150/1930

Är i lag eller förordning tid bestämd att iakttagas vid domstol eller annan myndighet, skall tiden, såvitt för vissa mål och ärenden ej annat är stadgat, beräknas såsom i denna lag sägs.

Är tid bestämd i visst antal dagar efter angiven dag, må denna dag icke medräknas.

Tid, som är bestämd i veckor, månader eller år efter angiven dag, slutar å den dag i den avsedda veckan eller månaden, som till benämning eller ordningsnummer motsvarar sagda dag. Finnes ej motsvarande dag den månad, varunder laga tid skulle sluta, vare sista dagen i samma månad den bestämda tidens slutdag.

Är tid bestämd i dagar, veckor, månader eller år före angiven dag, räknas tiden tillbaka från sagda dag enligt samma grunder som den jämlikt 2 och 3 §§ skall räknas framåt.

Infaller bestämd dag eller sista dagen av bestämd tid på helgdag, självständighetsdagen, första maj, julaftonen, midsommaraftonen eller söckenlördag, må fullgörandet kunna ske första söckendagen därefter. (30.6.1966/358)

Stadgandena i denna paragraf skola tillämpas jämväl, där annorstädes i lag är stadgat, att då bestämd dag eller sista dagen av bestämd tid infaller på helgdag, fullgörandet får ske första söekendag därefter.

Missnöjesanmälan, inlämnande av ändringsansökan, bemötande därav, tjänsteansökan och andra åtgärder som skall vidtas inom en bestämd tid vid domstol eller någon annan myndighet eller vid en officiell förrättning, skall ske senast den sista dagen av den bestämda tiden. Skall åtgärden vidtas i ett ämbetsverk, skall det ske före utgången av verkets öppettid, och skall åtgärden vidtas vid en domstols sammanträde eller någon annan förrättning, skall det ske före sammanträdets eller förrättningens slut.

Om ett ärende som är anhängigt vid domstol tas upp till behandling ett angivet klockslag på den utsatta dagen, skall den åtgärd som hänför sig till behandlingen av ärendet dock vidtas då.

Denna lag skall, med upphävande av 42 punkten i förklaringen den 23 mars 1807, träda i gällande kraft den 1 januari 1931.