Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

41/1965

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 110/2025.

Lag om införande av ärvdabalken

Uppdaterad
Ämnesord
Ärvdabalken
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Justitieministeriet
Meddelats
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1965/41/ajantasa/2024-12-05/swe

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §

Den nya ärvdabalken träder i kraft den 1 januari 1966. Genom den upphävas:

ärvdabalken i 1734 års lag;

6 § 1 mom. lagen den 13 juni 1929 angående införande av äktenskapslagen, sådant lagrummet lyder sedan lagen den 12 december 1957 om äktenskaplig börd (409/57) trätt i kraft;

5 § lagen den 27 juli 1922 om barn utom äktenskap (173/22) ;

förordningen den 9 november 1868 om gälds betalning vid dödsfall samt om urarvagörelse;

1 § 2 mom. lagen den 22 december 1931 om upphävande av fideikommiss (360/31) ; så ock övriga stadganden, såvitt de stå i strid med den nya ärvdabalken.

2 §

Därest i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts av stadgande i den nya ärvdabalken, skall detta i stället tillämpas.

3 §

Beträffande arv, testamente och dödsbo efter den, som avlidit innan den nya ärvdabalken trädde i kraft, skall tidigare lag äga tillämpning, såvitt nedan ej annorlunda stadgas.

4 §

Vad i den nya ärvdabalken stadgas om förordnande av boutredningsman och skiftesman lände till efterrättelse även om dödsfallet inträffat innan den nya ärvdabalken trädde i kraft. Motsvarande tillämpning äga jämväl de stadganden i sagda lag, som gälla åtgärder till skydd för legat och ändamålsbestämmelse samt talan, som avser uppfyllande av ändamålsbestämmelse. Är boutredningsman eller skiftesman förordnad, skola stadgandena i 18–24 kap. av den nya ärvdabalken även i övrigt lända till efterrättelse.

5 §

Vad i 6 § 2 mom. lagen om införande av äktenskapslagen är stadgat om vissa före äktenskapslagens ikraftträdande avlade barns rättsliga ställning, skall fortfara att gälla jämväl i fråga om sådana barns rätt till arv och om arvsrätt efter dem.

6 §

Statens rätt till avliden persons kvarlåtenskap bevakas av statskontoret.

Vill någon att arv enligt 5 kap. 2 § i den nya ärvdabalken ska överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära eller till en kommun, ska ansökan om detta göras hos statskontoret inom ett år från arvlåtarens död. En ansökan som har gjorts senare kan dock beaktas, om den kommer till statskontoret innan något beslut om överlåtelse eller behållande av egendomen i statens ägo har fattats. (5.12.2024/771)

Vad som stadgas i 2 mom. gäller också egendom som landskapet Åland har överlåtit till staten enligt 63 § självstyrelselagen för Åland (1144/91) . (5.12.1991/1402)

7 §

Tillfaller arv staten, skall den som har boet i sin vård göra anmälan därom hos rätten. När sådan anmälan sker eller sakförhållandet eljest kommer till rättens kännedom, skall rätten giva statskontoret meddelande om arvet och på dess ansökan förordna syssloman att utreda boet.

Statskontoret åligger att övervaka, att sysslomannen behörigen fullgör sina skyldigheter. Prövas han olämplig för uppdraget, skall han av rätten entledigas.

Sysslomannen skall, så snart det kan ske, tillställa statskontoret bouppteckningen och tillika till statskontorets avgörande hänskjuta, huruvida och på vilket sätt boets egendom skall förvandlas till penningar eller huruvida den skall avträdas till konkurs eller huru med egendomen eljest skall förfaras.

8 § (17.8.1990/701)

Har kvarlåtenskap som enligt 68 § 1 mom. lagen angående förmynderskap förvaltas av god man tillfallit staten till följd av att en arvinge eller testamentstagare har försummat att göra sin rätt gällande eller av någon annan orsak, skall på gode mannen, om han inte avsäger sig uppdraget, tillämpas vad 7 § stadgar om syssloman.

9 § (19.8.1994/734)

9 § har upphävts genom L 19.8.1994/734 .

10 §

Vad i 9 kap. 2 § av den nya ärvdabalken är stadgat om testamente till förmån för den, som ej är född eller avlad vid testators död, skall, därest ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga motsvarande tillämpning på gåva eller annan rättshandling till förmån för den, som ej är född eller avlad vid tiden för rättshandlingen.

11 §

Testamentariskt förordnande, på vilket stadgandena i den nya ärvdabalken borde tillämpas, men som ej tillkommit i den form sagda balk föreskriver, vare likväl giltigt, där det upprättats i enlighet med de formföreskrifter, som gällde vid tiden för upprättandet av testamentet.

12 §

Har dödsfall inträffat efter det den nya ärvdabalken trädde i kraft och var den avlidne gift samt den lagstiftning, som gällde före den 1 januari 1930, bestämmande för makarnas förmögenhetsförhållanden, skola följande bestämmelser gälla för dödsboet:

1)

Stadgandet i 6 kap. 1 § 2 mom. av den nya ärvdabalken om avräkning för förskott på arv skall tillämpas på förskott, som givits ur samfälld egendom.

2)

Den avlidna makens dödsbodelägare hava att förvalta den samfällda egendomen och den avlidnes enskilda egendom, så ock efterlevande makens enskilda egendom, såvitt denne under äktenskapet ej ägde råda däröver.

3)

Avträdande till konkurs eller till förvaltning av boutredningsman skall omfatta all egendom i makarnas bo, såvitt ej annat följer av makes rätt till undanskiftande av egendom. Till boutredningsman skall utses efterlevande maken, om ej särskilda skäl äro däremot.

4)

Uppgörelse, som avses i 19 kap. 12 § 2 mom. av den nya ärvdabalken, vare ej gällande, med mindre den biträdes av efterlevande maken.

5)

I bouppteckningen skola antecknas egendomen och gälden i makarnas bo. Stadgandet i 20 kap. 4 § 3 mom. av den nya ärvdabalken om upptagande av förskott i bouppteckningen skall tillämpas även på förskott, som givits ur samfälld egendom.

6)

Vad i 21 kap. av den nya ärvdabalken sägs, skall äga tillämpning på tillgångar och gäld i makarnas bo. Blir egendomen i makarnas bo inom i lag stadgad tid avträdd till konkurs eller till förvaltning av boutredningsman, gäller dock angående den efterlevande makens ansvarighet för gäld, vad därom för fall av konkurs är stadgat i lag, som var i kraft före den 1 januari 1930. I fråga om undanskiftande av egendom vid konkurs skall likaså före nämnda dag gällande lag tillämpas.

7)

Vid avvittring tager den efterlevande maken fördel av oskiftat bo och därefter sin giftorätt.

8)

Avtal om samförvaltning av dödsbo skall, därest ej annat överenskommits, anses omfatta all egendom i makarnas bo.



Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Ikraftträdelsestadganden

13.1.1978/20:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1978.

Regeringens proposition 1/90, Lagutsk. bet. 5/90, Stora utsk. bet. 39/90

17.8.1990/701:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1990.

Regeringens proposition 1/90, Lagutsk. bet. 5/90, Stora utsk. bet. 39/90

5.12.1991/1402:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet, tillämpas dock den tidigare lagen.

Regeringens proposition 49/91, Lagutsk. bet. 4/91

26.3.1993/283:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Denna lag tillämpas också när arvlåtaren har dött innan lagen har trätt i kraft. Om arvlåtaren har dött före den 1 januari 1992, tillämpas dock de stadganden som då var i kraft.

RP 378/92 , LaUB 3/93

19.8.1994/734:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.

RP 21/94 , LaUB 12/94

5.12.2024/771:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

RP 181/2024 , LaUB 8/2024, RSv 127/2024

Till början av sidan