Steriliseringslag
Uppdaterad- Ämnesord
- Sekretessbestämmelse, Sterilisering
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1970/283/ajantasa/2023-03-03/swe
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
1 § (31.1.1985/125)
Sterilisering kan, med iakttagande av stadgandena i denna lag och på vederbörandes begäran, ske
när vederbörande har fött tre barn eller ensam eller tillsammans med sin make har sammanlagt tre minderåriga barn;
när vederbörande har fyllt trettio år;
när havandeskap skulle medföra fara för kvinnans liv eller hälsa;
när vederbörandes möjligheter att på annat sätt förhindra havandeskap är osedvanligt svaga;
när det finns skäl att förmoda att avkomlingarna skulle komma att vara behäftade med eller senare komma att få en svår sjukdom eller ett svårt kroppslyte;
när sjukdom eller någon annan därmed jämförbar orsak allvarligt begränsar vederbörandes förmåga att sköta barn.
7 punkten har upphävts genom L 3.3.2023/296 . (3.3.2023/296)
2 §
Saknar någon på grund av sjukdom varaktigt förmåga att förstå steriliseringens innebörd, kan sterilisering på ansökan av denna persons lagliga företrädare utföras med stöd av 1 § 3, 5 eller 6 punkten, om vägande skäl talar för åtgärden. (6.4.2001/329)
Den som ej fyllt aderton år må ej steriliseras, såframt icke synnerligen vägande skäl talar härför.
3 § (31.1.1985/125)
Innan sterilisering sker i enlighet med denna lag skall den som önskar bli steriliserad informeras om ingreppets innebörd och följder samt andra möjligheter att förebygga havandeskap.
Är den som begärt sterilisering gift, skall maken i mån av möjlighet beredas tillfälle att infinna sig till den i 1 mom. åsyftade informationen, och härvid skall för makarna, när det anses vara motiverat, på det sätt som närmare stadgas genom förordning utredas vems sterilisering som är ändamålsenligare med beaktande av stadgandena i 1 §, och makarna skall vid behov beredas tillfälle att ytterligare överväga vem av dem som skall begära sterilisering.
4 § (28.6.2002/564)
Sterilisering kan ske
i de fall som avses i 1 § 1 och 2 punkten, på grundval av beslut av den läkare som utför steriliseringen,
i de fall som avses i 1 § 3 och 4 punkten, på grundval av beslut av två läkare,
i de fall som avses i 1 § 5 och 6 punkten och 2 §, med tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.
4 punkten har upphävts genom L 3.3.2023/296 . (3.3.2023/296)
Beslut som avses i 1 mom. 2 punkten skall innefatta ett skriftligt utlåtande av den läkare som utför ingreppet samt av en annan läkare, i vilket de med noggrant angivande av orsakerna till ingreppet enhälligt konstaterar att det finns förutsättningar för ingreppet.
Om ett beslut av en läkare eller, i de fall som avses i 1 § 3 och 4 punkten, ett beslut av två läkare är negativt, kan tillstånd till sterilisering begäras hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. (3.3.2023/296)
Bestämmelser om det närmare innehållet i de beslut av läkare som avses i 1 mom. 4 punkten kan utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
5 § (7.8.2015/1040)
I denna lag avsedda ärenden som hör till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården behandlas vid nämnden för abort- och steriliseringsärenden på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning.
Omprövning av ett beslut som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har fattat med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) .
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Ärenden som avses i 1 mom. ska behandlas skyndsamt hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen.
6 §
Då vid avbrytande av havandeskap, som sker med stöd av 9 § lagen den 24 mars 1970 om avbrytande av havandeskap, (239/70) finnes grundad anledning att förmoda, att den sjukdom, det kroppslyte eller den svaghet, som förorsakat havandeskapets avbrytande, vid ett förnyat havandeskap skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa, må den läkare som utför ingreppet, på kvinnans begäran samtidigt utföra sterilisering utan hinder av vad i 4 och 8 §§ i denna lag är stadgat.
7 § (6.4.2001/329)
7 § har upphävts genom L 6.4.2001/329 .
8 § (28.6.1994/561)
Sterilisering utförs av en legitimerad läkare eller av någon som rättsskyddscentralen för hälsovården med stöd av 13 § 1 punkten lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/94) har beviljat tillstånd att utöva läkaryrket.
9 § (21.5.1999/623)
9 § har upphävts genom L 21.5.1999/623 .
10 §
Den som utan att iakttaga stadgandena i denna lag utfört sterilisering, som konstateras vara lovlig, eller gjort försök därtill, straffes med böter eller fängelse i högst ett år.
11 § (24.7.1998/570)
Den som lämnar en myndighet eller en läkare en osann uppgift med rättslig betydelse i ett steriliseringsärende skall dömas till böter, om inte gärningen är straffbar enligt 16 kap. 8 § strafflagen.
12 §
Denna lag tillämpas ej på åtgärd som rör könsorgan och som är av nöden på grund av kroppslig sjukdom.
13 § (6.4.2001/329)
Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.
Formulären för de blanketter som används i steriliseringsärenden fastställs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan dessutom vid behov meddelas närmare bestämmelser om behandlingen av steriliseringsärenden.
14 §
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1970 och genom densamma upphäves lagen den 17 februari 1950 om sterilisering (83/50) .
Ikraftträdelsestadganden
31.1.1985/125:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1985.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.
Regeringens proposition 118/84, Ekonomiutsk. bet. 14/84, Stora utsk. bet. 164/84
17.1.1991/87:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.
Regeringens proposition 233/90, Socialutsk. bet. 44/90, Stora utsk. bet. 227/90
27.11.1992/1083:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1992.
RP 264/92 , ShUB 38/92
28.6.1994/561:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
RP 33/94 , ShUB 13/94
21.4.1995/644:
Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.
RP 94/93 , LaUB 22/94, RP 94/93
24.7.1998/570:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
RP 6/1997 och RP 117/1997 , LaUB 3/1998, StoUB 2/1998, RSv 60/1998
21.5.1999/623:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.
RP 30/1998 , FvUB 31/1998, RSv 303/1998
6.4.2001/329:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001.
RP 207/2000 , ShUB 4/2001, RSv 24/2001
28.6.2002/564:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 56/2001 , ShUB 7/2002, RSv 49/2002
7.8.2015/1040:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 230/2014 , LaUB 26/2014, RSv 319/2014
3.3.2023/296:
Denna lag träder i kraft den 3 april 2023.
RP 189/2022 , ShUB 42/2022, RSv 259/2022