74-75/1981

Artikel 1Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har sin hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna.

Artikel 2Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst, som påföres för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelnings, lokala myndigheters eller offentligrättsliga samfunds räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna uttages.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter, som utgår på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

a) i Korea:

1) inkomstskatten;

2) bolagsskatten och

3) invånarskatten;

(nedan "koreansk skatt");

b) i Finland:

1) den statliga inkomstskatten;

2) kommunalskatten;

3) kyrkoskatten;

4) sjömansskatten och

5) källskatten;

(nedan "finsk skatt").

4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påföres vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra varje betydelsefull ändring som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

Se också protokollet av detta fördrag.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) "Korea" åsyftar Republiken Korea och åsyftar, då det användes i geografisk bemärkelse, hela det område där den koreanska skattelagstiftningen är i kraft. Uttrycket innefattar också Koreas territorialhav, samt havsbottnen och dennas underlag på de till Koreas kust angränsande men utanför territorialhavet liggande underhavsområden, inom vilka Korea i överensstämmelse med folkrätten utövar sina suveräna rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av områdets naturtillgångar;

b) "Finland" åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det användes i geografisk bemärkelse, Republiken Finlands territorium och de till Republiken Finlands territorialvatten gränsande områden, inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag;

c) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" åsyftar Finland eller Korea, alltefter som sammanhanget kräver;

d) "skatt" åsyftar finsk skatt eller koreansk skatt alltefter som sammanhanget kräver;

e) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

f) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

g) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" åsyftar företag, som bedrives av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrives av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

h) "medborgare" åsyftar:

1) i fråga om Korea fysisk person, som har medborgarskap i Korea, samt juridisk person, sammanslutning och annan enhet som bildats enligt den lagstiftning som gäller i Korea;

2) i fråga om Finland fysisk person som har medborgarskap i Finland samt juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i Finland.

i) "behörig myndighet" åsyftar:

1) i Korea finansministern eller hans befullmäktigade ombud;

2) i Finland finansministeriet eller dess befullmäktigade ombud.

j) "internationell trafik" åsyftar transport med fartyg eller luftfartyg som användes av företag i en avtalsslutande stat, utom då fartyget eller luftfartyget användes uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "per son med hemvist en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för huvudkontor eller företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från där belägen källa.

2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestämmes hans hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning. I oklara fall avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Se också protokollet av detta fördrag.

Artikel 5Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrives.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än sex månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget;

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet om denna är av förberedande eller biträdande art;

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)–e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrives från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt har och i en avtalsslutande stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke.

6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. a) Om inte bestämmelserna i punkterna b) och c) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

c) Fartyg och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3. Bestämmelserna i stycke 1 av denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av aktierna eller andelarna att besitta bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 av denna artikel tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som användes vid utövande av fritt yrke.

Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst på grund av sådan företag tillhörig besittningsrätt som avses i sagda stycke och på inkomst på grund av sådan besittningsrätt i fall då den användes vid utövande av fritt yrke.

Artikel 7Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänföres, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. Inkomst hänföres inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8Sjöfart och luftfart

1. Inkomst genom användningen av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har hemvist.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9Företag med intressegemenskap

I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrives villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

Artikel 10Dividend

1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2. Dividenden får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga:

a) 10 procent av dividendens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för sammanslutning) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital;

b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

3. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om mottagaren av dividenden har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar dividenden har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 2 beskattas ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och, som erhålles av den andra avtalsslutande statens regering, dess politiska underavdelning, lokala myndighet, offentligrättsliga samfund eller denna andra avtalsslutande stats centralbank, endast i denna andra avtalsslutande stat.

4. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, antingen dessa medför rätt till andel i vinst eller inte, samt inkomst av varje slags fordran. Uttrycket avser även inkomst som enligt skattelagstiftningen i den stat från vilken inkomsten härrör jämställes med inkomst av försträckning.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om mottagaren av räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet, offentligrättsligt samfund eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock räntan härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning

a) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripna biograffilm samt film eller band för televisions- eller radiosändning;

b) för nyttjandet av eller för rätten att nyttja patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning;

c) för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om mottagaren av royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den avtalsslutande stat, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är staten själv, dess politiska underavdelning, lokal myndighet, offentligrättsligt samfund eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed förpliktelsen att betala royaltyn uppkommit och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalda royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13Realisationsvinst

1. Vinst på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

2. Vinst på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4 får beskattas i den avtalsslutande stat där den bolaget tillhöriga fasta egendomen är belägen.

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband med överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. Vinst på grund av överlåtelse av fartyg eller luftfartyg som användes i internationell trafik och lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant fartyg eller luftfartyg beskattas dock endast i den avtalsslutande stat där företaget har hemvist.

4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

5. Bestämmelserna i stycke 4 av denna artikel inverkar inte på en stats rätt att i enlighet med sin egen lagstiftning beskatta realisationsvinst, som fysisk person med hemvist i den andra avtalsslutande staten förvärvar på grund av överlåtelse av lös egendom, om personen har haft hemvist i den förstnämnda staten vid någon tidpunkt under de närmaste fem åren innan överlåtelsen av egendomen, i fall att personen förvärvat egendomen under sin vistelse i den förstnämnda staten.

Artikel 14Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i denna andra stat, får ersättning som uppbäres för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

a) mottagaren vistas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga,

b) ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utföres ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har hemvist.

Artikel 16Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15 beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3. Utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 av denna artikel och bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15 beskattas inkomst, som person med hemvist i den andra avtalsslutande staten förvärvar genom sin personliga verksamhet som artist eller idrottsman endast i denna andra stat, oberoende av om denna inkomst tillfaller artisten eller idrottsmannen själv eller inte, såvida besöket i den förstnämnda staten till väsentlig del bekostas med allmänna medel från den andra staten, dess politiska underavdelning, lokala myndighet eller offentligrättsliga samfund, eller om mottagaren av inkomsten är en organisation utan vinstintresse i den andra staten.

Artikel 18Pension

1. Om inte bestämmelserna i stycke 2 av denna artikel eller artikel 19 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

2. Om inte bestämmelserna i artikel 19 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan utbetalning enligt lagstiftningen om social trygghet i en avtalsslutande stat endast i denna stat.

Artikel 19Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utföres i denna stats, dess politiska underavdelnings, lokala myndigheters eller offentligrättsliga samfunds tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utföres i denna stat och personen har hemvist i denna stat och personen

1) är medborgare i denna stat; eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelnings, lokala myndigheters eller offentligrättsliga samfunds tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och medborgarskap i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund.

4. Bestämmelserna i stycke 1 av denna artikel tillämpas likaledes på ersättning eller pension, som i Finland betalas av Finlands Bank, Finlands Utrikeshandelsförbund eller annan statsägd inrättning med offentliga funktioner, och på ersättning eller pension som i Korea betalas av Bank of Korea, Korea Trade Promotion Corporation eller annan statsägd inrättning med offentliga funktioner.

Artikel 20Studerande och praktikanter

1. Fysisk person, som har eller som omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas under en tidrymd av högst fem år, räknat från och med dagen för hans första ankomst till den förstnämnda avtalsslutande staten i samband med denna vistelse i den förstnämnda avtalsslutande staten uteslutande för studier vid ett erkänt universitet, erkänd högskola, skola eller annan liknande erkänd undervisningsanstalt i den förstnämnda avtalsslutande staten eller såsom affärs- eller industripraktikant i den förstnämnda staten, är befriad från skatt i denna förstnämnda avtalsslutande stat beträffande:

a) belopp som han erhåller från utlandet för sitt uppehälle, sin undervisning eller sin utbildning, och

b) ersättning för arbete i den förstnämnda avtalsslutande staten, som avser att utöka de medel som han förfogar över för ovansagda ändamål.

2. Fysisk person, som har eller som omedelbart före sin vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas under en tidrymd av högst fem år räknat från och med dagen för hans första ankomst till den förstnämnda avtalsslutande staten i samband med denna vistelse, i den förstnämnda avtalsslutande staten för studier, forskning eller utbildning uteslutande såsom mottagare av stipendium, understöd eller pris från en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndighet eller offentligrättsliga samfund eller vetenskaplig, pedagogisk, religiös eller välgörenhetsorganisation, eller inom ramen för ett tekniskt biståndsprogram som en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndighet eller offentligrättsliga samfund är delaktig i, är befriad från skatt i denna förstnämnda stat beträffande:

a) beloppet av sådant stipendium, understöd eller pris;

b) belopp som han erhållit från utlandet för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning; och

c) ersättning som han erhåller på grund av arbete i den förstnämnda staten om arbetet utförts i samband med eller har anknytning till hans studier, forskning eller utbildning.

3. Fysisk person, som har eller som omedelbart före sin vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas under en tidrymd av högst två år räknat från och med dagen för hans ankomst till den förstnämnda avtalsslutande staten i samband med denna vistelse i den förstnämnda avtalsslutande staten uteslutande såsom anställd hos eller i avtalsförhållande med en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning, lokala myndighet eller offentligrättsliga samfund eller företag i den andra avtalsslutande staten uteslutande för att erhålla teknisk, yrkes- eller affärspraktik, är befriad från skatt i denna förstnämnda avtalsslutande stat beträffande:

a) belopp som han erhåller från utlandet för sitt uppehälle, sin undervisning eller sin utbildning;

b) ersättning som han erhåller på grund av personligt arbete utfört i den förstnämnda avtalsslutande staten, förutsatt att detta arbete utförs i samband med eller har anknytning till hans studier eller utbildning.

Artikel 21Annan inkomst

Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

Artikel 22Undanröjande av dubbelbeskattning

1. I fråga om person med hemvist i Korea undvikes dubbelbeskattning på följande sätt:

Om inte gällande bestämmelser i koreansk lagstiftning angående avräkning av utländsk skatt föranleder annat, avräknas finsk skatt, som utgår på inkomst som härrör från Finland, från koreansk skatt som utgår på samma inkomst.

2. I fråga om person med hemvist i Finland undvikes dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Korea, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i punkt b) är tillämpliga, från skatterna på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande de skatter på inkomst som betalats i Korea.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av skatten på inkomst, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Korea.

b) Utan hinder av bestämmelserna i punkt a) är dividend från bolag med hemvist i Korea till bolag med hemvist i Finland undantagen från finsk skatt i den mån dividenden skulle ha varit undantagen från skatt enligt finsk skattelagstiftning, om båda bolagen hade haft hemvist i Finland.

3. Vid tillämpningen av stycke 2 punkt a) av denna artikel anses koreansk skatt på dividend, ränta eller royalty omfatta det belopp som skulle ha utgått enligt koreansk skattelagstiftning under ifrågavarande år om inte skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits under hela året eller under del därav i enlighet med:

a) artikel 15 och artikel 24 i Foreign Capital Inducement Law of Korea (i den mån de var i kraft vid tiden för undertecknandet av detta avtal och inte ändrats därefter eller ändrats endast i mindre avseenden utan att deras allmänna karaktär påverkats), om den behöriga koreanska myndigheten intygar att ifrågavarande kapital, lån eller teknologi främjar utvecklingen av ny industri, handel, vetenskap eller undervisning i Korea; eller

b) annan bestämmelse beträffande skattebefrielse eller skattenedsättning, som senare kan komma att införas i lagstiftningen och om vilken de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kommit överens att den är av väsentligt likartad karaktär, såvida bestämmelsen inte ändrats därefter eller har ändrats endast i mindre avseenden utan att dess allmänna karaktär påverkats.

Se också protokollet av detta fördrag.

Artikel 23Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna.

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj, som medges person med hemvist i den egna staten.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9, artikel 11 stycke 7 eller artikel 12 stycke 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis äges eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål förbeskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. I denna artikel avser uttrycket "beskattning" skatter av varje slag och beskaffenhet. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 24Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.

Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Överenskommelse som träffats genomföres utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av detta avtal.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående stycken. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Artikel 25Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av detta avtal, i den mån beskattningen på grund av denna lagstiftning inte strider mot avtalet eller för att förhindra bedrägeri eller för att verkställa bestämmelser i lag rörande kringgående av skatter som omfattas av avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av detta avtal eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2. Bestämmelserna i stycke 1 anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att:

a) vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftningen eller sedvanlig administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 26Diplomatiska och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier i beskattningshänseende som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska eller konsulära tjänstemän.

Artikel 27Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staternas regeringar meddelar varandra att de konstitutionella förutsättningarna för detta avtals ikraftträdande uppfyllts.

2. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter dagen för det senare av de meddelanden som avses i stycke 1 och dess bestämmelser tillämpas i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatter som innehålles vid källan, på belopp som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestämmes för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

Artikel 28Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det uppsäges av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan, då fem år förflutit från dagen för avtalets ikraftträdande, på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upp­ hör avtalet att gälla i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatt er som innehålles vid källan, på belopp som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestämmes för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Söul den 8 februari 1979 två exemplar på engelska språket.