Ej gelatinerat nitrocellulosakrut .

6. Trotyl (trinitrotoluen) , även pressad eller gjuten, blandad med ammoniumnitrat (amatol), eller aluminium; flytande trinitrotoluen (triolja) och trinitroanisol .

7. a) Hexyl (hexanitrodifenylamin) och pikrinsyra (trinitrofenol) ;

b) pentolit (blandningar av pentrit och trotyl), hexotol eller hetro (blandningar av hexogen och trotyl), blandningar av hexyl och trotyl, samt oktol (blandning av oktogen och trotyl), när deras trotylhalt är sådan att de ej är mer stötkänsliga än tetryl;

c) flegmatiserad pentrit (pentaerytrittetranitrat) och flegmatiserad hexogen eller nitramit (trimetylentrinitramin) och oktogen (tetrametylentetranitratmin), båda flegmatiserade genom tillsats av vax, paraffin eller annat ämne med liknande verkan, eller hexogen på annat sätt så tillverkat, att de ej är mer stötkänsliga än tetryl;

d) ämnen som hör till punkterna b och c får även innehålla aluminium, såsom hexal och hexotonal eller torpex.

8. Andra än i punkterna 6 och 7 nämnda explosiva nitroföreningar samt explosiva, oorganiska och flytande organiska kväveföreningar:

a) lösliga i vatten, t. ex. trinitroresorcinol (tricin);

b) olösliga i vatten, t. ex. tetryl (tetra, tetranitrometylanilin, trinitrofenylmetylnitramin);

c) presskroppar av tetryl (utan metallhölje);

d) flytande organiska nitroföreningar, såsom nitroglycerol och nitroglykol ; samt

e) initieringssprängämnen, såsom blyatsid , blytricinat , tetrazen och knallkvicksilver .

9. a) Fuktig pentrit (pentaerytrittetranitrat, nitropenta) och fuktig bexogen (trimetylentrinitramin) samt fuktig oktogen (tetrametylentetranitramin); homogent fuktade med i förstnämnda fall minst 20 % och i de andra fallen minst 15 % vatten eller annan vätska så, att de ej är mer stötkänsliga än tetryl;

b) pentolit (blandningar av pentrit och trotyl) samt hexotol eller hetro (blandningar av hexogen och trotyl), vilka i torrt tillstånd är mer stötkänsliga än tetryl, båda homogent fuktade med minst 15 % vatten;

c) blandningar att pentrit eller hexogon med paraffin eller vax- och paraffinliknande ämnen , vilka i torrt tillstånd är mer stötkänsliga än tetryl och som är homogent fuktade med minst 15 % vatten;

d) presskroppar av pentrit , utan metallhölje.

10 a) Benzoylperoxid :

1. i torrt tillstånd eller med mindre än 10 % vatten; eller

2. med mindre än 30 % flegmatiseringsmedel

b) cyklohexanonperoxider , såsom 1-hydroxi-1-hydroperoxidicyklohexylperoxid och bis- (1-hydroxicyklohexyl) peroxid och blandningar av dessa två föreningar:

1. i torrt tillstånd eller med mindre än 5 % vatten; eller

2. med mindre än 30 % flegmatiseringsmedel;

c) p-p’-diklorbenzoylperoxid :

1. i torrt tillstånd eller med mindre än 10 % vatten; eller

2. med mindre än 30% flegmatiseringsmedel.

11. a) Svartkrut , på kaliumnitrat- eller träkolbas, i korn- eller pulverform;

b) svartkrutliknande sprängämnen , sammansatta av natrium- och/eller kaliumnitrat, svavel och träkol, stenkol eller brunkol;

c) presskroppar av svartkrut eller av svartkrutliknande sprängämne . Den pressade massans täthet skall vara minst 1,50 g/cm 3

12. a) Nitratsprängämne i pulver-, kristall- eller kornform, som ej faller under 11, 14a) eller 14c), huvudsakligen bestående av ammoniumnitrat eller av en blandning av alkalinitrat eller alkalisk jordartsnitrat med ammoniumklorid eller av en blandning av ammoniumnitrat med alkalinitrat eller alkaliskt jordartsnitrat och ammoniumklorid. Sådant sprängämne får även innehålla brännbart ämne t. ex. metall- eller vegetabiliskt mjöl eller kolväten, aromatiska nitroföreningar, nitroglycerol eller nitroglykol eller en blandning av de två sistnämnda, och vidare inerta stabiliserings- eller färgningsmedel;

b) sprängämne som ej innehåller oorganiskt nitrat , i pulverform, huvudsakligen bestående av en blandning av inerta ämnen med nitroglycerol eller nitroglykol eller en blandning av de två sistnämnda. Sådant sprängämne får dessutom innehålla aromatiska nitroföreningar och flegmatiserings-, stabiliserings-, gelatinerings- eller färgningsmedel;

c) gelatinöst nitratsprängämne , innehållande trinitrotoluen, ammoniumnitrat och minst 5 % vatten, t.ex. slurry;

Märk: Blandningar av ammoniumnitrat, innehållande mindre än 0,4 % oxiderbara ämnen, är icke sprängämnen av klass 1 a.

13. a) Klorat- och perkloratsprängämne , d.v.s blandningar av klorater eller perklorater av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller med kolrika föreningar;

b) flytande syre med brännbart ämne .

14. a) Dynamit med inert absorptionsmedel och dynamitliknande sprängämne med inert absorptionsmedel;

b) spränggelatin som består av bomullskrut och högst 93 % nitroglycerol, gelatinerad dynamit med högst 85 % nitroglycerol eller en blandning av nitroclycerol och nitroglykol;

c) dynamit, gelatinerat nitratsprängämne , huvudsakligen bestående av ammoniumnitrat eller av en blandning av ammoniumnitrat med nitrat av alkali- eller jordalkalimetall, med högst 40 % gelatinerad nitroglycerol, gelatinerad nitroglykol eller en blandning av båda.

15. Tomt, ej rengjort emballage som har innehållit farligt ämne av klass 1 a.

Klass 1 b

Föremål fyllda med explosivt ämne

2131

Föremål som innehåller sprängämnen av klass 1 b är i följande förteckning nämnda och med dem jämförliga föremål.

1. Stubin utan tändare:

a) snabbstubin , stubintråd som består av en tjock slang med en kärna av svartkrut, eller med en kärna av trådar vilka, är impregnerade med svartkrut, eller med en kärna av bomullskruttråd;

b) detonerande stubin i form av rör av metall med ringa genomskärningsarea och en kärna av sprängämne;

c) detonerande flexibel stubin med hölje av textilmaterial eller plast och med ringa genomskärningsarea samt med en kärna av sprängämne;

d) momentant detonerande stubin omspunnen med textilmaterial och med ringa genomskärningsarea samt med en kärna av sprängämne som är känsligare än pentrit.

Beträffande andra typer av stubin, se mnr 2171, punkt 3.

2. Tändrör, ej sprängkraftiga , tändare som varken vid initiering med sprängkapsel eller vid initiering med annan anordning har någon sprängverkan:

a) tändhattar ;

b) 1. patronbylsor med centraltändning , utan drivladdning, för skjutvapen av alla kalibrar; (11.6.1982/438)

2. patronhylsor med kanttändning , utan drivladdning, för miniatyrgevär och skjutvapen av motsvarande kaliber; (11.6.1982/438)

c) tändhattar för hylsor och mekanismer i artilleripjäser samt andra liknande tändrör med initiering, vilka tändes av stöt, gnidning eller elektricitet;

d) tändare utan anordning med sprängverkan.

3. Knallsignaler .

4. Patroner, för hand- och maskineldvapen, verktyg och startpistoler, med undantag av sådana med sprängladdning;

a) kul- och hagelpatroner , för jakt- och militärvapen;

b) miniatyrgevärsammunition , patroner för verktyg och startpistoler eller därmed jämförliga patroner med kanttändning;

c) spårljusammunition ;

d) brandammunition ; samt

e) övrig ammunition med centraltändning .

Märk: Såsom hand- och maskineldvapen anses enligt denna punkt hagelbössor, ljuspistoler och andra vapen med högst 13,2 mm kaliber.

5. Sprängkraftiga tändare :

a) sprängkapslar , med eller utan fördröjningsanordning samt förbindelsehylsor med fördröjningsanordning för detonerande stubin;

b) elektriska sprängkapslar med eller utan fördröjningsanordning;

c) sprängkapslar med apterad svartkrutstubin;

d) detonatorer , med tändhatt eller sprängkapsel (komprimerad sprängämnebit);

e) tändare med sprängkapsel , med eller utan överföringsladdning;

f) sprängkapslar med tändhatt , med eller utan fördröjningsanordning och mekanisk tändanordning samt utan överföringsladdning.

6. a) Lodkapslar , s. k. lodbomber , med eller utan tändare;

b) röjningsladdningar för akustiska minor ,med tändare.

7. Föremål med drivladdning , andra än sådana som nämns under punkterna 4 och 8:

a) föremål med sprängladdning ,

b) föremål med driv- ock sprängladdning , förutsatt att de endast innehåller explosivt ämne av klass 1 a, samtliga utan sprängkraftig anordning, såsom tidsinställd, stötkänslig eller annan detonator eller sprängkapsel. Laddning i sådant föremål får innehålla tändande ämne eller spårljussats, eller båda, såsom termit, fosfor och kalciumfosfid.

Märk: Ej sprängkraftig tändare, punkt 2, är tillåten i dessa föremål.

8. Föremål med lys- eller signalsats , med eller utan driv- respektive utskjutningsladdning och utan sprängladdning, i vilka driv- eller lyssatsen är pressad på så sätt att föremålen ej kan explodera vid antändning.

9. Rökalstrande föremål innehållande klorater försedda med explosiv sats eller explosiv tändsats; även sådana som innehåller ljusalstrande ämne.

Beträffande rökalstrande föremål för jord- och skogsbruksändamål, se punkt 1 c/27, mnr 2171. (11.6.1982/438)

10. Brunnstorpeder med laddning, av dynamit eller motsvarande sprängämne, utan tändare och anordning med sprängverkan, t. ex. sprängkapsel; och laddningar med riktad sprängverkan för civilt bruk, utan sprängkapsel.

11. Föremål med sprängladdning, föremål med driv- och sprängladdning , samtliga med sprängkraftig anordning, t. ex. tidsinställd, stötkänslig eller annan tändning eller sprängkapsel, det hela väl säkrat. Hit hör även föremål som innehåller ljus- eller rökalstrande eller tändande ämne, såsom termit, fosfor och kalciumfosfid.

12. Tomma emballage . Tomma emballage som innehållit föremål av klass 1 b berörs icke av dessa bestämmelser.

Klass 1 c

Pyrotekniska varor

2170

(1) Till klass 1 c hör i följande förteckning upptagna och med dem jämförliga tillverkningar.

Tomma emballage som innehållit tillverkningar av klass 1 c beröres icke av dessa bestämmelser.

(2) Tillverkningar som får överlåtas skall uppfylla följande krav:

a) den explosiva satsen skall vara så sammansatt, anordnad och fördelad att varken friktion, skakning, stöt eller antändning med låga av de förpackade föremålen kan leda till att kollis hela innehåll exploderar;

b) vit eller gul fosfor får endast förekomma i föremål som nämns i punkterna 2 och 20, mnr 2171;

c) knallsatsen i pyrotekniska varor, mnr 2171, i punkterna 21-24, blixtljuspulver, mnr 2171, punkt 26, och röksatsen i anordningar för bekämpning av skadedjur mnr 2171, punkt 27, får ej innehålla klorat.

2171

A. Tändmedel

1. a) Säkerhetständstickor , på kaliumklorat- och svavelbas;

b) tändstickor, på kaliumklorat- och fosforseskvisulfidbas, samt rivtändare .

2. Tändband (amorcesband) för säkerhetslampor, paraffinerade och oparaffinerade

3. Svartkrutstubin , tunn, långsamt brinnande, tät stubintråd med svartkrutskärna med ringa genomskärningsarea.

Beträffande annan stubin, se klass 1 b, punkt 1, mnr 2131.

4. Tändgarn , nitrerad bomullstråd.

5. Stubintändare , rör av papper eller papp med en liten kvantitet tändsats av syreavgivare och organiska ämnen med eventuell tillsats av aromatiska nitroföreningar

och

termitkapslar med tändpiller.

6. Säkerhetsstubintändare , med rivtändare.

7. a) Eltändare utan sprängkapsel;

7. b) tändpiller för eltändare .

8. Miniatyreltändare , t. ex. tändare för fotografiska magnesiumblixtar.

Märk: Blixtljusanordning av glödlampstyp omfattas ej av dessa bestämmelser.

B. Pyrotekniska skämtartiktar och pyrotekniska leksaker; knallhattar för knallbössor och andra smällande föremål

9. Bordsfyrverkerier , t. ex. cylinderhattar, konfettibomber, kotiljongfrukter.

10. Smällkarameller, blomsterkort, blad av kollodiumpapper .

11. a) Ryska smällare, knallgranater och andra liknande pyrotekniska leksaker med silverfulminat ;

b) knalltändstickor ;

c) andra liknande föremål med silverfulminat .

12. Knallstenar som var och en på ytan har en knallsats öm högst 3 g, utan fulminat.

13. Pyrotekniska tändstickor , t. ex. bengaliska tändstickor, guldregntändstickor, blomsterregntändstickor.

14. Julgransbloss utan tändsats.

15. Knallhattar för knallbössor , som knallpulver, knallpulverband och knallpulverringar.

16. Knallkorkar med fosfor-klorat-knallsats eller fulminatsats eller liknande sats, som pressats i hylsor av papp. 1000 korkar får innehålla högst 60 g kloratknallsats, eller högst 10 g fulminat eller blandning på fulminatbas.

17. Knallskivor med fosfor-klorat-knallsats.

18. Papptändhattar (för leksaksvapen) med fosfor-klorat-knallsats eller fulminatsats eller liknande sats. 1000 tändhattar får innehålla högst 25 g knallsats.

19. Trampskott med täckt fosfor-klorat-knallsats.

20. a) Knallplattor ;

b) martinikas (s. k. spanskt fyrverkeri), båda innehållande en blandning av vit (gul) och röd fosfor med kaliumklorat samt inert substans som ej deltar i förbränningen av blandningen av fosfor och klorat. 1000 stycken här avsedda föremål får innehålla högst 2,5 g knallkvicksilver.

Knallinlägg får väga högst 2,5 g och martinikas högst 0,1 g.

C Fyrverkeripjäser

21. Hagelraketer utan sprängkapsel, bomberoch eldbägare . Sats inklusive drivladdning får väga högst 14 kg per pjäs; bomb eller eldbägare får totalt väga högst 18 kg.

22. Brännare, raketer, romerska ljus, fontäner, solar och andra liknande fyrverkeripjäser, vilkas sats väger högst 1200 g per pjäs.

23. Kanonskott , vart och ett med högst 600 g granulerat svartkrut eller sprängämne med motsvarande sprängeffekt;

gevärsskott, petarder , vart och ett med högst 20 g granulerat svartkrut, samtliga försedda med stubin med skyddade ändar; samt

liknande knallpjäser för alstrande av starka smällar.

24. Små fyrverkeripjäser , t. ex. grodor, svärmare, guldregn och silverregn, vulkaner och handkometer.

25. Bengaliska lyspjäser utan tändsats , t. ex. bengaliska facklor, ljus och eldar.

26. Blixtljuspulver, färdigt för bruk, förpackat i papperspåsar eller i små glasrör i kvantiteter om högst 5 g per påse eller rör.

D. Ämnen och anordningar för bekämpande av skadedjur

27. Rökalstrande ämnen för jord- och skogsbruksändamål och rökalstrande patroner för bekämpning av skadedjur .

Beträffande rökalstrande anordningar innehållande klorater eller försedda med explosiv sats eller explosiv tändsats, se mnr 2131 punkt 9.

Bilaga 2

Skyddsavstånd. mellan byggnader i fabrik där explosiva varor tillverkas.

Nedan i tabellerna 1-5 av denna bilaga angivna avstånd skall iakttagas som skyddsavstånd.

Avstånden anges som antingen k-värden eller metertal. Skyddsavstånden enligt tryckverkan på omgivningen beräknas enligt formeln.

l = k · m 1/3 ,

där l = skyddsavstånd i meter

m = sprängämnets massa i kilogram

k = k-värde

I tabellerna föreskrivna skyddsavstånd avser skyddsavstånd mellan de byggnader som finns på fabriksområdet, men de tillämpas undantagsvis även i fall då en byggnad som ansluter sig till fabrikens verksamhet (t.ex. kontor) står utanför fabriksområdets staket, dock i dess omedelbara närhet. I övrigt skall skyddsavstånden till i omgivningen befintliga objekt motsvara bestämmelserna i 17 och 51-54 §§.

I tabellerna avses, i fråga om fabrik,

- med farlig del den del av fabriksområdet där explosiva varor tillverkas, hanteras eller upplagras;

- med farligt upplag inom upplagsområde beläget permanent upplagsmagasin och sådana mellanupplag i samband med produktionsutrymmena, där människor inte brukar vistas;

- med brandfarlig byggnad en byggnad där till farlighetsklass 1.3 hörande explosiva varor, brännbara vätskor eller andra lättantändliga ämnen tillverkas, hanteras eller upplagras;

- med ofarlig byggnad en byggnad där varken explosiva varor eller brandfarliga ämnen tillverkas, hanteras eller upplagras (t.ex. driftslaboratorier och reparationsverkstäder där bara några personer arbetar, omklädnings- och toalettbyggnader, driftskontor och maskinrum samt lagerbyggnader, där icke-explosiva råmaterial och tillsatser upplagras);

- med ofarlig del sådan del av fabriksområdet som ej innefattar farliga produktionsutrymmen eller farliga upplag;

- med i ofarlig del belägen produktionsbidragande byggnad en byggnad som på grund av karaktären av det arbete som utförs där bör stå nära produktionsutrymmen (t.ex. reparationsverkstäder, tillverkningsutrymmen för icke-explosiva råmaterial, tillsatser och mellanprodukter, såsom syra eller nitrocellulosa, byggnader med hjälpanläggningar, såsom för elproduktion erforderliga pannrum, eldningsrum eller maskinrum, samt driftslaboratorier, där flera personer arbetar); samt

- med andra i ofarlig del belägna byggnader byggnader vilka icke behöver stå nära produktionsutrymmena (t.ex. byggnader med förvaltnings- eller socialutrymmen samt forskningslaboratorier).

1. Farlighetsklasser för explosiva varor

1.1 Farlighetsklass 1.1

Hit hör massexplosiva varor. Sprängverkan i omgivningen består närmast av tryckverkan, vars storlek beror på mängden av den explosiva varan (tabell 1). I fråga om massexplosiva föremål skall dessutom beaktas splitterverkan, varjämte skyddsavstånden skall ökas (tabell 2).

1.2 Farlighetsklass 1.2

Hit hör icke-massexplosiva varor. Föremål fyllda med sprängämne exploderar vid eventuell brand i allmänhet ett och ett i sänder. När branden fortsätter kan antalet samtidigt exploderande föremäl öka. Omgivningen äventyras närmast genom lätt splitter och den brandspridande verkan som de föremål som slängs ut ur branden innebär. Tryckverkan gäller närmast omgivningen (tabell 3). I fråga om föremål med tjockt skal eller stor kaliber skall skyddsavstånden ökas (tabell 4).

1.3 Farlighetsklass 1.3

Hit hör icke-massexplosiva varor. De brinner häftigt och alstrar mycket värme. Branden sprider sig snabbt. Omgivningen äventyras närmast av lågorna, värmestrålningen och gnistrandet (tabell 5). Tryckverkan på omgivningen är obetydlig och detsamma gäller för splitterverkan.

1.4 Farlighetsklass 1.4

Hit hör explosiva varor som icke utgör någon väsentlig fara för omgivningen. De kan brinna, och enskilda föremål kan t.o.m. explodera. Tryck- och splitterverkan sträcker sig i allmänhet icke utanför emballaget. Farligt splitter uppstår icke. Brand kan icke få transportemballaget att explodera i sin helhet.

Avståndet frän produktionsutrymmen till lagerutrymmen och från produktions- och lagerutrymmen till ofarliga byggnader skall i samtliga fall vara minst 10 m. Med speciella konstruktiva skyddsåtgärder kan avståndet minskas.

1.5 Anmärkningar

Förpackningssättets inverkan skall tagas i betraktande när explosiva varor hänförs till de olika farlighetsklasserna.

Finns i samma utrymme explosiva varor av olika klasser skall skyddsavståndet beräknas med hänsyn till den största möjliga faran. Finns i samma utrymme explosiva varor av farlighetsklasser 1.1 och 1.3 beräknas skyddsavståndet på basen av deras sammanlagda mängd.

Tabell 6 anger de skyddsavstånd ( i meter) som i fråga om vissa mängder explosiva varor motsvarar k-värden i tabeller 1-5.

2. Byggnadssätt och skyddskonstruktioner

När skyddsavstånd bestäms beror k-värdet på det byggnadssätt och de skyddskonstruktioner som man använder. De nedan angivna fordringarna gäller för sedvanliga konstruktioner. Önskar man använda andra konstruktionslösningar, skall konstruktionerna och skyddsavstånden för dem vara godkända av säkerhetsteknikcentralen. (24.10.1995/1197)

2.1 Skyddsvall

Skyddsvallen kan vara antingen halv- eller helvall. Halvvall skall användas alltid då det är möjligt. I en halvvall motsvarar byggnadsvägg den inre sluttningen. Vallkammens bredd i en halvvall skall vara minst 1 m.

Vid byggande av vanlig jordvall skall iakttagas följande:

1) vall skall placeras så, att avståndet från dess nedre kant till upplagsmagasin blir högst 1 m;

2) gradienten hos vallens inre sluttningar skall vara minst 1:1,5;

3) vallkammens bredd skall vara minst 1 m;

4) vall skall vara så hög, att ingen rak linje tänkt mellan upplagsmagasinets översta punkt och det skyddade objektet går över vallen; samt

5) vallens inre sluttning skall göras av lösa jordarter, vilkas minst 0,5 m tjocka ytskikt icke får innehålla stenar med större diameter än 5 cm.

Symbol i tabellerna

2.2 Lätt byggnadssätt

Byggnad som är byggd med användning av lätt byggnadssätt är en normal byggnad, som icke är avsedd att tåla maximitryck och vilken, om den förstörs vid explosion, icke i väsentlig mån sänder ut skärvor i omgivningen.

Symbol i tabellerna

2.3 Byggnad med stomkonstruktion och tungt tak

Byggnad som är så planerad, att dess inre är skyddat mot skärvor från omgivningen Väggarna får vara lättkonstruerade, om byggnaden är skyddad med vall. Taket utgörs en tillräckligt stark stålbetongsplatta eller av en platta skyddad med ett grusskikt om minst 50 cm. Väggarna är antingen tillräckligt starka betongväggar eller väggar med grusfyllnad (skyddsväggar). Grusfyllnadens tjocklek skall vara minst 1 m. Inne i byggnad får icke hanteras eller upplagras explosiva varor av farlighetsklass, 1.1 eller 1.3 i sådan mängd att skärvor kan uppstå vid explosion eller brand.

Symboler i tabellerna

2.4 Byggnad med brandsäkra väggar och brandsäkert tak

En av byggnadens väggar är lättkonstruerad och tillåter det tryck, som eventuell krutbrand skulle föranleda, upplösa sig. De övriga tre väggarna ävensom taket tål brands påverkningar och saknar öppningar.

Symbol i tabellerna

2.5 Jordbetäckt byggnad

Jordbetäckt byggnad är beklädd med tjockt jordskikt, som absorberar största delen av den energi som frigörs vid explosion. Byggnadens bärande konstruktion skall företräda någon av följande typer:

- stålbetongsplatta understödd av stålbetongsvägg,

- svampplatta av stålbetong,

- stålbetongsvalv med golvet som dragstång, eller

- annan lika säker bärande konstruktion som begränsar uppkomsten av skärvor.

Massan av jordskiktet på taket skall vara minst 50 gånger så stor som sprängämnets. Jordskiktets tjocklek skall dock vara minst 60 cm. Även i föreningspunkten för sidsluttningen och takskiktet skall jordskiktet vara minst lika tjock som takskiktet. Sidsluttningen får bilda en vinkel av högst 35°. Det material som används för jordbetäckningen skall uppfylla de fordringar som uppställs på skyddsvall i 2.1 punkten.

Inom en sektor om 60° från dörröppning får jordbetäckningens skyddsverkan icke beaktas.

Stängningsanordningarna hos dörrar och eventuella andra öppningar skall tåla den påfrestning som tryckvågen från explosion i invidliggande byggnader kan föranleda.

Symbol i tabellerna

3 punkten har upphävts genom B . (27.8.1993/793)

Tabeller 1-6 som PDF.

Bilaga 3 som PDF.

Ikraftträdelsestadganden

11.6.1982/438:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1982.

Explosiva varor som är emballerade före beslutets ikraftträdande och som är märkta i enlighet med de tidigare gällande föreskrifterna, får ända till den 1 januari 1984 fortsättningsvis överlåtas i handel utan hinder av att alla i 31 § avsedda uppgifter inte är antecknade på minutförsäljningshöljet eller den explosiva varan.

27.8.1993/793:

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1993.

Explosiva varor som har godkänts innan detta beslut träder i kraft får överlåtas till allmänt bruk och allmänt saluhållas till och med den 28 februari 1995, fastän påskrifterna på dem inte uppfyller kraven i 31 §. Påskrifterna skall dock uppfylla kraven i de bestämmelser som gäller när beslutet träder i kraft.

Sådana märkningar i fråga om upplagsmagasin som överensstämmer med de bestämmelser som gäller när detta beslut träder i kraft behöver inte ändras så att de stämmer överens med 48 § 1 mom. förrän skyltarna på grund av sitt skick också annars måste förnyas.

24.10.1995/1197:

Detta beslut träder i kraft den 1 november 1995.

Tillstånd och godkännanden som har utfärdats av tekniska kontrollcentralen innan detta beslut träder i kraft gäller fortsättningsvis i enlighet med respektive beslut.

Till början av sidan