29-30/2023

Artikel 1Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2Skatter på vilka avtalet tillämpas

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats eller dess lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter som tas ut på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, samt skatter på värdestegring.

3. De befintliga skatter på vilka detta avtal tillämpas är särskilt

a) i Albanien

(i) inkomstskatterna (tatimet mbi te ardhurat), inbegripet skatten på företagsvinster (duke perfshire tatimin mbi fitimin), inkomstskatten för fysiska personer (tatimin mbi te ardhura personale) och skatten på realisationsvinst för överlåtelse av lös eller fast egendom (tatimin e te ardhurave nga kapitali ose nga tjetersimi i pasurive te luajshme dhe te paluajtshme), och

(ii) förenklad vinstskatt för småskalig affärsverksamhet (tatimi i thjeshtuar mbi fitimin per biznesin e vogel)

(nedan ”albansk skatt”),

b) i Finland

i) de statliga inkomstskatterna,

ii) inkomstskatterna för samfund,

iii) kommunalskatten,

iv) kyrkoskatten,

v) källskatten på ränteinkomst, och vi) källskatten för begränsat skattskyldig

(nedan ”finsk skatt”).

4. Avtalet tillämpas även på alla sådana skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet tas ut vid sidan av eller i stället för de befintliga skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i deras skattelagstiftning.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) ”Albanien” avser Republiken Albanien och avser, när uttrycket används i geografisk betydelse, Republiken Albaniens territorium inklusive territorialvatten och luftrum samt alla de områden utanför territorialvattnen inom vilka Republiken Albanien enligt albansk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrättens regler får utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen och dess underlag samt naturtillgångarna där,

b) ”Finland” avser Republiken Finland och avser, när uttrycket används i geografisk betydelse, Republiken Finlands territorium samt de områden som gränsar till Republiken Finlands territorialvatten och inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrättens regler får utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen och i dess underlag samt i vattnen ovanför dem,

c) ”person” inbegriper fysiska personer, bolag och andra sammanslutningar,

d) ”bolag” avser en juridisk person eller en annan aktör som vid beskattningen behandlas som en juridisk person,

e) ”företag” avser bedrivandet av varje form av affärsverksamhet,

f) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” avser Republiken Albanien eller Republiken Finland, beroende på sammanhanget,

g) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” avser företag som drivs av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som drivs av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

h) ”medborgare” avser i förhållande till en avtalsslutande stat

i) en fysisk person som är medborgare i denna avtalsslutande stat, och

ii) en juridisk person, ett konsortium eller en annan sammanslutning enligt den lagstiftning som gäller i denna avtalsslutande stat,

i) ”internationell trafik” avser transport med skepp eller luftfartyg som används av ett företag i en avtalsslutande stat, utom när skeppet eller luftfartyget används enbart mellan platser i den andra avtalsslutande staten,

j) ”behörig myndighet” avser

i) i Albanien finansministeriet eller finansministeriets befullmäktigade representant,

ii) i Finland finansministeriet, dess befullmäktigade representant eller den myndighet som finansministeriet förordnar att vara behörig myndighet,

k) ”affärsverksamhet” innefattar utövandet av fritt yrke och annan självständig verksamhet.

2. När en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, om inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket vid tidpunkten för tillämpningen har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftning i denna stat äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i denna stat.

Artikel 4Person med hemvist i en avtalsslutande stat

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” en person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för grundandet eller någon annan liknande omständighet och innefattar också denna stat, dess offentligrättsliga samfund och lokala myndigheter. Detta uttryck inbegriper emellertid inte en person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källor i denna stat.

2. När en fysisk person i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms personens hemvist på följande sätt:

a) personen anses ha hemvist endast i den stat där han eller hon har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande; om personen har en sådan bostad i båda staterna, anses han eller hon ha hemvist endast i den stat med vilken hans eller hennes personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena),

b) om det inte kan avgöras i vilken stat personen har centrum för sina levnadsintressen eller om personen inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande, anses personen ha hemvist endast i den stat där han eller hon stadigvarande vistas,

c) om personen stadigvarande vistas i båda staterna eller om personen inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses personen ha hemvist endast i den stat där han eller hon är medborgare,

d) om personen är medborgare i båda staterna eller om personen inte är medborgare i någon av dem, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. När en annan än en fysisk person i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande staterna, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna genom ömsesidig överenskommelse sträva efter att avgöra i vilken avtalsslutande stat personen ska anses ha hemvist vid tillämpningen av detta avtal, med hänsyn till platsen för dess verkliga ledning, platsen där den har grundats eller annars bildats och andra relevanta omständigheter. I avsaknad av sådan överenskommelse ska personen inte vara berättigad till någon nedsättning av eller befrielse från skatt enligt avtalet, utom till den del och på det sätt som de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kommer överens om.

Artikel 5Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt

a) platser för företagsledning,

b) filialer,

c) kontor,

d) fabriker,

e) verkstäder, och

f) gruvor, olje- eller gaskällor, stenbrott och andra platser för utvinning av naturtillgångar.

3. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar också

a) platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, men endast om sådan verksamhet pågår under mer än nio månader,

b) tjänster, inbegripet konsulttjänster, som ett företag tillhandahåller i en avtalsslutande stat genom arbetstagare eller annan personal som anställts för detta ändamål, men endast om sådan verksamhet pågår (i samma projekt eller i projekt som hänger samman med det) inom denna stat under en eller flera tidsperioder som sammanlagt överstiger nio månader under en period på tolv månader.

4. Trots vad som föreskrivs ovan i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av varor som tillhör företaget,

b) innehavet av ett varulager som tillhör företaget uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

c) innehavet av ett varulager som tillhör företaget uteslutande för sådan bearbetning eller förädling som utförs av ett annat företag,

d) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

e) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art,

f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för någon kombination av verksamheter som anges i leden a–e, under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet och som grundar sig på denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om en person, som inte är en sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag trots bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som personen bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som personen bedriver är begränsad till sådan verksamhet som anges i punkt 4 och som, om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet, inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt den punkten.

6. Ett företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av en mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt) medför inte i sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6Inkomst från fast egendom

1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid byggnader, tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomster, källor eller andra naturtillgångar; skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i ett bolag berättigar ägaren av sådana aktier eller andelar att besitta fast egendom som tillhör bolaget, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag.

Artikel 7Inkomst av affärsverksamhet

1. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar beskattas endast i denna stat, om inte företaget bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där. Om företaget bedriver affärsverksamhet på detta sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om ett företag i en avtalsslutande stat bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt beslutat om affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av ett fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, inbegripet utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller någon annanstans.

4. Inkomst hänförs inte till ett fast driftställe endast av den anledningen att det fasta driftstället köper in varor åt företaget.

5. Om det i inkomst av affärsverksamhet ingår inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal, berörs bestämmelserna i de artiklarna inte av reglerna i denna artikel.

Artikel 8Sjö- och luftfart

1. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, i gemensam affärsverksamhet eller i en internationell driftsorganisation, men endast på den del av inkomsten som kan hänföras till deltagaren i relation till dess andel av den gemensamma verksamheten.

Artikel 9Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital,

och om det mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, räknas in i företagets inkomst och beskattas i överensstämmelse med detta.

2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat räknar in – och i överensstämmelse med detta beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande staten beskattats i denna andra stat, och den inkomst som därmed räknats in är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten, om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, ska denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten där, om denna andra stat anser att justeringen är berättigad. Vid sådan justering iakttas de övriga bestämmelserna i detta avtal, och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska vid behov överlägga med varandra.

Artikel 10Vinstutdelning

1. Vinstutdelning från ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2. Vinstutdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar vinstutdelningen har hemvist, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till vinstutdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga

a) 5 procent av vinstutdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till vinstutdelningen är ett bolag (med undantag för sammanslutningar) som direkt innehar minst 25 procent av kapitalet i det utdelande bolaget,

b) 15 procent av vinstutdelningens bruttobelopp i alla övriga fall.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för den vinst av vilken vinstutdelningen betalas.

3. Med uttrycket ”vinstutdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, ”jouissance”-aktier eller ”jouissance”-rättigheter, gruvandelar, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt sådan inkomst av andra andelar i bolag som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till vinstutdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som betalar vinstutdelningen har hemvist, från ett fast driftställe beläget där, och den andel på grund av vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5. Om ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta vinstutdelning som bolaget betalar, utom i den mån vinstutdelningen betalas till en person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med ett fast driftställe i denna andra stat, och inte heller på bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt som betalas på bolagets icke utdelade vinst, även om vinstutdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Ränta får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till räntan har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp.

3. Trots bestämmelserna i punkt 2 beskattas ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en sådan person som har hemvist i den andra avtalsslutande staten och som har rätt till räntan, endast i denna andra stat, om räntan betalas

a) till den andra avtalsslutande statens regering, inbegripet dess lokala myndigheter, centralbanken eller en myndighet eller inrättning (inbegripet finansinstitut) som helt eller huvudsakligen ägs av den regeringen,

b) till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten i samband med lån eller kredit som garanteras av denna andra stats regering, inbegripet dess lokala myndigheter, centralbanken eller en myndighet eller inrättning (inbegripet finansinstitut) som ägs eller kontrolleras av den regeringen.

4. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, oavsett om fordran säkerställts genom fastighetsinteckning eller inte och oavsett om fordran medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket avser särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debenturer, inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debenturer. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från ett fast driftställe beläget där, och den fordran för vilken räntan betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, oavsett om personen har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe i samband med vilket den skuld uppkommit för vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället finns.

7. När, på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och en annan person, räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte funnits, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på det sistnämnda beloppet. I sådana fall beskattas det överskjutande beloppet i enlighet med lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av de övriga bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 12Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Royalty får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till royaltyn har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot som ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till ett litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (inbegripet biograffilm samt film eller band för televisionseller radiosändning), ett patent, ett varumärke, ett mönster eller en modell, en ritning, ett hemligt recept eller en hemlig tillverkningsmetod samt för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från ett fast driftställe beläget där, och den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, oavsett om personen har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe i samband med vilket skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället finns.

6. När, på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och en annan person, royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte funnits, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på det sistnämnda beloppet. I sådana fall beskattas det överskjutande beloppet i enlighet med lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av de övriga bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 13Överlåtelsevinst

1. Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst, som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av lös egendom som utgör en del av rörelsetillgångarna i ett fast driftställe som företaget har I den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av ett sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget).

3. Vinst, som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

4. Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådana aktier eller liknande intressen vilkas värde till mer än 50 procent direkt eller indirekt kan hänföras till sådan fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i ovanstående punkter beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Artikel 14Arbetsinkomst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av anställning, endast i denna stat, om inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning för arbetet beskattas där.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar för arbete i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i den andra staten under en eller flera tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga, och

b) ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, och

c) ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra staten, och

d) det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft.

3. Trots vad som föreskrivs ovan i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs på grund av anställning ombord på ett skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat.

Artikel 15Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar i egenskap av medlem i en styrelse eller ett annat liknande organ i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 16Artister och sportutövare

1. Trots bestämmelserna i artikel 14 får inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst som förvärvas genom personlig verksamhet som en underhållningsartist eller sportutövare bedriver i denna egenskap inte tillfaller underhållningsartisten eller sportutövaren själv, utan en annan person, får denna inkomst trots bestämmelserna i artikel 14 beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren bedriver verksamheten.

Artikel 17Pension, livränta och liknande ersättning

1. Om inte bestämmelserna i artikel 18.2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till en person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1, och om inte bestämmelserna i artikel 18.2 föranleder annat, får pension och andra förmåner, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i en avtalsslutande stat, oavsett om de är periodiskaeller betalas i form av en engångsersättning, eller livränta, som härrör från en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat.

3. Med uttrycket ”livränta” förstås i denna artikel ett fastställt belopp som periodiskt betalas till en fysisk person på fastställda tider under personens livstid eller under en angiven eller fastställbar tidsperiod och som grundar sig på en förpliktelse att verkställa betalningarna som ersättning för ett vederlag till fullt belopp i pengar eller pengars värde (annat än utförda tjänster).

Artikel 18Offentlig tjänst

1. a) Lön och annan liknande ersättning, som betalas av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter till en fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, detta samfunds eller denna myndighets tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan lön och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist I denna stat och

i) är medborgare i denna stat, eller

ii) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension och annan liknande ersättning, som betalas av eller från fonder inrättade av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter till en fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, detta samfunds eller denna myndighets tjänst, beskattas trots bestämmelserna i punkt 1 endast i denna stat.

b) Sådan pension och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om personen har hemvist i och är medborgare i denna andra stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 14, 15, 16 och 17 tillämpas på lön, pension och annan liknande ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med affärsverksamhet som bedrivs av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter.

Artikel 19Studerande

En studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin utbildning eller praktik, beskattas inte i denna stat för belopp som studeranden eller praktikanten erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller sin praktik, om beloppen härrör från källor utanför denna stat.

Artikel 20Annan inkomst

1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal, beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6.2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där, och den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

Artikel 21Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Om inte bestämmelserna i finsk lagstiftning om undanröjande av internationell dubbelbeskattning föranleder annat (vilket inte ska påverka den allmänna princip som anges här), undanröjs dubbelbeskattning i Finland på följande sätt:

a) Om en person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Albanien, ska Finland, om inte bestämmelserna i led b föranleder annat, från personens finska skatt räkna av ett belopp som motsvarar den albanska skatt som betalats i enlighet med albansk lagstiftning och i överensstämmelse med detta avtal, beräknat på samma inkomst som den på vilken den finska skatten beräknas.

b) Vinstutdelning, som ett bolag med hemvist i Albanien betalar till ett sådant bolag med hemvist i Finland som direkt besitter minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar vinstutdelningen, är undantagen från finsk skatt.

c) Om inkomst, som en person med hemvist i Finland förvärvar, enligt en bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Finland, får Finland ändå vid bestämmandet av beloppet av skatten på personens återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt.

2. I Albanien undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om en person med hemvist i Albanien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Finland, ska Albanien från den albanska skatten på personens inkomst räkna av ett belopp som motsvarar den inkomstskatt som betalats i Finland.

Avräkningen får emellertid inte överstiga den del av den albanska inkomstskatten, beräknad innan avräkning beviljats, som hänför sig till den inkomst som kan beskattas i Finland.

b) Om inkomst, som en person med hemvist i Albanien förvärvar, enligt en bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Albanien, får Albanien ändå vid bestämmandet av beloppet av skatten på personens återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt.

Artikel 22Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat ska inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare I denna andra stat under samma förhållanden, särskilt i fråga om hemvist, är eller kan bli underkastade. Trots bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på personer som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2. Beskattningen av ett fast driftställe, som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, ska i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av ett sådant företag i denna andra stat som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges personer med hemvist i den egna staten.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9.1, artikel 11.7 eller artikel 12.6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från ett företag i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för företaget på samma villkor som betalning till en person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. Ett företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, ska inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som ett annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Trots bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 23Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom eller henne medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan personen, utan att detta påverkar hans eller hennes rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där personen har hemvist eller, om det är fråga om tillämpning av artikel 22.1, i den avtalsslutande stat där han eller hon är medborgare. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som gett upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten sträva efter att lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. En överenskommelse som träffats ska genomföras oberoende av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska genom ömsesidig överenskommelse sträva efter att avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan stå i direkt kontakt med varandra, också inom en gemensam kommission som består av dem själva eller av representanter för dem, i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående punkter.

Artikel 24Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot i enlighet med punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, tar ut eller driver in de skatter som nämns i punkt 1, som handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Trots vad som föreskrivs ovan får upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot användas för andra ändamål när sådana upplysningar får användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda staterna och den behöriga myndigheten i den stat som lämnat upplysningarna tillåtit sådant användande.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis I denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

c) lämna upplysningar som skulle röja en affärshemlighet, en industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller ett förfaringssätt inom näringsverksamhet eller lämna upplysningar som det skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public) att överlämna.

4. Om en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel, ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

5. Bestämmelserna i punkt 3 medför inte rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, ett annat finansinstitut, en förmedlare, en representant eller en god man eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

Artikel 25Medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller enligt bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat.

Artikel 26Rätt till förmåner

Trots de övriga bestämmelserna i detta avtal ska en förmån enligt avtalet inte ges i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att få förmånen, om det inte fastställs att det under omständigheterna är förenligt med de relevanta bestämmelsernas ändamål och syfte att förmånen ges.

Artikel 27Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staternas regeringar ska på diplomatisk väg underrätta varandra om att de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal har uppfyllts.

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för den senare av de underrättelser som avses i punkt 1, och dess bestämmelser tillämpas i de båda avtalsslutande staterna

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare.

3. Trots bestämmelserna i punkt 2 tillämpas bestämmelserna i artikel 24 (Utbyte av upplysningar) från dagen för ikraftträdandet av detta avtal, oberoende av vilken skatteperiod upplysningarna gäller.

Artikel 28Upphörande

Detta avtal förblir i kraft tills det sägs upp av någondera avtalsslutande staten. Vardera avtalsslutande staten kan, när fem år förflutit från dagen för ikraftträdandet av avtalet, på diplomatisk väg säga upp avtalet genom en underrättelse om uppsägning minst sex månader före utgången av ett kalenderår. I detta fall upphör avtalet att vara tillämpligt i de båda avtalsslutande staterna

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då underrättelsen lämnas eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då underrättelsen lämnas eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Upprättat i Stockholm den 8 juni 2022 i två exemplar på finska, albanska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. I händelse av tolkningsskiljaktigheter är den engelskspråkiga texten avgörande.