Inkomstskattelag för gårdsbruk
Uppdaterad- Ämnesord
- Inkomstskatt, Inkomstskatt, Skatt
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Finansministeriet
- Meddelats
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1967/543/ajantasa/2024-12-05/swe
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
Allmänna stadganden
1 § (30.12.1992/1541)
Resultatet av jordbruk uträknas vid stats- och kommunalbeskattningen enligt denna lag.
Om indelningen av resultatet av jordbruk i kapital- och förvärvsinkomst för en fysisk person och ett dödsbo samt om avdrag för förlust stadgas i inkomstskattelagen (1535/92) .
Om beskattning av inkomst av virkesförsäljning stadgas i inkomstskattelagen.
4 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 . (22.12.2005/1156)
2 § (30.12.1992/1541)
Med jordbruk avses egentligt jordbruk samt sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till jord- eller skogsbruk som inte skall betraktas som särskild rörelse.
Med gårdsbruksenhet avses i denna lag en självständig ekonomisk enhet på vilken bedrivs jord- eller skogsbruk.
3 § (30.12.1992/1541)
Resultatet av jordbruk uträknas så att från nettoinkomsten av jordbruket avdras räntor på skulder som hänför sig till detta samt index- och kursförsluster.
Till nettoinkomsten av jordbruk hänförs det sammanlagda beloppet av nettoinkomsten av jordbruket på alla de gårdsbruksenheter som tillhör den som bedriver jordbruket. Till nettoinkomsten av skogsbruk hänförs det sammanlagda beloppet av nettoinkomsten av skogsbruket på alla de gårdsbruksenheter som tillhör den som bedriver skogsbruket.
Till resultatet av jordbruk räknas dock inte inkomster av marksubstans som avses i 5 § 1 mom. 5 och 11 punkten. Då resultatet av jordbruk uträknas, avdras inte heller utgifterna för ovan nämnda inkomsters förvärvande eller bibehållande eller räntor på lån som hänför sig till dem.
Med avvikelse från 1 mom. avdras ränteutgifter för samfund, öppna bolag och kommanditbolag på det sätt som föreskrivs i 18 a och 18 b § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) . (19.12.2018/1238)
I fråga om räknande av tillgångarnas utflyttningsvärde som inkomst för samfund tillämpas vad som föreskrivs i 51 e § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I fråga om anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning tillämpas vad som föreskrivs i 5 mom. i den paragrafen. När tillgångar, den skatterättsliga hemvisten eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till Finland betraktas som anskaffningsutgift för de överförda tillgångarna det i 51 e § 3 mom. i den lagen avsedda värde som fastställts i den medlemsstat från vilken utflyttningen sker, om tillgångarna har värderats till detta värde i den överlåtande medlemsstaten. (30.12.2019/1578)
Nettoinkomsten av lantbruk
4 § (24.8.1990/718)
Nettoinkomsten av jordbruk under skatteåret utgörs av skillnaden mellan den under skatteåret av jordbruket i pengar eller pengars värde erhållna inkomsten och utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. (30.12.1992/1541)
Som skattepliktig inkomst av jordbruket betraktas inte överlåtelsepriset för egentliga jordbruksprodukter och trädgårdsprodukter som lägenheten har avkastat och som har använts i den skattskyldiges och hans familjs privata hushåll. (30.12.1992/1541)
Tar den skattskyldige ut någon annan än i 2 mom. nämnd egendom ur verksamhet enligt 1 mom. för användning i sitt privata hushåll, anses ett belopp som motsvarar egendomens ursprungliga anskaffningskostnad eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris utgöra skattepliktigt överlåtelsepris.
Inkomster som hänför sig till arrangemang som avses i lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang (1567/2019) är dock skattepliktiga och utgifter avdragsgilla på det sätt som föreskrivs i den lagen. (30.12.2019/1571)
Som skattepliktig inkomst av jordbruket betraktas inte stöd som avses i 4 kap. i naturvårdslagen (9/2023) eller i 1 a kap. i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) , om stödet beviljas stödmottagaren i form av varor eller tjänster. (5.1.2023/46)
5 mom. har ändrats genom L 46/2023 , som trädde i kraft 1.6.2023. Den tidigare formen lyder:
Som skattepliktig inkomst av jordbruket betraktas inte stöd som avses i 1 a kap. i naturvårdslagen (1096/1996) eller i 1 a kap. i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) när stödet beviljas stödmottagaren i form av varor eller tjänster. (17.12.2020/1076)
5 §
I 4 § angivna skattepliktiga inkomster av jordbruket under skatteåret är bland andra: (30.12.1992/1541)
överlåtelsepris och andra vederlag för lantbruks- och trädgårdsprodukter, även för husdjur, ävensom för dem och för skörd och annat dylikt uppburna skade-, försäkrings- och andra ersättningar, dock så, att om en väsentlig del av husdjuren säljes eller går förlorad under ett och samma skatteår, de uppburna överlåtelseprisen eller ersättningarna på yrkande av den skattskyldige skola upptagas såsom skattepliktig intäkt jämnt fördelad mellan skatteåret och de två därpå följande skatteåren;
överlåtelsepris samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar för en byggnad, konstruktion eller del därav som hör till jordbruket; även en i samband med överlåtelse av en gårdsbruksenhet eller en del därav beskattas dock vinst på byggnader och konstruktioner enligt 21 §;
överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar för maskiner, redskap och anordningar, dock så, att vederlag och ersättningar för maskiner, redskap och anordningar, vilkas anskaffningskostnader skola avdragas genom avskrivningar, beaktas såsom inkomst på sätt i 8 § stadgas;
understöd och ersättningar som erhållits för jordbruket, med undantag av nyröjningspremier och stenröjningspremier samt andra med dem jämförbara jordförbättringsunderstöd; understöd och ersättningar för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar eller för grundförbättring av dem betraktas dock som inkomst enligt 8 § och understöd för täckdikning enligt 10 § samt understöd för anskaffning av byggnader och konstruktioner och grundförbättring av dem genom att dessa understöd och ersättningar dras av från motsvarande anskaffnings- eller förbättringsutgifter;
överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar för grus, lera, mull, torv, renlav och annat dylikt som tagits från lägenheten;
överlåtelsepris för produkter från produktionsinrättning på lägenheten samt ersättningar, som uppburits för annan i samband med lant- eller skogsbruket bedriven verksamhet, såframt icke produktionsinrättningen eller verksamheten bör anses såsom en särskild rörelse;
överlåtelsepris för vad som åtkommits genom jakt eller fiske;
hyror och annat vederlag för nyttjande av maskiner, redskap och anordningar samt hästar ävensom annan produktionsmateriel samt i samband med vederlag för nyttjandet av produktionsmateriel uppburna löner och andra ersättningar för arbete, som utförts av den skattskyldige och för jord- eller skogsbruket avlönade arbetstagare, dock så, att då den skattskyldige använder häst eller traktor i skogskörslor eller annat arbete under annans ledning och tillsyn, 50 procent av totalförtjänsten av nämnda arbete, om ej annat visas, skall anses såsom ersättning för nyttjandet av häst eller traktor och återstoden såsom lön för arbetet, vilken beskattas såsom personlig inkomst;
arrenden, hyror och andra liknande ersättningar som erhållits för byggnader, konstruktioner och deras byggplatser på en gårdsbruksenhet,
9 punkten har ändrats genom L 599/2024 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:
arrenden, hyror och andra dylika ersättningar som uppburits för lägenheten, del därav eller därpå uppförd byggnad;
överlåtelsepris för köpta lantbruksförnödenheter;
det sannolika överlåtelsepriset för lantbruks- och trädgårdsprodukter samt för grus, lera, mull, torv, renlav och annat dylikt. som tagits från lägenheten och som den skattskyldige överfört till någon annan av sina inkomstkällor;
den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för någon annan än i 11 punkten nämnd egendom som den skattskyldige har överfört till en annan förvärvskälla;
13 punkten har upphävts genom L 30.12.1992/1541 . (30.12.1992/1541)
räntor av egendom som hör till jordbruket, 25 procent av sådant överskott från andelslag som inte är offentligt noterade och som avses i 33 e § i inkomstskattelagen, med undantag av överskottsåterbäring som avses i 17 punkten i detta moment, upp till 5 000 euro till den del som dylika överskott i den skattskyldiges personliga kapitalinkomst inte överskrider 5 000 euro och 75 procent av den överskridande delen, 75 procent av dividender från bolag som inte är offentligt noterade, 85 procent av dividender från offentligt noterade bolag och av överskott från offentligt noterade andelslag som avses i 33 e § i inkomstskattelagen, med undantag av överskottsåterbäring som avses i 17 punkten i detta moment, dividender och nämnda betalningar som ett samfund erhållit dock så som anges i 6 a och 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) ,
i 33 a § 3 mom. och 33 b § 6 mom. i inkomstskattelagen avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som dividend och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet; på utbetalningen av medel tillämpas det som i 14 punkten i detta moment föreskrivs om dividend, med de undantag som anges i 45 a § i inkomstskattelagen,
i 33 f § 1 mom. i inkomstskattelagen avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som överskott och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet; på utbetalningen av medel tillämpas det som i 14 punkten i detta moment föreskrivs om överskott, med de undantag som anges i 33 f § 2 och 3 mom. i inkomstskattelagen,
i 18 § 4 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedd överskottsåterbäring från ett andelslag som är avdragbar för andelslaget,
Fortsätter den skattskyldige lantbruket på lägenheten och uppför ny byggnad eller konstruktion eller reparerar skadad byggnad eller konstruktion, beaktas för dem erhållna överlåtelsepris samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar, med undantag av ett mot anskaffningsutgiftens icke avskrivna del svarande belopp, såsom intäkt genom att de avdragas från anskaffnings- och grundförbättringsutgifterna för den nya eller reparerade byggnaden eller konstruktionen. Har ej för byggnad eller konstruktion erhållet överlåtelsepris eller skade-, försäkrings- eller annan ersättning på ovan nämnt sätt bokförts såsom inkomst det skatteår, då byggnaden eller konstruktionen överläts, förstördes eller skadades eller de tre därpå följande skatteåren, hänföres överlåtelsepriset, ersättningen eller ock den del därav, som icke beaktats såsom inkomst, till intäkt för det skatteår, under vilket densamma senast hade bort avdragas från anskaffnings- eller grundförbättringsutgifterna. (30.12.1970/847)
6 §
Ovan i 4 § avsedda avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande äro bland andra: (30.12.1970/847)
i pengar utbetald lön till dem som arbetat i lantbruket, pensioner och på arbetsförhållandet baserade understöd till dem och deras anhöriga samt försäkringspremier och andra dylika avgifter för ordnande av de anställdas och deras anhörigas pensions-, sjukersättnings-, invalidersättnings- och andra med dem jämförliga rättigheter, premierna för obligatorisk pensionsförsäkring för den skattskyldige och medlemmar av hans familj, enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) betalda premier och sådana premier för grupplivförsäkring som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) samt till medlemmar av den skattskyldiges familj utbetald lön och andra förmåner med de begränsningar som stadgas i 7 §;
utgifter för anskaffning av utsäde, gödselmedel, jordförbättrings- och växtskyddsmedel, foder, bränslen och smörjämnen samt elektricitet för lantbruket;
utgifter för anskaffning av husdjur för lantbruket;
anskaffnings- och grundförbättringsutgifter för byggnader och konstruktioner på lägenheten samt i lantbruket använda maskiner redskap och anordningar ävensom täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter, med nedan i 7 § stadgade undantag;
utgifter för kreaturskontroll och veterinärmedicinsk vård samt för markkartering och annat dylikt;
försäkringspremier för byggnader och andra lantbrukstillgångar på lägenheten med nedan i 7 § stadgade undantag;
utgifter för reparation och underhåll av byggnader och konstruktioner på lägenheten och av i lantbruket använda maskiner, redskap, anordningar, diken, broar, stängsel, vägar och annat dylikt med nedan i 7 § stadgade undantag;
utgifter för lyse, värme och annat dylikt i byggnaderna på lägenheten med nedan i 7 § stadgade undantag;
rotprisvärdet eller det högre belopp som i fråga om annan förvärvskälla har betraktats som skattepliktigt överlåtelsepris av virke som har tagits ur den egna skogen för annan användning inom jordbruket än uppförande eller reparation av produktionsbyggnader eller konstruktioner inom jordbruket;
arrenden och hyror för jordbruksjord, byggnader, maskiner, redskap och anordningar samt annan produktionsmateriel.
den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendom som den skattskyldige har överfört till jordbruket från någon annan förvärvskälla eller det högre belopp som i en sådan förvärvskälla har betraktats som skattepliktigt överlåtelsepris, dock så att såsom anskaffningsutgift för skog som den skattskyldige har överfört från en förvärvskälla till jordbruket betraktas anskaffningsutgiften för skogen eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris, och
fastighetsskatt till den del den hänför sig till en i jordbruket använd fastighet, och
rundradioskatt för samfund som ska betalas med stöd av lagen om rundradioskatt (484/2012) samt medieavgift för samfund som ska betalas med stöd av landskapslagen om medieavgift (Ålands författningssamling 2019:103).
I 1 mom. avsedda utgifter avdragas från inkomsten för det skatteår, under vilket de erlagts, dock så, att i punkt 3 avsedda utgifter för anskaffning av husdjur på yrkande av den skattskyldige avdragas med lika stora årliga avskrivningar under tre år och i punkt 4 avsedda anskaffnings- och grundförbättringsutgifter samt för dessa ändamål använd del av de i punkt 9 avsedda rotprisen för eget virke på sätt som stadgas i 8–10 §§.
Om växel utgivits för betalning av ovan i 1 mom. avsedda utgifter, betraktas det penningbelopp som växeln utvisar såsom utgift under det år då den skattskyldige accepterat växeln. (27.11.1981/794)
7 §
Avdragbara utgifter äro icke:
löner, pensioner och andra förmåner som den skattskyldige erlagt till sin make samt sådant eget barn eller annan familjemedlem som icke före skatteåret fyllt 14 år, eller, om den skattskyldiga är dödsbo, till efterlevande make och sådan delägare eller sådant barn till delägare, som icke före skatteåret fyllt 14 år;
utgifter för sådan byggnad eller konstruktion eller del därav som användes såsom bostad för den skattskyldige eller hans familj eller eljest i deras privata hushall, anskaffnings- och grundförbättringsutgifter samt utgifter för värme inberäknade,
i lantbruksprodukter utgivna naturaförmåner;
4 punkten har upphävts genom L 22.12.2005/1156 . (22.12.2005/1156)
utgifter för arbete som har utförts till förmån för den skattskyldiges eller hans familjs privata hushåll; samt
8 §
Utgifterna för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar, vilkas sannolika ekonomiska brukstid är högst 3 år, avdragas i sin helhet det skatteår, då de erlagts.
Anskaffningsutgifter för andra än i 1 mom. avsedda maskiner, redskap och anordningar avdragas genom avskrivningar på utgiftsresten.
Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för maskiner, redskap och anordningar som har tagits i bruk under skatteåret samt de icke avskrivna anskaffningsutgifterna för tidigare ibruktagna maskiner, redskap och anordningar, minskad med under skatteåret uppburna överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar för maskiner, redskap och anordningar ävensom med understöd för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar eller för grundförbättringar på dem. (24.8.1990/718)
Avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst 25 procent av utgiftsresten. Är den sålunda uträknade avskrivningen mindre än 10 procent av det sammanlagda beloppet av utgifterna för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar som har tagits i bruk under skatteåret och de tre föregående skatteåren, får avskrivningen dock göras enligt sistnämnda procentsats. (24.8.1990/718)
Den del av uppburna överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra dylika ersättningar för maskiner, redskap och anordningar, som icke avdragits vid uträkningen av utgiftsresten, anses såsom skattepliktig inkomst för skatteåret.
Visar den skattskyldige, att det sammanlagda beloppet av det gängse värdet av alla i denna paragraf avsedda tillgångar vid skatteårets utgång till följd av att tillgångarna nedgått i värde, förstörts eller skadats eller av annan orsak är mindre än utgiftsresten, minskad med avskrivningen för skatteåret, får sådan tilläggsavskrivning göras på utgiftsresten, att denna nedgår till sagda sammanlagda belopp.
Såsom anskaffningsutgift anses även grundförbättringsutgifter för maskiner, redskap och anordningar.
Utgiftsrester om högst 1 200 euro får avskrivas på en gång. (17.12.2020/1080)
9 § (30.12.1970/847)
Anskaffningsutgift för byggnad och konstruktion, vartill även hänföras i 6 § 4 punkten avsedda utgifter för grundförbättring av byggnaden eller konstruktionen, avdrages genom avskrivningar, vilka bestämmes på grundval av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.
Avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst
10 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för ekonomibyggnad,
6 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för bostads-, administrations- eller annan motsvarande byggnad,
20 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för växthus och annan lätt konstruktion, samt
25 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för konstruktioner avsedda att förhindra vatten- och luftföroreningar.
Visar den skattskyldige, att gängse värdet av byggnad eller konstruktion, som avses i denna paragraf, vid skattårets utgång till följd av att egendomen nedgått i värde, förstörts eller skadats eller av annan orsak är lägre än den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften, får sådan tilläggsavskrivning göras på anskaffningsutgiften, att den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften nedgår till det gängse värdet.
En icke avskriven anskaffningsutgift om högst 1 000 euro för en byggnad eller konstruktion som hör till jordbruket dras av i form av en engångsavskrivning. (20.10.2001/899)
10 §
Anskaffningsutgifterna för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter skola, om de icke avdragits med stöd av andra stadganden, avdragas genom avskrivningar på utgiftsresten.
Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter, som byggts under skatteåret, och de oavskrivna anskaffningsutgifterna för tidigare byggda täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter, minskad med överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar, som under skatteårei uppburits för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter, ävensom med understöd för täckdikning.
Avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst 10 procent av utgiftsresten. Avskrivningen för täckdiken får dock uppgå till högst 20 procent av utgiftsresten och avskrivningen för nyttigheter avsedda att förhindra vatten- och luftföroreningar till högst 25 procent av utgiftsresten. (12.11.1993/937)
Såsom anskaffningsutgift anses även grundförbättringsutgifter för täckdiken, broar, dammar och andra dylika nyttigheter.
5 mom. har upphävts genom L 30.12.1992/1541 . (30.12.1992/1541)
10 a § (29.6.2001/575)
Den skattskyldige får från nettoinkomsten av jordbruket på gårdsbruksenheten dra av den reservering som den skattskyldige har gjort i sin skattedeklaration innan beskattningen för skatteåret har slutförts ( utjämningsreservering ). Utjämningsreserveringen är högst 40 procent av nettoinkomsten av jordbruket på gårdsbruksenheten före avdraget av reserveringen, dock högst 25 000 euro. En mindre utjämningsreservering än 800 euro får dock inte göras. När utjämningsreserveringen räknas ut beaktas inte den del som går över jämna hundra euro. (8.12.2023/1086)
1 mom. har ändrats genom L 1086/2023 , som trädde i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder:
Den skattskyldige får från nettoinkomsten av jordbruket på gårdsbruksenheten dra av den reservering som han har gjort i sin skattedeklaration ( utjämningsreservering ). Utjämningsreserveringen är högst 40 procent av nettoinkomsten av jordbruket på gårdsbruksenheten före avdraget av reserveringen, dock högst 13 500 euro. En mindre utjämningsreservering än 800 euro får dock inte göras. När utjämningsreserveringen räknas ut beaktas inte den del som går över jämna hundra euro. (26.10.2001/899)
Utjämningsreserveringen skall senast det tredje skatteåret efter utgången av det skatteår, för vilket utjämningsreserveringen har gjorts i skattedeklarationen, betraktas som skattepliktig inkomst av jordbruket på gårdsbruksenheten eller användas för att täcka utgifterna för anskaffning eller grundlig förbättring av egendom som nämns i 10 b §. En tidigare gjord reservering skall användas före en senare.
En utgift eller del av en utgift som har täckts med en utjämningsreservering är inte avdragbar vid beskattningen.
10 b § (24.8.1990/718)
Utjämningsreserveringen får användas för följande utgifter för anskaffning eller grundreparation av nyttigheter som hör till lantbrukets anläggningstillgångar:
maskiner, redskap och anordningar som anges i 8 § 2 mom.,
byggnader och konstruktioner som anges i 9 § samt
täckdiken, broar, dammar och andra nyttigheter som anges i 10 § 1 mom.
Utjämningsreserveringen skall användas för de anskaffningsutgifter som avses i 1 mom. 1 punkten under det skatteår då nyttigheten har anskaffats, och för utgifterna för en grundreparation under det skatteår då reparationen har gjorts. Utjämningsreserveringen skall användas för de anskaffnings- och grundförbättringsutgifter som anges i 1 mom. 2 och 3 punkten under det skatteår då byggnadsarbetet på nyttigheten har påbörjats eller då det har slutförts.
10 c § (24.8.1990/718)
Om den skattskyldige inte har visat att utjämningsreserveringen skall räknas som inkomst eller användas enligt 10 a och 10 b §§, räknas reserveringen som skattepliktig inkomst av jordbruket på gårdsbruksenheten under det skatteår då den senast borde ha räknats som inkomst eller använts. (30.12.1992/1541)
Utjämningsreserveringar som inte har använts av en skattskyldig som upphört att idka lantbruk räknas som skattepliktig inkomst för det skatteår då han lade ned lantbruket. Reserveringarna betraktas dock inte som inkomst med anledning av den skattskyldiges död, om hans dödsbo som beskattas såsom en särskild skattskyldig fortsätter med lantbruket.
10 d § (30.12.1992/1541)
Från nettoinkomsten av jordbruk avdras räntor på lån till jordbruket samt index- och kursförluster.
10 e § (21.12.2000/1169)
En jordbruksidkare får utöver vad som anges i 6 § dra av
ett belopp som motsvarar skillnaden mellan maximibeloppet av skattefria dagtraktamenten för arbetsresor som Skatteförvaltningen fastställt med stöd av 73 § 2 mom. i inkomstskattelagen och den ökning av levnadskostnaderna som beror på arbetsresor, och
ett belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet av skattefri kilometerersättning som räknats ut enligt Skatteförvaltningens ovan nämnda beslut och de utgifter som föranleds av sådana resor i anslutning till lantbruket som en jordbruksidkare gör med en bil som hör till hans eller hennes privata tillgångar.
Med arbetsresa avses i 1 mom. 1 punkten en resa som en jordbruksidkare tillfälligt företar i anslutning till lantbruket utanför sitt ordinarie verksamhetsområde. I fråga om avdraget iakttas i tillämpliga delar grunderna för det beslut som Skatteförvaltningen utfärdat med stöd av 73 § 2 mom. i inkomstskattelagen. (11.6.2010/507)
Beviljandet av ovan i 1 mom. 2 punkten bestämt avdrag förutsätter körjournal eller annan tillförlitlig utredning om användning av bil och resor i anslutning till lantbruket.
4 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/1251 . (30.12.2013/1251)
10 f § (5.12.2024/704)
10 f § har upphävts genom L 5.12.2024/704 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:
10 f § (30.12.2013/1259)
Arbetsgivaren får utöver vad som föreskrivs i 6 § för utbildning av en arbetstagare som arbetat inom jordbruket göra ett utbildningsavdrag enligt 2–4 mom. i denna paragraf när utbildningen baserar sig på en i 9 § i samarbetslagen (1333/2021) avsedd utvecklingsplan eller en i 3 § i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen (1136/2013) avsedd utbildningsplan, om
utbildningen pågår oavbrutet i minst en timme,
arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren för utbildningstiden, och
ingen i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedd lönesubvention och inget i den lagen avsett sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år har beviljats under skatteåret för kostnaderna för avlöning av arbetstagaren.
1 mom. har ändrats genom L 420/2023 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:
Arbetsgivaren får utöver vad som föreskrivs i 6 § för utbildning av en arbetstagare som arbetat inom jordbruket göra ett utbildningsavdrag enligt 2–4 mom. i denna paragraf när utbildningen baserar sig på en i 9 § i samarbetslagen (1333/2021) avsedd utvecklingsplan eller en i 3 § i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen (1136/2013) avsedd utbildningsplan, om
utbildningen pågår oavbrutet i minst en timme,
arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren för utbildningstiden, och
ingen lönesubvention enligt 7 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och inget sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år enligt 7 a kap. i den lagen under skatteåret har beviljats för kostnaderna för avlöning av arbetstagaren.
3 punkten har ändrats genom L 379/2023 , som trädde i kraft 1.7.2023. Den tidigare formen lyder:
ingen lönesubvention enligt 7 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) under skatteåret har beviljats för kostnaderna för avlöning av arbetstagaren.
Utbildningsavdragets belopp räknas så att den genomsnittliga dagslönen för de anställda vid företaget multipliceras med antalet avdragsberättigande utbildningsdagar och produkten divideras med talet 2.
Den genomsnittliga dagslönen beräknas så att den lönesumma under skatteåret som enligt 19 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) utgör grunden för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie divideras med det genomsnittliga antal arbetstagare under skatteåret och kvoten divideras med talet 200. Om skatteårets längd avviker från 12 månader, anpassas det tal som används som divisor enligt skatteårets längd.
Med utbildningsdag avses en dag under vilken utbildning pågått i minst sex timmar. En utbildningsdag kan även bestå av flera utbildningar eller utbildningsperioder vars sammanräknade längd under ett skatteår är minst sex timmar. Utbildningsavdrag får under skatteåret göras för högst tre utbildningsdagar per arbetstagare.
Arbetsgivaren ska utarbeta en skriftlig redogörelse för grunderna för beräkning av utbildningsavdraget och för att de förutsättningar för utbildningsavdrag som anges i 1–4 mom. är uppfyllda. Uppgifterna i redogörelsen om att förutsättningarna för utbildningsavdrag är uppfyllda ska anges per anställd.
Rätten till utbildningsavdrag gäller inte samfund som avses i 20 och 21 §, universitet som avses i 21 a § eller yrkeshögskoleaktiebolag som avses i 21 b § i inkomstskattelagen (1535/1992) och inte heller föreningar och stiftelser. (24.4.2015/457)
11 § (22.12.2005/1156)
11 § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
11 a § (22.12.2005/1156)
11 a § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
12 § (22.12.2005/1156)
12 § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
13 § (22.12.2005/1156)
13 § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
14 § (22.12.2005/1156)
14 § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
14 a § (22.12.2005/1156)
14 a § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
15 § (24.8.1990/718)
15 § har upphävts genom L 24.8.1990/718 .
15 a § (24.8.1990/718)
15 a § har upphävts genom L 24.8.1990/718 .
15 b § (22.12.2005/1156)
15 b § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
16 § (24.8.1990/718)
16 § har upphävts genom L 24.8.1990/718 .
Särskilda stadganden
17 § (30.12.1992/1541)
17 § har upphävts genom L 30.12.1992/1541 .
18 § (30.12.1992/1541)
18 § har upphävts genom L 30.12.1992/1541 .
19 § (13.12.1985/941)
Har äganderätten till brukningsenhet efter år 1967 genom arv, gåva, testamente eller annat vederlagsfritt fång övergått till ny ägare, har denne rätt att på anskaffnings- eller grundförbättringsutgifterna för byggnader, maskiner, redskap och anordningar samt för ovan i 10 § nämnda nyttigheter göra samma avskrivningar samt från ovan i 13 § 1 mom. nämnda utgifter göra samma avdrag som den förre ägaren skulle ha fått göra.
20 § (22.12.2005/1156)
20 § har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
21 § (30.12.1992/1541)
Vinst vid överlåtelse av en gårdsbruksenhet eller del därav beskattas enligt inkomstskattelagen.
Arrenden, hyror och andra liknande ersättningar som erhållits för en gårdsbruksenhet eller en del av den, med undantag för inkomster som avses i 5 § 1 mom. 9 punkten, beskattas på det sätt som föreskrivs i inkomstskattelagen. (8.11.2024/599)
2 mom. har tillfogats genom L 599/2024 , som träder i kraft 1.1.2025.
23 §
Närmare bestämmelser angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.
24 §
Denna lag tillämpas första gången vid stats- och kommunalbeskattningen för år 1968, och genom densamma upphävas lagen den 11 december 1933 om beskattning i städer och köpingar av inkomst från lantbruksfastighet (305/33) samt lagen den 22 oktober 1943 om vissa åtgärder för föryngring av skogar med underproduktion (834/43) , dock så, att sistnämnda lag skall tillämpas även efter denna lags ikraftträdande, om i lagens 5 § avsedd skattefrihet inträtt före denna lags ikraftträdande.
Åtgärder för denna lags ikraftträdande må vidtagas innan lagen trätt i kraft.
Ikraftträdelsestadganden
24.6.1968/374:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1969.
24.6.1969/426:
Denna lag trädde i kraft publiceringsdagen 24.6.1969.
30.12.1970/847:
Denna lag tillämpas första gången vid stats- och kommunalbeskattningen för år 1970, dock så, att för år 1969 erlagt arealtillägg är skattepliktig inkomst oberoende av när det erlagts, och att lagens 5 § 1 mom. 8 punkt, 7 § 1 punkt och 12 § 2 mom. tillämpas första gången vid stats- och kommunalbeskattningen för år 1971.
Utan hinder av vad i 24 § inkomstskattelagen för gårdsbruk är stadgat, tillämpas stadgandena i 5 § lagen den 22 oktober 1943 om vissa åtgärder för föryngring av skogar med underproduktion (834/43) vid beskattningarna för år 1970 och åren därefter även på de i sagda paragrafs 2 mom. avsedda förnyelseområden, på vilka förnyelsearbetena avslutats under år 1967.
12.5.1972/373:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1971. För beskattningen i Enontekiö, Enare och Utsjoki kommuner för år 1971 skall skattenämnderna i dessa kommuner så snart denna lag trätt i kraft uppgöra förslag till avkastningsgrunder i fråga om skogsmarken, och härvid skall även i övrigt iakttagas, vad i 68 a § beskattningslagen är stadgat.
15.6.1973/509:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1973.
16.2.1979/175:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1979.
21.12.1979/975:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1980. Lagen tillämpas icke på skogsförnyelseytor, där skogens förnyelse skett utan avverkning i syfte att uppnå naturlig förnyelse eller på vilka avverkning i syfte att uppnå naturlig förnyelse eller annan förnyelseavverkning har skett före år 1975 eller där skogsodling har skett före år 1976. Lagens 15 § tillämpas i den form den hade före denna lags ikraftträdande, om i sagda paragraf avsedd skattefrihet har börjat före denna lags ikraftträdande.
Med avvikelse från vad i 16 § 1 mom. är stadgat beviljas i 15 a § avsedd skattelättnad för sådana skogsförnyelseytor, där avverkning i syfte att uppnå naturlig förnyelse bevisligen har skett under åren 1975--1979.
21.12.1979/977:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1980.
19.12.1980/847:
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 1981.
27.11.1981/794:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1982.
På sådana avskrivningar för täckdiken som lagts innan denna lag träder i kraft tillämpas dock 10 § 3 mom. i dess tidigare ordalydelse.
Regeringens proposition 132/81, Statsutsk. bet. 60/81, Stora utsk. bet. 119/81
30.4.1982/303:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1982. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1982.
Regeringens proposition 141/81, Statsutsk. bet. 9/82, Stora utsk. bet. 26/82
23.12.1982/1034:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1982.
23.12.1982/1035:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Regeringens proposition 236/82, Statsutsk. bet. 92/82, Stora utsk. bet. 219/82
24.11.1983/861:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1984.
2.12.1983/900:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1984.
Regeringens proposition 70/83, Statsutsk. bet. 33/83 och 33a/83, Stora utsk. bet. 67/83
24.5.1985/408:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1985.
Regeringens proposition 31/85, Statsutsk. bet. 11/85, Stora utsk. bet. 33/85
13.12.1985/941:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Den tillämpas första gången vid beskattningen för år 1986.
På rätten att göra avskrivningar i fråga om utgiften för anläggning av skogsbilvägar som blivit färdiga innan denna lag trätt i kraft tillämpas 13 §, sådan den lyder i lag av den 15 december 1967 (543/67) .
Regeringens proposition 121/85, Statsutsk. bet. 57/85, Stora utsk. bet. 135/85
20.12.1985/1039:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Den tillämpas första gången vid beskattningen för det år då lagen träder i kraft.
Regeringens proposition 116/85, Statsutsk. bet. 88/85, Stora utsk. bet. 187/85
11.7.1986/543:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1986.
Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1985. När lagen tillämpas, beaktas skogsskada som har inträffat efter 1984.
Regeringens proposition 72/86, Statsutsk. bet. 27/86, Stora utsk. bet. 71/86
13.2.1987/131:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1987. Den tillämpas på sådan skogsskada som inträffar det år lagen träder i kraft eller senare. På yrkande av den skattskyldige kan dock med stöd av denna lag tiden för skattefrihet förlängas för ett sådant förstört skogsområde för vilket med stöd av de stadganden som var i kraft före denna lag har beviljats maximal skattefrihet för 15 år till följd av en förstörelse av trädbeståndet till minst 50 procent. Skall tiden för skattefrihet förlängas i dessa fall, förutsätts det att den skattskyldige har haft rätt till skattelättnad ännu år 1986. Den skattskyldige skall även vid behov till skattemyndigheterna inge en utredning över de omständigheter som påverkar beviljandet av skattelättnad.
Regeringens proposition 244/86, Statsutsk. bet. 101/86, Stora utsk. bet. 232/86
29.12.1988/1235:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, och den tillämpas första gången vid beskattningen för 1990.
Regeringens proposition 112/88, Statsutsk. bet. 84 och 84 a/88, Stora utsk. bet. 206/88
29.12.1988/1250:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen tillämpas vid beskattningen för 1989. Arealtillägg som utbetalas efter ikraftträdandet enligt statsrådets beslut av den 19 maj 1988 om arealtillägg (445/88) är inte skattepliktig inkomst vid beskattningen för 1989.
Stadgandena i 11 § 1 mom. 2 och 3 punkten skall tillämpas om skogsskattetalen eller skattekubikmeterns struktur ändras 1989.
Stadgandet i 15 § 2 mom. inkomstskattelagen för gårdsbruk tillämpas inte 1989. På kärr som har utdikats innan denna lag träder i kraft tillämpas 1989 likväl 15 § 2 mom. och 16 § i den lydelse de har i lag av den 21 december 1979 (975/79) .
Regeringens proposition 111/88, Statsutsk. bet. 83/88, Stora utsk. bet. 205/88
24.8.1990/718:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1991. Stadgandena i 11 § 1 mom. 2 och 3 punkten tillämpas dock första gången när skogsskattetalen eller skattekubikmeterns struktur ändras efter ikraftträdandet.
Med avvikelse från 11 § 1 mom. 2 och 3 punkten skall den kalkyl över tillväxten och den beräkning av skattekubikmeterns struktur som behövs för beskattningen inriktas på skattepliktig skogsmark första gången i samband med att uppgifterna från den åttonde riksskogstaxeringen tas i användning.
3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
4 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
5 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
6 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1156 .
Ett överförbart avdrag som har bildats enligt 4 mom. i den 13 § som gällt före ikraftträdandet beaktas som utgift enligt 13 § 1 mom. i denna lag.
Denna lag tillämpas på de plantbestånd i skogsmark vilka består av ett enhetligt område om minst en halv hektar och vilka har grundats 1991 eller senare samt på de före 1991 grundade plantbestånd för vilka skattefrihet på grundval av säkerställande av plantbestånd kan beviljas med stöd av 14 a § inkomstskattelagen för gårdsbruk, sådant detta lagrum lyder i lag av den 24 augusti 1990 (718/90) , och 3 mom. i ikraftträdelsestadgandet i den sistnämndalagen. (30.12.1991/1674)
Regeringens proposition 64/90, Statsutsk. bet. 25/90, Stora utsk. bet. 82/90
30.12.1991/1674:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid beskattningen för 1991.
Regeringens proposition 207/91, Statsutsk. bet. 61/91
23.10.1992/929:
Denna lag träder i kraft den 1 november 1992. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1992.
RP 167/92 , StaUB 41/92
30.12.1992/1541:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Den tillämpas med nedan nämnda undantag första gången vid beskattningen för 1993.
På överlåtelser som gjorts innan lagen trätt i kraft tillämpas de stadganden som gällde före ikraftträdandet.
På en skogsägare som enligt denna lag beskattas för nettoinkomst av skogsbruk tillämpas 6 § 1 mom. 9 punkten, sådan den lydde före ikraftträdandet.
Vid beskattningen för 1993 får det sammanlagda beloppet av engångsavskrivningen av icke avskrivna anskaffningsutgifter för byggnader och konstruktioner som hör till jordbruket på en gårdsbruksenhet vara högst 6 000 mark.
RP 204/92 , StaUB 77/92
12.11.1993/936:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1993.
RP 118/93 , StaUB 37/93
12.11.1993/937:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1994.
På avskrivningar för sådana konstruktioner och andra nyttigheter som har anskaffats för förhindrande av vatten- och luftföroreningar före ikraftträdandet tillämpas dock 9 § 2 mom. och 10 § 3 mom. i deras tidigare lydelse.
RP 133/93 , StaUB 38/93
4.11.1994/956:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1994.
RP 150/94 , StaUB 41/94
27.10.1995/1204:
Denna lag träder i kraft den 1 november 1995.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995.
RP 60/95 , StaUB 9/95, RS 50/95
8.12.1995/1394:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av 1998.
RP 165/95 , StaUB 32/95, RSv 105/95
9.10.1998/726:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1998.
RP 69/1998 , StaUB 23/1998, RSv 91/1998
29.10.1999/982:
Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.
RP 42/1999 , StaUB 8/1999, RSv 38/1999
21.12.2000/1169:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.
RP 172/2000 , FiUB 39/2000, RSv 204/2000
29.6.2001/575:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.
RP 27/2001 , FiUB 7/2001, RSv 74/2001
26.10.2001/899:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.
RP 91/2001 , FiUB 12/2001, RSv 101/2001
30.11.2001/1099:
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.
Vid beskattningen för 2001 är dock förnyelseavdraget på området för naturlig förnyelse 900 mark per hektar, på såddområdena 1 800 mark per hektar och på planteringsområdena 3 500 mark per hektar samt plantbeståndsavdraget 900 mark per hektar.
RP 163/2001 , FiUB 24/2001, RSv 154/2001
24.10.2003/869:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2003.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2003.
RP 36/2003 , FiUB 10/2003, RSv 23/2003
30.7.2004/718:
Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2004.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005. Av dividender och betalningar som avses i 5 § 1 mom. 14 punkten är dock 57 procent skattepliktiga vid beskattningen för 2005.
RP 92/2004 , FiUB 12/2004, RSv 117/2004
20.5.2005/335:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2005.
RP 30/2005 , FiUB 9/2005, RSv 44/2005
14.10.2005/809:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2005.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.
RP 105/2005 , FiUB 19/2005, RSv 109/2005
22.12.2005/1135:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.
RP 187/2005 , FiUB 40/2005, RSv 190/2005
22.12.2005/1156:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
RP 212/2005 , FiUB 43/2005, RSv 215/2005
30.12.2008/1088:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 206/2008 , FiUB 32/2008, RSv 205/2008
11.6.2010/507:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.
RP 288/2009 , FiUB 12/2010, RSv 37/2010
31.8.2012/491:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
RP 28/2012 , FiUB 14/2012, RSv 66/2012
14.12.2012/790:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
PR 88/2012, FiUB 28/2012, RSv 127/2012
30.12.2013/1239:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2014.
Lagen tillämpas på sådan utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapital som har erhållits den 1 januari 2014 eller därefter. Till den del som utbetalningen av medel innehåller kapitalplaceringar som har gjorts före lagens ikraftträdande tillämpas 5 § 15 punkten dock första gången på sådan utbetalning av medel från ett bolag som inte är offentligt noterat som har erhållits den 1 januari 2016.
RP 185/2013 , FiUB 32/2013, RSv 221/2013
30.12.2013/1251:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
RP 105/2013 , RP 181/2013 , FiUB 22/2013, RSv 148/2013
30.12.2013/1259:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2014.
RP 95/2013 , FiUB 30/2013, RSv 188/2013
30.12.2014/1401:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2015.
RP 130/2014 , FiUB 32/2014, RSv 209/2014
24.4.2015/457:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2015.
RP 365/2014 , FiUB 47/2014, RSv 349/2014
19.12.2018/1238:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
RP 150/2018 , FiUB 21/2018, RSv 146/2018, Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (32016L1164); EUT L 193, 19.7.2016, s. 1
30.12.2019/1571:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2020.
RP 68/2019 , FiUB 14/2019, RSv 61/2019, Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (32016L1164); EUT L 193, 19.7.2016, s. 1, Rådets direktiv (EU) 2017/952 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (L:2017:144:TOC); EUT L 144, 7.6.2017, s. 1
30.12.2019/1578:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.
RP 76/2019 , FiUB 18/2019, RSv 77/2019, Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (32016L1164); EUT L 193, 19.7.2016, s. 1
17.12.2020/1076:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
Lagens 4 § 5 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2020. Lagens 6 § 1 mom. 14 punkt tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021.
RP 197/2020 , FiUB 25/2020, RSv 165/2020
17.12.2020/1080:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021.
RP 195/2020 , FiUB 23/2020, RSv 167/2020
30.12.2021/1362:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
RP 159/2021 , AjUB 18/2021, RSv 219/2021
29.12.2022/1317:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2023.
RP 227/2022 , FiUB 32/2022, RSv 201/2022
5.1.2023/46:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.
RP 76/2022 , MiUB 17/2022, RSv 227/2022
23.3.2023/379:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
RP 175/2022 , AjUB 25/2022, RSv 288/2022
23.3.2023/420:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
RP 207/2022 , AjUB 26/2022, RSv 332/2022
8.12.2023/1086:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2024.
RP 78/2023 , FiUB 4/2023, RSv 27/2023
8.11.2024/599:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2025.
RP 75/2024 , FiUB 14/2024, RSv 83/2024
5.12.2024/704:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
RP 108/2024 , FiUB 16/2024, RSv 118/2024