78–79/2018

Artikel 1Personer som omfattas av avtalet

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande part eller i båda avtalsslutande parterna.

Artikel 2Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande parts eller dess lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter som utgår på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

a) i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område:

1) skatt på vinster;

2) skatt på löner; och

3) skatt på egendom;

oavsett om beskattningsanspråk görs vid en enskild beskattning;

b) i fråga om Finland:

1) de statliga inkomstskatterna;

2) inkomstskatten för samfund;

3) kommunalskatten;

4) kyrkoskatten;

5) källskatten på ränteinkomst; och

6) källskatten för begränsat skattskyldig.

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna, samt på andra skatter som omfattas av styckena 1 och 2 och som en avtalsslutande part kan påföra i framtiden. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna skall meddela varandra de betydelsefulla ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

5. De för närvarande utgående skatter, tillsammans med de skatter som påförs efter undertecknandet av avtalet, hänvisas nedan som "Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt" eller "finsk skatt" alltefter som sammanhanget kräver.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, i detta avtal:

a) 1) "Hongkongs särskilda administrativa område" åsyftar varje område där skattelagarna av Hongkongs särskilda administrativa område i Folkrepubliken Kina tillämpas;

2) "Finland" åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det används i geografisk bemärkelse, Republiken Finlands territorium och de till Republiken Finlands territorialvatten gränsande områden, inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag samt i vatten därpå;

b) "rörelse" inbegriper utövande av fritt yrke eller annan självständig verksamhet;

c) åsyftar "bolag" juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas som juridisk person;

d) "behörig myndighet" avser:

1) i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område Commissioner of Inland Revenue eller dennes befullmäktigade ombud;

2) i fråga om Finland finansministeriet, dess befullmäktigade ombud eller den myndighet som finansministeriet förordnar att vara behörig myndighet;

e) "en avtalsslutande part" och "den andra avtalsslutande parten" betyder Hongkongs särskilda administrativa område eller Finland, alltefter som sammanhanget kräver;

f) "företag" åsyftar bedrivande av rörelse av varje slag;

g) "företag i en avtalsslutande part" och "företag i den andra avtalsslutande parten" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande part, respektive företag som bedrivs av person med hemvist  i den andra avtalsslutande parten;

h) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande part, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande parten;

i) "medborgare", beträffande Finland, åsyftar:

1) fysisk person som har finskt medborgarskap; och

2) juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i Finland;

j) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

k) "skatt " avser Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt eller finsk skatt, alltefter som sammanhanget kräver;

2. I avtalet omfattar uttrycken "Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt" och "finsk skatt" inte straff eller ränta som påförs på grund av de lagar av någondera avtalsslutande parten som berör de skatter på vilka avtalet tillämpas på grund av artikel 2.

3. Då en part tillämpar avtalet vid någon tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt denna parts lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftning i denna part äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i denna part.

Artikel 4Person med hemvist i en avtalsslutande part

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande part":

a) i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område:

1) fysisk person som är sedvanligt bosatt i Hongkongs särskilda administrativa område;

2) fysisk person som vistas i Hongkongs särskilda administrativa område mer än 180 dagar under ett beskattningsår eller mer än 300 dagar under två konsekutiva beskattningsår av vilka ett är det relevanta beskattningsåret;

3) bolag som har grundats i Hongkongs särskilda administrativa område eller, om det har grundats utanför Hongkongs särskilda administrativa område, det leds och kontrolleras centralt i Hongkongs särskilda administrativa område;

4) annan person som har bildats enligt lagarna av Hongkongs särskilda administrativa område eller, om det har bildats utanför Hongkongs särskilda administrativa område, det leds och kontrolleras centralt i Hongkongs särskilda administrativa område;

5) regeringen för Hongkongs särskilda administrativa område;

b) i fråga om Finland, person som enligt lagstiftningen i Finland är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för registrering eller annan liknande omständighet, och inbegriper också denna stat och dess offentligrättsliga samfund eller lokala myndighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i Finland endast för inkomst från källa i Finland.

2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande parterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist endast i den part där han har en bostad som  stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda parterna, anses han ha hemvist endast i den part med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken part han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera parten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist endast i den part där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda parterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist endast i den part där han har uppehållstillstånd (i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område) eller där han är medborgare (i fråga om Finland);

d) om han har uppehållstillstånd i Hongkongs särskilda administrativa område och han är också medborgare i Finland, eller om han inte har uppehållstillstånd i Hongkongs särskilda administrativa område och han är inte heller medborgare i Finland, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande parterna, de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna ska försöka bestämma genom ömsesidig överenskommelse i vilken avtalsslutande part denna person vid tillämpningen av avtalet ska anses ha hemvist med beaktande av dess plats för verklig ledning, plats där den har grundats eller annars bildats och andra relevanta omständigheter. Utan en sådan överenskommelse ska sådan person  inte vara berättigad att kräva förmåner enligt avtalet, med det undantag att sådan person kan kräva förmåner i artiklarna 22 och 23, och de behöriga myndigheterna kan genom ömsesidig överenskommelse bestämma hur avtalet tillämpas på denna person till övriga delar.

Se även protokoll .

Artikel 5Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Uttrycket "fast driftställe" innefattar också:

a) plats för byggnads-, anläggnings-, installations- eller sammansättningsverksamhet eller övervakningsverksamhet i anslutning därtill, men endast om sådan verksamhet pågår under mer än nio månader;

b) tjänster, däri inbegripna konsulttjänster, som företag tillhandahåller direkt eller genom arbetstagare eller annan personal som anställts för detta ändamål, men endast om sådan verksamhet pågår (i samma eller sammanhanget projekt) inom en avtalsslutande part under en tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt överstiger 270 dagar under en tolvmånadersperiod.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)– e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande part har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 – ha fast driftställe i denna part i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke.

6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande part endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna part genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande part kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande parten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra part (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part.

2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande part där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång; skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.  Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av sådana aktier eller andelar att besitta bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande part där den fasta egendomen är belägen.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag.

Artikel 7Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande part förvärvar, beskattas endast  i denna part, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande parten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra parten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande part bedriver rörelse i den andra avtalsslutande parten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande parten till det fasta driftstället den inkomst som  det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör, samt med alla andra personer.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för de avdragsgilla utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den part där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande part bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i stycke 2 inte att i denna avtalsslutande part den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5.  Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i denna artikel.

Artikel 8Sjöfart och luftfart

1. Inkomst som företag i en avtalsslutande part förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna part.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande part direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande parten eller äger del i detta företags kapital; eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande part som ett företag i den andra avtalsslutande parten eller äger del i båda dessa företags kapital,

iakttas följande: Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. I fall då en avtalsslutande part i inkomsten för ett företag i denna part inräknar – och i överensstämmelse därmed beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande parten beskattats i denna andra part, samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda parten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall denna andra part genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten där, om denna andra part anser justeringen vara berättigad. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 10Dividend

1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande part till person med hemvist i den andra avtalsslutande parten får beskattas i denna andra part.

2. Dividenden får emellertid beskattas även i den avtalsslutande part där det bolag som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna part, men om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är en person med hemvist i den andra avtalsslutande parten, får skatten inte överstiga:

a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är ett bolag (med undantag för sammanslutning) som direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden;

b) 10 procent av dividendens bruttobelopp i alla övriga fall.

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

3. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den part där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden har hemvist i en avtalsslutande part och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande parten, där det bolag som betalar dividenden har hemvist, från där beläget fast driftställe, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande parten, får denna andra part inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra part eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe i denna andra part, och ej heller på bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt, som utgår på bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra part.

Artikel 11Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande part och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande parten, beskattas endast i denna andra part, om personen i fråga är den verklige innehavaren av förmånen av räntan.

2. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgifter på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3. Bestämmelserna i  styckena 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av räntan har hemvist i en avtalsslutande part och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande parten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, av vilken orsak som helst överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den verklige innehavaren om sådana  förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande parten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande part och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part.

2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande part från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna part, men om den verklige innehavaren av förmånen av royaltyn är en person med hemvist i den andra avtalsslutande parten, får skatten inte överstiga 3 procent av royaltyns bruttobelopp.

3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (häri inbegripet biograffilm eller film eller band för televisions- eller radiosändning), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av royaltyn, som har hemvist i en avtalsslutande part, bedriver rörelse i den andra avtalsslutande parten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande part, om utbetalaren är person med hemvist i denna part. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande part eller inte, i en avtalsslutande part har fast driftställe i samband varmed förpliktelsen att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället, anses royaltyn härröra från den part där det fasta driftstället finns.

6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, av vilken orsak som helst, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den verklige innehavaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande parten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13Realisationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part.

2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande part har i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget).

3. Vinst, som företag i en avtalsslutande part förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna  part.

4. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar på grund av överlåtelse av aktier (andra än aktier som noteras i en erkänd fondbörs) eller andra andelar i bolag vars tillgångar (deras värde) till mer än 50 procent, direkt eller indirekt, består av fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part.

5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i föregående stycken av denna artikel beskattas endast i den avtalsslutande part där överlåtaren har hemvist.

Se även protokoll .

Artikel 14Arbetsinkomst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande part uppbär på grund av anställning, endast i denna part, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande parten. Om arbetet utförs i denna andra part, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande part uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande parten, endast i den förstnämnda parten, om:

a) mottagaren vistas i den andra parten under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under skatteperioden i fråga, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra parten eller på dennes vägnar; samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra parten.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande part, beskattas i denna part.

Artikel 15Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande part uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande parten, får beskattas i denna andra part.

Artikel 16Artister och sportutövare

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande parten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra part.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som underhållningsartist eller sportutövare bedriver i denna egenskap, inte tillfaller underhållningsartisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14, beskattas i den avtalsslutande part där underhållningsartisten eller sportutövaren bedriver verksamheten.

Artikel 17Pensioner

1. Om inte bestämmelserna i artikel 18 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning (inklusive engångsbetalning), som med anledning av tidigare anställning eller verksamhet som egenföretagare betalas till person med hemvist i en avtalsslutande part, endast i denna part.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 och  om  inte  bestämmelserna  i  artikel  18 stycke 2 föranleder annat, får:

a) pension och annan förmån, oavsett om den är periodisk eller utgår i form av engångsersättning:

1) som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande part; eller

2) som betalas enligt en pensionsplan i vilken fysiska personer kan delta för att säkra pensionsförmåner och som erkänns vid beskattningen i en avtalsslutande part; eller

b) livränta som härrör från en avtalsslutande part,

beskattas i denna part.

3. Med uttrycket "livränta" förstås ett fastställt belopp, som betalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under en angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa betalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde.

Artikel 18Offentlig tjänst

1. a) Lön och annan liknande ersättning, med undantag för pension, som betalas av  en avtalsslutande part eller ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter eller regeringen av en avtalsslutande part till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna parts eller samfunds eller myndighets eller regerings tjänst, beskattas endast i denna part.

b) Sådan lön och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande parten om arbetet utförs i denna part och personen i fråga har hemvist i denna part och:

1)  i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område, har uppehållstillstånd där och i fråga om Finland, är medborgare där; eller

2) inte fick hemvist i denna part uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension och annan liknande ersättning (inklusive engångsbetalning), som betalas av eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande part eller ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter eller regeringen av en avtalsslutande part till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna parts eller samfunds eller myndighets eller regerings tjänst, beskattas endast i denna part.

b) Sådan pension och annan liknande ersättning (inklusive engångsbetalning) beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande parten, om personen i fråga har hemvist i denna andra part och:

1) i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område, har uppehållstillstånd där; och

2) i fråga om Finland, är medborgare där.

3. Bestämmelserna i artiklarna 14, 15, 16 och 17 tillämpas på lön, pension och annan liknande ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande part eller ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter eller regeringen av en avtalsslutande part.

Se även protokoll .

Artikel 19Studerande

Studerande, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande part hade hemvist i den andra avtalsslutande parten och som vistas i den förstnämnda parten uteslutande för sin undervisning eller praktik, beskattas inte i denna part för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna part.

Artikel 20Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna part, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande part och bedriver rörelse  i den andra avtalsslutande parten från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

3. Utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2, får inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande part förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av avtalet och som härrör från den andra avtalsslutande parten, beskattas också i denna andra part.

Artikel 21Rätt till förmåner

Utan hinder av övriga bestämmelser av detta avtal ska en förmån enligt detta avtal inte beviljas i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla fakta och omständigheter rimligen kan konkluderas, att ett av de huvudsakliga syftena med ett arrangemang eller en transaktion som direkt eller indirekt resulterade i denna förmån var att komma i åtnjutande av denna förmån, utom då det fastställs att beviljande av denna förmån under dessa omständigheter skulle motsvara ändamål och syfte av de relevanta bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 22Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning

1. Om inte de bestämmelser i Hongkongs särskilda administrativa områdes lagstiftning som berör avräkning från Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt av skatt betalad i en jurisdiktion utanför Hongkongs särskilda administrativa område föranleder annat (vilket inte skall påverka den allmänna princip som anges här), ska finsk skatt som betalats enligt den finska lagstiftningen och i enlighet med detta avtal, antingen direkt eller genom avräkning, i fråga om inkomst från källor i Finland som förvärvas av person med hemvist i Hongkongs särskilda administrativa område, avräknas från Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt som ska betalas i fråga om denna inkomst, förutsatt att sådan avräkning inte överstiger det belopp av Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt som beräknas i fråga om denna inkomst i enlighet med skattelagarna av Hongkongs särskilda administrativa område.

2. Om inte bestämmelserna i finsk lagstiftning om undanröjande av internationell dubbelbeskattning föranleder annat (vilket inte skall påverka den allmänna princip som anges här), undanröjs dubbelbeskattning i Finland på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Hongkongs särskilda administrativa område, ska Finland, såvida inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, från denna persons finska skatt avräkna ett belopp motsvarande Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt som betalats enligt lagstiftningen av Hongkongs särskilda administrativa område och i överensstämmelse med avtalet, beräknad på samma inkomst som den på vilken den finska skatten beräknas.

b) Dividend från bolag med hemvist i Hongkongs särskilda administrativa område till bolag med hemvist i Finland är undantagen från finsk skatt, om mottagaren direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet  i det bolag som betalar dividenden.

c) Om inkomst, som person med hemvist i Finland förvärvar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Finland, får Finland likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt.

Artikel 23Förbud mot diskriminering

1. Person som, i fråga om Hongkongs särskilda administrativa område, har uppehållstillstånd eller är grundad eller annars bildad där, och, i fråga om Finland, är medborgare där, ska inte i den andra avtalsslutande parten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som person som har uppehållstillstånd eller är grundad eller annars bildad i denna andra part (om denna andra part är Hongkongs särskilda administrativa område) eller medborgare i denna andra part (om denna andra part är Finland) under samma förhållanden, särskilt såvitt avser hemvist, är eller kan bli underkastad Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande part eller i båda avtalsslutande parterna.

2. Statslösa personer med hemvist i en avtalsslutande part skall inte i någondera avtalsslutande parten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som person som har uppehållstillstånd i parten (om parten är Hongkongs särskilda administrativa område) eller medborgare i parten (om parten är Finland) under samma förhållanden, särskilt såvitt avser hemvist, är eller kan bli underkastade.

3. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande part har i den andra avtalsslutande parten, skall i denna andra part inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra part, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande part att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande parten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna parten.

4. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande part till person med hemvist i den andra avtalsslutande parten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda parten.

5. Företag i en avtalsslutande part, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande parten, ska inte i den förstnämnda parten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda parten är eller kan bli underkastat.

6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 24Ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att en avtalsslutande part eller båda avtalsslutande parterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa parters interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande parterna. Saken skall läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga för första gången fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande parten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träf fats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande parternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte regleras i avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna kan träda i direkt förbindelse med varandra, också inom en kommission som består av dem själva eller representanter för dem i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående stycken.

Artikel 25Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande parterna skall utbyta sådana upplysningar som är förutsebart väsentliga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller för förvaltning eller verkställande av de avtalsslutande parternas interna lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som påförs för de avtalsslutande parternas eller deras lokala myndigheters räkning, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1.

2. Upplysningar som en avtalsslutande part mottagit på grund av stycke 1 skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt denna parts interna lagstiftning och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som nämns i stycke 1, eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Utan hinder av det ovanstående kan upplysningar som en avtalsslutande part mottagit användas för andra ändamål då sådana upplysningar kan användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda parterna och den behöriga myndigheten i den part som lämnar upplysningarna tillåter sådan användning.

3. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande part att:

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna eller i den andra avtalsslutande parten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande part eller i den andra avtalsslutande parten;

c) lämna upplysningar som skulle röja af färshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

4. Om en avtalsslutande part ber om upplysningar enligt denna artikel, skall den andra avtalsslutande parten använda sina medel för informationssökning för att inhämta de begärda upplysningarna, fastän denna andra avtalsslutande part kanske inte behöver dessa upplysningar för sina egna skattemässiga ändamål. Skyldigheten enligt bestämmelserna i den föregående meningen är underkastade begränsningar i stycke 3, men dessa begränsningar kan under inga omständigheter anses berättiga en avtalsslutande part att vägra att förmedla upplysningar endast därför att den inte har nationellt intresse i fråga om sådana upplysningar.

5. Under inga omständigheter kan bestämmelserna i stycke 3 anses tillåta att en avtalsslutande part vägrar att förmedla upplysningar endast därför att upplysningarna är i besittning av en bank, annan penninginrättning, förmedlare, representant eller god man eller därför att upplysningarna berör egendomandelar i en person.

Se även protokoll .

Artikel 26Medlemmar av regeringens beskickningar

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av regeringens beskickningar eller konsulat.

Artikel 27Särskilda bestämmelser

Detta avtal påverkar inte varje avtalsslutande parts rätt att tillämpa sina interna lagar och åtgärder som berör förhindrande av undvikande av skatt, vare sig de beskrivs som sådana eller inte, såvitt de inte medför beskattning som strider mot avtalet.

Artikel 28Ikraftträdande

1. Vardera avtalsslutande parten underrättar den andra avtalsslutande parten skriftligt att de lagstadgade förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal uppfyllts.

2. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter mottagning av det senare av de meddelanden som avses i stycke 1 och dess bestämmelser tillämpas:

a) i Hongkongs särskilda administrativa område:

i fråga om Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt, beträffande beskattningsår som börjar den 1 april det kalenderår som följer närmast efter det då detta avtal träder i kraft eller senare;

b) i Finland:

1) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

2) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

3.  Avtalet mellan Republiken Finland och Hongkongs särskilda administrativa område i Folkrepubliken Kina för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst som härrör från användning av luftfartyg, som undertecknats i Hongkong den 19 november 2007 (nedan "2007 års avtal") upphör att vara tillämpligt beträffande skatter på vilka detta avtal tillämpas enligt bestämmelserna i stycke 2. 2007 års avtal upphör att gälla vid den sista tidpunkt då det enligt den föregående bestämmelsen i detta stycke är tillämpligt.

Artikel 29Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det sägs upp av en avtalsslutande part. Vardera avtalsslutande parten kan, då fem år förflutit från dagen för ikraftträdandet av avtalet, på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom skriftlig underrättelse härom senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att vara tillämpligt:

a) i Hongkongs särskilda administrativa område:

i fråga om Hongkongs särskilda administrativa områdes skatt, beträffande beskattningsår som börjar den 1 april det kalenderår som följer närmast efter det då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare;

b) i Finland:

1) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare;

2) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då underrättelsen lämnas eller senare.