Checklag
Uppdaterad- Ämnesord
- Check
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Justitieministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1932/244/ajantasa/2019-11-29/swe
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas härmed:
I kap.Utställande av check och checkens form
1 §
Check skall innehålla:
benämningen check, införd i själva texten och uttryckt på det språk, varå handlingen är avfattad;
ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp;
namnet på den bank, som skall inlösa checken (trassat, trassatbank);
uppgift om den ort, där betalningen skall erläggas;
uppgift om dag och ort för checkens utställande; samt
underskrift av den, som utställer checken (utställare, trassent).
Vad med bank i denna lag förstås framgår av 54 §.
2 §
Handling, vari saknas någon av de i 1 § angivna uppgifter, gäller ej såsom check förutom i de fall, som angivas i denna paragraf.
Såsom checks betalningsort anses den ort, söm är angiven vid trassatbankens namn, därest ej annan ort är särskilt angiven. Äro flere orter utsatta vid bankens namn, är checken betalbar å den ort, som är först utsatt.
Saknas sådan eller annan uppgift om betalningsorten, är checken betalbar å den ort, där trassatbanken har sitt huvudkontor.
Check, vari orten för utställandet ej är nämnd, anses vara undertecknad å den vid utställarens namn utsatta orten.
3 §
Handling, som är utställd att betalas av annan än bank, gäller ej som check, även om den betecknats som sådan.
4 §
Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett tillgodohavande, varöver han på grund av uttrycklig eller tyst överenskommelse äger förfoga medelst check. Om straff för den, som till annans förfång utan sådan täckning utställer check, stadgas i strafflagen.
5 §
Check må lyda på betalning:
till viss person, med eller utan uttryckligt angivande av att den är till "order";
till viss person, med tillägg av orden "icke till order" eller motsvarande uttryck; eller
till innehavaren.
Är check ställd till viss person med tillägg av orden "eller till innehavaren" eller motsvarande uttryck, gäller den såsom betalbar till innehavaren.
Check, som icke angiver, till vem betalningen skall ske, är ock betalbar till innehavaren.
6 §
Check må utställas till utställarens egen order.
Check må dragas för tredje mans räkning.
Check må ej dragas på utställaren själv; dock må check, som ej är betalbar till innehavaren, dragas mellan skilda kontor av samma bank.
7 §
Bestämmelse om ränta i check är ogiltig.
8 §
Check må lyda på betalning hos annan bank än trassatbanken, vare sig å ort, där trassatbanken driver sin rörelse, eller å annan ort.
9 §
Är checksumman utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp, gäller den i bokstäver utsatta summan.
Är checksumman utsatt flere gånger, antingen i bokstäver eller i siffror, gäller, om beloppen äro olika, checken endast för det minsta beloppet.
10 §
Förekommer å check namnteckning av person, som icke kan ingå checkförbindelse, eller falsk namnteckning eller sådan, som tecknats för icke existerande person eller som av annan grund är utan verkan mot den, som tecknat namnet eller å vars vägnar det tecknats, äro övriga checkgäldenärer likväl ansvariga för sina förbindelser.
11 §
Den, som tecknar sitt namn å check såsom ställföreträdare för någon, som han icke ägde rätt att företräda, är själv ansvarig för checkförbindelsen, men åtnjuter, där han inlöser checken, samma rätt, som skulle tillkommit den, å vars vägnar han handlat. Lag samma vare om ställföreträdare, som överskridit sin behörighet.
12 §
Utställaren ansvarar för checkens betalning. Varje bestämmelse, varigenom han förbehåller sig frihet från sådant ansvar, är utan verkan.
13 §
Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på ett sätt, som strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet ej åberopas mot checkinnehavaren, med mindre han vid checkens förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.
II kap.Överlåtelse av check
14 §
Check, som är ställd till viss person med eller utan uttryckligt angivande av att den gäller "till order", må överlåtas till annan genom indossament.
Check, som är ställd till viss person med tillägg av orden "icke till order" eller motsvarande uttryck, kan överlåtas allenast i den form och med den verkan, som i allmänhet gäller i fråga om fordrans överlåtelse.
Check må indosseras även till utställaren eller till tidigare indossent eller till någon, som å checken tecknat borgen. Dessa äga ånyo indossera checken.
15 §
Indossament skall vara ovillkorligt. Villkor, varav indossamentets giltighet gjorts beroende, är utan verkan.
Partiellt indossament är ogiltigt.
Indossament, som tecknats av trassatbanken, är jämväl ogiltigt.
Indossament till innehavaren gäller såsom indossament in blanco.
Indossament till trassatbanken gäller blott som kvitto, utan så är att banken har flere kontor och indossamentet tecknats till annat kontor än det, på vilket checken dragits.
16 §
Indossament skall tecknas på själva checken eller på ett därvid häftat blad (allonge). Det skall undertecknas av indossenten.
Indossament är giltigt även om däri ej är nämnt, till vem checken indosserats, eller indossenten allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda fall skall indossamentet för att gälla vara tecknat på checkens baksida eller på ett vid checken häftat blad.
17 §
Genom indossament överflyttas alla av checken härflytande rättigheter.
Om indossament tecknats in blanco, äger checkinnehavaren:
ifylla det med sitt eller annans namn;
teckna nytt indossament in blanco eller till annan person; eller
överlåta checken till annan person utan att ifylla indossamentet eller teckna nytt indossament.
18 §
Indossent svarar, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll, för checkens betalning.
Han äger förbjuda vidare indossering av checken; gör han det, ansvarar han ej gentemot dem, till vilka checken därefter indosseras.
19 §
Den, som har i händer en check, som enligt 1 mom. 14 § gäller till order, skall anses som rätt innehavare av checken, såframt han styrker sin rätt till denna genom en oavbruten följd av indossament, även om det sista är in blanco. Utstrukna indossament anses härvid såsom ej förefintliga. Följer å ett indossament in blanco annat indossament, skall den, som undertecknat det senare, anses hava förvärvat checken genom indossament in blanco.
20 §
Har indossament tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren, är indossenten ansvarig enligt stadgandena angående återgångstalan, men checken förändras ej genom indossamentet till check, betalbar till viss person eller order.
21 §
Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må, och är checken ställd till innehavaren eller styrker den, som fått checken i händer, sin rätt på sätt i 19 § sägs, är han ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre han vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.
22 §
Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äger ej mot innehavaren framställa invändningar, grundade på den förres personliga förhållande till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.
23 §
Innehåller indossament orden "valuta till indrivning", "till inkasso" eller annat uttryck, som angiver, att indossamentet endast innefattar ett uppdrag (prokuraindossament), äger innehavaren av checken göra gällande alla av denna härflytande rättigheter, men icke överlåta den annorledes än genom nytt prokuraindossament.
Checkgäldenär äger, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa andra invändningar än dem han kunnat göra gällande mot indossenten.
Uppdrag, som innefattas i prokuraindossament, förfaller ej, om indossenten dör eller förlorar sin rättsliga handlingsförmåga.
24 §
Indossament, som tecknats efter det protest eller därmed likställt bestyrkande ägt rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning fastställda tiden, äger allenast sådan verkan, som i allmänhet tillkommer överlåtelse av fordran.
Odaterat indossament skall, såframt ej annat styrkes, anses hava tillkommit innan protest eller därmed likställt bestyrkande ägt rum eller tid, som i 1 momentet avses, gått till ända.
III kap.Certifiering av check
25 §
Trassatbank kan genom att certifiera checken förplikta sig att inlösa densamma, om den uppvisas till betalning inom den i 29 § nämnda tid.
Certifiering skall tecknas å checken och uttryckas genom ordet “certifieras”, “bekräftas”, “noteras” eller annat motsvarande uttryck samt förses med trassatbankens firmateckning. Bankens blotta firmateckning å checkens framsida gäller ock som certifiering.
Inlöses certifierad check icke, då den inom stadgad tid uppvisas, äger checkinnehavaren, jämväl där han är utställare, på grund av checken av trassatbanken utkräva allt, som skall gäldas jämlikt 45 och 46 §§.
Tecknas av trassatbanken påskrift, som innebär förpliktelse att även efter utgången av den i 29 § stadgade tid inlösa checken, är verkan av påskriften dock ej annan än i 1 momentet sägs.
IV kap.Checkborgen (aval)
26 §
För betalning av checksumman eller en del därav kan säkerhet ställas medelst checkborgen (aval). Sådan säkerhet kan ställas såväl av checkgäldenär som av tredje man, dock icke av trassatbanken.
Checkborgen skall tecknas å checken eller å ett därvid häftat blad. Sådan borgen uttryckes genom orden "såsom aval" eller annat motsvarande uttryck. Den skall undertecknas av borgesmannen. En namnteckning på checkens framsida skall jämväl i och för sig anses innebära checkborgen, såvida icke namnteckningen är utställarens. Checkborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom anses den ingången för utställaren.
27 §
Den, som tecknat checkborgen, ansvarar lika med den, för vilken borgen ingåtts.
Hans utfästelse är giltig även om den förbindelse, för vilken borgen ingåtts, är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.
Har borgesman inlöst checken, förvärvar han de av checken härflytande rättigheterna mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken äro ansvariga i förhållande till denne.
V kap.Uppvisande och betalning av check
28 §
Check är betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse är ogiltig.
Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd, är betalbar å uppvisningsdagen.
29 §
Check skall uppvisas till betalning inom tjugu dagar eller, om checken är utställd i någon utom Europa belägen stat, som ej gränsar till Medelhavet, inom sjuttio dagar.
Tid, som i 1 momentet avses, räknas från den dag, som i checken är angiven som utställningsdag.
30 §
Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvisningstidens bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens tidräkning motsvarar utställningsdagen.
31 §
Checks inlämnande till avräkningskontor (clearing house) gäller som uppvisande till betalning.
32 §
Har utställaren meddelat trassatbanken, att han återkallar checken, är trassatbanken icke berättigad att erlägga betalning, därest ej banken redan genom att certifiera checken förpliktat sig att inlösa denna.
Trassatbank äger även efter uppvisningstidens utgång inlösa check, som ej blivit återkallad.
3 mom. har upphävts genom L 818/1990. (24.8.1990/818)
33 §
Dör utställare av check eller förlorar han sin rättsliga handlingsförmåga, inverkar detta ej på checkens giltighet.
Trassatbank må ej betala check, där banken äger kännedom om, att utställarens egendom blivit avträdd till konkurs eller att yrkande om sådant avträdande gjorts, och banken icke på grund av checkens certifiering är förpliktad att inlösa denna. Den omständigheten, att offentlig kungörelse om konkursen utfärdats, må ej i och för sig anses innebära, att konkursen varit för banken bekant.
34 §
Då check av trassatbanken inlöses, skall den på anhållan till banken utlämnas, försedd med innehavarens kvitto.
Checkinnehavare må ej vägra att mottaga partiell betalning.
Sker partiell betalning, skall på anhållan av trassatbanken anteckning därom göras å checken och kvitto lämnas banken.
35 §
Vid inlösande av check, som enligt 1 mom. 14 § gäller till order, är trassatbanken pliktig att förvissa sig om, att indossamenten utgöra en behörigen sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av indossenternas namnteckningar.
36 §
Är check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten, må intill uppvisningstidens utgång betalning erläggas i landets mynt efter dess värde å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens uppvisande, äger checkinnehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt enligt hans val antingen efter kursen å uppvisningsdagen eller betalningsdagen.
Främmande myntslags värde bestämmes av de å betalningsorten gällande handelsbruk, med mindre utställaren föreskrivit, att betalning skall ske efter en i checken angiven kurs.
Vad i denna paragraf ovan är stadgat, äger ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i visst myntslag (förbehåll om effektiv betalning i främmande mynt).
Är checksumman angiven i myntslag, som har enahanda benämning men olika värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas, anses det å betalningsorten gångbara myntslaget vara avsett.
VI kap.Korsad check
37 §
Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan, som nedan i 38 § sägs.
Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens framsida. Den kan vara generell eller speciell.
Korsning är generell, då den består allenast av de två strecken, eller då mellan dessa ordet “bank” eller motsvarande uttryck anbragts; den är speciell, då namnet å en bank utsatts mellan strecken.
Generell korsning må ändras till speciell korsning men speciell korsning icke till generell.
Utstrykning av korsningen eller namnet å banken är ogiltig.
38 §
Check med generell korsning må trassatbanken betala allenast till bank eller till kund hos trassatbanken.
Check med speciell korsning må trassatbanken betala allenast till den namngivna banken eller, om denna är trassatbanken själv, till en av sina kunder. Den namngivna banken må dock inkassera checken genom en annan bank.
Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må ej för andra än dessa inkassera sådan check.
Check med flere speciella korsningar må ej av trassatbanken inlösas, med mindre fråga är om två dylika korsningar och den ena avser inkassering genom avräkningskontor.
Bank, som åsidosätter stadgandena i denna paragraf, är ansvarig för skadan intill checkens belopp.
39 §
Där check, som är utställd utom riket, är tvärs över framsidan försedd med påteckningen “blott till avräkning” eller motsvarande uttryck, skall vad om korsad check är stadgat äga tillämpning.
VII kap.Återgångstalan (regress) på grund av bristande betalning
40 §
Därest check, som i rätt tid uppvisas, ej inlöses, äger innehavaren väcka återgångskrav mot indossenter, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan vederbörandes vägran att betala styrkts:
genom en offentlig förrättning (protest);
genom en av trassatbanken å checken tecknad, daterad förklaring, vari dagen för uppvisandet angives; eller
genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar, att checken dit inlämnats i rätt tid men icke inlösts.
41 §
Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens utgång.
Om uppvisandet ägt rum å uppvisningstidens sista dag, må protest eller därmed likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.
42 §
Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den, som senast tecknat indossament å checken, så ock utställaren underrättelse (avis) senast fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande ägt rum eller, där förbehåll gjorts om återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen. Varje indossent, som mottagit sådan underrättelse, skall sist andra söckendagen därefter om förhållandet lämna meddelande till den, som näst före honom tecknat indossament å checken, med uppgift om namn och adresser å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare till dess meddelandet nått utställaren. Tiden av två söckendagar räknas från mottagandet av den föregående underrättelsen.
Då underrättelse jämlikt föregående moment gives checkgäldenär, skall inom samma tid enahanda underrättelse meddelas den, som för honom ingått checkborgen.
I händelse indossent icke i checken utsatt sin adress eller denna är oläslig, må underrättelsen lämnas närmast föregående indossent.
Den, som är pliktig att meddela här avsedd underrättelse, äger lämna den på vad sätt som helst, jämväl medelst blotta återsändandet av checken.
Det åligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna tiden. Denna skall anses iakttagen, om före dess utgång brev innehållande underrättelsen avlämnats till posten.
Den, som försummar att giva underrättelse inom ovan nämnd tid, lider ej någon rättsförlust, men blir ansvarig för den skada, som kan hava förorsakats av försummelsen, därvid dock skall gälla, att skadeståndet ej må överstiga checksumman.
43 §
Utställare, indossent eller checkborgesman äger genom att å checken teckna orden “retur utan kostnad”, “utan protest” eller annat motsvarande uttryck och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från skyldigheten att för bevarande av sin rätt till återgångstalan upptaga protest eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.
Sådant förbehåll fritager icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa checken inom föreskriven tid eller att verkställa avisering. Den, som mot cheekinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits, har att därom föra bevis.
Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, äger det verkan i avseende å alla checkgäldenärer; är det gjort av indossent eller av borgesman, äger det ej verkan i fråga om annan än denne. Har oaktat förbehåll från utställarens sida innehavaren låtit verkställa protest eller därmed likställt bestyrkande, svarar han själv för kostnaden. Är förbehåll gjort av indossent eller borgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande dock ägt rum, kostnaderna härför krävas av varje checkgäldenär.
44 §
Checkgäldenärer äro i förhållande till innehavaren ansvariga en för alla och alla för en.
Checkinnehavaren äger anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen mot envar för sig eller mot flere gemensamt, utan att vara bunden vid den ordning, i vilken deras förpliktelser ingåtts.
Samma rätt tillkommer envar checkgäldenär, som inlöst checken.
Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärerna, utgör det ej hinder för talans anställande mot andra checkgäldenärer, även om de i ordningen följa efter den, mot vilken talan först utfördes.
45 §
Checkinnehavare äger rätt att av den, mot vilken han väcker återgångskrav, bekomma:
den ej erlagda checksumman;
ränta efter sex för hundra om året från uppvisningsdagen; samt
ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande, utgifter för avisering ävensom andra kostnader.
46 §
Den, som inlöst check, äger rätt att av dem, som i förhållande till honom svara för checken, bekomma:
hela det belopp han själv betalt;
ränta å detta belopp efter sex för hundra om året från den dag han erlagt betalningen; samt
ersättning för egna utgifter.
47 §
Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras gällande, äger, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad räkning.
Indossent, som inlöst checken, äger utstryka sitt eget och efterföljande indossament.
48 §
Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande ej inom behörig tid äga rum på grund av ett i någon stat utfärdat lagbud eller annat oövervinneligt hinder (force majeure), förlänges tiden för sådan åtgärds företagande.
Innehavaren av checken är pliktig att om sådant hinders förekomst utan dröjsmål underrätta den, som senast tecknat indossament å checken, samt att om denna underrättelse göra daterad och underskriven anteckning å checken eller därvid häftat blad. I övrigt äga bestämmelserna i 42 § tillämpning.
Efter hindrets upphörande åligger det innehavaren att ofördröjligen uppvisa checken till betalning samt, om så erfordras, upptaga protest eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.
Fortfar hindret längre tid än femton dagar efter den dag, före eller efter uppvisningstidens utgång, då innehavaren om hindret underrättat den, som senast tecknat indossament å checken, må återgångskrav göras gällande utan att uppvisande eller protest eller därmed likställt bestyrkande föregått.
Händelse, som berör allenast checkinnehavaren personligen eller den, åt vilken han uppdragit checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller därmed likställt bestyrkande, anses ej som oövervinneligt hinder.
VIII kap.Duplett av check
49 §
Med undantag av check till innehavaren kan check, som är betalbar utom riket, utställas i flere likalydande exemplar (dupletter). Varje exemplar skall innehålla nummerbeteckning i själva texten; eljest gäller ettvart av dem som särskild check.
50 §
Inlösande av ett checkexemplar medför frihet från vidare betalningsskyldighet för checken, även om förbehåll ej träffats att genom sådant inlösande övriga exemplar bliva kraftlösa. Trassatbanken svarar dock fortfarande enligt 25 § för varje certifierat exemplar, som icke återställts.
Indossent, som till olika personer överlåtit exemplar av samma check, så ock annan, som senare indosserat checkexemplar, svarar för varje icke återställt exemplar, som är försett med hans nanmteckning.
IX kap.Ändringar i checks text
51 §
Har ändring skett i checks text, ansvara de som efter ändringen tecknat sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat sitt namn å checken, äro ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.
X kap.Checks preskription
52 §
Fordran, som tillkommer checkinnehavaren mot indossenter, utställaren och övriga checkgäldenärer, preskriberas sex månader från utgången av uppvisningstiden.
Har checkgäldenär inlöst checken, preskriberas hans fordran mot övriga checkgäldenärer sex månader från den dag, då han själv inlöste checken eller mot honom vidtogs åtgärd, som avses i 53 §.
53 §
Checkpreskription avbryts av stämningsdelgivning i ett mål som gäller en checkfordran och som är anhängigt vid en finsk domstol, kvittningsyrkande som har anförts vid en finsk domstol och som grundar sig på en check, eller bevakning av fordran i en gäldenärs konkurs i Finland. (22.7.1991/1060)
Genom anhängiggörande vid domstol i främmande stat av rättegång om checkfordran avbrytes preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning mot domstolens behörighet, inställt sig i målet eller personligen erhållit del av stämningen. Lika med sådan rättegångs anhängiggörande anses underrättelse, som i rättegång vid utländsk domstol enligt där gällande lag gives om rättegången (litis denuntiatio). Har i främmande stat fordringen bevakats i checkgäldenärs konkurs eller anmälts under ackordsförhandling utan konkurs, anses preskription därigenom avbruten, där checkgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans åberopande för kvittning vid utländsk domstol medför ock avbrott i preskription.
Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gäller till fördel för alla checkgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.
Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende, vari checkkravet gjorts gällande, ej slutfört, begynner ny preskriptionstid att löpa från den dag, då målet eller ärendet sist av rätten handlades.
Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hinder, som i 48 § avses, är checkrätten bevarad, därest åtgärden företages inom en månad efter hindrets upphörande.
XI kap.Allmänna bestämmelser
54 § (23.4.1971/304)
Med bank avses i denna lag Finlands Bank, Postbanken, affärsbank, sparbank och andelsbank.
55 §
Check må uppvisas till betalning samt protesteras allenast å söckendag.
Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest eller därmed likställt bestyrkande, är allmän helgdag, utsträckes tiden att omfatta jämväl närmast följande söckendag. Vid tids beräknande skola mellanliggande helgdagar medräknas.
Vad ovan i denna paragraf sägs om allmän helgdag, skall tillämpas även på självständighetsdagen, första maj, julaftonen, midsommaraftonen och söckenlördag. (29.3.1968/187)
56 §
De i denna lag stadgande tidsfristerna omfatta icke den dag, från vilken tiden skall löpa.
Uppskovsdagar äga enligt denna lag ej rum.
57 §
Är checkfordran preskriberad eller har checkrätten gått förlorad genom försummelse att företaga någon för dess bevarande föreskriven handling, vare checkinnehavaren dock berättigad att, såsom i vanligt skuldfordringsmål, hos checkgäldenär utsöka vad denne till fordringsägarens skada skulle vinna, där fordringen förfölle; och skall, i saknad av utredning om annat förhållande, utställaren anses till fordringsägarens skada göra vinst, motsvarande checksumman, där fordringen förfölle.
XII kap.Förhållandet till främmande lag
58 §
Finsk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse skall, ändå att han ej här i riket hade hemvist eller att förbindelsen är ingången utom riket, bedömas efter finsk lag.
Utländsk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse bedömes efter lagen i den stat han tillhör. Innehåller nämnda lag, att en annan stats lag skall tillämpas, lände det till efterrättelse.
Är enligt lag, som sålunda skall gälla, utländsk medborgare obehörig att ingå checkförbindelse, vare han ändock här i riket för dylik förbindelse ansvarig, där han åtagit sig den inom en stat, enligt vars lag han var därtill behörig.
59 §
Frågan på vem check må dragas bedömes enligt lagen i den stat, där checken skall betalas; dock må check, som utställts i annan stat, ej i något fall anses ogiltig på den grund, att den dragits på någon, som enligt nämnda lag ej kan vara trassat.
Är enligt vad i 1 momentet sägs handling ogiltig som check, inverkar detta icke på giltigheten av förbindelse, som å handlingen tecknas i stat, enligt vars lagstiftning den, å vilken checken dragits, skulle kunnat vara trassat
60 §
I fråga om checkförbindelses form skall lagen i den stat, där förbindelsen tecknats, lända till efterrättelse; dock är det i varje händelse tillfyllest, att lagen i den stat, där checken skall betalas, blivit iakttagen.
Där, på grund av vad sålunda är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men skulle varit gällande, om den tillkommit i viss annan stat, där förbindelse senare åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens ogiltighet ej medföra, att även den senare anses ogiltig.
61 §
Rättsverkningarna av checkförbindelse skola, där ej här nedan annorlunda stadgas, bedömas enligt lagen i den stat, där förbindelsen tecknats.
62 §
Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga om samtliga checkgäldenärer beräknas enligt lagen i den stat, där checken utställts.
63 §
Enligt lagen i den stat, där check är betalbar, bedömes:
om checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller om den må utställas att betalas viss tid efter uppvisandet samt verkan därav, att checken daterats för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;
uppvisningstiden;
om checken må accepteras, certifieras, bekräftas eller viseras samt verkan av påskrift härom;
om innehavaren må fordra partiell betalning och om han är pliktig att mottaga sådan betalning;
om checken må korsas eller förses med påteckningen "blott till avräkning" eller motsvarande uttryck samt om verkan av sådan åtgärd;
om innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av sådan rätt;
om utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande av dess betalning;
vilka åtgärder må vidtagas, när checken förkommit eller obehörigen frånhänts innehavaren; samt
om protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande av rätt till återgångstalan mot indossenter, utställaren eller annan checkgäldenär.
64 §
Beträffande tiden och sättet för upptagande av protest, så ock beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder, som äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt på grund av check, gäller lagen i den stat, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är, skall verkställas.
65 §
Skall, efter ty här ovan är sagt, i visst mål främmande stats lag tillämpas, äger rätten, där lagens innehåll ej är för rätten bekant eller av part styrkes, därom söka upplysning hos ministeriet för utrikesärendena. Kan sådan upplysning ej erhållas, skall finsk lag tillämpas.
XIII kap.Protest och rättegång i checkmål
66 § (29.11.2019/1127)
Protest ska upptas av notarius publicus.
67 §
Protest skall å orten för checkens uppvisande upptagas å tid, då banken i fråga hålles öppen för allmänheten eller, å dag, då banken ej hålles öppen, mellan klockan 9 och klockan 19. Erhåller protestförrättaren icke tillträde till banklokalen eller kan någon, som äger företräda banken, icke där anträffas, upptages likväl protest. Beträffande utländsk check, som dragits å annan än bank, gälle vad om växel är stadgat.
I fråga om checks uppvisande till betalning skall vad i 1 momentet är sagt om protest äga tillämpning; och skall förty, i händelse vederbörande ej anträffas, uppvisandet dock anses hava ägt rum, därest checkinnehavaren i sådant syfte infunnit sig i eller sökt vinna tillträde till banklokalen.
68 §
Vid protest skall checken medföras av förrättningsmannen eller någon, som åtföljer honom; och skall anteckning om protesten av förrättningsmannen göras å checken.
69 §
Över protest skall föras protokoll. I detta skall införas:
checken med allt vad därå finnes tecknat;
sökandens påstående;
det svar, som gives av den protesten gäller, eller anmärkning att svar ej kunnat erhållas eller att han ej kunnat anträffas;
uppgift på stället varest och tiden när protesten skett; samt
underskrift av förrättningsmannen och vittnet.
Förrättningsman åligger förvara det vid protesten förda protokollet för att envar, som det åstundar, må kunna därav undfå del.
70 §
Förrättningsman, som vid upptagande av protest omhänderhar checken, skall anses bemyndigad att uppbära betalning.
71 § (28.6.1993/604)
Domstol i checkmål är tingsrätten på den ort där gäldenären bor eller anträffas eller där checken är ställd att betalas.
72 §
I ett checkmål får käranden, sedan han har anmält detta till domstolen, själv ha hand om delgivningen av stämningen. Uppmanas svaranden i stämningen att avge ett muntligt svaromål vid ett sammanträde, skall stämningen på yrkande av käranden meddelas till den dag då den söks, om domstolen då sammanträder och svaranden befinner sig så nära att han kan inställa sig före rättegångstidens slut. (22.7.1991/1060)
Över utslag rörande invändning i checkmål kunna särskilda besvär anföras blott om målets handläggning vid domstolen genom utslaget avslutats.
73 §
Dom i checkmål må, utan hinder av att den ej äger laga kraft, verkställas. Ej må verkställigheten uppehållas därav, att den tappande bjuder säkerhet för vad dömt är.
Den, som vunnit, må dock ej, innan domen äger laga kraft, lyfta vad honom tilldömt blivit, med mindre han ställer pant eller borgen för återbäring, om domen ändras.
74 § (28.6.1993/604)
74 § har upphävts genom L 604/1993.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 november 1932; och genom densamma upphäves checklagen av den 11 juni 1920. I fråga om checker, som därförinnan utgivits, skall likväl gälla vad tidigare varit stadgat, dock sålunda, att de i denna lag givna stadganden om protest och därmed likställt bestyrkande äga tillämpning även å sådana checker samt att i äldre lag meddelade föreskrifter om rättegång i checkmål tillämpas allenast i mål, som anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande.
Ikraftträdelsestadganden
9.6.1960/290:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961, då även av länsstyrelse i stöd av den nu ändrade 66 § utfärdade förordnanden upphöra att gälla.
29.3.1968/187:
Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.
23.4.1971/304:
Härmed upphäves förordningen den 14 juli 1932 angående rätt för vissa penninginrättningar att tillhandagå med hållande av checkräkning (246/32) och förordningen den 13 mars 1964 angående rätt för postsparbanken att tillhandagå med hållande av checkräkning (143/64) .
24.8.1990/818:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Regeringens proposition 66/88, Lagutsk. bet. 6/90, Stora utsk. bet. 56/90
22.7.1991/1060:
Om införandet av denna lag stadgas särskilt genom lag. (L 1060/1991 trädde i kraft enligt L 1417/1992 den 1.12.1993.)
Regeringens proposition 16/90, Lagutsk. bet. 17/90, Stora utsk. bet. 336/90
28.6.1993/604:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.
RP 79/93 , LaUB 11/93
29.11.2019/1127:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
RP 10/2019 , FvUB 3/2019, RSv 20/2019