1-2/1970

Artikel 1Personligt tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på personer, som är bosatta i någondera av de avtalsslutande staterna eller i båda staterna.

Artikel 2I avtalet avsedda skatter

1. De skatter, på vilka detta avtal tillämpas, är:

a) I Förenade Konungariket Storbritannien och Nord-Irland:

(i) inkomstskatten;

(ii) bolagsskatten;

(iii) skatten på oljeinkomst; och

(iv) skatten på försäljningsvinst;

b) I Finland:

(i) de statliga inkomstskatterna;

(ii) inkomstskatten för samfund;

(iii) kommunalskatten;

(iv) kyrkoskatten;

(v) källskatten på ränteinkomst;

(vi) källskatten för begränsat skattskyldig; och

(vii) den statliga förmögenhetsskatten.

( FördrS 62–63/1997 )

2. Avtalet skall likaledes tillämpas på alla skatter av samma eller väsentligen likartat slag, vilka efter under tecknandet av detta avtal i någondera av de avtalsslutande staterna påföres utöver eller i stället för de för närvarande utgående staterna. De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna skall meddela varandra i skattelagstiftningen företagna ändringar. ( FördrS 62–63/1997 )

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Såframt icke sammanhanget annat påkallar, skall i det ta avtal:

a) uttrycket "Förenade Konungariket" åsyfta Storbritannien och Nord-Irland jämte de områden utanför Förenade Konungarikets territorialhav, vilka enligt internationell rätt och lagarna om Förenade Konungarikets kontinentalsockel har definierats eller kommer att definieras såsom område inom vilket Förenade Konungariket må utöva sina rättigheter till havsbottnen, det inre därav samt dessas naturtillgångar;

b) uttrycket "Finland" åsyfta Republiken Finland jämte de områden utanför Finlands territorialhav inom vilka Finland enligt internationell rätt och lagarna om Finlands kontinentalsockel må utöva sina rättigheter till havsbottnen, det inre därav samt dessas naturtillgångar;

c) uttrycket "medborgare" åsyfta:

(i) i fråga om Förenade konungariket brittisk medborgare eller brittisk undersåte som inte har medborgarskap i något annat land eller territorium inom Samväldet, under förutsättning att han har hemvisträtt i Förenade konungariket, och juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i Förenade konungariket;

(ii) i fråga om Finland fysisk person som har medborgarskap i Finland samt juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i Finland;

( FördrS 1–2/1992 )

d) uttrycket "skatt i Finland" avse i Finland påförd skatt, på vilken detta avtal med stöd av artikel 2 tillämpas. Uttrycket "skatt i Förenade Konungariket" avser i Förenade Konungariket påförd skatt, på vilken detta avtal med stöd av artikel 2 tillämpas;

e) uttrycket ”skatt " åsyfta skatt i Finland eller skatt i Förenade Konungariket, allteftersom sammanhanget kräver;

f) uttrycken "avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" åsyfta Finland eller Förenade Konungariket allteftersom sammanhanget kräver;

g) uttrycket "person" inbegripa fysisk person, bolag och annan sammanslutning, men inbegriper inte sammanslutning som vid beskattningen i någondera avtalsslutande staten inte behandlas såsom juridisk person; ( FördrS 1–2/1992 )

h) uttrycket "bolag" avse alla juridiska personer och alla sammanslutningar, vilka i skattehänseende behandlas såsom juridiska personer;

i) uttrycken "företag i avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" åsyfta ett företag, som bedrives av person; som är bosatt i avtalsslutande eller den andra avtalsslutande staten, alleftersom sammanhanget kräver;

j) uttrycket ”behörig myndighet” avse i Finland finansministeriet eller av detta befullmäktigad representant, och i Förenade Konungariket skatteförvaltningens kommissionärer eller av dessa befullmäktigad representant. ( FördrS 62–63/1997 )

2. Då avtalsslutande stat tillämpar detta avtal, skall såvitt icke sammanhanget annat förutsätter, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke i detta avtal annorlunda angivits, anses ha den betydelse som uttrycket har enligt den ifrågavarande statens lagstiftning rörande sådana skatter, som avses i detta avtal.

Artikel 4Beskattningsteknisk hemort

1. Försåvitt icke annat föranledes av punkterna 2 eller 3 av denna artikel åsyftas i detta avtal med uttrycket "i avtalsslutande stat bosatt person" varje person, som enligt vederbörande stats lagstiftning är därstädes skattepliktig på grund av bostad, varaktig vistelse, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet; uttrycket avser icke fysisk person, som i sagda stat är skattepliktig endast om han erhåller inkomst från därstädes belägna källor. Uttryckena "i Finland bosatt person" och "i Förenade Konungariket bosatt person" skall tolkas i enlighet härmed,

2. Är fysisk person i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel bosatt i båda avtalsslutande staterna, bestämmes hans ställning enligt följande:

a) Han anses vara bosatt. i den avtalsslutande stat, i vilken han till sitt förfogande har en stadigvarande bostad. Har han till sitt förfogande en stadigvarande bostad i båda staterna, anses han vara bosatt i den avtalsslutande stat, med vilken han har de fastaste personliga och ekonomiska förbindelserna (centrum för livsintressena).

b) Om det icke kan avgöras i vilkendera avtalsslutande staten vederbörandes centrum för livintressena är beläget, eller om han icke har stadigvarande bostad till sitt förfogande i någondera staten, anses han vara bosatt i den stat där han sedvanligt vistas.

c) Vistas vederbörande sedvanligt i båda staterna eller vistas han icke sedvanligt i någondera av dem, anses han vara bosatt i den stat, i vilken han är medborgare.

d) Är vederbörande medborgare i båda staterna eller är han icke medborgare i någondera av dem, skall de behöriga myndigheterna i de båda staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse. ( FördrS 62–63/1997 )

3. Är någon annan än en fysisk person enligt bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel bosatt i båda staterna, skall denne anses vara bosatt i den avtalsslutande stat, där platsen för dess faktiska ledning är belägen.

Artikel 5Fast driftställe

1. Med uttrycket ”fast driftsställe” avses i detta avtal en stadigvarande plats för affärsrörelse där företagets verksamhet helt eller delvis utövas.

2. Såsom fast driftställe anses särskilt:

a) platsen för företagets ledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik

e) verkstad;

f) gruva, stenbrott eller annan plats för tillvaratagande av naturtillgångar;

g) plats för byggnads- eller installations­ arbete, som varar mer än tolv månader.

3. Fast driftställe skall icke anses innefatta:

a) användning av utrymmen endast för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehav av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för lagring g, utställning eller utlämnande;

c) innehav av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg;

d) innehav av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning;

e) innehav av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att för företagets räkning ombesörja reklam, sköta informationsverksamhet, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva annan liknande verksamhet av förberedande eller biträdande art.

4. Företag i den ena avtalsslutande staten anses ha ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, om dess verksamhet i denna andra avtalsslutande stat omfattar förmedling av i artikel 18 avsedda artisters eller idrottsmäns tjänster;

5. Person som är verksam i avtalsslutande stat för ett företag i den andra staten men icke är sådan oberoende representant, som avses i punkt 6 i denna artikel, anses såsom ett fast driftställe i den förstnämnda staten, om han innehar och i den förstnämnde staten regelbundet använder sig av fullmakt att sluta avtal i företagets namn och verksamheten icke är begränsad till inköp för företagets räkning.

6. Företag i avtalsslutande stat anses icke ha ett fast driftställe i den andra staten enbart på den grund, att företaget idkar affärsverksamhet i den andra staten genom förmedling av en mäklare, kommissionär eller annan självständig representant, om dessa personer därvid fullgör uppdrag, vilka ingår i deras normala affärsverksamhet.

7. Enbart den omständigheten, att ett bolag i avtalsslutande stat innehar bestämmanderätten i eller underlyder ett i den andra staten bosatt bolag eller som utför affärstransaktioner i denna andra stat (genom ett fast driftställe eller annars) skall icke i och för sig medföra att någotdera bolaget betraktas såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

Artikel 6 (FördrS 62–63/1997)Begränsning av skattelättnader

Är inkomst eller realisationsvinst enligt någon bestämmelse i detta avtal helt eller delvis befriad från skatt i Finland och en fysisk person enligt den lagstiftning som gäller i Förenade konungariket är skyldig att betala skatt endast för den del av inkomsten eller realisationsvinsten som överförts till Förenade konungariket eller tagits emot där, tillämpas i Finland skattelättnad enligt detta avtal endast på den del av inkomsten eller realisationsvinsten som överförts till Förenade konungariket eller tagits emot där.

Artikel 7 (FördrS 7–8/1987)Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. a) Om inte bestämmelserna i punkterna b och c nedan föranleder annat, har uttrycket ”fast egendom” den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket ”fast egendom” inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda invertarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

c) Fartyg och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av aktierna eller andelarna att besitta fast egendom som bolaget äger eller arrenderar, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 av denna artikel tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständigt personligt arbete.

6. Bestämmelserna i punkt 4 av denna artikel tillämpas även på inkomst på grund av sådan företag tillhörig besittningsrätt som avses i sagda stycke och på grund av inkomst av sådan besittningsrätt som har direkt samband med fast egendom som används vid självständigt personligt arbete.

Artikel 8Affärsinkomst

1. Inkomst av företag i avtalsslutande stat beskattas enbart i denna stat, såvida företaget icke bedriver rörelse i den andra staten från ett där beläget fast driftställe. Bedriver företaget rörelse på det nyss angivna sättet, må den andra staten beskatta företagets inkomst, men endast den del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Bedriver företag i avtalsslutande stat rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett där beläget fast driftställe, skall i vardera staten till det fasta driftstället hänföras den inkomst, som driftstället skulle ha kunnat medföra, om det skulle ha varit ett fristående företag med samma eller liknande verksamhet, bedriven under samma eller liknande villkor, samt driftstället självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst skall avdrag medgivas för kostnader som erlagts för det fasta driftställets räkning (andra kostnader än de, vilka icke skulle vara avdragsgilla, om driftstället skulle vara ett fristående företag), häri inbegripna jämväl kostnaderna för företagets ledning och allmänna förvaltning oavsett om kostnaderna erlagts i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. Vad i punkt 2 av denna artikel föreskrives skall emellertid i den mån i avtalsslutande stat inkomst, hänförlig till ett fast driftställe, enligt på lag baserad praxis fastställts, på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, icke utgöra hinder för att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom ett dylikt brukligt förfarande. Fördelningssätet skall likväl härvid leda till ett resultat, som överensstämmer med de i denna artikel fastställa principerna.

5. Inkomst skall icke anses hänförlig till ett fast driftställe enbart av den anledningen att det fasta driftstället inköpt varor för företagets räkning.

6. Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående punkter skall till fast driftställe hänförlig inkomst bestämmas genom samma förfarande år från år, såvida icke giltiga skäl annat föranleder.

7. Omfattar inkomst sådana poster, som behandlas särskilt för sig i andra artiklar av detta avtal, skall bestämmelserna i denna artikel icke inverka på föreskrifterna i sagda artiklar.

Artikel 9Sjöfart och luftfart

I avtalsslutande stat bosatt person beskattas för inkomst av utövande av sjöfart eller luftfart endast i sagda stat, förutom för den inkomst, som erhållits av fartygs eller luftfartygs resor vilka företagits enbart till platser i den andra avtalsslutande staten.

Artikel 10 (FördrS 62–63/1997)Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stal direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit, det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat inräknar - och i överensstämmelse därmed beskattarinkomst, för vilken ett företag i den andra avtal slutande staten beskattats i denna andra stat, samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor om avtalats mellan företagen hade varit sådana om skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp om påförts för inkomsten där, om denna andra stat är överens om att beskattningen av inkomsten är berättigad enligt bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel såväl principiellt om i fråga om beloppet. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 11 (FördrS 62–63/1997)Dividend

1. Dividend från bolag bosatt i en avtalsslutande stat till person om är bosatt i den andra avtalsslutande staten och om bar rätt till dividenden beskattas endast i denna andra stat.

2. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag som enligt skattelagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget är bosatt jämställs med inkomst av aktier. Uttrycket omfattar även annan inkomst (med undantag för ränta eller royalty om är undantagen från skatt enligt bestämmelserna i artikel 12 eller 13 i detta avtal) som enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där det utbetalande bolaget är bosatt behandlas som dividend eller vinstutdelning från ett bolag.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till dividenden är bosatt i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som betalar dividenden är bosatt från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grand av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fä ta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

5. Om bolag bosatt i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till per on bosatt i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betala, äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och inte heller på bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt om utgår på bolagets icke utdelade vin t, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 12Räntor

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till i den andra avtalsslutande staten bosatt person, beskattas endast i denna andra stat, om personen har rätt till räntan. ( FördrS 1–2/1992 )

2. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av värdepapper som utfärdats av staten, obligationer eller debentures, antingen de säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen de medför rätt till andel i vinst eller inte. Uttrycket åsyftar även inkomst av varje annat slags fordran liksom annan inkomst som enligt skattelagstiftningen i den stat från vilken inkomsten härrör jämställs med inkomst av försträckning. Uttrycket ''ränta" inbegriper inte inkomst som behandlas som vinstutdelning enligt bestämmelserna i artikel 11. ( FördrS 1–2/1992 )

3. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till räntan är bosatt i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpa bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15. ( FördrS 1–2/1992 )

4. Den i punkt 1 av denna artikel avsedda befrielsen från skatt tillämpas icke på ränta på någon som helst fordringsrätt, som salubjudes på börsen, om ägaren till ränteförmånen ( FördrS 62–63/1997 )

a) icke för den erlägger skatt i den avtalsslutande stat i vilken han är bosatt; och

b) säljer (eller uppgör försäljningsavtal över) fordringsrätt på vilken räntan influtit, inom tre månader räknat från den dag då han förvärvat fordringsrätten.

5. Överstiger på grund av särskilt förhållande mellan betalaren och den förmånstagande ägaren eller mellan dem båda och tredje person det erlagda räntebeloppet, med beaktande av den skuld räntan baserar sig på, det belopp, som skulle ha avtalats mellan betalaren och ägaren till förmånen om dylikt särskilt förhållande icke skulle ha förelagt, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på det sistnämnda beloppet. I sådant fall beskattas den överskjutande delen enligt lagarna i vederbörande avtalsslutande stat med beaktande av övriga bestämmelser i detta avtal. ( FördrS 62–63/1997 )

Artikel 13Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till i den andra avtalsslutande staten bosatt person, beskattas endast i denna andra stat om personen har rätt till royaltyn. ( FördrS 1–2/1992 )

2. Med uttrycket "royalty" avses i denna artikel varje slag av betalning, som uppbäres såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk ( däri inbegripet biograffilmer samt filmer och band avsedda för radio- och televisionsutsändningar), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller tillverkningsanvisning ävensom för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3. Bestämmelserna i punkt I av denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn är bosatt i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15. ( FördrS 1–2/1992 )

4. Utan hinder av punkt 5 av denna artikel skall bestämmelserna i avtalsslutande stats lagstiftning, enligt vilka av bolag erlagt royalty såsom utgörande utdelning av vinst ej skall beaktas som avdrag vid uträknandet av bolagets skattepliktiga inkomst, icke tillämpas på royalties, som skall erläggas till person, bosatt i elen andra avtalsslutande staten. Det ovan sagda skall icke tillämpas på royalties, vilka i elen andra avtalsslutande staten bosatt bolag erhållit eller äger i egenskap av förmånstagare, då

a) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av det bolag som utbetalar royalty och det bolag som i egenskap av ägare till royaltyförmånen; och

b) över 50 procent av röstetalet i det bolag, som i egenskap av förmånstagare äger royaltyn, direkt eller indirekt kontrolleras av person eller personer bosatta i elen avtalsslutande stat där det bolag som utbetalar royaltyn är bosatt.

5. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet överstiger av vilken som helst orsak det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. ( FördrS 1–2/1992 )

Artikel 14 (FördrS 7–8/1987)Försäljningsvinst

1. Vinst, som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som anges i artikel 7 punkt 2 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst, som person bosatt i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av:

a) aktie eller annan andel i bolag, med undantag för aktier som noteras på en godkänd fondbörs, av vars värde mer än hälften direkt eller indirekt härrör från fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, eller

b) andel i sammanslutning eller förmögenhet förvaltad till förmån för annan person (trust), var tillgångars värde till mer än hälften härrör från fast egendom om är belägen i den andra avtalsslutande staten eller av aktie eller annan andeI i bolag som avses i punkt a) ovan, får beskattas i denna andra stat.

( FördrS 62–63/1997 )

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utföra självständigt personligt arbete, som i en avtalsslutande stat bosatt person har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband med överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 av denna artikel beskattas vinst, som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar på grund av överlåtelse av fartyg eller luftfartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant fartyg eller luftfartyg, endast i denna stat.

5. Vinst, som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar på grund av överlåtelse av rätt till tillgångar som framkommer genom utforskningen eller utnyttjandet av havsbottnen, dennas underlag och. dessas naturtillgångar, belägna i den andra avtalsslutande staten, däri inbegripen rätt till andel i eller förmån av sådana tillgångar, eller på grund av överlåtelse av andelar vilkas värde helt eller till största delen direkt eller indirekt härrör av sådan rätt, får beskattas i denna andra stat.

6. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i föregående punkter av denna artikel beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren är bosatt.

7. Bestämmelserna i punkt 6 av denna artikel berör inte en avtalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst på grund av överlåtelse av egendom som sådan i den andra avtalsslutande staten bosatt fysisk person erhållit, som varit bosatt i den förstnämnda avtalsslutande staten vid någon tidpunkt under en femårsperiod omedelbart före överlåtelsen av egendomen.

Artikel 15Självständigt personligt arbete

1. Inkomst, som förvärvats av en i avtalsslutande stat bosatt person genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet, skall beskattas endast i denna stat, om han icke i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för utövandet av verksamheten. Har han en sådan stadigvarande anordning, må den del av inkomsten, som är hänförlig till denna anordning, beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket "fritt yrke" innefattar speciellt självständig verksamhet av vetenskaplig, litterär, konstnärlig, pedagogisk eller undervisningsmässig art samt självständig verksamhet såsom läkare, advokat, ingenjör arkitekt, tandläkare och revisor.

Artikel 16I arbetsavtalsförhållande utfört arbete

1. Om icke annat föranledes av bestämmelserna i artiklarna 17, 19, 20, 21 och 22 av detta avtal, skall löner, arvoden och andra liknande vederlag, som person bosatt i avtalsslutande stat uppbär för personligt arbete, beskattas endast i denna stat, såvida icke arbetet utförts i elen andra avtalsslutande staten. Har arbetet utförts i den andra staten, må vederlaget härför beskattas i denna andra stat.

2. Oberoende av bestämmelsenia i punkt 1 av denna artikel skall vederlag, som i avtalsslutande stat bosatt person uppbär för arbete som utförts i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i förstnämnda stat, om:

a) mottagaren vistas i den andra staten under en tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och ( FördrS 62–63/1997 )

b) vederlaget betalas av eller på uppdrag av en arbetsgivare, som ej är bosatt i denna andra stat, och

c) vederlaget ej såsom omkostnad belastar ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i denna andra stat.

3. Utan hinder av stadgandena ovan i denna artikel må vederlag för personligt arbete, som utförts ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat, i vilken den som uppbär intäkterna av fartygets eller luftfartygets verksamhet är bosatt.

Artikel 17Styrelsearvoden

Styrelsearvoden eller liknande vederlag, som uppbäres av person, bosatt i avtalsslutande stat i egenskap av styrelseledamot i bolags styrelse eller förvaltningsorgan i den andra avtalsslutande staten, må beskattas i denna sistnämnda stat.

Artikel 18Konstnärer och idrottsmän

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 eller 16 av detta avtal må inkomst, som professionella konstnärer, såsom skådespelare, filmskådespelare, radio- eller televisionsartister och musiker ävensom idrottsmän förvärvar i denna sin yrkesutövning, beskattas i den avtalsslutande stat, i vilken denna verksamhet utövats.

Artikel 19 (FördrS 62–63/1997)Pension, livränta och ersättningar på grund av social trygghet

1. Om inte bestämmelserna i artikel 20 punkt 2 föranleder annat, beskattas

a) pension och annan liknande betalning som härrör från en avtals lutande stat,

b) förmån, oavsett om den är periodisk eller utgår i form av engångsersättning, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet om gäller i en avtalsslutande stat, eller

c) livränta om härrör från en avtalsslutande stat,

endast i denna avtalsslutande stat.

2. Med uttrycket ”livränta” förstås i denna artikel et fastställt belopp som periodiskt betalas till fysisk person på fastställda tider under personens livstid eller under en angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa betalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde.

Artikel 20 (FördrS 7–8/1987)Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars, offentliga samfund eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga är bosatt i denna stat och

1) är medborgare i denna stat; eller

2) inte blev bosatt i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättande av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter till fysisk person på. grund. av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars, offentligrättsliga samfunds eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om personen i fråga är bosatt och medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedriv av en avtalsslutande stat, des politiska underavdelningar, offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter.

Artikel 21Studerande

1. Fysisk person, bosatt i avtalsslutande stat omedelbart före sin vistelse i den andra avtalsslutande staten skall, då han tillfälligt vistas i denna andra avtalsslutande stat enbart:

a) såsom studerande vid universitet, högskola, skola eller annan undervisningsanstalt; eller

b) såsom praktikant inom affärsbranschen, industrin, jord- eller skogsbruket; eller

c) såsom mottagare av stipendium, understöd eller bidrag från religiös, välgörenhetsvetenskaplig eller pedagogisk organisation i huvudsakligt syfte att idka studier;

icke beskattas i den andra avtalsslutande staten:

(i) för belopp, vilka han från utlandet mottagit för sitt uppehälle, sina studier eller utbildning;

(ii) för stipendium, understöd eller bidrag; eller

(iii) för vederlag för i denna andra stat utfört arbete, om arbetet är hänförligt till hans studier eller praktik eller om vederlaget inflyter av förtjänst som bör anses skäligen nödvändig för hans uppehälle och utbildning.

2. I punkt 1 av denna artikel avsedda förmåner är i kraft endast så lång tid som förverkligandet av vistelsens syfte rimligtvis eller sedvanligt kan anses kräva. Under inga omständigheter får någon åtnjuta i sagda punkt avsedda förmåner under en längre tid än fem år.

3. Fysisik person, som är eller som omedelbart före sin vistelse i avtalsslutande stat var bosatt i den andra avtalsslutande staten och som befinner sig i förstnämnda stat såsom mottagare av stipendium, understöd eller bidrag av religiös, välgörenhets-, vetenskaplig eller pedagogisk organisation i syfte att under högst två års tid huvudsakligen utföra forskningsarbete, skall icke i elen först nämnda avtalsslutande staten beskattas för stipendiet, understödet eller bidraget.

Artikel 22Lärare

Professor eller lärare, som vistas i avtalsslutande stat under en period av högst två år for att där undervisa vid universitet högskola, skola eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat och som är eller omedelbart före vistelsens början var bosatt i den andra avtalsslutande staten, beskattas icke för sådant vederlag för undervisningen i den förstnämnda staten, för vilket han är skattskyldig i den andra avtalsslutande staten.

Artikel 23 (FördrS 1–2/1992)Annan inkomst

1. Inkomst (med undantag för inkomst som betalas av förmögenhet som förvaltas till förmån för annan person (trust) eller som tillhör oskiftat dödsbo) som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar och som inte uttryckligen nämns i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 7 punkt 2, om mottagaren av inkomsten är bosatt i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

Artikel 24 (FördrS 7–8/1987)Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom om anges i artikel 7 punkt 2, vilken i en avtalsslutande stat bosatt person innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Förmögenhet bestående av

a) aktie eller annan andel i bolag med undantag för aktier som notera på en godtagen fond bör av vars värde över hälften direkt eller indirekt härrör från fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, eller

b) andel i en sammanslutning eller fond, vars tillgångar värde huvudsakligen härrör från fast egendom om är belägen i den andra avtalsslutande staten eller av aktie eller annan andel i bolag som avses i punkt a) ovan,

får beskattas i denna stat.

( FördrS 62–63/1997 )

3. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtals lutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständigt personligt arbete, som i en avtalsslutande stat bosatt person har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 av denna artikel beskattas förmögenhet bestående av fartyg eller luftfartyg, som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant fartyg eller luftfartyg, endast i den avtalsslutande stat där den som bedriver verksamheten är bosatt.

5. Alla andra slag av förmögenhet, som i en avtalsslutande stat bosatt person innehar, beskattas endast i denna stat.

Artikel 25Eliminering av dubbelbeskattning

1. Försåvitt icke annat föranledes av bestämmelserna i Förenade Konungarikets lagstiftning om avräkning från skatt i Förenade Konungariket av skatt, som skall erläggas inom område utanför Förenade Konungariket, (vilket icke inverkar på den allmänna princip som anförts här)

a) skall skatt i Finland, som påföres enligt finsk lag och i enlighet med detta avtal direkt eller genom förskottsinnehållning, inkomst eller beskattningsbar försäljningsvinst, härrörande från källor i Finland (med undantag av skatt på inkomst, för vilken erlägges dividend) avräknas från skatt, vilken i Förenade Konungariket påförts samma inkomst eller beskattningsbara försäljningsvinst som elen i Finland påförda skatten gäller;

b) i fråga om dividend som ett i Finland bosatt bolag betalar till ett i Förenade konungariket bosatt bolag som direkt eller indirekt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden, skall vid avräkningen (utöver finsk skatt som avräknas enligt bestämmelserna i punkt a) i denna artikel) beakta den finska skatt som bolaget har att betala på den vinst av vilken di viden den betalas. ( FördrS 62–63/1997 )

2. Om inte bestämmelserna i finsk lagstiftning om undanröjande av internationell dubbelbeskattning föranleder annat (vilket inte skall påverka den allmänna princip som anges här), undanröjs dubbelbeskattning i Finland på följande sätt:

a) Om person bosatt i Finland förvärvar inkomst eller skattepliktig försäljningsvinst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Förenade konungariket, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i punkt b) nedan föranleder annat, från denna person finska skatt avräkna ett belopp motsvarande den katt i Förenade konungariket om betalats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket och j överenstämmelse med avtalet, beräknad på samma inkomst eller försäljningsvinst om den på vilken den finska skatten beräknas.

b) Dividend från bolag bosatt i Förenade konungariket till bolag bosatt i Finland är undantagen från finsk katt, om mottagaren direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden.

c) Om i Finland bosatt person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 19 eller 20 beskattas endast i Förenade konungariket, är inkomsten undantagen från finsk skatt. Finland får emellertid vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt.

( FördrS 62–63/1997 )

3. Vid tillämpning av punkt l av denna artikel betraktas inkomst och försäljningsvinst, som person bosatt i Förenade Konungariket upp bär och vilken i enlighet med detta avtal må beskattas i Finland, såsom härrörande från källor i Finland.

Se notväxlingen i fördraget FördrS 62–63/1997 gällande punkterna 1 b) och 2 b).

Artikel 26

Artikel 26 har strukits genom fördraget ( FördrS 62–63/1997 ).

Artikel 27Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i avtalsslutande stat skall icke i den andra avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller någon därmed sammanhängande förpliktelse av annat slag eller mer tyngande än medborgarna i den senare staten under samma förhållande är eller kan bli underkastade.

2. Beskattningen av ett fast driftställe, som företag i avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat icke vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver liknande verksamhet.

3. Företag i avtalsslutande stat, vars kapital direkt eller indirekt antingen helt eller delvis äges av en i den andra avtalsslutande staten bosatt person eller av där bosatta personer eller varöver sagda personer på nämnt sätt bestämmer, må i den förstnämnda staten icke påföras andra eller tyngre skatter, eller till beskattningen anslutna förpliktelser än andra liknande företag i sagda stat är eller kan bli underkastade.

4. Då vid beskattning i Förenade Konungariket skall bestämmas huruvida ett bolag skall anses vara ett slutet bolag, omfattar uttrycket "erkänd fondbörs" Helsingfors Fondbörs.

5. Ingenting i denna artikel skall anses medföra förpliktelse för avtalsslutande stat att medgiva annorstädes bosatta fysiska personer sådana personliga avdrag, lättnader eller nedsättningar, vilka medgives i sagda stat bosatta fysiska personer eller att förplikta Förenade Konungariket att bevilja Finland bosatt bolag större lättnad i fråga om inkomstskatt på dividender, vilka erhållits av ett i Förenade Konungariket bosatt bolag, än det förstnämnda bolaget kan vara berättigat att erhålla på grund av artikel 11 av detta avtal.

6. Uttrycket "beskattning" avser i denna artikel skatter av varje slag.

Artikel 28Ömsesidigt avtalsförhållande

2. Finner den behöriga myndigheten framställningen grundad, men icke själv kan åstadkomma en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i elen andra avtalsslutande staten så att en mot detta avtal stridande beskattning undvikes. ( FördrS 62–63/1997 )

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall eftersträva att genom ömsesidig överenskommelse undanröja svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan också överlägga för att överväga åtgärder i syfte att motarbeta missbruk av bestämmelserna i avtalet.( FördrS 62–63/1997 )

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna må i det syfte som avses i de föregående punkterna för att uppnå en överenskommelse rådgöra direkt med varandra. ( FördrS 62–63/1997 )

Artikel 29Utbyte av upplysningar

De avtalsslutande staternas behöriga myndigheter skall utbyta sådana. upplysningar (vilka i enlighet med vederbörande skattelagar inom ramen för den allmänna administrationen står till deras förfogande), vilka är nödiga för verkställigheten av bestämmelserna i detta avtal eller för förhindrande av skatteförsnillningar eller för verkställigheten av administrativa bestämmelser i syfte att förhindra kringgående av skatt för de i detta avtal avsedda skatternas del. Sålunda utbytta upplysningar skall hållas hemliga, men må likväl yppas för sådana personer ( domstolar och förvaltningsmyndigheter medräknade), vilka det åligger att fastställa, uppbära eller indrivna i detta avtal avsedda skatter samt att väcka av dem föranledda åtal. Upplysningar, vilka skulle kunna blotta till affärsverksamhet hänförlig hemlighet eller en industri- eller yrkeshemlighet eller ett förfaringssätt, må emellertid icke utbytas. ( FördrS 62–63/1997 )

Artikel 30Territoriellt tillämpningsområde

1. Detta avtal må, antingen i dess helhet eller med vissa jämkningar, utvidgas till att avse även varje område, för vars internationella förbindelser någondera avtalsslutande staten är ansvarig och uppbär skatter, vilka väsentligen är likartade med dem, som avses i detta avtal. Varje sådan utvidgning av avtalet träder i kraft den dag och med de förbehåll och villkor, inbegripet även villkor angående giltighetstiden, som bestämmes och överenskommes medan de avtalsslutande staterna genom notväxling på diplomatisk väg.

2. Har mellan de avtalsslutande staterna icke annorlunda överenskommits, upphör avtalet, då dess giltighetstid utgår, även att gälla beträffande varje territorium till vilket dess giltighet enligt denna artikel utvidgats.

Artikel 30 A (FördrS 7–8/1987)Bestämmelser som tillämpas på viss verksamhet utanför kusten

1. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fråga om verksamhet som bedrivs utanför kusten (i denna artikel benämnd "offshore-verksamhet") i samband med utforskningen eller utnyttjandet av havsbottnen, dennas underlag och dessas naturtillgångar, belägna i en avtalsslutande stat.

2. Ett företag i en avtalsslutande stat som bedriver offshore-verksamhet i den andra avtalsslutande staten anses, om inte punktera 3 och 5 av denna artikel föranleder annat, bedriva rörelse i denna andra stat från där beläget fast driftställe.

3. Bestämmelserna i punkt 2 av denna artikel tillämpas inte om offshore-verksamheten bedrivs i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader. Vid tillämpningen av denna punkt iakttages följande.

a) I fall då ett företag i en avtalsslutande stat som bedriver offshore-verksamhet i den andra avtalsslutande staten har intressegemenskap med en annat företag som bedriver väsentligen Likartad offshore-verksamhet där, anses det förstnämnda företaget bedriva all sådan verksamhet som det sistnämnda företaget bedriver. Denna regel gäller emellertid inte i den mån den sistnämnda verksamheten bedrivs under samma tid som det förstnämnda företagets egen verksamhet;

b) Ett företag anses ha intressegemenskap med ett annat företag om det ena företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

4. En i en avtalsslutande stat bosatt person, som i den andra avtalsslutande staten utövar offshore-verksamhet i form av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet, anses utöva denna verksamhet från stadigvarande anordning i denna stat. Inkomst som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar genom att utöva sådan verksamhet i den andra avtalsslutande staten, beskattas emellertid inte i denna andra stat om verksamheten utövas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader.

5. Inkomst, som i en avtalsslutande stat bosatt person förvärvar genom transport av förnödenheter eller personal med fartyg eller luftfartyg till plats där offshore-verksamhet bedrivs, eller genom användning av bogserbåt eller särskilt fartyg som assisterar vid ankring i samband med sådan verksamhet, beskattas endast i den avtalsslutande stat där personen är bosatt.

6. a) Om inte bestämmelserna i punkt b av denna punkt föranleder annat, får lön och annat liknande vederlag som i en avtalsslutande stat bosatt person uppbär på grund av anställning i samband med offshore-verksamhet som bedrivs i den andra avtalsslutande staten, i den mån arbetet utförs utanför kusten i denna andra stat, beskattas i denna andra stat.

b) Lön och annat liknande vederlag som i en avtalsslutande stat bosatt person uppbär på grund av arbete som utförs ombord på fartyg eller luftfartyg som transporterar förnödenheter eller personal till plats där offshore-verksamhet bedrivs i en avtalsslutande stat eller på grund av arbete som utförs ombord på bogserbåt eller särskilt fartyg som assisterar vid ankring i samband med sådan verksamhet, får beskattas i den avtalsslutande stat där den person som förvärvar inkomsten av fartygets eller luftfartygets användning är bosatt.

Artikel 31Ikraftträdandet

1. Detta avtal skall ratifieras och ratifikationshandlingarna skall utväxlas i. Helsingfors så snart som möjligt.

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna och gäller därefter:

a) i Förenade Konungariket:

(i) beträffande inkomstskatten (tilläggsskatten däri inbegripen) och skatten på försäljningsvinst, som hänför sig till varje beskattningsår, som börjar den 6 april 1968 eller senare;

(ii) beträffande bolagsskatten, som hänför sig ti:11 varje beskattningsår, som börjar den 1 april 1968 eller senare:

b) i Finland:

beträffande finsk skatt vid beskattning som verkställes elen 1 januari! 1969 eller senare på grund av inkomst eller förmögenhet året 1968 eller därefter.

3. Den i punkt 4 av denna artikel avsedda, mellan regeringen i Republiken Finlands samt Förenade Konungariket Storbritannien och Nord-Irland regering den 12 december 1951 undertecknade överenskommelsen till förhindrande av dubbelbeskattning av inkomst och kringgående av inkomstskatt, i den lydelse den fått genom det i London den 16 juni 1966 undertecknade tilläggsprotokollet (som härefter benämnes "1951 års överenskommelse") upphör att gälla beträffande de skatter, på vilka detta avtal enligt punkt 2 av denna artikel tillämpas.

 4. Om icke annat föranledes av punkt 5 av denna artikel skall, då någon bestämmelse i 1951 års överenskommelse" skulle ha medgivit större lättnad i fråga om skatt, denna bestämmelse fortfarande gälla alla de skatte- eller räkenskapsår, som begynt före detta avtals ikraftträdande.

5. Bestämmelserna i punkt 2 a och 2 b samt punkt 3 och 4 av denna artikel tillämpas icke på dividend, utan bestämmelserna i detta avtal gäller, och "1951 års överenskommelse" upphör att gälla beträffande dividender, vilka utbetalas elen dag detta avtal träder i kraft eller därefter.

6. 1951 års överenskommelse" upphör att gälla elen sista dagen, under vilken den i enlighet med bestämmelserna man i denna artikel ännu tillämpas. ( FördrS 1–2/1992 )

Artikel 32Upphörandet

Detta avtal är i kraft till dess detsamma uppsagts av endera avtalsslutande staten. Vardera avtalsslutande staten må på diplomatisk väg uppsäga avtalet minst sex månader före utgången av vilket som helst kalenderår efter år 1972. I händelse av sådan uppsägning skall avtalet upphöra att vara i kraft:

a) I Förenade Konungariket:

(i) i fråga om inkomstskatt (och tilläggsskatt) och skatt på försäljningsvinst för beskattningsår, som begynner den 6 april eller senare under det kalenderår, som följer efter året, under vilket meddelandet on uppsägning gavs;

(ii) i fråga om bolagsskatt för räkenskapsår, som begynner den 1 april eller senare under det kalenderår, som följer efter året under vilket meddelandet om uppsägning gavs,

b) I Finland:

beträffande skatt i Finland för skatteår, som begynner den 1 januari det kalenderår, som följer efter uppsägningsåret, eller senare under det på uppsägningen följande kalenderåret.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill behörigen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Uppgjort i två exemplar i London den 17 juli 1969 på finska och engelska språken, vilka båda avtalstexter äger lika vitsord.