Finlex - Till startsidan
Aktuella inkomstskatteavtal

FördS 10-11/1986

Aktuella inkomstskatteavtal

Uppdaterade texter i gällande viktiga skatteavtal om inkomstbeskattning samt syntetiserade texter i skatteavtal och konventionen om inkomstbeskattning

Avtal mellan Republiken Finland och Folkrepubliken Bulgarien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst

Avtalspart
Bulgarien
Meddelats

(Översättning)

Avtal mellan Republiken Finland och Folkrepubliken Bulgarien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst

Republiken Finlands regering och Folkrepubliken Bulgariens regering,

som önskar främja och fördjupa de ekonomiska förbindelserna och det ekonomiska samarbetet

mellan de båda länderna, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst,

har kommit överens om följande:

Artikel 1Personer på vilka avtalet tillämpas

1. Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2. Såsom person med hemvist i en avtalsslutande stat anses:

a) i fråga om Bulgarien fysisk person som är medborgare i Bulgarien samt juridisk person som har sitt huvudkontor i Bulgarien eller som är registrerad där;

b) i fråga om Finland person som enligt finsk lagstiftning är skattskyldig där på grund av bosättning, registrering eller annan liknande omständighet.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 2 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).

4. Då på grund av bestämmelserna i stycke 2 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 2Skatter som omfattas av avtalet

1. De för närvarande utgående skatter, på vilka detta avtal tillämpas, är:

a) i Bulgarien:

1) Skatten på totalinkomst,

2) skatten på ogifta och frånskilda personers, änkors och änklingars samt barnlösa makars inkomst; och

3) skatten på vinster;

(nedan ”bulgarisk skatt”);

b) i Finland:

1) den statliga inkomstskatten;

2) kommunalskatten;

3) kyrkoskatten;

4) sjömansskatten; och

5) källskatten;

(nedan ”finsk skatt”).

2. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de betydelsefulla ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning. Om de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna är oeniga om tillämpningen av första meningen i detta stycke skall överläggningar om behovet av att ändra avtalet inledas.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) ”Bulgarien” åsyftar Folkrepubliken Bulgarien och åsyftar, då det används i geografisk bemärkelse, Folkrepubliken Bulgariens territorium och den till Folkrepubliken Bulgariens territorialhav gränsande kontinentalsockeln på vilken Bulgarien enligt bulgarisk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar;

b) ”Finland” åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det används i geografisk bemärkelse, Republiken Finlands territorium och den till Republiken Finlands territorialhav gränsande kontinentalsockeln, på vilken Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar;

c) ”internationell trafik” åsyftar all slags transport, utom då transporten utförs uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat;

d) ”behörig myndighet” åsyftar:

1) i Finland finansministeriet eller dess befullmäktigade ombud;

2) i Bulgarien finansministern eller hans befullmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar, får beskattas i den andra avtalsslutande staten från där belägen plats för affärsverksamhet. I sådant fall får en så stor del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till denna plats för affärsverksamhet.

2. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där belägen plats för affärsverksamhet, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till platsen för affärsverksamhet den inkomst som det kan antagas att platsen för affärsverksamhet skulle ha förvärvat om den varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket platsen för affärsverksamhet hör.

3. Vid bestämmandet av inkomst för plats för affärsverksamhet medges avdrag för utgifter som uppkommit i samband med platsens verksamhet, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där platsen för affärsverksamhet är belägen eller annorstädes.

4. Inkomst hänförs inte till plats för affärsverksamhet endast av den anledningen att varor inköps igenom dennas försorg för företaget.

5. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 5Plats för affärsverksamhet

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”plats för affärsverksamhet'' en stadigvarande plats, från vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat helt eller delvis bedriver sin verksamhet.

2. Uttrycket ”plats för affärsverksamhet” innefattar särskilt:

a) filial;

b) fabrik, verkstad eller butik;

c) kommersiell byrå, turist-, transport-, planerings- och servicebyrå och varje annan byrå;

d) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör plats för affärsverksamhet endast om verksamheten pågår mer än sex månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”plats för affärsverksamhet” inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

e) varulager, som företaget håller utställt på mässa eller utställning och som säljs efter mässans eller utställningens slut;

f) innehavet av stadigvarande plats uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

g) innehavet av stadigvarande plats uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) —f), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om person, som är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag — utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 — ha plats för affärsverksamhet i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som — om den bedrevs från en stadigvarande plats — inte skulle göra denna stadigvarande plats till plats för affärsverksamhet enligt bestämmelserna i nämnda stycke.

6. Person med hemvist i en avtalsslutande stat anses inte ha plats för affärsverksamhet i en avtalsslutande stat endast på den grund att personen bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Artikel 6Internationell trafik

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon i internationell trafik, beskattas endast i denna stat. Om emellertid ett landsvägstransportföretag i en avtalsslutande stat utövar sin verksamhet i den andra avtalsslutande staten från en plats för affärsverksamhet i denna andra stat, tillämpas bestämmelserna 1 artikel 4.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 7Lön och annan liknande ersättning

1. Lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, beskattas endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tidrymd av tolv månader; och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som har hemvist i den staten där mottagaren har hemvist eller på dennes vägnar; samt

c) ersättningen inte belastar plats för affärsverksamhet som arbetsgivaren har i den andra staten.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs ombord skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stats, dess offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters budgetmedel till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters tjänst, endast i denna stat. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen är medborgare i denna andra stat.

5. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten; om:

a) arbetet utförs vid en icke-kommersiell representation för främjande av turism, eller i egenskap av journalist eller korrespondent för press, radio eller television; och

b) mottagaren vistas i denna andra stat under en period som inte överstiger tre år uteslutande i syfte som avses i punkt a); och

c) ersättningen betalas av arbetsgivare, som har hemvist i den förstnämnda staten; samt

d) i fråga om ersättning som betalas till journalist eller korrespondent för press, radio eller television, om ersättningen inte belastar plats för affärsverksamhet som arbetsgivaren har i denna andra stat.

Artikel 8Inkomst av samägt företag

1. Bestämmelserna i artikel 4 tillämpas på samägt företags inkomst.

2. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat deltager i ett samägt företag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får deltagaren beskattas i denna andra stat för sin andel i det samägda företagets inkomst.

3. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”samägt företag” en sådan sammanslutning för att bedriva rörelse som bildats enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat och i vilken en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten deltager.

Artikel 9Dividend

1. Dividend från bolag med hemvist i Finland till person med hemvist i Bulgarien får beskattas i Bulgarien.

2. Dividenden får emellertid beskattas även i Finland, i enlighet med finsk lagstiftning, men skatten får inte överstiga 10 procent av dividendens bruttobelopp.

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

3. Med uttrycket ”dividend” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt finsk lagstiftning vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om mottagaren av dividenden har hemvist i Bulgarien och bedriver rörelse i Finland från där belägen plats för affärsverksamhet eller utövar självständig yrkesverksamhet i Finland från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med platsen för affärsverksamhet eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 4 respektive artikel 12.

Artikel 10Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte, om mottagaren av räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där belägen plats för affärsverksamhet, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med platsen för affärsverksamhet. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 4.

Artikel 11Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 får royalty som avses i stycke 3 punkterna b) och c) emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken där härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottages såsom ersättning

a) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripna biograffilm samt film eller band för televisions- eller radiosänding;

b) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning, häri inbegripet databehandlingsprogram;

c) för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4) Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om mottagaren av royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där belägen plats för affärsverksamhet, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med platsen för affärsverksamhet. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 4 respektive artikel 12.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är den staten själv, offentligrättsligt samfund eller lokal myndighet i denna stat eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har plats för affärsverksamhet eller stadigvarande anordning i samband varmed förpliktelsen att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar platsen för affärsverksamhet eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där platsen för affärsverksamhet eller den stadigvarande anordningen finns.

Artikel 12Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 13Styrelsearvode och annan liknande ersättning

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 14Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 12 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. Inkomst av verksamhet som avses i föregående mening och som utövas enligt kulturavtal mellan de avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 4, 7 och 12, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

Artikel 15Studerande och praktikanter

1. Studerande eller affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

2. Studerande vid universitet eller annan anstalt för högre undervisning i en avtalsslutande stat eller affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktikant som har eller omedelbart före vistelse i den andra avtalsslutande staten hade hemvist i den förstnämnda staten och som vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, beskattas inte i denna andra stat för ersättning som uppbärs för arbete som utförs i denna andra stat, under förutsättning att arbetet har anslutning till hans studier eller utbildning och ersättningen utgör inkomst som är nödvändig för hans uppehälle. Förmåner enligt detta stycke medges endast för tid som uppfyllandet av vistelsens syfte nödvändigtvis eller sedvanligen kan förutsättas kräva men i intet fall medges fysisk person förmånerna för mer än sex på varandra följande år räknat från och med dagen för hans första ankomst till denna andra stat i samband med denna vistelse.

Artikel 16Inkomst av fast egendom

Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

3. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av aktierna eller andelarna att besitta bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

4. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

5. Bestämmelserna i stycke 3 tillämpas även på inkomst på grund av sådan företag tillhörig besittningsrätt som avses i sagda stycke och på inkomst på grund av sådan besittningsrätt i fall då den används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 17Vinst på grund av överlåtelse av egendom

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 16 stycke 3 får beskattas i den avtalsslutande stat där den bolaget tillhöriga fasta egendomen är belägen.

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av tillgångarna i plats för affärsverksamhet eller stadigvarande anordning som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådan plats för affärsverksamhet eller av sådan stadigvarande anordning.

4. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande star där sjö- eller lufttransportföretaget har hemvist.

5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1, 2, 3 och 4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Artikel 18Utbetalning för social trygghet

Pension och annan utbetalning enligt lagstiftningen om social trygghet i en avtalsslutande stat, som person med hemvist i den andra avtalsslutande staten uppbär, beskattas endast i den förstnämnda staten.

Artikel 19Annan inkomst

Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

Artikel 20Undanröjande av dubbelbeskattning

1. I Finland undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Bulgarien, skall Finland, såvida inte stämmelserna i punkt c) föranleder annat, från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skatt på inkomst som betalats i Bulgarien.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av skatten på inkomst, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Bulgarien.

b) Om inkomst, som person med hemvist i Finland förvärvar enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Finland, får Finland likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt.

c) Vinst som sådant samägt företag med hemvist i Bulgarien som är juridisk person delat ut till bolag med hemvist i Finland är undantagen från finsk skatt.

d) Vid tillämpningen av stycken a) anses uttrycket ”skatt på inkomst som betalas i Bulgarien”, i fråga om andel i vinst för sådant samägt företag med hemvist i Bulgarien som inte är juridisk person, motsvara det belopp av bulgarisk skatt som skulle ha utgått enligt bulgarisk skattelagstiftning om inte i Bulgarien hade införts särskilda skatteförmåner med stöd av bestämmelser om ekonomiskt samarbete mellan bulgariska juridiska personer samt utländska juridiska och fysiska personer.

Bulgarisk skatt som avses i denna punkt beräknas emellertid under inga omständigheter enligt en högre skattesats än 45 procent.

2. I Bulgarien undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Bulgarien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Finland, är inkomsten undantagen från skatt i Bulgarien.

b) Utan hinder av bestämmelserna i stycke a) får sådan inkomst emellertid beaktas vid bestämmandet av beloppet av skatten på den återstående inkomst som sådan person med hemvist i Bulgarien förvärvar.

c) Om person med hemvist i Bulgarien förvärvar dividend eller royalty som enligt artikel 9 eller 11 får beskattas i Finland, skall Bulgarien från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skatt som betalats i Finland.

Artikel 21Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat, juridisk person som avses i artikel 1 eller annan sammanslutning skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat eller ovannämnd person eller sammanslutning under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

2. Denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 22Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 23Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning inte strider mot avtalet. Upplysningar och handlingar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat.

2. Bestämmelserna i stycke 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

a) vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 24Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 21 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. I det fall att de behöriga myndigheterna träffar överenskommelse som avses i styckena 2 och 3, skall de avtalsslutande staterna påföra skatt och medge återbetalning eller avräkning av skatt i enlighet med sådan överenskommelse. Överenskommelsen genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående stycken. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Artikel 25Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staternas regeringar meddelar varandra att de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal uppfyllts.

2. Avtalet träder i kraft nittio dagar efter dagen för det senare av de meddelanden som avses i stycke 1 och dess bestämmelser tillämpas i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

Artikel 26Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det uppsägs av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan, d fem år förflutit från dagen för ikraftträdandet av avtalet, på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse härom senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att vara tillämpligt i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Sofia den 25 april 1985 i två exemplar på finska, bulgariska och engelska språken, vilka tre texter alla har lika vitsord. I fall av meningsskiljaktighet om tolkning är den engelskspråkiga texten avgörande.

Till början av sidan