273/1979

Syftet med denna lag är att med hjälp av studieledighetsarrangemang förbättra utbildnings- och studiemöjligheterna för den i arbetslivet verksamma befolkningen.

Med studieledighet avses i denna lag tid under vilken arbetsgivare för utbildning eller studier har frigjort arbetstagare från fullgörandet av uppgifter som hör till arbetstagarens anställningsförhållande. Angående formerna för beviljande av studieledighet stadgas närmare genom förordning.

Till studieledighet räknas inte den tid under vilken arbetstagaren enligt vad arbetsgivaren bestämt studerar eller erhåller utbildning, eller beträffande vilken genom arbets- eller tjänstekollektivavtal har överenskommits att utbildningen eller studierna jämställs med arbete eller under vars förlopp arbetstagaren deltar i lagstadgad utbildning som förutsätts av hans yrke, om arbetstagaren inte skriftligen samtycker härtill. (17.12.1993/1178)

Vad i denna lag stadgas om studieledighet gäller i tillämpliga delar även den tid som lantbruksföretagare eller annan som utför eget arbete använder för motsvarande studier eller utbildning.

Denna lag tillämpas även på person som är i tjänsteförhållande eller därmed jämförbart anställningsförhållande till staten, kommun eller annat offentligrättsligt samfund.

Med arbetsgivare avses i denna lag även i 1 mom. åsyftat samfund.

Denna lag berör icke i läroavtalslagen (422/67) avsedda lärlingar eller arbetstagare, som under pågående studier eller praktik genomför övervakad arbetspraktik, eller andra studerande i anställningsförhållande.

Arbetstagare vars anställningsförhållande såsom huvudsyssla till en och samma arbetsgivare har pågått sammanlagt minst ett år i en eller flera perioder är med nedan stadgade begränsningar berättigad att erhålla studieledighet i samma arbetsgivares tjänst sammanlagt högst två år under en tid av fem år. Likaså har en arbetstagare rätt till sammanlagt högst fem dagars studieledighet, om ett anställningsförhållande såsom huvudsyssla till en och samma arbetsgivare har pågått minst tre månader i en eller flera perioder.

Studieledighet kan beviljas för studier inom utbildning som är underställd offentlig tillsyn.

Studieledighet kan även beviljas för fackföreningsutbildning enligt vad som särskilt har överenskommits i arbets- eller tjänstekollektivavtal mellan riksomfattande arbetsmarknadsorganisationer samt för deltagande i utbildning för lantbruksföretagare enligt vad som särskilt stadgas om detta. (17.12.1993/1178)

Studieledighet kan även beviljas för studier utomlands som är jämförbara med studier som avses i 1 mom. (17.1.1991/42)

Genom förordning stadgas närmare om de former av undervisning och studier som avses i 1 och 2 mom.

Vid bestämmande av ekonomiska förmåner, som fastställs på basis av anställningsförhållandet och som inte är lagstadgade, anses tiden för studieledighet såsom likställd med arbetad tid så som genom arbets- eller tjänstekollektivavtal har överenskommits. (17.12.1993/1178)

Angående semester- och pensionsförmåner som bestämmes på basen av studieledighet stadgas särskilt.

Angående förfarandet vid ansökan om och beviljande av studieledighet stadgas genom förordning.

Skulle beviljande av studieledighet under den tid som avses i ansökan om studieledighet medföra kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet, äger arbetsgivaren rätt att uppskjuta den tidpunkt då studieledigheten skall börja med högst sex månader eller, då det är fråga om utbildning som upprepas med längre mellantider än sex månader, högst tills följande motsvarande utbildningstillfälle anordnas.

Arbetsgivare äger rätt att på ovan i 1 mom. stadgat sätt uppskjuta studieledighet även då mindre än sex månader har förflutit efter arbetstagarens tidigare studieledighet och då det under tiden för studieledigheten icke är fråga om att slutföra studier eller utbildning som inletts under den tidigare studieledighetstiden.

Har arbetsgivaren regelbundet minst fem arbetstagare i sin tjänst, får studieledighet på ovan i 1 mom. nämnda grunder uppskjutas högst två gånger i följd.

Om beviljande av studieledighet till alla som ansökt om ledighet, för den tid som avses i ansökningarna, skulle medföra kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet och alla därför inte kan beviljas ledighet, ska de som lämnat in ansökan för att erhålla yrkesutbildning och för att fullgöra grundskolans lärokurs ges företräde. Om prioritetsordningen inte kan avgöras på denna grund, ges företräde åt dem som fått minst utbildning. Innan saken avgörs ska arbetsgivaren behandla ärendet med företrädarna för personalen genom dialog enligt 2 kap. i samarbetslagen (1333/2021) eller ett förhandlingsförfarande enligt lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) .

Arbetstagare kan uppskjuta studieledighet som har beviljats för längre tid än fem dagar, om detta inte medför kännbar olägenhet för arbetsgivaren.

Anmälan om att beviljad studieledighet lämnas outnyttjad skall göras minst två veckor innan studieledigheten skall börja.

Har studieledighet beviljats för längre tid än 50 arbetsdagar, äger arbetstagaren rätt att avbryta studieledigheten och återvända till arbetet.

Önskar arbetstagaren utnyttja den rätt som han har enligt 1 mom., skall han meddela detta minst fyra veckor innan han återvänder till arbetet. (17.1.1991/42)

Blir arbetstagare under tiden för studieledighet oförmögen till arbete på grund av sjukdom, barnsbörd eller olycksfall och fortgår denna arbetsoförmåga längre än sju dagar utan avbrott, skall den del av tiden för arbetsoförmåga som överstiger nämnda tid icke räknas såsom studieledighetstid, såvida arbetstagaren utan obefogat dröjsmål anhåller härom. Arbetstagaren har på ansökan rätt att senare utnyttja en på detta sätt avbruten studieledighet, utan hinder av vad i 8 § 2 mom. är stadgat.

Har avtal om anställande av vikarie för tiden för studieledighet ingåtts, är arbetsgivaren icke skyldig att taga den arbetstagare som ansökt om studieledighet i arbete under den tid då vikariens arbetsavtal enligt lag eller kollektivavtal skall hållas i kraft.

Närmare stadganden om det förfarande vid avbrott som avses i denna paragraf utfärdas genom förordning.

Arbetstagare får icke uppsägas eller arbetsavtal hävas på grund av att arbetstagaren har ansökt om eller utnyttjat studieledighet.

Vad i 1 mom. stadgats om uppsägning och hävande av arbetsavtal skall i tillämpliga delar iakttagas även beträffande avbrytande av annat anställningsförhållande.

Den som anordnar undervisning eller utbildning eller kontrollerar kunskapsprov är skyldig att i den ordning som genom förordning stadgas ge studerande intyg över att studieledighet utnyttjats på godtagbart sätt. Arbetstagaren skall på yrkande av arbetsgivaren förete intyget för denne.

Har studerande utan godtagbart skäl under tid för studieledighet försummat studierna eller deltagandet i utbildningen i sådan grad, att i 1 mom. avsett intyg icke kan ges åt honom, äger arbetsgivaren rätt att förvägra honom studieledighet under de två följande åren. Studeranden förlorar dessutom de i 6 § avsedda rättigheter som uppkommit för honom under tiden för studieledigheten.

Avvikelser från 4-10 §§ kan göras genom arbets- eller tjänstekollektivavtal.

En arbetsgivare som enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) är bunden av ett kollektivavtal får tillämpa kollektivavtalsbestämmelserna enligt 1 mom. också på de arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtalet, men i vilkas anställningsförhållanden bestämmelserna i kollektivavtalet annars skall iakttas. Har så överenskommits i ett arbetsavtal, får sådana bestämmelser i kollektivavtalet efter att detta har upphört att gälla och tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft iakttas i de anställningsförhållanden i vilka bestämmelserna skulle få tillämpas om kollektivavtalet fortfarande vore i kraft. (26.1.2001/66)

En arbetsgivare som ska iaktta ett allmänt bindande kollektivavtal som avses i 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001) får inom kollektivavtalets tillämpningsområde också iaktta i avtalet ingående bestämmelser som avses ovan i 13 §. Då tillämpas även vad som föreskrivs i den sista meningen i 13 § 2 mom.

Den som bryter mot stadgandena i 4, 8, 10 eller 11 § skall för brott mot stadgandena i lagen om studieledighet dömas till böter.

Åtal för gärning som enligt 1 mom. är straffbar ska av åklagaren väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal. (13.5.2011/482)

Undervisnings- och arbetskrafts- samt arbetarskyddsmyndigheterna övervakar i samråd efterlevnaden av denna lag i enlighet med vad genom förordning närmare stadgas.

De under arbetskraftsdistriktsbyråerna lydande arbetskraftsbyråerna och de i lagen om anordnande av semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare (102/78) avsedda semesternämnderna åligger att biträda vid ordnandet av vikariehjälp som erfordras för denna lags verkställighet.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning. Vad beträffar i denna lag stadgade förfaringssätt kan genom förordning stadgas om undantag, vilka avser i 3 § 1 mom. avsedda tjänstemän och funktionärer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.