47/1921

Var, som håller husdjur, vare pliktig att dem så vårda, att de icke inkomma på annans ägor.

Vilja rågrannar till underlättande av vården om sina husdjur gemensamt inrätta och underhålla stängsel, förene sig därom och fullgöre envar det, som överenskommet är.

Kan ej någondera ägaren eller innehavaren av till varandra gränsande marker eller någondera innehavaren av betesrätt utan större kostnad eller svårighet avhålla sina husdjur från den andras ägor annorlunda än genom uppförande av stängsel i ägoskillnaden, tage grannen del uti stängselbesväret, såframt han av hägnaden kan hava nytta. Stängselbesväret fördelas efter den nytta vardera kan anses hava av hägnaden.

Där någondera grannen det påyrkar, skall varderas hägnadsskyldighet bestämmas vid skifte å platsen, vilket grannarna själva må förratta. Därvid bör tagas, i betraktande markens beskaffenhet, varpå hägnaden skall inrättas, så att hägnadens längd skäligen minskas, där dess uppförande och underhåll medför större kostnad.

Lag samma vare, där flere grannar äro i skifte delaktige.

Över skiftet skall upprättas instrument, av vilket envar sakägare tillkommer ett exemplar.

Hava tio år förflutit sedan skiftet vunnit laga kraft, skall nytt skifte förrättas, där någon av dem, som hava del i hägnaden, det påyrkar.

Sämjas grannar icke om hägnadsskifte, eller uppstår tvist om den grund, enligt vilken stängselskyldigheten skall emellan dem fördelas, vare ärendet avgjort av skiftesnämnd, i vilken vardera parten väljer en medlem och dessa sedan den tredje. Där parterna därom förena sig, kan skiftesnämndens åliggande överlämnas åt en enda person.

Underlåter någondera parten att välja medlem i skiftesnämnden inom två veckor efter därtill erhållen uppmaning, eller ena sig de utsedda medlemmarna icke inom nämnda tid om val av den tredje, varde valet verkställt av närmast boende ojävige ledamot i kommunalnämnden.

Den, som icke nöjes åt skiftesnämndens beslut, äge däri söka ändring hos häradsrätten på stämning, som bör delgivas motparten inom sextio dagar efter erhållen del av beslutet, men gånge beslutet oberoende därav i verkställighet. Har någon jämlikt beslutet uppfört mera hägnad än honom genom rättens utslag ålägges, erhålle härför ersättning av den andre efter rättens prövning.

Vill någon åvälva granne sådan stängselskyldighet, varom ovan är stadgat, göre härom hos denne anmälan före oktober månads utgång, och fullgöre grannen senast inom juni månad påföljande år sin hägnadsskyldighet.

Göres den stängselskyldige icke mer av hägnaden behov, anmäle därom för övrige delägare likaledes före oktober månads utgång och vare med ingången av påföljande juni månad sin hägnadsskyldighet fri. Godkännes ej uppsägningen, vare saken avgjord av skiftesnämnden, beträffande vilken gälle vad i 6 och 7 §§ är sagt.

Uppsägning, som här avses, må dock ej äga rum, innan fem år förflutit från hägnadsskiftet.

Yrkar den, över vars mark gemensam boskapsväg går eller vars mark gränsar till sådan, vägens avskiljande genom hägnad, eller vilja tre fjärdedelar av dem, som nyttja gemensam boskapsväg, att vägen inhägnas, tage envar, som begagnar vägen, i stängselskyldigheten del efter den nytta han har av vägen.

Angående hägnadsskifte samt befrielse från hägnadsskyldighet gälle vad ovan i detta kapitel är sagt.

Stängsel skall vara sådant, att det motsvarar sitt ändamål. Har ej avtal härom ingåtts, skall med avseende å hägnadens beskaffenhet iakttagas vad å varje ort är brukligt.

Förfaller hägnad, skall bristen så snart som möjligt avhjälpas. Underlåter den hägnadskyldige det, sedan han om bristen bevisligen erinrats, må den, som därav kan lida skada, tillkalla två ojäviga personer att på utsatt dag, varom den försumlige bör underrättas, värdera kostnaden för bristens avhjälpande, och låte sedan själv iståndsätta hägnaden. All kostnad, som därav härflyter, skall av den hägnadsskyldige gäldas och därutöver en tiondedel.

Till underlättande av husdjurens vård samt hägnaders minskande kunna ägofredsföreningar bildas med iakttagande av vad nedan stadgas.

Ägare eller innehavare av jord eller innehavare av betesrätt, som önskar få ägofredsförening bildad, ingive till kommunalfullmäktiges ordförande i den kommun, inom vars område föreningen komme att utöva sin verksamhet, skriftlig kallelse till konstituerande stämma åt alla de personer, vilka äro, avsedda att ingå såsom medlemmar i föreningen, samt bifoge kallelsen förslag till ägofredsavtal. Skall ägofredsföreningen omfatta delar av flere än en kommun, varde kallelsen och förslaget till ägofredsavtal inlämnade till. kommunalfullmäktiges ordförande i den kommun, där initiativtagaren äger eller innehar jord eller där den mark är belägen, till vilken initiativtagaren äger betesrätt, eller, om initiativtagarna äro flere, i den kommun, där de flesta initiativtagarnas jordområden äro, belägna.

Där avsikten är att få samtliga ägare eller innehavare av jord samt innehavare av betesrätt i en eller flere byar anslutna såsom medlemmar i ägofredsföreningen, behöva dessa icke var för sig i kallelsen namngivas.

Å kommunalfullmäktiges ordförande ankommer att senast trettio dagar före stämman bevisligen om kallelsen och förslaget underrätta de i kallelsen nämnda personerna, och äge han rätt att därför anlita vederbörande myndigheters handräckning.

Omfattar kallelsen bys eller flere, byars alla ägare eller innehavare av jord eller innehavare av betesrätt, kan delgivningen ske på sätt om delgivande av kommunala meddelanden är stadgat. Lag samma vare om delgivning åt den, vilken eller vars ombud icke kan på orten anträffas.

Initiativtagare vare pliktig att, där kommunalfullmäktiges ordförande det äskar, ställa säkerhet för de kostnader, vilka föranledas av de i 14 § omförmälda delgivningsåtgärder.

Vad i 13 och 14 §§ är stadgat behöver ej iakttagas, i fall alla de, vilka avses till medlemmar i föreningen, på annat sätt sig emellan överenskomma om stämmans hållande.

Å stämman, där ordet ledes av kommunalfullmäktiges ordförande eller en av denne utsedd person eller i det uti 16 § nämnda fall av den, som stämmans flertal därtill utsett, kan beslut fattas om bildande av ägofredsförening, såvida tre fjärdedelar av de tillstädeskomna, vilka enligt 13 § äga rätt till initiativ, det påyrka.

Har beslut fattats om bildande av ägofredsförening, skall å stämman väljas ordförande för nästa stämma samt en nämnd tillsättas för uppgörande av röstlängd. I röstlängden bör antecknas varje medlem i föreningen ävensom det röstetal honom tillkommer å föreningens stämmor.

Till grund för rösträtten skall läggas den nytta, som envar medlem prövas hava av föreningen. Enas samtliga vid konstituerande stämma närvarande, till medlemmar i föreningen avsedda personer om annan grund för rösträtten, lände den till efterrättelse.

Beslut om bildande av ägofredsförening skall delgivas på sätt i 14 § är stadgat. Sådan delgivning är dock icke av nöden i fall, som i 16 § omnämnes.

Röstlängd skall i och för granskning framläggas till påseende under åtta dagar å ställe, som bestämts å konstituerande stämma.

Besvär över röstlängd avgöras av en utav konstituerande stämman tillsatt granskningsnämnd, i vilken skola inväljas jämväl medlemmar ur den i 17 § omförmälda nämnden.

I granskningsnämndens beslut må ej ändring sökas.

Tidigast två veckor efter konstituerande stämman skall för behandling av ägofredsavtalet ny stämma äga rum, varom bör tillkännagivas på sätt om kommunala kungörelser år föreskrivet, där ej vid konstituerande stämma annorlunda beslutits.

Vid stämman skall föras protokoll på sätt om kommunalfullmäktiges sammanträde är stadgat; och skola de vid stämman närvarande antecknas i protokollet.

I avtal om ägofred, vilket bör innehålla bestämningar angående ordnandet av föreningens verksamhet, skall upptagas:

Avtal om ägofred skall ingås för minst tio år.

Fattas icke vid sista ordinarie stämma under avtalstiden särskilt beslut därom, att föreningen bör upphöra, skall dess verksamhet fortgå ytterligare under tio års tid. Föreningen skall upphöra, där mer än en fjärdedel av föreningens medlemmar sådant yrkar.

Förslag om förenings upphörande skall göras skriftligen hos den i 32 § nämnda ombudsmannen senast sextio dagar före stämma, som i denna paragraf omförmäles, och skall härom i kallelsen till stämman särskilt nämnas.

Beslut om förenings upphörande skall, med det i 2 mom. stadgade röstetal, förnyas vid stämma, som icke får äga rum, innan trettio dagar efter förstnämnda stämma förflutit.

Avtal om ägofred skall fastställas av häradsrätt. Vidtagas i avtalet ändringar, skall fastställelse jämväl å dem hos rätten utverkas.

Upphör ägofredsförening, skall anmälan härom ske hos häradsrätten.

I häradsrätten skall föras förteckning över avtalen om ägofred enligt av lantbruksministeriet fastställt formulär.

Ägofredsförening vare berättigad att utvidga sitt område genom upptagande av nya medlemmar, och skall härom utan dröjsmål anmälan ske hos häradsrätten eller dess ordförande.

Ägofredsförening vare berättigad att fritt besluta därom, huru stängselskyldigheten inom föreningens betesområde skall ordnas.

Förening må ock med enskilda personer eller andra ägofredsföreningar ingå avtal om husdjurens vård.

Ägor, som äro i ett skifte, må ej utan ägarens eller innehavarens samtycke bestämmas att höra till flere än en ägofredsförening.

Ej må någon mot sin vägran kunna förpliktas att tillhöra ägofredsförening, om han därav ingen nytta har, ej heller med större del av sin mark än vad för föreningens verksamhet är oundgängligen nödvändigt.

Är det dock till följd av oskäligt höga inhägnadskostnader oundgängligt, att i ägofredsförenings område intages jordområde, vars ägare eller innehavare ej kan förpliktas att tillhöra föreningen, vare ägaren eller innehavaren skyldig att emot ersättning för den skada honom sålunda tillskyndats, samtycka till ifrågavarande jordområdes intagande i föreningens område.

Har någon utan sitt begivande bestämts att tillhöra ägofredsförening, men vill bliva därifrån fri, anmäle om sin vägran skriftligen hos föreningens i 32 § omförmälde ombudsman inom sextio dagar efter det han erhållit kunskap om stämmans beslut. Vill föreningen det oaktat förplikta honom att varda medlem i föreningen, ansöke härom hos häradsrätten på stämning, som skall vederbörande tillställas inom sextio dagar efter det förenämnda ammälan gjorts hos ombudsmannen.

Sådan vägran utgöre ej hinder för härädsrätten att i övriga delar handlägga avtalet om ägofred.

Önskar medlem i förening under avtalstiden utträda ur föreningen, beslute stämma, huruvida hans anhållan må bifallas. Den med beslutet missnöjde have rätt att däri söka ändring i häradsrätten, därest minst fem år förflutit från föreningens stiftande.

Önskar medlem i förening till byggnadstomt eller för åker- eller ängsodling eller för plantbestånds skyddande eller för annat dylikt ändamål genom hägnad avskilja nödigt område, överenskomme med ombudsmannen, var hägnaden skall dragas, samt beträffande övriga hithörande omständigheter, och tage föreningen i hägnadsbesväret del i den mån ombudsmannen prövar skäligt.

Den med ombudsmannens beslut missnöjde have rätt att däri söka ändring hos den i 31 § omförmälda förlikningsnämnden.

Hägnad av sten eller planterad hägnad, som finnes å föreningens område, må ej utan ägarens samtycke förstöras eller skadas. Annat för föreningen nödigt stängsel å området vare föreningen skyldig att lösa, där ej ägaren önskar bortföra detsamma.

Ägofredsförening svare å sina medlemmars vägnar för fullgörande av förpliktelser, vilka före föreningens bildande ingåtts angående hägnande och betande av till föreningens område intagen mark. Hägnads- och betesavtal, vilka föreningsmedlem därefter ingår beträffande mark, som hör till föreningens område, bör för att äga giltighet av föreningen å stämma godkännas.

Innan stridigheter, vilka av fredningsavtalet föranletts mellan medlemmar i föreningen eller mellan dessa och föreningen, kunna upptagas till avgörande i häradsrätt, skola de handläggas av en förlikningsnämnd, vars medlemmar väljas å föreningsstämma för ett år i sänder.

Har i ägofredsavtalet bestämts om förlikningsnämndens sammansättning, lände det till efterrättelse.

Vid förlikningsnämndens sammanträden skall föras protokoll, som bör inlämnas till rätten, då saken därstädes behandlas.

Föreningen företrädes och dess angelägenheter handhavas av en ombudsman, åt vilken kan utses ett eller flere biträden.

För handhavandet av ombudsmannens åligganden vare föreningen berättigad att tillsätta en direktion och fördela göromålen bland dess medlemmar.

Ombudsmannen väljes av föreningen å stämma, där ock instruktion för honom fastställes.

Ombudsmannen åligger utöver vad i denna lag för övrigt stadgas:

Ombudsmannen är berättigad att, där medlem underlåter att fullgöra de förpliktelser, vilka enligt fredningsavtalet åligga honom, genomföra avtalets bestämningar på medlems bekostnad, och vare därav föranledd kostnad så ock de föreningen tillkommande avgifter, vilka medlem lämnat oguldna, utan dom eller utslag underkastade utmätning.

Bryter medlem eljest emot fredningsavtalet, eller släppes å bete okynnigt djur, eller djur, som lider av smittosam sjukdom, eller giva andra omständigheter därtill skäl, och låter vederbörande sig icke rätta av de föreskrifter ombudsmannen i anledning härav honom meddelat, have ombudsman makt att förbjuda honom att för sina kreatur använda föreningens område, eller ock att intaga dem i enlighet med stadgandena i denna lag.

Över ombudsmans åtgärder kunna besvär anföras hos häradsrätten med iakttagande av vad i 31 § stadgas.

Delägare i sådan samfälld skogsmark, som skall användas till ständigt skogsbruk, böra sig emellan överenskomma, huru den gemensamma marken skall till bete nyttjas.

Varje delägare vare till betande berättigad enligt sin andel i samfälld skogsmark, och äge han enligt samma grund rösträtt i angelägenheter rörande den gemensamma betesmarken.

I avtalet, som bör skriftligen upprättas för viss tid, skall bestämmas, på vad sätt den gemensamma betesmarken skall vårdas och skyddas. Enas delägarena därom, att husdjuren under bestämd tid skola tillsammans hållas å bete, bör i avtalet nämnas envars skyldighet att deltaga i åtgärder för kreaturens vård. I avtalet må, med beaktande i tillämpliga delar av vad i denna lag är stadgat angående avtal om ägofred, intagas jämväl andra nödigbefunna bestämningar.

Avtalet skall av häradsrätt fastställas.

Ingå i den vederbörligen godkända hushållningsplanen för samfälld skog bestämningar jämväl om nyttjande av skogsmark till bete, gälle dessa bestämningar fortfarande, tills desamma i laga ordning upphävas.

Uppkomma stridigheter med anledning av avtalet, avgöre därom rätten.

Hava husdjur olovligen inkommit å bete på annans ägor, straffes den skyldige såsom i strafflagen stadgas.

Ägare till husdjur, som gå å gemensamt bete, svare en för alla och alla för en för skada, som djuren förorsakat.

Kan olovligt betande tillräknas vallhjon eller annan, vilken vården om husdjuret ålegat, ansvare djurets ägare för betesskadan.

Vad i denna lag är stadgad om ägare till husdjur, gälle även person, åt vilken djuret överlämnats att födas eller annorledes till nyttjande.

Den, som lidit skada av annans husdjur, låte genast värdera skadan av tvenne ojäviga och sakkunniga personer, samt kalle därtill djurets ägare, om han är känd och närboende samt kallelse utan svårighet kan honom meddelas.

Finner någon å sina ägor annans husdjur, som dit olovligen inkommit, må han det intaga, men underrätte därom i sådant fall genast djurets ägare. Är ägaren okänd och erhålles icke kunskap om honom av grannarna, tillkännagive den, som djuret intagit, därom i någon å orten spridd tidning.

Var, som intagit annans husdjur, förvare, vårde och nyttje det varsamt.

Intaget husdjur have ägaren ej rätt att återfå, förrän han ersätter den skada, som genom djuret förövats, så ock den kostnad skadans mätande samt djurets vård och underhåll enligt värdering av ojäviga personer medfört ävensom annonskostnaderna, eller härför ställer full säkerhet. Från ersättningsbeloppet må likväl avdragas den nytta han, som intog, haft av djuret.

Visar ej den, som intog husdjur, med sådan värdering, som i 38 § omförmäles, vad skada det gjort, vare han, där ej med djurets ägare annorlunda överenskommes, skyldig att utgiva djuret utan annan ersättning än kostnad för vård och underhåll, som i 40 § säges.

Har den, som intog djuret, underlåtit att härom tillsäga efter vad i 39 § stadgas, give djuret utan ersättning ut åt dess ägare och gälde skadan, vilken denne tillskyndats därigenom, att han under tiden varit i avsaknad av djuret.

I de i denna paragraf nämnda fall vare likväl den, som intog djuret, berättigad att vid domstol särskilt söka ersättning för skada, som av djuret förövats. Samma rätt have ock den, som lidit skada av annans husdjur, men det icke intagit.

Utlöser ej ägare intaget djur inom fjorton dagar efter det intagandet för honom anmälts, vare det sålt å auktion och den, som intog, ur försäljningspriset ersatt för skada och kostnad.

Anmäler sig icke ägaren inom ett år efter tillkännagivandet, tillhöre djuret upphittaren.

Övergår lägenhet, parcell eller jordområde, som omfattas av avtal om ägofred vilket fastställts av domstol, till ny ägare eller innehavare, medan avtalet ännu är gällande, vare det mot honom bindande. Lag samma vare beträffande skifte av råhägnad, varom i 4 § är stadgat, eller sådant avtal om nyttjande av samfälld skog till betesmark, som i 35 § nämnes.

Vid avgörandet av mål om ägofred äge rätten, efter fri prövning av alla förekommande omständigheter, enligt sin övertygelse fastställa vad i saken bör anses såsom sant.

Uti hovrätts dom i mål angående ägofred må ej ändring sökas.

För dem, vilka vintertid underhålla allmän väg, vare tillåtet att, sedan stadig vinter ingått, nedtaga de vid sådan väg inrättade hägnader, emot skyldighet att tidigt om våren återställa dem i sitt förra skick.

Angående renars betande lände till efterrättelse vad därom särskilt stadgas.

Denna lag tråder i kraft den 1 januari 1922, varvid förordningen om ägors fredande mot skada av husdjur av den 19 december 1864 samt jämväl andra stadganden, så vitt de strida mot bestämningarna i denna lag, upphöra att vara gällande. Lände ändå till efterrättelse vad uti 75 § i lagen om inlösen av legoområden av den 15 oktober 1918 stadgas.

De avtal och föreningar, vilka uppkommit med stöd av 23 § i ovannämnda förordning, upphöra efter det tre år förflutit, sedan denna lag trätt i kraft.