463/1956

Finlands territorialvatten omfattar den till rikets landområde omedelbart anslutna del av havet, som i öster mot Ryssland i Finska viken i Virolahti skärgård begränsas av den i fredsfördraget i Paris den 10 februari 1947 (690-691/47) fastställda rikssjögränsen och vid Aspö skärgård av den i överenskommelsen den 20 maj 1965 mellan Republiken Finlands regering och Socialistiska Rådsrepublikernas Förbunds regering om gränserna för havsområden och kontinentalsockeln i Finska viken fastställda rikssjögränsen samt i väster mot Sverige i Bottenviken i Torneå skärgård av den rikssjögräns som fastställts i överenskommelsen den 29 september 1972 med Sverige om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön och vid justeringen av rikssjögränsen 1981 enligt den efter freden i Fredrikshamn i Torneå den 19 januari 1811 undertecknade topografiska gränsbeskrivningen. På Ålands hav söder och norr om klippan Märket utgörs gränsen mot Sverige av den i ovannämnda gränsbeskrivning av 1811 fastställda sjöriksgränsen sådan denna är angiven i ovannämnda överenskommelse av 1972, gränsjusteringen 1981 och överenskommelsen den 2 juni 1994 med Sverige om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Finlands kontinentalsockel och fiskezon samt Sveriges ekonomiska zon (983/95) . Territorialvattnens yttre gräns utgörs av den internationella territorialvattengränsen. (3.3.1995/981)

Enstaka ö, klippa, skär eller av dem bildad grupp, som är belägen långt ut till havs, må ha fristående territorialvatten.

Territorialvattnen indelas i det inre territorialvattnet samt det yttre territorialvattnet eller territorialhavet.

Med det inre territorialvattnet avses den del av territorialvattnet som på landsidan begränsas av strandlinjen enligt det teoretiska medelvattenståndet och i älvmynningarna av skärningen mellan älvens medelvattenyta och havets medelvattenyta samt på havssidan som yttre gräns av en bruten linje, vars hörn- eller baspunkter är belägna på de yttersta punkterna i terrängen antingen på fastlandet, på öar, på klippor eller på skär.

De i 3 § avsedda baspunkterna utväljs så att de befinner sig ovan den teoretiska medelvattenståndsnivån som grundar sig på långtidsmätningar av vattenståndet och som gäller vid respektive tidpunkt. Också en punkt under denna nivå kan tas till baspunkt, om den åtminstone tidvis är synlig och på den har uppförts en fyr eller någon annan anläggning som varaktigt befinner sig ovan havsytan.

Baspunkterna och de i 3 § avsedda positionerna för gränsen mot landsidan för det inre territorialvattnet justeras med trettio års mellanrum.

Territorialhavet utgörs av den till det inre territorialvattnet omedelbart anslutna zon vars yttre gräns befinner sig på tolv sjömils avstånd från det inre territorialvattnets yttre gräns, om inte något annat stadgas i denna lag.

I Finska viken utgörs territorialhavets yttre gräns av en bruten linje som löper på ett avstånd av minst tre sjömil från mittlinjen och som på alla ställen löper norr om det trafiksepareringsområde som är i vedertaget bruk för internationell sjöfart.

I Bottniska viken, Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och norra Östersjön överskrider territorialhavets yttre gräns inte på någon punkt den gräns för Finlands fiskezon och kontinentalsockel som har överenskommits med Sverige.

6 § har upphävts genom L 3.3.1995/981 .

Från den västra ändpunkten av den östra rikssjögränsen går territorialhavets yttre gräns i en rak linje västerut till den östra ändpunkten av den gräns för Finlands territorialhav, som fastställts i fredsfördraget i Paris den 10 februari 1947, i vilken punkt gränslinjerna förena sig. (25.3.1966/332)

Från den västra ändpunkten av den i 1 mom. nämnda gränsen för Finlands territorialhav går territorialhavets yttre gräns mot västsydväst mot den yttre gränsen enligt 5 a § 1 mom, tills den förenar sig med denna. (3.3.1995/981)

I Bottniska viken utanför Torneå lämnar territorialhavets yttre gräns rikssjögränsen i punkt 2 enligt den med Sverige den 29 september 1972 ingångna överenskommelsen om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön och går mot syd-sydost mot den yttre gränsen enligt 5 §, tills den förenar sig med denna. (3.3.1995/981)

På Ålands hav norr om klippan Märket lämnar territorialhavets yttre gräns rikssjögränsen i punkt 10 enligt den med Sverige den 29 september 1972 ingångna överenskommelsen om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön och går mot nord-nordost mot den yttre gränsen enligt 5 §, tills den förenar sig med denna. (3.3.1995/981)

I norra delen av Östersjön vid ögruppen Bogskär lämnar i väst territorialhavets yttre gräns den yttre gränsen enligt 5 § i en punkt, där avståndet till baspunkten söder om Bogskär fyrö är tolv sjömil, och går som en rak linje mot sydost och förenar sig med en cirkelbåge som har en radie av tre sjömil och den nämnda baspunkten som medelpunkt. Territorialhavets yttre gräns lämnar cirkelbågen i en punkt där en rak linje som dragits på ett avstånd av tre sjömil från de södra baspunkterna vid ögruppen Bogskär tangerar cirkellinjen, och följer denna linje mot ostnordost mot den yttre gränsen enligt 5 § tills den förenar sig med denna. (3.3.1995/981)

I Bottniska viken i Torneå skärgård befinner sig efter den sista baspunkten på finsk sida följande baspunkt på svensk sida.

Baspunkterna för den yttre gränsen för det inre territorialvattnet och deras exakta positioner samt positionerna för det inre territorialvattnets gräns mot landsidan och territorialhavets yttre gräns uppräknas i en förordning, genom vilken vid behov även utfärdas övriga stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag.