267/1922

Religion må i Finland offentligt och enskilt övas, såvitt lag eller god sed ej kränkes.

Såsom religionssamfund anses i denna lag den evangelisk-lutherska och den grekisk-katolska kyrkan, så ock annat trossamfund, som har till ändamål offentlig religionsövning och behörigen inregistrerats, enligt vad i 2 kap. säges.

På tillställningar som ordnas för offentlig religionsutövning tillämpas bestämmelserna om allmänna sammankomster i lagen om sammankomster (530/1999) , om inte tillställningen hör till ett religionssamfunds typiska verksamhet och ordnas för offentlig religionsutövning i samfundets egna eller med dem jämförbara lokaler.

Enskild religionsövning är envar berättigad att föranstalta.

Kränkes genom enskild religionsövning lag eller god sed, straffes den skyldige, ifall handlingen icke innefattar annat brott, för vilket strängare straff är stadgat, med böter högst femhundra mark.

Den som fyllt aderton år, är berättigad att utträda ur trossamfund eller att inträda i trossamfund, vars ordning det medgiver.

Önskar någon utträda ur evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan eller ur annat religionssamfund, skall han därom personligen göra anmälan antingen till den församling eller det religionssamfund, ur vilket han ärnar utträda, eller till föraren av det befolkningsregister, till vilket han ärnar övergå.

Den som gjort anmälan skall anses ha utträtt, då en månad förflutit från den dag anmälan gjordes. Om dock den som gjort anmälan, inom sagda tid återkallar densamma, förfaller utträdet.

Anmälan om den som utträtt ur religionssamfund eller inträtt i sådant samfund, bör göras hos offentlig myndighet, såsom därom särskilt stadgas.

Ej må någon tillhöra flere än ett trossamfund.

Den, som icke fyllt aderton år, hör till samma trossamfund som hans föräldrar. Tillhöra icke föräldrarna något trossamfund, gällde detsamma om barnet.

Höra föräldrarna till skilda trossamfund, eller tillhör endera av dem ej något trossamfund, följer barnet i sådant avseende modern, såframt föräldrarna icke före äktenskapets ingående eller senare skriftligen överenskommit, att barnet skall följa fadern. Dör den av föräldrarna, vilken barnet följer, eller blir från uppfostringsrätten skild, eller har äktenskapsskillnad mellan föräldrarna ägt rum, och har barnet ej fyllt femton år, följer barnet den av föräldrarna, som uppfostrar det, såframt ej domstol, på yrkan av förmyndare, förmyndarnämnd eller frände till barnet annorlunda förordnar. (12.12.1969/767)

Äro föräldrarna ej i äktenskap med varandra, följer barnet moder, där ej fader äger det uppfostra.

Barn, som, innan det fyllt femton år, upptagits såsom fosterbarn, följer sina fosterföräldrar, om ej med barnets egna föräldrar eller förmyndare annorlunda överenskommits. Annat barn under femton år, som icke uppfostras i hemmet, följe sin uppfostrare, om dess föräldrar eller förmyndare därtill samtyckt, såframt ej domstol, på yrkan av förmyndarnämnd eller barnets frände, annorlunda förordnar.

Domstols utslag i ärende, som i andra och fjärde momentet nämnes, går i verkställighet, ändå att ändring i utslaget sökes, såframt icke domstolen annorlunda förordnat.

Den, som fyllt femton år, följer icke utan sitt samtycke fader eller moder, fosterföräldrar eller uppfostrare, då dessa utträda ur eller inträda i trossamfund. Sådant samtycke skall avgivas vid utträde nr evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan till församlingens kyrkoherde, vid utträde ur annat religionssamfund till samfundets eller dess församlings styrelse samt i övriga fall till offentlig myndighet såsom därom särskilt stadgas.

Den, som fyllt femton år, vare berättigad att ensam utträda ur eller inträda i trossamfund, om föräldrarna eller den av dem, som uppfostrar barnet, eller förmyndaren därtill samtycker.

Meddelas religionsundervisning i av staten eller kommunen upprätthållen eller understödd folkskola, elementarläroverk eller annan undervisningsanstalt enligt något trossamfunds lära, skall elev, som tillhör annat trossamfund eller icke tillhör något trossamfund, på yrkande av målsman befrias från sådan religionsundervisning.

Den som tillhör ett trossamfund kan enligt eget val antingen avlägga ed eller avge försäkran på heder och samvete, om det inte är särskilt stadgat att avgivande av försäkran är den enda formen för förpliktelse.

Den som inte tillhör något trossamfund skall avge försäkran på heder och samvete.

Angående ed eller försäkran som krävs av den som är anställd hos den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet eller något annat religionssamfund gäller vad som särskilt stadgas eller bestäms därom.

Begravningsplats, som icke är avsedd att tillhöra evangelisk-luthersk eller grekisk-katolsk församling, samt enskilt gravställe ävensom likbränningsanstalt må med vederbörligt tillstånd inrättas.

Den, som vid sin död ej tillhör evangelisk-lutherska kyrkan, må om för honom ej finnes annat gravställe, jordas å evangelisk-luthersk församlings begravningsplats. Avgift för sådan gravplats skall erläggas enligt vederbörligen fastställd taxa.

Ej må vid sådan begravning företagas något, som är ägnat att väcka förargelse i församlingen. Anstötlig inskrift eller bild låte kyrkorådet från grav avlägsna. Var, som sålunda väcker förargelse eller anstöt, straffes med böter ej över femhundra mark.

Om på evangelisk-luthersk församlings område är bosatt ett avsevärt antal församlingen icke tillhörande personer, kan statsrådet på anhållan av församlingen ålägga dem att inrätta särskild begravningsplats.

11 § har upphävts genom L 4.11.1983/831 .

Person, som icke är medlem av evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan, vare icke skyldig att genom utgörande av fastighetsskatt eller i annan form deltaga i avlönande av dess prästerskap och kyrkobetjäning eller i byggande och underhåll av prästgårdar, kyrkor, klockstaplar och begravningsplatser eller i utskylder för andra av dess ändamål. Fritaget från utskylder för evangelisk-lutherska och grekisk-katolska kyrkans ändamål vare ock annat religionssamfund och dess församling.

Önskar personer som är bosatta i Finland bilda ett religionssamfund, skall de upprätta en sådan samfundsordning som avses i 14 § och hos undervisningsministeriet göra en skriftlig anmälan om att samfundet har bildats. (18.6.1993/589)

Anmälan skall vara undertecknad av minst tjugu personer, vilka alla jämväl skola hava undertecknat samfundsordningen och förklara sig inträda i samfundet och vilkas boningsort och yrke eller syssla skola vara angivna. Anmälan skall åtföljas såväl av redogörelse för samfundets trosbekännelse och formen för dess offentliga religionsövning som ock av den antagna samfundsordningen. I anmälningen skall tillika uppgivas, av vilka personer samfundets styrelse utgöres samt, i händelse samfundet avser att omfatta flere församlingar, redan bildad församlings namn och hemort ävensom medlemmarna i dess styrelse.

Samfundsordningen för religionssamfund skall innehålla:

Avser samfundet att omfatta flere församlingar, skall samfundsordningen tillika angiva, huru församling bildas, församlings förhållande till samfundet, på vad sätt församling skiljer sig eller varder skild från samfundet eller upplöses och huruvida församling eller församlings medlemmar gälda avgifter till samfundet, så ock innehålla enahanda bestämmelser om församling som i 4, 5, 6, 7 och 9 punkterna om samfund är sagt.

Medlem i religionssamfunds styrelse må vara endast välfrejdad person, som icke står under förmynderskap.

Flertalet av styrelsemedlemmarna skall vara finska medborgare. Undervisningsministeriet kan dock även godkänna en annorlunda sammansättning för styrelsen, om flertalet av samfundets medlemmar består av andra än finska medborgare. (18.6.1993/589)

Vad nu sagts om samfunds styrelse, äger tillämpning jämväl i fråga om församlings styrelse.

Om ett anmält religionssamfunds samfundsordning är utarbetad enligt denna lag, om samfundets trosbekännelse och formen för dess religionsövning inte strider mot lag och god sed och om samfundet och den därtill hörande församlingens styrelse fyller villkoren enligt 15 § i denna lag, låter undervisningsministeriet anteckna samfundet och dess anmälda församlingar i det register över religionssamfund som förs vid befolkningsregistercentralen. (18.6.1993/589)

Sedan samfund inregistrerats, vare det med i 26 § föreskrivna inskränkningar berättigat att förvärva egendom, ingå förbindelser samt kära och svara, och äger samfundet i övrigt den rätt, som i denna lag stadgas.

Samma rätt äger till samfund hörande församling.

Undervisningsministeriet har rätt att när ministeriet anser det behövligt låta inspektera religionssamfund genom en därtill utsedd person.

Om ett religionssamfund gör sådana ändringar i sin trosbekännelse eller i formen för sin religionsövning att de därefter inte motsvarar den redogörelse som har inlämnats till undervisningsministeriet, skall samfundets styrelse anmäla ändringen till undervisningsministeriet. (18.6.1993/589)

Ändring av samfundsordning skall jämväl anmälas och träder i kraft så snart anmälan därom inregistrerats.

När ett medlemskap i en samfundsstyrelse blir ledigt, skall en ny medlem utses inom två månader och den nya styrelsemedlemmen anmälas hos befolkningsregistercentralen.

Ett samfunds styrelse skall anmäla när en ny församling har inrättats och anmäla dess namn, hemort och styrelsemedlemmar till befolkningsregistercentralen för anteckning i registret. (18.6.1993/589)

Upplöses församling eller skiljer sig församling från samfundet eller varder därifrån skild, skall samfundets styrelse likaledes därom inom två månader anmäla.

Församling, som skilt sig eller blivit skild, upphör och avföres från registret, såframt ej inom två månader, efter det anmälan om dess skiljande gjorts, behörigen anmälts, att av församlingen bildats nytt samfund eller att annat samfund upptagit den såsom sin församling.

Religionssamfunds för inregistrering godkända anmälningar skall offentliggöras så som undervisningsministeriet bestämmer.

Religionssamfunds styrelse är pliktig att enligt lag och samfundsordningen omsorgsfullt handhava samfundets angelägenheter samt företräder samfundet gentemot tredje man och inför myndighet.

I samfundsordning må bestämmas, om och i vad mån en eller flere av styrelsens medlemmar, utan de övrigas medverkan, eller andra för vissa uppgifter befullmäktigade personer äga handla för samfundet.

Religionssamfunds styrelse åligger att föra förteckning över samfundets medlemmar samt deras barn, såvitt dessa icke höra till annat religionssamfund. Dessutom ankommer å densamma att föra de förteckningar statsrådet bestämmer samt avlämna på dem grundade uppgifter. På anfordran skall utdrag ur förteckningen utan avgift meddelas åt offentlig myndighet.

Höra till samfund flere församlingar, ankommer närmast å varje församlings styrelse att föra förteckningarna och avlämna uppgifterna.

Den, som är skyldig att föra enligt denna lag påbjuden förteckning eller göra föreskriven anmälan, njute i utövningen av sysslan det skydd och vare underkastad det ansvar, som om tjänsteman är stadgat.

Religionssamfunds medlemmar ansvara icke personligen för samfundets förbindelser.

Religionssamfund må icke utan statsrådets begivande anskaffa eller besitta annan fastighet i landet än jordområde, erforderligt för kyrka, prästgård, skola, välgörenhetsanstalt och begravningsplats.

Den, som utträtt ur religionssamfund, vare skyldig att gälda före hans utträde till betalning förfallen avgift till samfundet, så ock därefter avgift, som han åtagit sig att å viss tid erlägga, då denna förfaller till betalning, dock icke under längre tid än tio år från det utfästelsen avgavs.

Efter medlems död ansvarar hans bo endast för avgift, som före hans död var förfallen till betalning.

Med stöd av religionssamfunds samfundsordning hos medlemmarna uppburna avgifter må tagas i mät utan dom eller utslag i den ordning, som stadgas om indrivning av skatter i utmätningsväg. (3.6.1960/269)

Finner religionssamfunds styrelse eller dess ledamot eller medlem av samfundet, att vid samfundsmöte fattat beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest är stridande emot lag eller samfundsordningen, klandre det genom stämning, som bör tillställas samfundet inom två månader efter beslutets fattande. Denna rätt till klander äger likväl icke den, som till beslutet bidragit.

Då klandertalan blivit väckt, förordne domstolen, om skäl därtill förekommer, innan saken slutligen avgöres, att det överklagade beslutet ej må sättas i verkställighet.

Besluter samfunds styrelse väcka klandertalan, bör samfundet ofördröjligen sammankallas för val av fullmäktig att å samfundets vägnar svara.

Sammankallar styrelsen icke möte i enlighet med vad samfundsordningen föreskriver, äge landshövdingen bemyndiga medlem, som sådant äskar, att själv sammankalla samfundet.

Har samfund handlat i strid med lag eller god sed eller emot sitt i samfundsordningen angivna ändamål, kan domstol på yrkan av allmän åklagare eller samfundsmedlem förklara samfundet upplöst eller, om överträdelsen varit mindre, tilldela samfundets styrelse varning, och gälle beträffande det, som vid samfunds upplösning eller dess upphörande av annan orsak iakttagas bör, vad om föreningar är stadgat.

Vad ovan i 19, 22, 25, 26, 27, 28 och 29 §§ stadgas om religionssamfund, skall i tillämpliga delar gälla jämväl till sådant samfund hörande församling, vilken blivit behörigen inregistrerad.

Protestantiskt religionssamfund, som bildats på grund av förordningen den 11 november 1889, åligger att, såvitt dess samfundsordning icke överensstämmer med vad i denna lag stadgas, däri införa erforderliga ändringar, och skall samfundet inom tre år efter lagens trädande i kraft anmäla sig till inregistrering.

Intill dess sådant religionssamfund inregistrerats, gälle därom förenämnda förordning, såvitt den icke står i strid med 1 kapitlet av denna lag.

Angående lysning och vigsel inom annat religionssamfund än evangelisk-lutherska och grekisk-katolska kyrkorna gälle, till dess ny lag i ämnet tillkommit, vad därom av statsrådet förordnas.