503/1965

I denna lag stadgad rätt att inom eget eller någon annans område efterleta, inmuta och utnyttja en fyndighet, som innehåller sådana gruvmineral som avses i 2 §, har

Handels- och industriministeriet kan bevilja också andra fysiska personer samt utländska samfund och stiftelser än de som nämns i 1 mom. tillstånd att bedriva verksamhet enligt denna lag.

Om i denna lag stadgad verksamhet bedrivs såsom näringsverksamhet skall dessutom lagen angående rättighet att idka näring iakttas.

Gruvmineral äro enligt denna lag:

Av gruvmineral må järn, aluminium, kvarts och fältspat efterletas, inmutas och utnyttjas endast om de förekomma i berggrunden.

Var och en har rätt att även på annans område utföra geologiska observationer och mätningar samt mindre provtagningar som kan anses vara nödvändiga vid letning efter gruvmineral ( letningsarbete ). Innan en provtagning utförs skall anmälan om den lämnas till jordägaren eller ortens registerbyrå. (17.2.1995/208)

Letningsarbete må dock icke utföras på markytan utan tillstånd av myndighet eller ägare eller innehavare av nyttjanderätt:

Den som i samband med letningsarbete ämnar skada eller fälla växande träd skall i förväg underrätta markägaren eller, om denne inte kan anträffas, registerbyrån på den ort där arbetet utförs. Skada och olägenhet som uppkommer till följd av letningsarbete skall helt ersättas. (18.12.1992/1427)

Den, som vill begagna sig av i denna lag avsedd rätt till fyndighet, bör söka antingen mutsedel för området eller samtidigt även utmålsläggning för fyndighetens utnyttjande.

Efter att ha erhållit mutsedel har sökanden ( inmutaren ) rätt ( inmutningsrätt ) att inom det i mutsedeln angivna området ( inmutningsområdet ) utföra undersökning av gruvmineral enligt bestämmelserna i 3 kap. och att utnyttja dem enligt 3 och 4 mom. i denna paragraf. (19.6.1997/589)

Ådagalägger inmutaren, att gruvmineral finnas inom inmutningsområdet så rikligt och i sådan form, att fyndigheten sannolikt kan utnyttjas, äger han rätt att i enlighet med vad i 4 kap. stadgas få område för gruvdrift (utmål) fastställt och att sålunda förvärva i 5 kap. stadgad rätt att utnyttja de inom utmålet förefintliga gruvmineralen (gruvrätt).

Det som i 3 mom. bestäms om inmutarens rätt att få ett område fastställt som utmål och därmed få gruvrätt, gäller inte ett i 12 § 3 mom. avsett inmutningsområde för guld som utvaskas ur jordarter på ett område som staten äger samt annat gruvmineral som tillvaratas som biprodukt vid sådan vaskning. (19.6.1997/589)

Ett inmutningsområde får omfatta högst en kvadratkilometer, med undantag för ett inmutningsområde för sådan guldvaskning som avses i 12 § 3 mom., vilket får omfatta högst sju hektar. Inmutningsområdet måste utgöra ett enhetligt område. (19.6.1997/589)

Gränserna för inmutningsområde räknas på djupet lodrätt.

Fyndighet må icke inmutas (inmutningshinder):

Utan hinder av vad ovan i 4–7 punkterna är stadgat, är inmutning tillåten, om vederbörande myndighet eller rättsinnehavare därtill giver sitt samtycke, samt inom tidigare utmål eller i närheten därav, om gruvdriftens återupptagande prövas viktigare än områdets utnyttjande för sitt ändamål.

Är i 1 mom. 6 punkten avsedd byggnad eller inrättning belägen inom giltigt inmutningsområde eller utmål, må inmutning likväl ske.

Den inmutningsberättigade har rätt att förbehålla sig företräde att inmuta en eventuell fyndighet inom ett angivet område på högst nio kvadratkilometer (förbehåll) genom att till registerbyrån på den ort där fyndigheten finns göra en förbehållsanmälan. I anmälan skall förbehållarens namn, yrke och adress nämnas samt förbehållsområdets geografiska läge utredas. Områdets läge och gränser skall utmärkas på en till anmälan fogad karta så noggrant att ovisshet om dem inte kan uppkomma. Registerbyrån skall inom sju dagar från det anmälan inlämnades vidarebefordra anmälan till handels- och industriministeriet. (18.12.1992/1427)

Förbehållet får inte gälla ett sådant område som ligger närmare än en kilometer från ett område för vilket någon annan sökt inmutning eller från ett inmutningsområde eller utmål som tillhör någon annan. Förbehållet får inte heller gälla tidigare enligt 1 mom. förbehållet område, med mindre tre år förflutit från det att det föregående förbehållet upphört att gälla. Handels- och industriministeriet har dock rätt att enligt sin prövning bevilja ett nytt förbehåll när ett år har förflutit från det att det föregående förbehållet upphört att gälla, ifall sökanden presenterar vägande motiveringar för förbehållet och en plan över undersökningsåtgärderna. (17.2.1995/208)

Befinnas förbehållsanmälan bristfällig, men framgå därav förbehållsområdets storlek och geografiska läge, skall förbehållaren beredas tillfälle att komplettera anmälan. Är denna därefter fortfarande till väsentliga delar bristfällig, skall den förkastas av handels- och industriministeriet. Likaså skall i strid med stadgandet i 2 mom. gjord förbehållsanmälan förkastas, till den del den gäller däri avsett område.

Förbehållet är i kraft tills mutsedel söks med stöd av företrädesrätt som erhållits genom förbehållet, dock högst ett år från den dag då förbehållsanmälan gjorts till registerbyrån. Handels- och industriministeriet har dock rätt att enligt sin prövning bestämma att förbehållstiden är fyra månader, om ministeriet anser att förbehållaren till följd av det stora antalet förbehållsområden eller av något annat skäl inte har förutsättningar eller uppenbarligen inte heller för avsikt att utföra sakliga förundersökningar på förbehållsområdena. (17.2.1995/208)

I inmutningsansökan, som bör göras skriftligen hos handels- och industriministeriet, skall uppgivas:

Ansökan anses gjord, då den inkommit till handels- och industriministeriet.

Är inmutningsansökan bristfällig eller kräver ärendet eljest ytterligare utredning, må sökanden beredas tillfälle att komplettera ansökan och inom viss tid förete ytterligare utredning, vid äventyr att ansökan eljest såsom bristfällig och outredd må förkastas. Ärendet skall utan dröjsmål avgöras av handels- och industriministeriet.

Uppfyller inmutningsansökan i denna lag stadgade förutsättningar, skall sökanden av handels- och industriministeriet erhålla mutsedel för det i ansökan avsedda området eller för den del av området, för vilken inmutningshinder icke finnes.

Med beaktande av den uppskattade omfattningen och arten av de undersökningar som behövs är inmutningen i kraft i minst ett år och längst fem år från utfärdandet av mutsedeln. (15.12.2000/1102)

Om det under den tid som nämns i 2 mom. påvisas att i ett inmutningsområde för sådan guldvaskning som avses i 12 § 3 mom. trots systematisk guldvaskning ännu förekommer vaskbart guld, kan handels- och industriministeriet på en ansökan som har gjorts innan den utsatta tiden går ut bevilja förlängning av inmutningens giltighet med högst fem år. (19.6.1997/589)

Hava flere gjort förbehållsanmälan eller inmutningsansökan beträffande ett och samma område, äger den företräde, som först gjort anmälan eller ansökan. Hava anmälningar eller ansökningar inkommit samma dag, äger den sökande företräde, som först påträffat fyndigheten.

Inmutningsansökan må icke upptagas till avgörande, förrän med bättre företrädesrätt gjorda ansökningar, som helt eller delvis gälla samma område, blivit slutligt avgjorda.

Inmutare äger rätt att på villkor, som stadgas i detta kapitel, på inmutningsområde utföra undersökningsarbete för utrönande av fyndighets art och omfattning samt att efter behov även använda mark utanför området för vägar samt kraft-, vatten- och andra ledningar.

Undersökningsarbetet och användningen av områden skall inskränka sig till åtgärder, som äro erforderliga för uppnående av ändamålet med undersökningen, såsom torrläggning av mark, jordrymning, provbrytning, djupborrning, provanrikning och annat dylikt. Åtgärderna skola vidtagas på sådant sätt, att minsta möjliga skada eller olägenhet förorsakas.

Inom ett inmutningsområde brutna gruvmineral, med undantag för guld, som på statens mark utvaskats ur jordarter samt annat gruvmineral som tillvaratagits som biprodukt vid sådan vaskning, får inmutaren inte utan jordägarens samtycke tillgodogöra sig på annat sätt eller i större omfattning än vad som är nödvändigt för undersökning av deras användbarhet och försäljningsmöjligheter genom analysering, provanrikning, provsmältning eller annat dylikt förfarande. På ett inmutningsområde får inte uppföras och till området får inte flyttas andra byggnader och anläggningar än vad utförandet av undersökningsarbetena kräver. Handels- och industriministeriet kan kräva ett förhandstillstånd för dessa. När förutsättningarna för tillståndet prövas, beaktas mängden, arten och varaktigheten av de nödvändiga undersökningsarbetena. (17.2.1995/208)

Inmutare äger rätt att Överföra sin inmutningsrätt på annan, som är inmutningsberättigad. Överföringen och mottagarens godkännande därav bör antecknas på mutsedeln. Överföringen skall anmälas på sätt i 54 § stadgas.

Inmutare är skyldig att på anmodan av myndighet eller inmutningsområdets ägare eller innehavare uppvisa mutsedeln.

För bestående eller tillfällig skada eller olägenhet av arbete på inmutningsområde eller utanför sådant eller av områdenas användning är inmutaren skyldig att erlägga full ersättning.

För inmutningsrätt skall inmutaren till varje till inmutningsområdet hörande jord- eller vattenområdes ägare erlägga inmutningsersättning för kalenderår eller del därav, till ett belopp per ytenhet, som bestämmes i förordning. Inmutaren bör inom ett år från det mutsedel utfärdats tillställa handels- och industriministeriet bevis över betalningen av den första inmutningsersättningen, vid äventyr, att inmutningen eljest må förklaras förverkad. För de följande åren bör inmutaren erlägga inmutningsersättning senast den 15 mars varje år vid äventyr, att handels- och industriministeriet eljest, på jordägarens anhållan och efter inmutarens hörande, kan förklara inmutningen förverkad. Inmutaren får ej på inmutningsområdet företaga i 12 § avsedda undersökningsarbeten, förrän inmutningsersättning för det ifrågavarande året erlagts.

En annan inmutare än staten, kommun eller församling skall, om ägaren eller innehavaren av ett område som hör eller gränsar till inmutningsområdet kräver det, innan undersökningsarbeten inleds, ställa säkerhet för vederbörande för alla de ersättningar som han enligt 1 mom. är skyldig att betala. Om parterna inte kan komma överens om säkerheten, skall den fastställas av länsstyrelsen. (1.11.1996/808)

Har icke den, som drabbats av ovan i 1 mom. avsedd skada, inom tre år från den dag, då kungörelse om frånträdande eller förlust av inmutning offentliggjorts, framställt ersättningsanspråk till inmutaren, har han förverkat sin rätt till ersättning.

Inmutaren skall för varje kalenderår eller del därav betala en inmutningsavgift till staten för inmutningsområdet. Inmutningsavgiftens storlek per ytenhet bestäms genom förordning. Den uppgår dock till minst ett belopp som motsvarar avgiften för 10 ytenheter. Inmutningsavgiften för ett inmutningsområde för sådan vaskning av guld som avses i 12 § 3 mom. är dock minst ett belopp som motsvarar avgiften för 5 ytenheter. (19.6.1997/589)

För staten beviljad inmutning erlägges icke inmutningsavgift. Överlåter staten sin inmutningsrätt till annan, skall inmutningsavgift erläggas från och med det kalenderår, varunder överlåtelsen ägde rum.

Inmutningsavgiften för det år då mutsedeln beviljats skall betalas när mutsedeln utfärdas. För de därpå följande åren skall inmutningsavgiften betalas senast den 15 mars respektive år till handels- och industriministeriet, efter vilken dag, om betalningen försummats, inmutningsavgiften får drivas in enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) . Har inmutningsavgiften inte betalts inom två månader från ovan nämnda dag, får inmutningsrätten förklaras förverkad.

Inmutare må frånträda inmutningsrätt till inmutningsområdet eller del därav genom skriftlig anmälan därom till handels- och industriministeriet. Gäller frånträdandet del av inmutningsområde, skall mutsedeln bifogas anmälan.

Inmutaren är skyldig att inom ett år från det inmutningsrätten frånträtts eller förverkats till handels- och industriministeriet lämna en detaljerad redogörelse för undersökningsarbetena på inmutningsområdet och resultaten av dem jämte adekvata kartbilagor. Dessutom skall en representativ del av borrkärnorna och de borrkärnsrapporter som hänför sig till dessa förvaras och överlåtas till geologiska forskningscentralens riksomfattande arkiv för borrkärnor senast fem år från det inmutningen upphört att gälla eller inom en längre tidsfrist, som fastställs av forskningscentralen. Forskningscentralen väljer den del av borrkärnorna som skall förvaras. Om undersökningarna fortsätter i samma fyndighet eller ett utmål bildas, kan borrkärnorna överlåtas på motsvarande sätt efter att rättigheterna i fråga har upphört att gälla. Ministeriet kan av särskilda skäl och på villkor som ministeriet bestämmer för viss tid bevilja lättnad i eller befrielse från skyldigheten att lämna redogörelse och överlåta borrkärnor. (17.2.1995/208)

Ovan i 1 mom. nämnda redogörelser för undersökningsarbete skola såsom offentliga handlingar uppbevaras i handels- och industriministeriet.

Inmutaren skall inom ett år från den dag då inmutningsrätten frånträtts eller förverkats från inmutningsområdet bortföra byggnader, anordningar och annan egendom som tillhör honom, vid äventyr att egendomen annars utan ersättning tillfaller jordägaren. (30.12.1992/1625)

Inmutaren skall, då inmutningsrätten frånträtts eller förverkats, ofördröjligen försätta inmutningsområdet i det skick den allmänna säkerheten kräver.

Ansökan om utmålsläggning skall göras skriftligen hos handels- och industriministeriet (utmålsansökan). Görs inte ansökan samtidigt med inmutningsansökningen, skall den göras medan inmutningen är i kraft, vid äventyr att inmutningsrätten annars är förverkad. (30.12.1992/1625)

Har trots systematiska undersökningar under den i 1 mom. nämnda tiden tillräcklig klarhet icke vunnits om möjligheterna att utnyttja fyndigheten, må handels- och industriministeriet på ansökan, som gjorts innan den utsatta tiden utgått, bevilja förlängning med högst tre år. Har det varit nödvändigt att för någon tid inställa undersökningarna till följd av övermäktigt hinder eller tvist angående inmutningsrätten eller av andra särskilda skäl, må handels- och industriministeriet likaså bevilja förlängning av den utsatta tiden med högst så lång tid, som arbetet varit inställt.

Har utmålsansökan gjorts inom ovan i 1 och 2 mom. angiven tid, men slutligt utslag i saken icke meddelats före utgången av sagda tid, är inmutningen i kraft, till dess det tillämnade utmålet blivit lagt eller ansökningen blivit förkastad genom utslag, som vunnit laga kraft.

Om inte inmutningshinder föranleder något annat, skall utmål utgöra ett enhetligt område samt till storlek och form motsvara praktiska krav, och en del av området skall utgöra inmutningsområde. I utmål får medtas sådana områden som är nödvändiga för fyndighetens nyttjande såsom industri-, förråds-, avfalls- och bostadsområden samt områden för vägar, transportanläggningar, kraft- och vattenledningar samt avlopp, liksom även områden i närheten av fyndigheten, där till fyllnadsjord vid gruvdriften lämplig jordart eller annat såsom tillsatsmaterial vid förädling av gruvprodukter nödvändigt material förekommer. Vid utmålsläggning skall dessutom de behov som ansluter sig till planeringen av områdesanvändningen beaktas. (15.12.2000/1102)

Utmål må icke fastställas större än fyndighetens art och storlek skäligen kan anses förutsätta. Gränserna för utmål räknas på djupet lodrätt.

Vid utmålsläggning bör iakttagas, vad i 6 § om inmutningshinder är stadgat. Dock må utan hinder av stadgandena i 6 § 1 mom. 6 och 7 punkterna inmutningsområdet eller del därav anslutas till utmålet, därest hindret yppat sig först sedan mutsedel utfärdats.

Om ett område som behövs för vägar, transportanläggningar, kraft- eller vattenledningar, avlopp eller avfallsområde eller för en transportled som brutits på tillräckligt djup under markytan inte ansluts till ett utmål, kan ett sådant nödvändigt område anvisas utanför utmålet (hjälpområde). Ett hjälpområde skall anvisas så att utomstående orsakas minsta möjliga olägenhet och så att de behov som ansluter sig till planeringen av områdesanvändningen samtidigt beaktas. (15.12.2000/1102)

Till utmålsansökan skall fogas:

Omfattar ansökan område, varom stadgas i lagen den 9 maj 1940 om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40) , erfordras beträffande i gemensamt område delaktiga lägenheter och deras ägare dock endast sådan utredning som är nödig för delgivningen.

Till en utmålsansökan som gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) skall fogas en konsekvensbeskrivning enligt nämnda lag. I den mån beskrivningen innehåller sådana uppgifter om miljökonsekvenserna som behövs för tillämpningen av denna lag skall det inte krävas en ny utredning om samma sak. Av beslutet om utmålsansökan skall framgå på vilket sätt bedömningen enligt nämnda lag har beaktats.

Handels- och industriministeriet kan besluta att en konsekvensbeskrivning skall fogas till den allmänna plan enligt handels- och industriministeriets beslut om säkerhetsföreskrifter för gruvor (921/75) som företes för säkerhetsteknikcentralen för godkännande, om det är uppenbart att några förberedelser för gruvdrift som avsevärt ändrar miljön inte kommer att göras med anledning av utmålsansökan. (21.8.1995/1076)

Göres inmutnings- och utmålsansökan samtidigt, gäller angående ansökan samt om dess behandling och rättsverkningar vad om inmutningsansökan och utmålsansökan är stadgat.

Alla kostnader för utmålsläggningen skola erläggas av sökanden. Dessa kostnader skola, om handels- och industriministeriet så förordnar, erläggas i förskott till ministeriet. Erläggas ej kostnaderna i enlighet med given föreskrift, må ansökan förkastas.

Är utmålsansökan bristfällig eller kräver saken eljest ytterligare utredning, må sökanden beredas tillfälle att komplettera ansökan eller förete tilläggsutredning inom viss tid, vid äventyr att ansökan eljest må förkastas.

Uppfyller en utmålsansökan i denna lag stadgade förutsättningar, skall handels- och industriministeriet meddela beslut om läggande av ett utmål. Beslutet om läggande av ett utmål skall tillställas lantmäteribyrån, som utan dröjsmål skall utfärda förrättningsförordnande för verkställande av en utmålsförrättning.

Besvär över ett beslut som gäller utfärdande av en mutsedel, läggande av ett utmål eller förrättningsförordnande för verkställande av en utmålsförrättning utgör inte hinder för förrättningen, om sökanden yrkar på dess verkställande. Vid behov kan handels- och industriministeriet förelägga en tid inom vilken utmålsförrättningen skall verkställas. Förrättningen får dock inte avslutas, förrän besvären blivit slutligt avgjorda.

Förrättningsingenjör vid en utmålsförrättning är en diplomingenjör som avses i 5 § 1 mom. fastighetsbildningslagen. I övrigt tillämpas på förrättningsmännen vid en utmålsförrättning samt på deras beslutsfattande vad fastighetsbildningslagen (554/95) stadgar.

29 § har upphävts genom L 12.4.1995/561 .

Angående tillkännagivandet av en utmålsförrättning gäller vad fastighetsbildningslagen stadgar om tillkännagivande av en fastighetsförrättning.

Uteblir sökanden utan att anmäla förfall, förfaller utmålsförrättningen, och dess verkställande blir beroende av ny ansökan av sökanden inom i 21 § föreskriven tid. Uteblir annan sakägare, utgör detta ej hinder för förrättningen.

Utmål må icke göras större eller utsträckas över andra områden än handels- och industriministeriet i sitt beslut angående utmålsförrättningen föreskrivit. Såframt förhållandena det påkalla, må likväl smärre jämkningar av utmåls gränser med sakägarnas samtycke företagas.

Befinnes väsentlig utvidgning eller ändring av utmålet nödig, skall förrättningen avbrytas i väntan på handels- och industriministeriets avgörande i saken.

Vid förrättningen skola förrättningsmännen utlägga utmål och hjälpområden eller, om lagliga förutsättningar därför saknas, förkasta ansökan.

Meddelar sökanden, att han för gruvdrift i dagen och för andra i 22 § 1 mom. nämnda ändamål kommer att använda endast en del av utmålet, skall denna del särskilt avsättas till nyttjoområde.

Vid förrättningen skall föras protokoll över allt, som förefaller, samt upprättas karta och beskrivning med anteckningar om i 33 § avsedda områden, särskilt för varje lägenhet. Områdena skola även i terrängen utmärkas på ändamålsenligt sätt.

35 § har upphävts genom L 12.4.1995/561 .

För rätt att utnyttja utmåls nyttjoområde samt hjälpområde skall innehavaren av utmålet erlägga ersättning.

Uppstår till följd av att mark tages i anspråk såsom utmål eller hjälpområde, olägenhet i användningen av återstoden av fastigheten eller uppkommer eljest skada eller intrång på fastigheten, skall därför erläggas ersättning. Likaså skall, om till följd av utmålsläggning eller gruvdrift annan rätt går förlorad eller lider intrång, ersättning utgå jämväl därför.

Kunna sakägarna icke enas om ovan i 36 § avsedd ersättning, skall denna fastställas av förrättningsmännen.

Vid förrättningen skall i fråga om ersättning i tillämpliga delar iakttagas, vad i lagen om expropriation av fast egendom för allmänt behov är stadgat.

Vid förrättningens slutsammanträde åligger det förrättningsingenjören att meddela sakägarna och i protokollet anteckna förrättningsmännens beslut samt huru ändring må sökas i besluten.

Protokollet från förrättningen, kartan och uppkomna handlingar skola, efter slutsammanträdet, under en tid av 14 dagar på lämplig plats vara framlagda för allmänheten inom den kommun, inom vilken utmålet eller största delen därav befinner sig, varom, liksom om sättet att söka ändring i förrättningsmännens beslut, samtidigt som protokollet, kartan och handlingarna framläggas för allmänheten skall kungöras på sätt om offentlig kungörelse är stadgat.

Sedan protokollet och handlingarna varit framlagda för allmänheten under stadgad tid, skall förrättningsingenjören utan dröjsmål översända dem till handels- och industriministeriet. Då utmålsförrättningen till de delar, som inte gäller ersättningen, vunnit laga kraft, skall handels- och industriministeriet göra anteckning därom i gruvregistret och till fastighetsregisterföraren sända en anmälan för införande i fastighetsregistret. Såsom bevis över gruvrätten och över dess införande i gruvregistret skall ministeriet till gruvrättsinnehavaren utfärda en utmålssedel. (12.4.1995/561)

Önskas, sedan utmål lagts, utvidgning, minskning eller delning av utmål eller dess hjälpområde eller eljest ändring av dess gränser, bör ansökan därom göras hos handels- och industriministeriet, och gälle därvid i tillämpliga delar vad om utmålsläggning är stadgat.

Samma vare lag, om vid utmålsläggningen anvisats nyttjoområde och ett större område senare befinnes nödigt för gruvdriften eller för andra i 22 § 1 mom. nämnda ändamål eller om det visar sig nödvändigt att få tillgång till ett hjälpområde.

Då utmålssedel utfärdats, äger gruvrättsinnehavaren rätt att bearbeta och tillgodogöra sig alla gruvmineral inom utmålet (gruvdrift). Rätten inbegriper även avfall, som blivit kvar från tidigare gruvbrytning inom utmålet.

Förutom gruvmineral får gruvrättsinnehavaren tillgodogöra sig även andra ämnen från utmålets berg- och jordgrund, i den mån det är nödvändigt för att gruvdriften eller det till denna anslutna förädlingsarbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt och sådana ämnen fås som biprodukter eller avfall vid brytningen eller förädlingen av gruvmineralen. Avlägsnade jordmassor, bruten sidosten och anrikningssand som uppkommer vid gruvdriften och som lagras inom utmålet eller på dess hjälpområde och kan användas i gruvdriften eller vidareförädlas anses som sådana biprodukter av gruvdriften som avses i denna lag. (17.2.1995/208)

Sker brytning på hjälpområde i enlighet med syftet med hjälpområdet äger gruvrättsinnehavaren icke rätt att tillgodogöra sig de därvid erhållna ämnena.

Gruvrättsinnehavaren har nyttjanderätt till nyttjoområdet eller, om sådant icke lagts, till hela utmålet, dock icke för annat ändamål än för gruvdrift och förädling av gruvmineral eller för sådan verksamhet, som bör anses främja gruvdriften. Inom utmålet utanför nyttjoområde har gruvrättsinnehavaren, utöver vad i 40 § är stadgat, rättigheter, motsvarande de inmutare tillkommande rättigheter, som avses i 12 § 1 och 2 mom.

Jordägare, som ärnar bygga utanför nyttjoområdet inom utmålet, skall därtill erhålla gruvrättsinnehavarens samtycke.

Angående överföring av gruvrätt skall vad i 13 § är stadgat om inmutningsrätt äga motsvarande tillämpning. Om överföring av gruvrätt skall anteckning göras på utmålssedelns originalexemplar.

På yrkande av ägare eller innehavare av jord skall gruvrättsinnehavare uppsätta och underhålla behörigt stängsel kring nyttjoområdet eller kring hjälpområde, som nyttjas endast av gruvrättsinnehavaren.

För gruvrätten skall dess innehavare, om han icke själv äger utmålsområdet och därtill hörande hjälpområde, från ingången av kalenderåret efter det, då utmålssedeln utfärdades, till jordägaren erlägga årlig utmålsavgift, vars storlek per ytenhet bestämmes i förordning. Utmålsavgift skall för varje kalenderår betalas senast den 15 mars följande år.

Gruvrättsinnehavare skall i ersättning för de gruvmineral han tillgodogjort sig, såframt ej annat är avtalat, för varje kalenderår till jordägaren för inom utmålet brutna och till markytan uppfordrade gruvmineral erlägga en skälig brytningsavgift, vid vars fastställande gruvmineralens värde, användningsmöjligheter, marknadsföring och övriga på gruvmineralens ekonomiska värde inverkande grunder böra beaktas. Brytningsavgiften fastställes av handels- och industriministeriet efter det ministeriet hört gruvnämnden.

Äro jordägarna flere, skall dem tillkommande andel i brytningsavgiften delas mellen dem i förhållande till envars andel i utmålets område.

Vållar gruvdrift skada eller olägenhet, som vid utmålsläggningen icke beaktats, må därför sökas ersättning genom särskild talan i underrätten på orten. Talan skall anhängiggöras inom tre år från det skada eller olägenhet kunde konstateras, vid äventyr att rätten till ersättning eljest är förverkad.

Gruvrättsinnehavare bör sörja för, att den framtida användningen av gruvan och brytningsarbetet icke äventyras eller försvåras och att uppenbart slöseri icke förekommer vid tillgodogörandet av gruvmineral.

Frånträder gruvrättsinnehavare sin rätt, skall han därom göra skriftlig anmälan hos handels- och industriministeriet. Gruvrätten anses förfallen från och med den dag, då anmälan inkom till ministeriet.

En gruvrättsinnehavare skall årligen före den 1 mars meddela handels- och industriministeriet om gruvdrift har bedrivits inom utmålet under det föregående kalenderåret. Anmälan skall, om gruvdrift bedrivs inom utmålet, åtföljas av en utredning om driftens omfattning och art och om dess resultat.

Gruvrättsinnehavaren skall årligen före den 1 maj lämna till säkerhetsteknikcentralen sådana kartuppgifter som visar hur gruvdriften och undersökningarna framskridit. Centralen kan av särskilda skäl bevilja undantag från denna skyldighet.

Har gruvrättsinnehavaren inte inom en i utmålssedeln bestämd tid på minst fem och högst tio år från utmålsläggningen inlett gruvdriften eller annan drift som fyndighetens art förutsätter och som visar att han på allvar strävar efter egentlig gruvdrift inom utmålet, skall handels- och industriministeriet, efter att ha hört gruvrättsinnehavaren, bestämma att gruvdrift skall inledas inom två år, vid äventyr att gruvrätten annars kan förklaras förverkad. När allmänt intresse det kräver eller vid behov av gruvmineralreserver eller av andra särskilda skäl kan dock på begäran tiden för inledande av gruvdriften förlängas med högst fem år i sänder. (17.2.1995/208)

Samma vare lag, om drift, som avses i 1 mom., inletts inom stadgad tid, men därefter inställts för längre tid än fem år.

Frånträder gruvrättsinnehavare sin rätt eller förklaras den förverkad, återgår utmål och hjälpområde utan ersättning till jordägaren. Gruvans produkter och ovan jord befintliga byggnader och anläggningar må gruvrättsinnehavaren dock under en tid av två år därefter kvarhålla på platsen. Bortföras de icke inom denna tid, tillfalla de utan ersättning jordägaren.

I gruvan befintliga, för dess säkerhet och bestånd byggda anordningar samt stegar och trappor ävensom inom utmålet uppförda lavar av betong och andra sådana fasta anordningar, som ändamålsenligt kunna användas endast vid gruvdrift, skola kvarlämnas, om icke handels- och industriministeriet ger tillstånd till deras bortförande. De tillfalla utan ersättning den, som sedermera förvärvar rätt att nyttja gruvan.

Efter att gruvdriften har upphört skall gruvrättsinnehavaren hålla gruvan i sådant skick att de kartuppgifter som nämns i 49 § går att få, ända tills kartuppgifterna har inlämnats till säkerhetsteknikcentralen. (21.8.1995/1076)

Gruvrättsinnehavaren skall, sedan han frånträtt utmålet eller förverkat gruvrätten, ofördröjligen försätta området i det skick, som den allmänna säkerheten kräver.

Över inmutningar och utmål föres gruvregister av handels- och industriministeriet.

Envar äger rätt att mot stadgad avgift utfå utdrag ur registret.

I gruvregistret skall anteckning göras om:

Har inmutnings- eller gruvrätt överförts på annan eller genom arv eller annat därmed jämförligt fång övergått till annan, eller pantsatts, skall den, till vilken rätten övergått, inom 60 dagar göra anmälan därom till handels- och industriministeriet för anteckning i gruvregistret. Anmälan om övergången må göras även av den, som överfört rättigheten.

Anmälan om övergång skall göras skriftligen, och därtill skola fogas mut- eller utmålssedeln jämte anteckningar om övergången i original eller officiellt styrkt avskrift samt godtagbar utredning om att den, till vilken gruvrätten övergår, är inmutningsberättigad.

Är anmälan om rättighetens övergång bristfällig och har den icke kompletterats inom tid, som förelagts av ministeriet, skall registeranmälan avslås.

Övergången träder i kraft den dag då anmälan, som lett till registrering, inkom till handels- och industriministeriet. Gentemot tredje man i god tro gäller övergång likväl först från den dag, då den antecknas i gruvresistret.

Handels- och industriministeriet bör ofördröjligen på sätt om offentlig kungörelse är stadgat i vederbörande kommun kungöra i gruvregistret införd anteckning, som berör

Till kungörelsen skall fogas besvärsundervisning ifråga om det beslut av handels- och industriministeriet, som ligger till grund för anteckningen.

Dagen för kungörelsens offentliggörande bör antecknas i gruvregistret.

Säkerheten vid arbete, som i gruva, dagbrott eller på plats för grävningsarbete, utföres för blottläggande eller tillvaratagande av gruvmineral, så ock vid arbete för uppfordring till markytan av vid sådant arbete erhållna produkter skall ordnas med iakttagande av stadgandena i denna lag och arbetsskyddslagen.

Idkare av gruvdrift skall vid tillämpningen av de stadganden om säkerhet som avses i 56 § särskilt se till att maskiner, inventarier, sanitära och andra anordningar, de gångar och gruvrum som är i bruk samt dammar som hör till gruvdriften och anrikningsverksamheten kontinuerligt hålls i behörigt skick och att bestämmelserna om deras konstruktion, kvalitet och användning samt om explosiva varor liksom även övriga föreskrifter för tryggande av liv och egendom iakttas så att de anställdas och övriga personers trygghet eller egendom inte äventyras.

58 § har upphävts genom L 13.12.1991/1507 .

Handels- och industriministeriet har till uppgift att övervaka att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas samt att förrätta inspektioner i detta syfte. På säkerhetsteknikcentralen ankommer att övervaka gruvors säkerhet i enlighet med denna lag samt att förrätta inspektioner i detta syfte. (21.8.1995/1076)

För förberedande behandling av gruvfrågor av principiell natur och betydande räckvidd samt av andra i denna lag nämnda ärenden biträdes ministeriet av en gruvnämnd. Angående nämndens sammansättning och verksamhet stadgas genom förordning.

Säkerhetsteknikcentralen kan på grundval av inspektioner bestämma att åtgärder skall vidtas i en gruva i det syfte som stadgas i 47 §, 51 § 4 mom. eller 56-58 §§ och förelägga viss tid för genomförandet. Centralen kan också förbjuda sådant arbete eller användning av en sådan anordning som anses medföra risk för liv eller egendom.

Om en idkare av gruvdrift inte iakttar en bestämmelse eller ett förbud enligt 1 mom. kan säkerhetsteknikcentralen bestämma att gruvan eller en del av den skall stängas till dess att bestämmelsen eller förbudet har åtlytts.

Säkerhetsteknikcentralens bestämmelser och förbud skall trots besvär iakttas omedelbart.

Säkerhetsteknikcentralen kan förena de skyldigheter som en verksamhetsidkare har enligt 47 §, 51 § 4 mom. och 56-58 §§ med vite eller hotet att en försummad åtgärd utförs på den försumliges bekostnad. I fråga om vite och hot om tvångsutförande gäller vad som stadgas i viteslagen (1113/90) .

Kostnaderna för en åtgärd som säkerhetsteknikcentralen har låtit vidta betalas i förskott av statens medel. Kostnaderna får utan dom eller beslut uppbäras hos den försumlige i enlighet med lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) .

61 § har upphävts genom L 21.8.1995/1076 .

Överskrider gruvrättsinnehavare sin i 40 eller 41 § angivna rätt, straffes han jämlikt strafflagen såsom den, som i besittning av annans mark överskridit sin rätt.

Med böter straffes, därest icke strängare straff är annorstädes stadgat:

Är i 62 § avsedd överträdelse begången under förmildrande omständigheter, må handels- och industriministeriet enligt prövning låta åtgärd för den skyldiges befordrande till åtal förfalla, allmänna åklagaren lämna åtalet därhän och rätten avstå från att för sådan överträdelse döma till straff.

Har endast enskild rätt blivit kränkt genom ovan nämnd överträdelse, må allmänna åklagaren icke väcka åtal, såframt icke målsäganden anmält den för väckande av åtal.

Försummar innehavare av inmutnings- eller gruvrätt att inom utsatt tid erlägga jordägaren med stöd av 15, 36, 37, 44 och 45 §§ tillkommande ersättningar eller avgifter, må handels- och industriministeriet på jordägarens anmälan efter att hava hört innehavaren av inmutnings- eller gruvrätten förklara inmutnings- eller gruvrätten förverkad.

Om en inmutare utan tillstånd har uppfört eller flyttat byggnader eller anläggningar som avses i 12 §, kan handels- och industriministeriet fastställa en tidsfrist för inmutaren för avlägsnande av dessa. Har inmutaren inte avlägsnat dem inom den utsatta tiden, kan ministeriet på jordägarens yrkande och efter att ha hört innehavaren av inmutningsrätten förklara inmutningsrätten förverkad. De byggnader eller anläggningar som finns på inmutningsområdet blir då jordägarens egendom och jordägaren kan omedelbart föra bort dem på inmutarens bekostnad. (17.2.1995/208)

Förvärvar utländsk medborgare eller utländsk sammanslutning eller stiftelse eller i 1 § 2 mom. avsedd finsk sammanslutning eller stiftelse i strid med i sagda moment stadgat förbud eller med kringgående av detta förbud, genom anlitande av annan såsom mellanhand, i denna lag avsedd rätt, som hänför sig till fastighet, eller begagnar sig av sådan rätt, skall rätten på yrkande av allmän åklagare döma inmutningen, gruvan eller rättigheten förverkad, och skall därav erhållen nytta enligt rättens prövning förklaras till staten förbruten.

Om någon har framställt ett sådant yrkande som avses i 1 mom. eller uttagit stämning som avser ett sådant, skall domstolen på ansökan av allmänna åklagaren förbjuda arbete på inmutningsområdet eller inom utmålet till dess avgörandet i ärendet har vunnit laga kraft eller domstolen därförinnan bestämmer något annat. (1.11.1996/808)

Har gruvrätt enligt denna paragraf dömts förbruten, lände i tillämpliga delar till efterrättelse, vad i 51 § är stadgat.

Den som är missnöjd med ett beslut som vid en utmålsförrättning givits angående ersättning får söka ändring däri hos jorddomstolen. Besvärsskriften skall senast den fyrtiofemte dagen efter den dag då en sådan kungörelse som nämns i 38 § 2 mom. offentliggjorts inges eller på ändringssökandens ansvar tillställas lantmäteribyrån med post eller genom bud. Till ändringsansökan skall fogas ett sådant utdrag ur protokollet från utmålsförrättningen som utvisar när ovan nämnda kungörelse har offentliggjorts. När tiden för sökande av ändring har löpt ut skall lantmäteribyrån sända besvärsskriften till jorddomstolen.

Angående behandlingen vid jorddomstolen och sökande av ändring i jorddomstolens beslut gäller i tillämpliga delar vad fastighetsbildningslagen stadgar om sökande av ändring rörande fastighetsförrättning. (12.4.1995/561)

1 mom. har upphävts genom L 21.8.1995/1076 . (21.8.1995/1076)

Av förrättningsmännen meddelat annat än i 66 § nämnt beslut, må likaså överklagas hos handels- och industriministeriet. Besvärsskriften behöver då icke åtföljas av det överklagade beslutet.

Handels- och industriministeriets beslut, som grundar sig på denna lag eller med stöd därav utfärdade stadganden, må överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen inom 45 dagar från delfåendet. Besvärsskriften skall i tvenne exemplar tillställas antingen handels- och industriministeriet eller högsta förvaltningsdomstolen. Hava besvärshandlingarna inlämnats till handels- och industriministeriet, skall ministeriet till högsta förvaltningsdomstolen insända det ena exemplaret av besvärsskriften jämte eget utlåtande och de till grund för det överklagade beslutet liggande handlingarna.

I handels- och industriministeriet kan i ärende som gäller tillämpningen av denna lag muntlig förhandling hållas samt vittnen och parter höras i den ordning som stadgats i rättegångsbalken om hörande av dem.

Vad i denna lag är stadgat om jordägare och dennes rätt, skall med avseende på sådant territorialvatten och annat område, som icke har annan ägare, äga motsvarande tillämpning på staten.

Har ägare av jord eller byggnad till annan överlåtit rätt att inmuta fyndighet på område, där sådan ej utan ägarens samtycke må inmutas, och har inteckning till säkerhet för sådan rätt beviljats, skall vad i 6 § är stadgat beträffande den, som äger jord eller byggnad, äga motsvarande tillämpning på den, till vilken rättigheten övergått.

Inom gränszon bör vid utförande av i denna lag förutsatt arbete iakttagas, vad särskilt är stadgat och mellan Finland och främmande stat överenskommet.

När tillståndsärenden avgörs och andra myndighetsbeslut fattas samt i övrigt när åtgärder enligt denna lag vidtas skall utöver denna lag iakttas vad som stadgas i 4, 9, 39, 42, 47-49, 55 och 56 §§ samt 4, 5 och 10 kap. naturvårdslagen (1096/1996) och med stöd av nämnda stadganden. Inom naturskyddsområden och fästningsområden skall likaså iakttas vad som stadgas eller bestäms särskilt. (20.12.1996/1103)

Närmare bestämmelser angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

På rättsförhållanden, som uppkommit före denna lags ikraftträdande, tillämpas stadgandena i gruvlagen av den 24 mars 1943 (273/43) och i lagen om sagda lags tillämpning på tidigare gällande inmutningar (274/43) , såframt icke nedan annorlunda stadgas.

Förbehållsanmälan, inmutningsansökan eller utmålsansökan, som gjorts medan tidigare lag var i kraft, men som icke avgjorts av handels- och industriministeriet före denna lags ikraftträdande, skall handläggas och avgöras enligt denna lag. Utmålsförrättning, varom förordnats av ministeriet med stöd av tidigare lag, skall dock äga rum enligt tidigare lag.

Äro förbehåll och mutsedel, som beviljats med stöd av tidigare lag, gällande vid denna lags ikraftträdande, skola inmutnings- och utmålsansökan göras inom tid, som föreskrives i tidigare lag.

Har jordägare före denna lags ikraftträdande anmält, att han deltager i gruvdriften, skall till efterrättelse lända vad i 38, 55, 56 och 58–69 §§ i tidigare gruvlag är stadgat.

Skola besvär över beslut, som är givet med stöd av tidigare lag, avgöras efter denna lags ikraftträdande, handläggas besvären i den ordning denna lag föreskriver med iakttagande i övrigt av tidigare lag.

Jordägare äger rätt att framom sådan inmutare, som på hans mark verkställt inmutning, som skall behandlas enligt denna lag, erhålla utmålsläggning, om han inom två år från denna lags ikraftträdande inlämnar utmålsansökan och däri ådagalägger, att genom gruvdrift inom det område, som ansökningen avser, såsom i företagsekonomiskt avseende viktigaste produkt erhålles sådant gruvmineral, som icke kunnat inmutas enligt tidigare lag.

Har jordägare före denna lags ikraftträdande genom skriftlig överenskommelse till annan överlåtit rätt till brytning av gruvmineral inom visst område för en tid av minst fem år, vilken tid fortgår, då lagen träder i kraft, tillkommer i 1 mom. avsedd rätt under samma förutsättningar innehavaren av brytningsrätten i stället för jordägaren. Innehavare av brytningsrätt bör dock göra utmålsansökan, medan den i avtalet fastställda brytningsrätten är i kraft. Samma vare lag då före den nya lagens ikraftträdande avtal ingåtts rörande rätt att utföra undersökningsarbete, med stöd av vilket avtal rättsinnehavaren efter denna lags ikraftträdande erhåller motsvarande brytningsrätt.

Göres utmålsansökan i enlighet med 2 mom., skall överenskommen ersättning erläggas till jordägaren även efter den överenskomna tidens utgång till dess att ansökan eller därpå grundad inmutnings- eller gruvrätt förfaller eller till dess, på yrkan av jordägaren, i stället för avtalsenlig ersättning erläggas avgifter i enlighet med 44 och 45 §§ i denna lag.

Med anledning av utmålsansökan, som skall handläggas i den ordning denna lag stadgar, må om utmålsförrättning icke förordnas, förrän två år förflutit från lagens ikraftträdande, såframt icke jordägaren eller i 76 § avsedd innehavare av brytningsrätt lämnat tillstånd därtill.

Berör utmålsansökan, som gjorts av jordägare eller innehavare av brytningsrätt i den ordning i 76 § är stadgat, område, för vilket annan erhållit eller sökt mutsedel, må icke förordnas om utmålsförrättning, förrän även inmutaren inlämnat utmålsansökan eller frånträtt eller förverkat sin inmutningsrätt. Utan hinder härav skall handels- och industriministeriet dock förordna om förrättning, om det är uppenbart, att rätten att erhålla utmål enligt 76 § tillkommer jordägaren eller innehavare av brytningsrätt.

Vad i 49, 50, 51 och 56–61 §§, 62 § 2 mom. 5–8 och 10 punkterna samt 63 § 1 och 2 mom. ävensom 66–68 och 72 §§ är stadgat gäller i tillämpliga delar utmål, som är lagt enligt tidigare lag.

Enligt tidigare lag lagt utmål må på ansökan av gruvrättsinnehavaren underställas denna lag.