Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

588/1977

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Lag om erkännande och verkställighet av nordiska domar angående privaträttsligt anspråk

Uppdaterad
Ämnesord
Island, Internationell överenskommelse, Norge, Nordiska länderna, Sverige, Danmark, Domar. Erkännande och verkställighet av, Privaträttsligt anspråk
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Justitieministeriet
Meddelats
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1977/588/ajantasa/2022-06-10/swe

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag gäller erkännande och verkställighet av dom, som dansk, isländsk, norsk eller svensk domstol i tvistemål eller brottmål givit angående privaträttsligt anspråk, samt verkställighet av dom, beslut, förlikning, skuldebrev, växel och check, som avses i 7 § 2 och 3 mom. samt 8 §.

2 §

Om ej annat följer av 7 § 3 mom. eller 8 §, skall denna lag icke tillämpas på:

1)

dom eller förlikning i mål angående boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, återgång av äktenskap, adoptivförhållandes stiftande eller hävande eller omyndighetsförklaring eller sådan förklarings hävande eller dom som i samband med hemskillnad, äktenskapsskillnad eller äktenskaps återgång givits om bodelning mellan makarna eller om skadestånd;

2)

dom eller förlikning rörande vårdnad om eller rätt till umgänge med barn eller överlämnande av barn i annat fall;

3)

dom eller förlikning angående familjerättslig underhållsplikt;

4)

dom eller förlikning beträffande släktskapsförhållande mellan föräldrar och barn;

5)

dom eller förlikning angående rätt på grund av arv eller testamente, efterlevande makes rätt, boutredning eller skifte med anledning av dödsfall eller ansvarighet för den dödes gäld, om ej den avlidne var medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige och hade hemvist i någon av dessa stater;

6)

dom eller förlikning som angår

a)

försättande av gäldenär i konkurs,

b)

inledande av offentlig ackordsförhandling utan konkurs,

c)

andra av konkursdomares eller konkursdomstols prövning beroende frågor eller

d)

rättshandlings eller annan åtgärds ogiltighet eller återgång på grund av konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs, om ej domen eller förlikningen gäller rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av en i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige inledd konkurs eller en i någon av dessa stater inledd offentlig ackordsförhandling, utan att i konkursbeslutet eller beslutet om offentlig ackordsförhandling nämnts att gäldenären saknar eller vid sin död saknade hemvist i den stat där beslutet gavs eller, beträffande juridisk person, att denna inte har sitt säte där; eller

(21.1.1983/349)

7)

dom eller förlikning i mål som skall upptagas omedelbart av särskild domstol för handläggning av kollektivavtalstvister.

3 §

Med dom avses i denna lag domstols utslag, som innebär slutligt avgörande av huvudsaken.

4 §

Med dom jämställes i denna lag:

1)

av svensk domstol givet utslag, varigenom någon efter lagsökning ålagts betalningsskyldighet;

2)

av svensk domstol utfärdat bevis i mål om betalningsföreläggande om att utmätning får äga rum;

3)

av norsk åklagarmyndighet utfärdat föreläggande om ersättningsskyldighet, vilket godkänts av den som avses med föreläggandet;

4)

beslut om ersättning för rättegångskostnad i tvistemål, om domen i målet omfattas av denna lag eller av lagen om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden (352/80) , och i brottmål, om ersättningen skall utgå till enskild part;

(16.5.1980/353)

5)

beslut medelst vilket någon i tvistemål ålagts att utgiva ersättning för kostnaderna för fri rättegång eller annan rättshjälp;

6)

beslut om ersättning till vittne eller sakkunnig i tvistemål eller brottmål; samt

7)

beslut om återbetalning till staten av förskott, som utbetalts till vittne, målsägande eller part.

Erkännande

5 §

Laga kraft vunnen dom som avses i denna lag gäller även i Finland, om ej annat följer av 6 §.

6 §

Dom som avses i denna lag gäller icke i Finland:

1)

om domstolen i mål om betalningsskyldighet varit behörig endast på den grund att svaranden hade egendom i den stat i vilken domen givits, såvida ej målet avsett fordran som angår egendomen eller för vilken egendomen ställts som säkerhet, eller svaranden utan förbehåll ingått i svaromål i huvudsaken;

2)

om domstolen varit behörig endast på den grund, att svaranden vid stämningens delgivning tillfälligt uppehöll sig i den stat där domen givits, såvida ej svaranden utan förbehåll ingått i svaromål i huvudsaken;

3)

om domen givits mot svarande, som icke ingått i svaromål vare sig i första instans eller i högre domstol, och föreläggande att svara i saken ej delgivits honom på annat sätt än genom kungörelse, såvida den icke avser rätt på grund av arv eller testamente, efterlevande makes rätt, boutredning eller skifte med anledning av dödsfall och den avlidne var medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige och hade hemvist i någon av dessa stater;

4)

om talan angående samma sak tidigare anhängiggjorts mellan samma parter i Finland eller i annat nordiskt land än det, där domen givits, och den tidigare anhängiggjorda talan kan leda till dom, som enligt denna lag gäller i Finland;

5)

om den myndighet, hos vilken erkännande eller verkställighet begäres, med hänsyn till sakens beskaffenhet finner uteslutande behörighet att pröva saken böra tillkomma domstol i annan stat än den där domen givits; eller

6)

om erkännande eller verkställighet av domen är uppenbart stridande mot grunderna för Finlands rättsordning.

Verkställighet

7 §

Dom som enligt denna lag gäller i Finland och som får verkställas i den stat, där den givits, skall på begäran verkställas i Finland.

Vad i denna lag stadgas om verkställighet gäller i tillämpliga delar även:

1)

förlikning om privaträttsligt anspråk, vilken ingåtts inför domstol eller annan myndighet och som får verkställas i den stat, där den ingicks;

2)

förlikning om privaträttsligt anspråk, vilken ingåtts enligt 478 § 1 stycket 4 punkten i den danska rättegångslagen (udenretlig forlig) , om den ingåtts i Danmark och gäldenären därvid hade hemvist i sagda stat;

3)

skuldebrev, som enligt norsk lag kan utgöra grund för verkställighet utan rättegång, om skuldebrevet av gäldenären undertecknats i Norge och han hemvist i sagda stat; samt

4)

skuldebrev, växel och check, som enligt dansk lag kan utgöra grund för verkställighet utan rättegång, om handlingen av gäldenären undertecknats i Danmark och han därvid hade hemvist i sagda stat.

I fråga om verkställighet skall denna lag jämväl tillämpas beträffande dom som avses i 2 § 1 punkten, om domen, enligt vad som föreskrives i den i Stockholm den 6 februari 1931 mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (FördrS 20/31) skall gälla i Finland.

8 §

Av domstol eller administrativ myndighet i Danmark, Island, Norge eller Sverige meddelat interimistiskt eller slutligt beslut angående vårdnaden om eller rätt till umgänge med barn eller överlämnande av barn i annat fall skall, oberoende av om det vunnit laga kraft eller ej, på begäran verkställas i Finland, om beslutet kan utgöra grund för verkställighet i den stat, där beslutet meddelats. Med domstols eller administrativ myndighets beslut jämställes förlikning, som ingåtts inför domstol, eller avtal, som godkänts av behörig administrativ myndighet.

Om i 1 mom. avsett beslut strider mot beslut som meddelats i Finland, får dock verkställighet icke äga rum, såvida icke det förra beslutet skall iakttagas enligt vad som därom särskilt är gällande. Verkställighet får icke heller äga rum, om sådan omständighet föreligger, som enligt 6 § medför att dom ej gäller i Finland.

Vad i 1 mom. är stadgat avser ej beslut, som meddelats av verkställande myndighet, eller beslut, som socialnämnd eller annan myndighet meddelat enligt lagstiftningen i vederbörande stat om samhällelig barna- eller ungdomsvård eller annan därmed jämförlig vård eller behandling.

Vad som föreskrivs i 1 mom. ska inte tillämpas, om rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 eller rådets förordning (EU) 2019/1111 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn, tillämpas på ett ärende som gäller verkställigheten av ett beslut. Bestämmelser om vilkendera förordningen som ska tillämpas finns i artikel 100 i den sistnämnda förordningen. (10.6.2022/458)

9 §

Av dansk, isländsk, norsk eller svensk domstol given dom, medelst vilken någon ålagts betalningsskyldighet och som enligt denna lag kan bli gällande i Finland, men som ännu icke vunnit laga kraft, skall, när den kan verkställas i den stat där den givits, på begäran verkställas med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 3 kap. 7 § 1 mom. utsökningslagen är stadgat.

Förfarandet

10 §

Ansökan om verkställighet riktas till tingsrätten. (1.11.1996/801)

Till ansökan som gäller dom skall fogas av vederbörande myndighet styrkt avskrift av domen samt utredning om huruvida den äger laga kraft. Äger domen icke laga kraft, skall till ansökningen även fogas utredning om att den kan verkställas i den stat, där den givits.

Till ansökan om verkställighet av förlikning skall fogas styrkt avskrift av förlikningen och bevis över att förlikningen får verkställas i den stat, där den ingåtts.

Sökes verkställighet av beslut, förlikning eller avtal, som avses i 8 § 1 mom., skall till ansökningen fogas styrkt avskrift av ifrågavarande handling samt utredning om att den kan utgöra grund för verkställighet i den stat där beslutet meddelats, förlikningen ingåtts eller avtalet godkänts.

Till en ansökan om verkställighet av ett skuldebrev, en växel eller check enligt 7 § 2 mom. 3 eller 4 punkten ska skuldebrevet, växeln eller checken fogas i original samt ett intyg av justitieministeriet, en domstol eller någon annan behörig administrativ myndighet i den stat där handlingen undertecknats, över att handlingen kan utgöra verkställighetsgrund i den staten. I intyget ska dessutom anges de särskilda förutsättningar för verkställighet, som gäller enligt lagstiftningen i den staten. (18.3.2016/180)

Till en handling som är skriven på något annat språk än finska, danska, norska eller svenska, skall fogas en styrkt översättning till något av dessa språk, om inte tingsrätten medger undantag. (1.11.1996/801)

11 §

Beslut på ansökan om verkställighet meddelas utan att motparten hörs, om inte tingsrätten bestämmer annat. (1.11.1996/801)

Ansökan om verkställighet av förlikning, som avses i 7 § 2 mom. 2 punkten, eller av skuldebrev, växel eller check, som avses i 3 eller 4 punkten av sagda moment, får dock icke bifallas utan att motparten beretts tillfälle att yttra sig över ansökningen. Inkommer han med bestridande, som icke är uppenbart ogrundat, skall ansökningen avslås. Innefattar ovan avsedd förlikning bestämmelse om skyldighet att ersätta kostnad, kan ersättningens belopp nedsättas.

Kan ansökan om verkställighet enligt denna lag inte genast bifallas, kan tingsrätten på yrkande av sökanden omedelbart bestämma att det skall vidtas sådana åtgärder enligt 7 kap. rättegångsbalken som behövs för att säkerställa sökandens rätt. (1.11.1996/801)

När ansökan behandlas i tingsrätten skall lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/86) iakttas i tillämpliga delar om inte något annat stadgas i denna lag. Ansökan om verkställighet behandlas i tingsrättens kansli, om inte vittnen eller andra personer skall höras personligen. Om sökandens motpart inte har fått meddelande om avgörandet enligt 16 § i den nämnda lagen, har han rätt att söka ändring i beslutet utan att anmäla missnöje inom 30 dagar från det att han enligt 12 kap. 15 § 1 mom. rättegångsbalken har fått kännedom om avgörandet. (1.11.1996/801)

12 §

Verkställighet som avses i denna lag sker på sätt om verkställighet av laga kraft vunnen dom av finsk domstol är stadgat, om ej annat följer av denna lag. Innehåller verkställighetshandlingen föreskrift om tvångsmedel, skall föreskriften dock ej vinna tillämpning.

Särskilda stadganden

13 §

Väckes vid finsk domstol talan angående sak, varom rättegång redan är anhängig vid dansk, isländsk, norsk eller svensk domstol, och kan den tidigare anhängiggjorda rättegången leda till dom som enligt denna lag gäller i Finland, skall den senare anhängiggjorda talan avvisas eller förklaras vilande i avvaktan på laga kraft vunnen dom i den tidigare anhängiggjorda rättegången.

14 § (1.11.1996/801)

Har tingsrätten beviljat en säkringsåtgärd enligt 7 kap. rättegångsbalken skall, när frågan om åtgärdens varaktighet avgörs med stöd av 6 § i nämnda kapitel, talan som har väckts vid dansk, isländsk, norsk eller svensk domstol jämställas med talan som har väckts vid finsk domstol, om domen i den utomlands anhängiggjorda rättegången kan bli gällande i Finland enligt denna lag.

15 §

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

16 §

Denna lag träder i kraft i förhållande till envar i 1 § avsedd stat vid tidpunkt, varom särskilt stadgas genom förordning.

Lagen skall ej äga tillämpning på dom som givits, förlikning som ingåtts eller i 7 § 2 mom. 3 eller 4 punkten avsett skuldebrev eller där avsedd växel eller check som utfärdats före lagens ikraftträdande.

Ikraftträdelsestadganden

16.5.1980/353:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

21.1.1983/349:

Denna lag träder i förhållande till varje stat som anges i 1 § av den lag som är föremål för ändring i kraft vid en tidpunkt varom stadgas genom förordning.

På beslut angående rättshandlings eller annan åtgärds ogiltighet eller återgång på grund av konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs, som inletts före lagens ikraftträdande, tillämpas den tidigare lagens stadganden även efter det den nya lagen trätt i kraft.

Regeringens proposition 211/82, Utrikesutsk. bet. 24/82, Stora utsk. bet. 220/82

1.11.1996/801:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Övergångsstadganden utfärdas särskilt genom lag.

RP 92/1996 , LaUB 10/1996, RSv 123/1996

21.12.2004/1157:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.

RP 186/2004 , LaUB 10/2004, RSv 187/2004, Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (32003R2201); EGT nr L 338, 23.12.2003, s. 1

18.3.2016/180:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2016.

På de ansökningar om verkställighet som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 136/2015 , LaUB 1/2016, RSv 3/2016

10.6.2022/458:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

RP 21/2022 , LaUB 5/2022, RSv 47/2022, Rådets förordning (EU) 2019/1111 (32019R1111); EUT L 178, 2.7.2019, s. 1

Till början av sidan