329/1967

En riksdagsledamot och en medlem av statsrådet har rätt till pension av statens medel på det sätt som föreskrivs i denna lag. I denna lag benämns den som innehar eller har innehaft något av dessa uppdrag riksdagsledamot, uppdragen ledamotsuppdrag och den samlade pension de ger rätt till ledamotspension.

Pensionsskyddet för riksdagsledamöter sköts av den kommunala pensionsanstalten. (4.6.2010/471)

En förutsättning för ålderspension är att en riksdagsman har uppnått 65 års ålder och att hans riksdagsmannauppdrag har upphört. (30.12.1993/1531)

Om riksdagsledamoten inte har uppnått pensionsålder när uppdraget som ledamot upphör, har han eller hon rätt till anpassningsbidrag enligt följande:

(29.3.2019/425)

Om riksdagsledamoten har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets belopp är alltid minst det belopp som enligt 6 § 1 mom. intjänas under ett nioårigt ledamotsuppdrag. För anpassningsbidrag gäller i övrigt vad som i denna lag föreskrivs om ålderspension. (29.3.2019/425)

En riksdagsledamot har rätt att få ålderspension i förtid i tillämpliga delar enligt samma bestämmelser som gäller för pension för arbetstagare i statens tjänst. (18.2.2011/150)

Blir ålderspensionstagare invald i riksdagen, tillkommer honom, då riksdagsmannauppdraget upphör, endast en pension med stöd av denna lag.

2 a § har upphävts genom L 3.9.2004/832 .

Villkoret för att få invalidpension är att en riksdagsledamot medan ledamotsuppdraget varar, till följd av sjukdom, lyte eller skada blivit oförmögen att handha uppdraget under en tid av sannolikt minst ett år, tiden från och med det att arbetsoförmågan började medräknad, eller att han eller hon efter det att ledamotsuppdraget upphört har blivit för lika lång tid oförmögen till tjänst eller arbete som med beaktande av hans eller hennes ålder, yrkeskunskap och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning, eller utifrån tjänste- eller arbetsavtalsförhållande fått invalidpension enligt någon arbetspensionslag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) .

3 a § har upphävts genom L 3.9.2004/832 .

Såsom pensionstid räknas för varje mandatperiod, för vilken riksdagsman är vald, tiden mellan den 1 i den månad då riksdagsmannaval förrättades och den 1 i den månad då närmast följande val äger rum. Kallas suppleant till riksdagsman, begynner hans rätt att räkna sig till godo pensionstid, när han trädde i utövning av sitt uppdrag. Om riksdagsmannauppdraget upphör under mandatperioden, upphör även rätten att tillgodoräkna pensionstid.

Såsom pensionstid för invalidpension räknas även tiden mellan invaliditetens början och uppnåendet av pensionsåldern, i tillämpliga delar enligt samma bestämmelser som gäller för pension för arbetstagare i statens tjänst. (29.3.2019/425)

Till pensionstiden räknas även den tid under vilken en riksdagsledamot erhållit med tillämpning av 2 mom. beviljad invalidpension, i sådant fall då ledamoten senare på grund av ålderdom eller ny invaliditet ska beviljas pension med stöd av denna lag. (29.3.2019/425)

Vid beräkningen av pensionstiden beaktas varje period endast en gång.

Pensionstiden räknas i hela månader.

Om det i någon arbetspensionslag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare krävs att personen under en minimitid har varit i arbete som omfattas av de nämnda bestämmelserna, jämställs ett avbrott utan lön i en riksdagsledamots arbete under ledamotsuppdraget med sådant arbete när minimitiden beräknas.

Det pensionsgrundande arvodet räknas ut månadsvis enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/1947) , lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet (1096/2006) och lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet (1184/1994) på grundval av arvodena för ledamotsuppdraget under högst de senaste 15 fulla kalenderåren som riksdagsledamot. Det årliga arvodet justeras till nivån för det år då pensionen börjar löpa, med index fram till 2005 och från och med 2005 med den lönekoefficient som föreskrivs i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare. Från det årliga arvodet dras först av ett belopp som motsvarar procentsatsen för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställts för året i fråga. Det pensionsgrundande arvodet är det månatliga medeltalet för de sålunda uträknade arvodena. Har ledamotsuppdraget varat en kortare tid än ett fullt kalenderår, räknas det pensionsgrundande arvodet ut enligt arvodena för de fulla kalendermånaderna under denna tid.

Om det pensionsgrundande arvodet uträknat enligt 1 mom. blir mindre än det skulle vara om det pensionsgrundande arvodet hade räknats ut enligt arvodena under de 15 första fulla kalenderåren som riksdagsledamot, räknas det pensionsgrundande arvodet på den pensionssökandes ansökan ut enligt arvodena under de 15 första fulla kalenderåren som riksdagsledamot.

Pensionens belopp utgör för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 1/3 procent av det pensionsgrundande arvodet. Pensionens belopp utgör dock för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 11/30 procent av det pensionsgrundande arvodet tills lagen träder i kraft.

Pensionens maximibelopp är 60 procent av det pensionsgrundande arvodet. Har en riksdagsman när lagen träder i kraft en pensionstid om minst 3 år enligt denna lag, bestäms pensionens maximibelopp dock i procent av det pensionsgrundande arvode som avses ovan på grundval av den tid som räknas som pensionstid till dess riksdagsmannaperioden upphör

Ett anpassningsbidrag som betalts enligt 2 § 2 mom. berättigar till pension så att när pensionen räknas ut beaktas 75 procent av det arvode som ligger till grund för anpassningsbidraget. Intjäningsprocenten för pensionen är 1,5 procent per kalenderår. Om anpassningsbidrag i enlighet med 11 § 4 mom. har betalts bara till den del anpassningsbidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster och kapitalinkomster överstiger maximibeloppet för pension för riksdagsledamöter, beaktas vid uträkning av pensionen den andel av arvodet som ligger till grund för anpassningsbidraget, som motsvarar andelen av det anpassningsbidrag som betalats ut till ledamoten av det fulla anpassningsbidrag som ledamoten blivit beviljad. (29.3.2019/425)

Pension beviljas på ansökan.

Anpassningsbidrag enligt 2 § 2 mom. ska sökas under de sex kalendermånader som följer på den månad då uppdraget som ledamot upphörde.

Den tid under vilken utbetalningen av anpassningsbidrag är avbruten inkluderas i den tid för vilken anpassningsbidrag enligt 2 § 2 mom. betalas.

Överstiger den pension som beviljats en riksdagsledamot enligt denna lag och arbetspensionerna enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare tillsammans samordningsgränsen i 2 mom. i denna paragraf, dras 62,5 procent av den överskjutande delen av från pensionen enligt denna lag när den betalas ut, dock så att i pension till den som innehaft ett ledamotsuppdrag en kortare tid än 15 år också efter avdrag av den överskjutande delen betalas minst hälften av den intjänade pensionen enligt 6 § och till den som innehaft ett ledamotsuppdrag en längre tid än 15 år minst hälften av pensionens maximibelopp enligt 6 §. Övriga förmåner som enligt 92 och 93 § i lagen om pension för arbetstagare ska dras av från arbetspension ska dras av från pensionen enligt denna lag till den del de inte i enlighet med bestämmelsen har dragits av från en riksdagsledamots arbetspensioner enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare. (18.2.2011/150)

Samordningsgrunden är det pensionsgrundande arvodet enligt 5 §. Samordningsgränsen är 60 procent av samordningsgrunden. Har en riksdagsledamot fram till den 1 mars 1995 en pensionstid om minst 3 år enligt denna lag, är samordningsgränsen dock inte 60 procent utan ett i nedanstående tabell angivet procenttal som bestäms på grundval av den tid som fram till den 1 mars 1995 räknas som pensionstid.

Pensionen utbetalas månatligen från och med ingången av den månad som följer på den under vilken rätten till pension uppkom, dock tidigast från den tidpunkt då rätten att få arvode för ledamotsuppdraget upphör.

10 § har upphävts genom L 18.2.2011/150 .

Pension utbetalas icke till pensionstagare för den tid denne efter det pensionen beviljades, ånyo vald till riksdagsman, uppbär riksdagsmannaarvode. Pensionen utbetalas oberoende av, huruvida pensionstagaren uppbär avlöning av staten eller annan lön, såframt icke nedan annat stadgas.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1531 . (30.12.1993/1531)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1531 . (30.12.1993/1531)

Anpassningsbidrag enligt 2 § 2 mom. betalas bara till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (1535/1992) överstiger maximibeloppet för pension för riksdagsledamöter. Ledamoten är skyldig att meddela den kommunala pensionsanstalten beloppet av sina förvärvs- och kapitalinkomster när han eller hon söker anpassningsbidrag. Om förvärvs- eller kapitalinkomsterna förändras så att det påverkar beloppet av anpassningsbidraget, ska pensionsanstalten justera bidragsbeloppet på ansökan av ledamoten. Justeringen ska göras från och med ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken justeringen begärdes. Pensionsanstalten kan justera bidragsbeloppet också retroaktivt, om förvärvs- och kapitalinkomsterna är större än vad som meddelats. Om anpassningsbidrag har betalats till ett för stort belopp, ska det överskjutande bidraget återkrävas enligt tillämpliga bestämmelser om återkrav av pension för arbetstagare i statens tjänst. Förvärvs- och kapitalinkomsterna påverkar inte pensionens belopp efter det att riksdagsledamoten har uppnått pensionsåldern. (18.2.2011/150)

12 § har upphävts genom L 18.2.2011/150 .

13 § har upphävts genom L 18.2.2011/150 .

Invalidpension ändras till ålderspension när pensionstagaren uppnår 63 års ålder.

Pensionstagare förlorar sin rätt till pensionsrat, som icke lyfts inom tre år från utgången av det kalenderår, under vilket den förfallit till betalning.

16 § har upphävts genom L 18.2.2011/150 .

17 § har upphävts genom L 18.2.2011/150 .

Pension, som icke indragits eller vars utbetalning icke avbrutits, utbetalas till utgången av den månad då pensionstagaren avlidit.

Vad som föreskrivs om pension för arbetstagare i statens tjänst tillämpas på ansökan om pension, begynnelsetidpunkt, utbetalning, indragning, avbrott i utbetalningen, beviljande på nytt, förhandsbesked, anpassning till förändringen i den förväntade livslängden, justering av pensionsbeloppet, överklagande, delgivning av beslut och utlämnande och erhållande av information. För övervakningen av utbetalningen av pensioner ska riksdagens kansli meddela den kommunala pensionsanstalten sådana relevanta omständigheter som kansliet har kännedom om. (18.2.2011/150)

Kommunens eller andra offentligrättsliga samfunds myndigheter och inrättningar, Pensionsskyddscentralen, försäkrings- och pensionsanstalter samt sjukhus är skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna den kommunala pensionsanstalten sådana uppgifter som de förfogar över och som kan inverka på avgörandet av ett pensionsärende som är under behandling, likväl med iakttagande av vad som i någon annan lag bestäms om tystnadsplikt. För läkarutlåtande och läkarintyg ska dock betalas skälig ersättning. (4.6.2010/471)

På synnerliga skäl må riksdagens kanslikommission efter ansökan bevilja den som varit riksdagsman extra pension. Extra pension och enligt denna lag utgående ordinarie pension må sammanlagt uppgå till högst det belopp som ovan i 6 och 8 §§ är stadgat angående beloppet av ordinarie pension.

Beträffande extra pensioner skall i övrigt i tillämpliga delar iakttagas, vad som gäller om statens extra pensioner.

Kanslikommissionen kan på ansökan bevilja den som varit riksdagsledamot extra anpassningsbidrag för högst 12 månader, om det föreligger hälsorelaterade, ekonomiska, sociala eller andra särskilda skäl. (29.3.2019/425)

Pensionstagare som äger rätt till pension enligt denna lag, är skyldig att underkasta sig vad framdeles till äventyrs stadgas om beaktande av honom samtidigt tillkommande pensioner eller sjukförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings-, militärskade- eller trafikförsäkringsersättningar för beräkning av pensionens belopp.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag må givas genom förordning.

Denna lag tillämpas från och med den 1 januari 1967, och genom densamma upphäves såvida annat icke följer av stadgandena i denna paragraf, lagen den 20 augusti 1948 om riksdagsmans rätt till pension (618/ 48) jämte däri senare företagna ändringar.

Denna lag tillämpas på dem som varit riksdagsmän vid 1962 års riksdag eller därefter, och pensionstiden räknas tidigast från den 1 maj 1907. De som med anledning av pensionsfall, som inträffat före denna lags ikraftträdande, äga rätt till pension även enligt tidigare stadganden hava rätt att erhålla den pension som är större. Pensionsärende, som före denna lags ikraftträdande avgjorts genom laga kraft vunnet beslut och som angår ovan avsett pensionsfall, behandlas av statskontoret på ansökan ånyo.

Tidigare gällande stadganden tillämpas utan hinder av stadgandet i 1 mom. på den som senast under år 1969 skriftligen anmäler till riksdagens kanslikommission eller statskontoret, att han det önskar, och även utan sådan anmälan på den som vid denna lags ikraftträdande äger rätt till pension av statsmedel jämlikt 1 § 1 mom. av den i 1 mom. nämnda lagen om riksdagsmans rätt till pension, men som icke äger rätt till pension enligt denna lag, samt, om ej annat följer av 2 mom., på pensioner som beviljats före denna lags ikraftträdande. (27.12.1968/714)

Väljes den till riksdagsman som åtnjuter pension jämlikt lagen om riksdagsmans rätt till pension, tillkommer honom efter det riksdagsmannauppdraget upphört endast en riksdagsmannapension.