Lag om samverkan mellan finska och utländska myndigheter vid rättegång samt om verkställighet i vissa fall av utländsk domstols beslut
Inte i kraft- Ämnesord
- Rättegång, Domar. Erkännande och verkställighet av, Domstol, Samarbetsförfarande
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Justitieministeriet
- Meddelats
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1921/171/ajantasa/1996-11-01/swe
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas härmed:
1 kap.Handräckning åt utländsk myndighet
1 §
Har judiciell myndighet i utlandet uti tvistemål eller ansökningsärende gjort framställning hos finsk domstol om vidtagande av åtgärd, som avser vinnande av utredning i saken eller eljest hör till dess behandling, skall, därest åtgärdens vidtagande i Finland tillkommer domstol och densamma icke är i strid mot grunderna för finsk rättsordning, den äskade handräckningen lämnas, efter vad nedan säges.
Vad här är stadgat om handräckning i tvistemål, gälle ock mål, uti vilket i grund av brott självständig privaträttslig talan utföres.
2 §
Handräckning, som i 1 § säges, skall lämnas av allmän underrätt.
Är framställning gjord om upptagande av ed, anställande av förhör, gransking av skriftlig handling eller besiktning av annat föremål, som lämpligen kan vid rätten företes, ankomme åtgärden på den rätt, inom vars område den, som skall fullgöra edgång eller höras eller som innehar föremålet i fråga, har sitt bo och hemvist eller någon tid sig uppehåller; dock att, där han samtyckt att vid annan rätt fullgöra vad av honom äskas, åtgärden må av den domstol vidtagas. Är fråga om besiktning av föremål, som ej utan svårighet eller oskälig kostnad kan bringas till rätten, eller om syn å fast egendom, ankomme sådan åtgärd å den rätt, inom vars område föremålet finnes eller fastigheten år belägen. Annan åtgärd skall verkställas av den rätt, till vilken framställning därom inkommer.
3 §
Prövar rättens ordförande, att begärd handräckning ej kan lämnas, meddele den utländska myndigheten underrättelse därom med uppgift om skälen för beslutet.
Finner ordförande att det jämlikt 2 § ankommer å annan rätt att vidtaga åtgärd, varom fråga är, översände framställningen till den rätt och give det den utländska myndigheten tillkänna.
4 §
Möter ej för äskad åtgärd hinder, utsätte rättens ordförande ort och dag för ärendets företagande samt låte kalla den eller dem, vilkas närvaro påkallas av åtgärden; anmode ock där fråga är om granskning av skriftlig handling eller annat föremål, som utan svårighet kan bringas till rätten, den, som innehar föremålet, att det vid rätten förete. Ej vare nödigt att part till rättens sammanträde kallas, där han ej själv skall avhöras eller något fullgöra.
Har den utländska domstolen begärt att erhålla underrättelse om orten och dagen för åtgärdens vidtagande, avlåte rättens ordförande i god tid sådan underrättelse.
5 §
För framkallande av inställelse eller fullgörande av äskad handling må tvångsmedel användas endast i den mån, sådana enligt finsk lag äro tillåtna; och skall vid ärendets behandling även i övrigt, där ej föreskrifterna i denna lag annat föranleda, lända till efterrättelse vad om rättegång vid finsk domstol finnes stadgat.
6 § (4.7.1975/519)
Vittne får vägra avgiva vittnesmål, om han äger rätt eller skyldighet därtill enligt finsk lag eller lagen i den stat, som gjort framställning om bevisupptagning. Såsom vittne får ej heller höras den som jämlikt lagen i någondera staten icke får vittna i målet. Lagen i den ansökande staten skall beaktas, såframt rättigheten eller skyldigheten att vägra avgiva vittnesmål angivits i framställningen eller på begäran av domstolen bekräftas av den ansökande myndigheten eller såframt domstolen annars äger kännedom om grunden för rättigheten eller skyldigheten att vägra avgiva vittnesmål.
7 §
Har den utländska myndigheten hemställt, att vid eds avläggande skola användas andra ordalag än i finsk lag äro stadgade eller att därvid eljest skall förfaras annorledes än finsk lag föreskriver, och är den, av vilken ed kräves, villig att sålunda fullgöra eden, pröve rätten, huruvida det ske må.
Innefattar den utländska myndighetens framställning eljest begäran, att visst förfarande skall iakttagas vid verkställande av äskad åtgärd, skall den begäran efterkommas, så framt förfarandet icke strider mot finsk lagstiftning.
8 §
Rätten pröve, vilken ersättning skall tillkomma den, som verkställt i 4 § 1 mom. åsyftad delgivning; äge ock, där annan än part vid rätten tillstädeskommit eller något fullgjort, tillägga honom ersättning därför. Ersättningen skall utgå av allmänna medel.
Beslut, varigenom ersättning enligt 1 mom. tillagts någon, skall genast gå i verkställighet. Bevis om beslutet varde samma dag utan avgift utfärdat åt den, som fått ersättning sig tillerkänd.
9 §
Utdrag ur rättens i ärendet förda protokoll skall, jämte uppgift om de kostnader, den äskade åtgärden medfört, tillställas den utländska myndigheten.
Har republikens president efter avtal med en främmande stat förordnat att visst slag av kostnader inte skall utkrävas, skall dessa kostnader inte uppges för den utländska myndigheten, om inte annat har överenskommits. (22.4.1988/737)
10 §
Vad här ovan år stadgat om handräckning åt utländsk myndighet, äge ej tillämpning med mindre framställning därom blivit översänd till finsk domstol genom utrikesministeriet.
Republikens president äger efter avtal med främmande stat förordna, att framställning om handräckning må kunna till finsk domstol översändas från den utländska statens här i riket anställda konsul eller omedelbart från den utländska myndigheten.
11 §
Meddelande, som rätten eller dess ordförande enligt detta kapitel har att avlåta till utländsk myndighet, skall översändas till utrikesministeriet; dock skall, där framställningen inkommit från konsul eller omedelbart från utländsk myndighet, meddelandet tillställas samma konsul eller myndighet.
2 kap.Upptagande av bevisning inför utländsk myndighet
12 §
Finsk domstol kan uti tvistemål eller ansökningsärende eller ock uti mål, vari självständig privaträttslig talan i grund av brott utföres, medelst särskilt beslut på parts anhållan tillåta eller, där sakens beskaffenhet sådant medger, självmant förordna, att viss bevisning må ske inför utländsk myndighet.
13 §
Den, på vars anhållan bevisning skall upptagas inför utländsk myndighet, vare skyldig att inom tid, som honom av rätten förelägges, till rätten eller dess ordförande avlämna antingen löftesskrift av två vederhäftiga, i Finland bosatta personer, vilka en för båda och båda för en borga såsom för egen skuld för den kostnad, den äskade åtgärden kan medföra, eller ock bevis, att han till säkerhet för sagda kostnad i lantränteriet nedsatt det belopp, vartill rätten finner kostnaden kunna skäligen beräknas.
Vad i 1 mom. är sagt, skall ej äga tillämpning, då bevisning begärts av den, som för statsverkets talan, eller beslutits av rätten självmant.
14 §
Fullgöres vad i 13 § är föreskrivet, utfärde rätten framställning till den utländska myndigheten om bevisningens upptagande. Framställningen skall översändas genom utrikesministeriet, där icke republikens president för visst fall annorlunda förordnat.
Framställningen bör innehålla en kort redogörelse över själva saken och noggrant angiva den åtgärd, begäran avser. Finner rätten vara av synnerlig vikt, att i finsk rätt för åtgärden föreskrivna former iakttagas, må anhållan tillika göras härom. Där part sådant äskar, anhålle rätten ock, att underrättelse om orten och tiden för bevisningens upptagande varder i god tid rätten meddelad.
15 §
Sedan till rätten inkommit uppgift å kostnad, som av framställningen föranletts, översände rätten eller dess ordförande den uppgift jämte borgen eller nedsättningsbevis, varom i 13 § säges till landshövdingen, som har att vidtaga erforderliga åtgärder för kostnadsbeloppets uttagande och insändande till den utländska myndigheten.
3 kap.Verkställighet i vissa fall av utländsk domstols beslut
16 §
Republikens president äger, efter avtal med främmande stat och under förutsättning av ömsesidighet, förordna, att beslut av utländsk domstol, varigenom förpliktelse att gälda rättegångskostnad blivit ålagd kärande eller mellankommande part, må i Finland verkställas.
17 § (22.4.1988/737)
Begäran om verkställighet av beslut som avses i 16 § skall, om inte något annat har överenskommits med en främmande stat, göras hos tingsrätten, antingen på diplomatisk väg eller så att parten lämnar in ansökan direkt till tingsrätten. (1.11.1996/799)
Till ansökan skall fogas
en bestyrkt kopia av de delar av beslutet av vilka framgår parternas namn och ställning i rättegången samt skyldighet att betala rättegångskostnader och
ett intyg över att beslutet har vunnit laga kraft och får verkställas i den stat där det har givits.
Om en handling har skrivits på ett annat språk än finska eller svenska, skall till ansökan fogas en bestyrkt översättning till något av dessa språk, om inte tingsrätten medger undantag från detta. (1.11.1996/799)
18 § (18.2.1927/49)
Tingsrätten skall fatta beslut om begäran utan att höra parterna. Om ansökan har gjorts så som avses i 17 §, skall tingsrätten bestämma att beslutet skall verkställas. Beslutet verkställs då som en av finsk domstol meddelad lagakraftvunnen dom, om inte en högre myndighet bestämmer något annat. (1.11.1996/799)
På begäran av en part skall tingsrätten även fastställa kostnaderna för översättningen av beslutet och bestyrkandet av översättningens riktighet samt bestämma att kostnaderna skall indrivas i utsökningsväg på samma sätt som i 1 mom. stadgas om rättegångskostnader. (1.11.1996/799)
Avgift uppbärs inte för behandling av ärendet eller för expedition som skall ges i ärendet. (22.4.1988/737)
Ansökan om begäran om verkställighet behandlas av tingsrätten på den ort inom vars domkrets verkställigheten kan ske. Vid behandlingen skall i tillämpliga delar iakttas lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/86) , om inte något annat stadgas i denna lag eller bestäms i avtal med främmande stat. Om sökandens motpart inte har fått meddelande om avgörandet enligt 16 § i den nämnda lagen, har han rätt att söka ändring i beslutet utan att anmäla missnöje inom 30 dagar från det att han enligt 12 kap. 15 § 1 mom. rättegångsbalken har fått kännedom om beslutet. (1.11.1996/799)
4 kap. (22.4.1988/737)Beviljande av fri rättegång i vissa fall
19 § (22.4.1988/737)
I ärenden som gäller erkännande eller verkställbarhet i Finland av domstolsbeslut som givits i en stat som har tillträtt Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp, skall sökanden på begäran beviljas fri rättegång utan ersättningsskyldighet gentemot staten, om sökanden helt eller delvis har åtnjutit fri rättegång i det förfarande som beslutet har givits i.
20 § (22.4.1988/737)
Under förutsättning av ömsesidighet kan genom förordning stadgas att fri rättegång i ärenden som stadgas i förordning på begäran skall beviljas personer som saknar hemvist i Finland och som inte annars kan beviljas fri rättegång.
Ikraftträdelsestadganden
18.12.1927/49:
4.7.1975/519:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1975.
22.4.1988/737:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som stadgas genom förordning.
Regeringens proposition 106/87, Lagutsk. bet. 1/88, Stora utsk. bet. 6/88
1.11.1996/799:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Övergångsstadganden utfärdas särskilt genom lag (818/1996) .
RP 92/1996 , LaUB 10/1996, RSv 123/1996