27-28/1985

Artikel 1Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påföres för en avtalsslutande stats, dess offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna uttages.

2. Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

a) i Finland:

1) den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten;

2) kommunalskatten;

3) kyrkoskatten;

4) sjömansskatten och

5) källskatten;

(nedan "finsk skatt") ;

b) i Zambia:

1) inkomstskatten;

2) mineralskatten;

3) skatten på fysiska personer;

(nedan "zambisk skatt").

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påföres vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de betydelsefulla ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har i detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) "Finland" åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det användes i geografisk bemärkelse, Republiken Finlands territorium och de till Republiken Finlands territorialvatten gränsande områden, inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag;

b) "Zambia" åsyftar Republiken Zambia;

c) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" åsyftar Finland eller Zambia, alltefter som sammanhanget kräver;

d) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

e) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

f) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" åsyftar företag, som bedrives av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrives av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

g) "medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat samt juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

h) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som användes av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget användes uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

i) "behörig myndighet" åsyftar:

1) i Finland finansministeriet eller dess befullmäktigade ombud;

2) i Zambia Generalskattedirektören (Commissioner of Taxes) eller hans befullmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4Skatterättsligt hemvist

1. Vid tillämpning av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Oskiftat dödsbo anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där den avlidne enligt bestämmelserna i föregående mening eller i stycke 2 hade hemvist vid dödsfallet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna avtalsslutande stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestämmes hans hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda avtalsslutande staterna, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena) ;

b) om det inte kan avgöras i vilken avtalsslutande stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera avtalsslutande staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda avtalsslutande staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 5Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrives.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, oljekälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet eller övervakande verksamhet i samband därmed utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än sex månader.

4. Tjänster, däri inbegripna konsult- och företagsledningstjänster, som företag i en avtalsslutande stat tillhandahåller genom anställda eller genom annan personal, utgör fast driftställe i den andra avtalsslutande staten om detta slags verksamhet pågår (för ett och samma projekt eller för projekt som har samband med varandra) i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt överstiger tre månader under en tolvmånadersperiod.

5. Uttrycket "fast driftställe" anses inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget;

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som avses i punkterna a)-e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrives från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

6. Person som är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten (annan än sådan oberoende representant på vilken stycke 8 tillämpas) anses utgöra fast driftställe i den förstnämnda staten om:

a) han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal för företaget samt verksamheten inte begränsas till inköp av varor för företaget; eller

b) han inte har sådan fullmakt, men regelmässigt i den förstnämnda staten innehar varulager från vilket han regelbundet lämnar ut varor för företagets räkning.

7. Försäkringsföretag i en avtalsslutande stat anses, med undantag för återförsäkring, ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten om företaget uppbär premier eller försäkrar risker inom denna stat genom anställd personal eller ombud, som inte är sådan oberoende representant som avses i stycke 8.

8. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

9. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avstalsslutande stat kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat ( antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6Inkomst av fast egendom

1. Inkomst av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) får beskattas i den avtalsslutande stat där egendom är belägen.

2. a) Om inte bestämmelserna i punkterna b) och c) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

c) Skepp och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av aktierna eller andelarna att besitta fast egendom som bolaget äger, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tilllämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som användes vid självständig yrkesutövning.

Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst på grund av sådan företag tillhörig besittningsrätt som avses 1 sagda stycke och på inkomst på grund av sådan besittningsrätt i fall då den användes vid självständig yrkesutövning.

6. Vid bestämmandet av inkomst av fast egendom som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, medges avdrag för utgifter, ränta på fordran inbegripet, som uppkommit för denna egendom, på samma villkor som avdrag medges person med hemvist i denna andra stat.

Artikel 7Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället och till försäljning av varor eller tillhandahållande av tjänster, om dessa varor eller tjänster är av samma eller liknande slag som de som säljes eller tillhandahålles genom det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänföres, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som användes skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5. Inkomst hänföres inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestämmes inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt 1 andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8Sjöfart och luftfart

1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg 1 internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

2. Om sjöfartsföretag har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen 1 den avtalsslutande stat där skeppet har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn inte finns, i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9Företag med intressegemenskap

I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrives villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

Artikel 10Dividend

1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2. Dividenden får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till dividenden får skatten inte överstiga:

a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om den som har rätt till dividenden är ett bolag (med undantag för sammanslutning) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital;

b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

3. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tilllämpas inte, om den som har rätt till dividenden har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar dividenden har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inre beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 15 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 2 är ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till regeringen, offentligrättsligt samfund eller lokal myndighet i den andra avtalsslutande staten eller till organ eller inrättning (däri inbegripet penninginrättning) som helt äges av denna regering, detta offentligrättsliga samfund eller denna lokala myndighet, undantagen från skatt i den förstnämnda staten.

4. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana obligationer eller debentures. Straffavgifter på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tilllämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, offentligrättsligt samfund, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalda räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Royalty, som avses i stycke 3 punkterna b), c) och d) får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp, i fråga om royalty som avses i punkt b), och 15 procent av royaltyns bruttobelopp, i fråga om royalty som avses i punkterna c) och d) . De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning

a) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk;

b) för nyttjande av eller rätten att nyttja upphovsrätt till biograffilm samt film eller band för televisions- eller radiosändning;

c) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja patent, varumärke, mönster eller modell ritning, hemligt recept eller hemlis tillverkningsmetod eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning; eller

d) för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tilllämpas inte, om mottagaren av royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där beläsen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, offentligrättsligt samfund, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed förpliktelsen att betala royaltyn uppkommit och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den avtalsslutande stat dar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6. I fråga om sådana fall da särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalda royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13Realisationsvinst

1. Vinst på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som anges i artikel 6 stycke 2 får beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

2. Vinst på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4 får beskattas i den avtalsslutande stat där den bolaget tillhöriga fasta egendomen är belägen.

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag 1 en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person. med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som avses i artikel 22 stycke 4, beskattas dock endast i den avtalsslutande stat där den lösa egendomen får beskattas enligt sagda artikel.

4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som nämns i styckena 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Artikel 14Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan därmed jämförlig självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat såvida inte:

a) han i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten, i vilket fall så stor del av inkomsten får beskattas i denna andra stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning; eller

b) han vistas i den andra avtalsslutande staten för att utöva yrket eller verksamheten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 183 dagar under skatteåret i fråga, i vilket fall så stor del av inkomsten som är hänförlig till utövandet av yrket eller verksamheten får beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket "fritt yrke eller annan självständig verksamhet" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i denna andra stat, får ersättning som uppbäres för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna 1 stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

a) mottagaren vistas i denna stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat.

3. Utan hinder av bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utföres ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

Artikel 16Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

Artikel 18Pension

1. Pension (med undantag för pension som avses 1 stycke 2) och livränta, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbar från källa i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Om inte bestämmelserna i artikel 19 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan utbetalning enligt lagstiftningen om social trygghet i en avtalsslutande stat endast i denna stat.

3. Med uttrycket "person" förstås periodisk utbetalning som erlägges på grund av tidigare anställning eller som ersättning för kroppsskada ådragen under anställning.

4. Med uttrycket "livränta" förstås ett fastställt belopp som betalas periodiskt på fastställda tider, under vederbörandes livstid eller under annan angiven eller fastställbar tidrymd, och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning for däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

Artikel 19Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension) , som betalas av en avtalsslutande stat dess offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utföres i denna stats, dess offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beaktas emellertid endast i den avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist, om arbetet utföres i denna stat och mottagaren

1) är medborgare i denna stat eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat dess offentlig-rättsliga samfund eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast den avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist, om han är medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och l8 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter.

Artikel 20Studerande

1. Studerande eller affärs-, industri- lantbruks- eller skogsbrukspraktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

2. Studerande vid universitet eller annan anstalt för högre undervisning i en avtalsslutande stat eller affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktikant som har eller omedelbart före vistelse i den andra avtalsslutande staten hade hemvist i den förstnämnda staten och som vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 365 dagar under en oavbruten tvåårsperiod, beskattas inte i denna andra stat för ersättning som uppbäres för arbete som utföres i denna andra stat, under förutsättning att arbetet har anslutning till hans studier eller utbildning och ersättningen utgör inkomst som är nödvändig för hans uppehälle.

Artikel 21Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat. Om inkomsten härrör från den andra avtalsslutande staten får inkomsten dock beskattas i den andra staten.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och inkomst av aktier eller andra andelar i bolag som avses i artikel 6 stycke 4, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilllämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Artikel 22Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som anges i artikel 6 stycke 2 får beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

2. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4, får beskattas i den avtalsslutande stat där den bolaget tillhöriga fasta egendomen är belägen.

3. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i ett företags fasta driftställe, eller av lös egendom som är hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, får beskattas i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

4. Skepp och luftfartyg som användes i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

5. Alla andra slag av förmögenhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

Artikel 23Personliga avdrag

1. Fysisk person med hemvist i Finland är berättigad till samma personliga avdrag, befrielse och nedsättning med avseende på zambisk skatt som zambisk medborgare som inte har hemvist i Zambia.

2. Fysisk person med hemvist i Zambia är berättigad till samma personliga avdrag, befrielse och nedsättning med avseende på finsk skatt som finsk medborgare som inte har hemvist i Finland.

Artikel 24Undanröjande av dubbelbeskattning

1. a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Zambia, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i punkt b) tillämpas:

1) från skatterna på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande de skatter på inkomst som betalats i Zambia;

2) från skatten på denna persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande de skatter på förmögenhet som betalats i Zambia.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte 1 någotdera fallet överstiga den del av skatterna på inkomst eller på förmögenhet, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet som får beskattas i Zambia.

b) Utan hinder av bestämmelserna i punkt a), är dividend från bolag med hemvist i Zambia till bolag med hemvist i Finland undantagen från finsk skatt i den mån dividenden skulle ha varit undantagen från skatt enligt finsk skattelagstiftning, om båda bolagen hade haft hemvist i Finland.

2. Utan hinder av övriga bestämmelser detta avtal får fysisk person med hemvist i Zambia, vilken enligt finsk skattelagstiftning i fråga om de skatter som avses i artikel 2 även anses vara bosatt i Finland, beskattas i Finland. Finland skall emellertid medge avräkning för zambisk skatt som betalats på inkomst eller förmögenhet från finsk skatt enligt bestämmelserna i stycke 1. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas endast på finsk medborgare.

3. Om inte gällande bestämmelser i zambisk lagstiftning angående avräkning från zambisk skatt av skatt som utgår i annat land än Zambia föranleder annat (med beaktande av därefter genomförda ändringar i denna lagstiftning vilka inte påverkar den allmänna princip som anges här) avräknas skatt som enligt finsk lag utgår antingen direkt eller genom skatteavdrag på inkomst eller beskattningsbar vinst från källa i Finland från zambisk skatt som beräknas på samma inkomst eller beskattningsbara vinst som ligger till grund för beräkningen av finsk skatt. I fråga om dividend skall emellertid vid avräkningen från zambisk skatt beaktas endast sådan finsk skatt på dividend som utgår utöver den finska skatten på bolagets vinst av vilken dividenden betalas och som i sista hand belastar mottagaren av dividenden.

Artikel 25Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat, oberoende av om denna har hemvist i en avtalsslutande stat eller ej, skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 7 eller artikel 12 stycke 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.

På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma sätt som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. Företag 1 en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis äges eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. I denna artikel avser uttrycket "beskattning" skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 26Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpningen av artikel 25 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot detta avtal.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en ändamålsenlig lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Överenskommelse som träffats genomföres utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av detta avtal.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående stycken. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Artikel 27Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa detta avtal eller de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av detta avtal, i den mån beskattningen på grund av denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av detta avtal eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. Dessa personer eller myndigheter får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2. Bestämmelserna i stycke 1 anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att:

a) vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna uppgifter som inte är tillgängliga enligt lagstiftningen eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 28Diplomatiska och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier i beskattningshänseende som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska eller konsulära tjänstemän.

Artikel 29Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staternas regeringar meddelar varandra att de konstitutionella förutsättningarna för detta avtals ikraftträdande uppfyllts.

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för det senare av de meddelanden som avses, i stycke l och dess bestämmelser tillämpas:

a) i Finland:

1) i fråga om skatter som innehålles vid källan, på belopp som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

2) i fråga om övriga skatter på inkomst och skatter på förmögenhet, på skatter som bestämmes för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

b) i Zambia i fråga om inkomst eller beskattningsbar vinst som förvärvas under skatteår som börjar efter den 31 mars det år som följer efter det då avtalet träder i kraft.

Artikel 30Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det uppsäges av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan, då fem år förflutit från dagen för avtalets ikraftträdande, på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla:

a) i Finland:

1) i fråga om skatter som innehålles vid källan, på belopp som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare·

2) i fråga om övriga skatter på inkomst och skatter på förmögenhet, på skatter som bestämmes för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare·

b) i Zambia i fråga om inkomst och beskattningsbar vinst som förvärvas under skatteår som börjar efter den 31 mars det år som följer efter det då uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härav har undertecknade därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.