11-12/1966

Artikel 1Personligt tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på personer, som äro bosatta i en av de avtalsslutande staterna eller i båda dessa stater.

Artikel 2l avtalet avsedda skatter

1. Detta avtal skall tillämpas på skatter, som på grund av inkomst uppbäras av avtalsslutande stat eller del av denna eller av offentligrättsligt samfund eller sammanslutning i sagda stat oberoende av sättet för uppbörden.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter på total inkomst eller del av inkomst, däri inbegripna skatter på inkomst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt på totalbeloppet av arbetslöner och arvoden, som erlagts av företag.

3. De skatter på vilka avtalet tillämpas äro för närvarande särskilt:

a) I Finland:

1) statlig inkomstskatt;

2) kommunalskatt;

3) sjömansskatt;

(vilka i det följande benämnas "finsk skatt").

b) I Förenade Arabrepubliken:

1) skatt, på inkomst av fast egendom (inklusive jordskatt, byggnadsskatt och ghaffir-skatt);

2) skatt på inkomst av rörligt kapital;

3) skatt på vinst av handel och industri;

4) skatt på lön, arvoden, ersättningar och pensioner;

5) skatt på inkomst av fritt yrke och all annan icke kommersiell verksamhet;

6) allmän inkomstskatt;

7) försvarsskatt;

8) tilläggsskatter, som på grund av ovannämnda skatter fastställas i procent eller på annat sätt;

(vilka skatter i det följande benämnas "Förenade Arabrepublikens skatt").

4. Avtalet skall likaledes tillämpas på alla övriga skatter av samma eller väsentligt likartat slag, vilka framdeles uttagas utöver eller i stället för de nuvarande skatterna.

5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola i slutet av varje år meddela varandra mera betydande ändringar i skattelagstiftningen.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. I fall icke av sammanhanget annat framgår skola i detta avtal:

a) uttrycket "Finland" åsyfta Republiken Finland;

b) uttrycket "Förenade Arabrepubliken" åsyfta Egypten;

c) uttrycken "avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" enligt vad av sammanhanget framgår åsyfta Finland eller Förenade Arabrepubliken;

d) uttrycket "skatt" enligt vad av sammanhanget framgår åsyfta finsk eller Förenade Arabrepublikens skatt;

e) uttrycket "person" åsyfta fysiska personer, bolag och alla övriga samfund, vilka enligt den i någondera av de avtalsslutande staterna gällande skattelagstiftningen betraktas såsom skattskyldiga;

f) uttrycket "bolag" åsyfta alla juridiska personer och alla samfund, vilka i beskattningsavseende behandlas såsom juridiska personer;

g) uttrycken "företag i avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" enligt sammanhanget åsyfta företag, som drives av person, som är bosatt i den ena eller den andra av de avtalsslutande staterna;

h) uttrycket "vederbörande myndigheter" åsyfta i Finland finansministeriet och i Förenade Arabrepubliken denna stats finansministerium.

2. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal i avtalsslutande stat äger varje uttryck, som i detta avtal icke annorlunda definierats och beträffande vilket av sammanhanget icke annat framgår, den betydelse det har enligt gällande lagstiftning om de i detta avtal avsedda skatterna i den ifrågavarande staten.

Artikel 4Beskattningsteknisk hemort

1. I detta avtal åsyftas med uttrycket "i avtalsslutande stat bosatt person" person som enligt lagstiftningen i vederbörande stat är underkastade beskattning därstädes på grund av bostad, permanent vistelse, platsen för företagsledningen eller annan liknande omständighet.

2. Då fysisk person på grund av bestämmelserna i punkt 1 är bosatt i båda de avtalsslutande staterna förfares på följande sätt:

a) Han skall anses vara bosatt i den avtalsslutande stat, i vilken han har en stadigvarande bostad till sitt förfogande. Har han en stadigvarande bostad till sitt förfogande i båda de avtalsslutande staterna, anses han vara bosatt i den avtalsslutande stat, med vilken han har de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna (centrum för livsintressen).

b) Kan det icke avgöras i vilken avtalsslutande stat centrum för hans livsintressen är beläget eller har han icke en stadigvarande bostad till sitt förfogande i någondera av de avtalsslutande staterna, anses han vara bosatt i den avtalsslutande stat, där han vanligtvis vistas.

c) Vistas han vanligtvis i båda de avtalsslutande staterna eller vistas han icke vanligtvis i någondera av dessa stater, anses han vara bosatt i den stat, i vilken han är medborgare.

d) Är han medborgare i båda de avtalsslutande staterna eller icke är medborgare i någondera av dem, skola de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra saken genom överenskommelse.

3. Då annan än fysisk person på grund av bestämmelserna i punkt 1 a är bosatt i båda de avtalsslutande staterna, skall den anses vara bosatt i den avtalsslutande stat, där dess verkliga ledning är belägen.

Artikel 5Fast driftställe

1. Med uttrycket "fast driftställe" avses i detta avtal fast affärsställe, där företagets affärsverksamhet helt eller delvis utövas.

2. Såsom fast driftställe anses särskilt:

a) platsen för företagsledningen;

b) filial;

c) kontor;

d) produktionsinrättning;

e) verkstad;

f) gruva, brott, oljefyndighet eller annan plats för utvinning av naturtillgångar;

g) lantbruksfastighet, brukningsdel, lagerbyggnad;

h) plats för byggnads- eller installationsarbete, som varar över sex månader.

3. Såsom fast driftställe anses icke:

a) utnyttjande av utrymmen uteslutande för lagring, utställning eller expediering av företaget tillhöriga varor;

b) innehav av företaget tillhöriga varor, uteslutande för lagring, utställning eller expediering;

c) upplagring av företaget tillhöriga varor, uteslutande avsedda för bearbetning eller förädling på åtgärd av annat företag;

d) innehav av fast affärsställe uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning;

e) innehav av fast affärsställe uteslutande för reklam, insamling av uppgifter, vetenskaplig forskning eller annan sådan verksamhet av förberedande eller biträdande art för företagets räkning.

4. Person, som utan att vara i punkt 5 avsedd självständig representant, verkar i en av de avtalsslutande staterna för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses bilda ett fast driftställe i den förstnämnda staten om han innehar och regelbundet begagnar sig av fullmakt att i denna stat sluta avtal i företagets namn samt verksamheten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning.

5. Företag i en av de avtalsslutande staterna anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten enbart på grund av att företaget bedriver affärsverksamhet i sagda stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan självständig representant om dessa personer fullgöra sagda uppdrag inom ramen för sin vanliga affärsverksamhet.

6. Bolag i en av de avtalsslutande staterna skall icke betraktas såsom fast driftställe för annat bolag enbart på grund av att det kontrollerar eller kontrolleras av bolag som har sin hemvist i den andra avtalsslutande staten eller som därstädes utövar affärsverksamhet antingen från fast driftställe eller på annat sätt.

Artikel 6Inkomst av fast egendom

1. Inkomst av fast egendom må beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen finnes.

2. Innebörden av uttrycket "fast egendom" bedömes enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat, där egendomen finnes. Detta uttryck innefattar likväl alltid till fast egendom anslutna förnödenheter, levande och döda inventarier i lant- och skogshushållningsföretag, rättigheter i fråga om vilka den allmänna lagens stadganden rörande fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fastighet liksom även rä.tt till varierande eller fasta ersättningar för utnyttjande av mineralfyndigheter, källor och andra naturtillgångar. Fartyg och luftfartyg betraktas icke såsom fast egendom.

3. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel tillämpas i fråga om inkomst av såväl direkt begagnande som uthyrning av fast egendom liksom även av varje annat utnyttjande av sådan.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 av denna artikel tillämpas även i fråga om inkomst av ett företags fasta egendom liksom även av fast egendom, som begagnas vid utövande av fritt yrke.

Artikel 7Affärsinkomst

1. Inkomst av företag i en av de avtalsslutande staterna beskattas enbart i denna stat, såvida företaget icke bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe där. Bedriver företaget affärsverksamhet på detta sätt, må företagets inkomst beskattas i denna avtalsslutande stat, dock endast till den del, som hänför sig till det fasta driftstället.

2. Bedriver företag i en av de avtalsslutande staterna affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe där skall i vardera staten till det fasta driftstället hänföras den inkomst, som driftstället skulle kunnat inbringa om det hade varit ett på samma eller likartat område samt under samma eller likartade förutsättningar verksamt fristående företag, som fritt överenskommer om sina affärstransaktioner med det företag, vars fasta driftställe det är.

3. Vid fastställande av inkomst från fast driftställe skall som avdrag godkännas till förmån för driftstället erlagda kostnader, varvid till dessa även hänföras utgifter för ledning a v driftstället och andra allmänna förvaltningsutgifter oberoende av om de erlagts i den avtalsslutande stat, där det fasta driftstället befinner sig eller annorstädes.

4. I den mån det i någon av de avtalsslutande staterna är brukligt att fastställa inkomsten från fast driftställe genom delning av företagets totala inkomst mellan dess olika delar, utgör bestämmelserna i punkt 2 av denna artikel icke hinder för denna avtalsslutande stat att vid fastställande av den beskattningsbara inkomsten tillämpa detta brukliga fördelningssätt. Fördelningssättet skall likväl härvid leda till ett resultat, som överensstämmer med de i denna artikel fastställda principerna.

5. Fast driftställe skall icke anses ha inkomst enbart på grund av att det inköpt varor för företagets räkning.

6. Vid tillämpningen av bestämmelserna i ovanstående punkter skall inkomsten av fast driftställe år efter år fastställas enligt samma förfarande, såvida icke av giltiga skäl annat följer.

7. Ingår i inkomsten inkomstposter, som särskilt behandlas i andra artiklar av detta avtal, må bestämmelserna i denna artikel icke inverka på föreskrifterna i sagda artiklar.

Artikel 8Sjö- och lufttransport

1. Inkomst, som förvärvats genom utövande av sjöfart eller luftfart i internationell trafik, skall beskattas enbart i den avtalsslutande stat, där ifrågavarande företag har sin verkliga ledning.

2. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel tillämpas även i fråga om finskt eller i Förenade Arabrepubliken hemmahörande sjö- och lufttransportföretags delaktighet i vilken som helst pool.

3. Då bolag i en avtalsslutande stat erhåller i denna artikel avsedd inkomst, äro dividender, vilka bolaget erlägger till person, som är bosatt annorstädes än i den andra avtalsslutande staten, befriade från skatt i denna andra stat.

Artikel 9Associerade företag

1. I fall då

a) företag i en av de avtalsslutande staterna direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i dess kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltaga i ledningen eller övervakningen av företag i de avtalsslutande staterna eller äga del i de ifrågavarande företagens kapital, och om i dessa fall mellan företagen beträffande handels- eller andra ekonomiska förbindelser avtalats eller tillämpats villkor, vilka avvika från dem, som skulle ha avtalats av två av varandra oberoende företag, må den inkomst, vilken i fall dessa villkor icke funnits skulle kunnat tillkomma det ena företaget, inräknas i det ifrågavarande företagets inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Äro de uppgifter, som stå till de behöriga skattemyndigheternas förfogande otillräckliga för fastställande av den inkomst, som i enlighet med föreskrifterna i punkt 1 av denna artikel skulle kunnat inflyta till företag, utgöra dessa stadganden icke hinder för någondera av de avtalsslutande staterna att tillämpa lagstadganden, enligt vilka detta företags skattskyldighet fastställes på grund av skattemyndigheternas i vederbörande stat prövning eller uppskattning. Sådan prövning eller uppskattning skall, i den mån det med de uppgifter, som stå till skattemyndigheternas förfogande är möjligt, verkställas i enlighet med den i sagda punkt uttalade principen.

Artikel 10Dividender

1. Dividend, som i Finland hemmahörande bolag utbetalar till i Förenade Arabrepubliken hemmahörande bolag utbetalar till i Förenade Arabrepubliken bosatt person må beskattas i Finland, men skattebeloppet må icke överstiga 10 procent av dividendens totalbelopp.

2. Dividend, som i Förenade Arabrepubliken hemmahörande bolag utbetalar till i Finland bosatt person, må beskattas i Förenade Arabrepubliken. Dessa dividender äro likväl underkastade skatt på inkomst och av rörligt kapital, tilläggsskatter och försvarskatt. De utbetalade dividenderna avdragas från det dividendutbetalande bolagets inkomst eller vinst, som är underkastad skatt på vinst av handel och industri, under förutsättning att dividenderna utdelas av den beskattningsbara inkomsten för samma skatteår och att de icke utdelats av influtna fonder eller andra medel. Då dividend utbetalas till fysisk person, må även allmän inkomstskatt på ren totalinkomst uppbäras, men beloppet av den allmänna inkomstskatt, som skall erläggas på dividenden, må icke överstiga 20 procent.

3. Dividender, som erläggas av i Finland hemmahörande bolag, vars verksamhet i sin helhet eller huvudsakligen äger rum i Förenade Arabrepubliken, behandlas i sagda stat så som i punkt av denna artikel säges.

4. Dividender, som anses erlagda av årsvinsten för fast driftställe vilket i andra länder än Förenade Arabrepubliken verksamt finskt bolag innehar i sagda stat, behandlas i Förenade Arabrepubliken så som i punkt 2 av denna artikel säges.

Fast driftställe anses inom 60 dagar efter räkenskapsårets utgång i Förenade Arabrepubliken ha utdelat i dividend 90 procent av hela den rena vinst, för vilken utan tillämpning av artikel 36 i lag 14 av år 1939 skatt på vinst av handel och industri skall erläggas. Härvid förutsättes att återstående 10 procent av den rena vinsten överföres till en särskild fond, som uppföres på en balansräkning, vilken årligen skall överlämnas till Förenade Arabrepublikens skattemyndigheter. Detta belopp är endast underkastat skatt på vinst av handel och industri.

Alla de belopp, som avdragits från sagda till en särskild fond överförda del av 10 procent för andra ändamål än täckande av förlust av den rörelse fast driftställe i Förenade Arabrepubliken bedrivit, betraktas såsom utdelade i Förenade Arabrepubliken och skall beskattas i enlighet därmed.

5. Innehar i en av de avtalsslutande staterna bosatt mottagare av dividend i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som erlägger dividenden, har sin hemvist, ett fast driftställe, till vilket de rättigheter, som ligger till grund för utbetalande av dividenden, direkt ansluter sig, skola föreskrifterna i punkterna 1 och 2 icke tillämpas. I detta fall skola föreskrifterna i artikel 7 äga tillämpning.

6. Erhåller bolag med hemvist i den ena av de avtalsslutande staterna vinst eller inkomst från den andra avtalsslutande staten, må denna andra stat för av bolaget erlagd dividend icke beskatta personer, som icke äro bosatta i denna stat och icke heller påföra bolagets outdelade vinst skatt på outdelad vinst även om de erlagda dividenderna eller de outdelade vinstmedlen helt eller delvis utgöras av vinst eller inkomst, som influtit i denna andra stat.

7. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst, som erhållits av aktier vinstandelsbevis eller -rättigheter, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som utan att vara på skuldförhållande grundade fordringar medföra del i vinst, ävensom övrig av bolagsandelar erhållen inkomst, som enligt skattelagstiftningen i den stat, där det bolag, som verkställer utbetalningen, äger hemvist, betraktas såsom inkomst av aktier.

Artikel 11Räntor

1. Ränta, som i Finland bosatt person erlagt till i Förenade Arabrepubliken bosatt person, ärr befriad från skatt i Finland.

2. Ränta, som i Förenade Arabrepubliken bosatt person erlagt till i Finland bosatt person, må beskattas i Förenade Arabrepubliken. Härvid påföres räntan likväl endast skatt på inkomst av rörligt kapital, tilläggsskatter och försvarsskatt (vilka skatter uppbäras vid källan). Då ränta erlägges till fysisk person, må även allmän inkomstskatt på ren totalinkomst påföras, varvid den allmänna inkomstskatt, som skall erläggas för sådan ränta, likväl icke får överstiga 15 procent.

3. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst, som erhållits av statens skuldförbindelser, obligationer eller debentures (med undantag av ränta på skulder, för vilka säkerheten utgöres av inteckning i fast egendom, i vilket fall artikel 6 skall tillämpas), även då till dem ansluter sig rätt till andel i vinst, eller av vilket som helst annat tillgodohavande, liksom även annan inkomst, som enligt skattelagstiftningen i den stat, från vilken inkomsten härrör, betraktas såsom inkomst av försträckning.

4. Innehar i den ena av de avtalsslutande staterna bosatt räntetagare i den andra avtalsslutande staten, därifrån räntan härrör, fast driftställe, till vilket den fordran, som ligger till grund för den erlagda räntan, direkt ansluter sig, äro bestämmelserna i punkterna 1 och 2 icke tillämpliga. I sådant fall skola bestämmelserna i artikel 7 äga tillämpning.

5. Överstiger den erlagda räntan på grund av särskilda förbindelser mellan gäldenären och borgenären eller mellan dessa båda och tredje person beträffande den skuld, som ligger till grund för räntan, det belopp, om vilket gäldenären och borgenären skulle ha överenskommit, ifall sådan förbindelse icke förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast beträffande sistnämnda belopp. I detta fall beskattas överskjutande belopp i enlighet med lagstiftningen i vederbörande avtalsslutande stat.

6. Ränta anses härröra från avtalsslutande stat, då den erlägges av ifrågavarande stat, eller del av denna eller av offentligrättsligt samfund eller sammanslutning i sagda stat eller av där bosatt person. Innehar likväl räntebetalaren, oberoende av om han är bosatt i en av de avtalsslutande staterna eller icke, i någon av dessa staten fast driftställe till vilket den skuld, som ligger till grund för räntan, ansluter sig och vilket denna ränta belastar, anses sagda ränta härröra från den avtalsslutande stat, där det fasta driftstället är beläget.

Artikel 12Royalty

1. I en av de avtalsslutande staterna bosatt person må för royalty, som härrör från den andra avtalsslutande staten, beskattas i förstnämnda stat, men skatten må härvid icke överstiga 25 procent av det totala royaltybeloppet.

2. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel utbetalning av varje slag, som uppbäres i ersättning för upphovsmannarätt till litterära eller konstnärliga verk, för nyttjande av eller nyttjanderätt till patent, varumärken, modeller eller former, mönster, hemliga till verkningsmetoder eller förfaringssätt och för nyttjande av eller nyttjanderätten till industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal må hyror och royalty för biograffilmer beskattas enligt de båda avtalsslutande staternas lagstiftning.

4. Då i Förenade Arabrepubliken utgivits stiftarandelar såsom ersättning för i punkt 2 av denna artikel nämnda rättigheter och beskattningen verkställes i enlighet med artikel 1 i lag 14 av år 1939, äga bestämmelserna i punkt 1 icke tillämpning. I sådant fall skola bestämmelserna i artikel 10 av detta avtal tillämpas.

5. Innehar i en av de avtalsslutande staterna bosatt mottagare av royalty i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, fast driftställe, till vilket de rättigheter eller den egendom, som ligger till grund för royaltyn, direkt ansluter sig, äga bestämmelserna i punkt 1 icke tillämpning. I sådant fall skola bestämmelserna i artikel 7 tillämpas.

6. Överstiger utbetalad royalty på. grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dessa båda och tredje person, i förhållande till det nyttjande eller den rättighet eller upplysning, det belopp, om vilket utbetalaren och mottagaren skulle ha överenskommit ifall sådan förbindelse icke förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I detta fall beskattas överskjutande belopp i enlighet med lagstiftningen i vederbörande avtalsslutande stat.

7. Royalty anses härröra från avtalsslutande stat då den erlägges av ifrågavarande stat eller del av offentligrättsligt samfund eller sammanslutning i sagda stat eller av där bosatt person. Innehar utbetalaren av royaltyn, oberoende av om han är bosatt i en av de avtalsslutande staterna eller icke, i någon av dessa stater fast driftställe, som utbetalar royaltyn, anses sagda royalty härröra från den avtalsslutande stat, där det fasta driftstället är beläget.

Artikel 13Försäljningsvinst

1. Vinst, som erhålles genom överlåtelse av i artikel 6 punkt 2 avsedd fast egendom, beskattas i den avtalsslutande stat, där egendomen är belägen.

2. Vinst, som erhållits genom överlåtelse av lös egendom, som hör till anläggningstillgångarna vid fast driftställe, vilket företag i den ena avtalsslutande staten upprätthåller i den andra, eller genom överlåtelse av lös egendom, som hör till fast ställe, vilket i den ena avtalsslutande staten bosatt person har till sitt förfogande för utövande av fritt yrke, i den andra avtalsslutande staten, liksom även vinst av överlåtelse av sådant fast driftställe (antingen särskilt eller tillsammans med hela företaget) eller annat fast ställe, må beskattas i denna andra stat. Vinst av överlåtelse av sådan lös egendom, som avses i artikel 8 punkt 1, beskattas likväl endast i den avtalsslutande stat, där denna egendom enligt sagda artikel skall beskattas.

3. Vinst, som erhållits genom överlåtelse av vilken som helst annan än i punkterna 1 och 2 avsedd egendom eller förmögenhet, beskattas endast i den stat, från vilken inkomsten härrör.

Artikel 14Självständigt personligt arbete

1. Inkomst, som förvärvats av i en av de avtalsslutande staterna bosatt person genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförlig självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat, såvida han icke i den andra avtalsslutande staten har fast ställe, som regelbundet står till hans förfogande för utövande av denna verksamhet eller om han icke i en eller flere perioder vistats i sagda stat under sammanlagt mer än 183 dagar av skatteåret. Innehar han sådant fast ställe eller kvarstannar han i sagda stat under ovan nämnd tid, må den del av den genom verksamhet en förvärvade inkomsten, som hänför sig till det fasta stället eller till sagda tid, beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket "fritt yrke" innefattar speciellt självständig vetenskaplig, litterär, konstnärlig, uppfostrings- eller undervisningsverksamhet samt självständig verksamhet såsom läkare, tandläkare, advokat, ingenjör, arkitekt och revisor.

Artikel 15Icke självständigt personligt arbete

1. I fall av bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 i detta avtal icke annat följer, beskattas arvode, lön och annan motsvarande gottgörelse, som i den ena avtalsslutande staten bosatt person uppbär för personligt arbete, endast i sagda stat, såvida arbetet icke utförs i den andra avtalsslutande staten. Har arbetet utförts där, må den därför erlagda gottgörelsen beskattas i denna andra stat.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas gottgörelse, som i en av de avtalsslutande staterna bosatt person uppbär för personligt arbete i den andra avtalsslutande staten, enbart i den förstnämnda staten, om:

a) mottagaren av gottgörelsen under vederbörande skatteår i en eller flere perioder vistas i denna andra stat sammanlagt högst 183 dagar,

b) gottgörelsen erlägges av eller på uppdrag av arbetsgivare, som icke är bosatt i denna andra stat, samt

c) gottgörelse icke belastar fast driftställe eller annat fast ställe, som arbetsgivaren innehar i den andra staten.

3. Utan hinder av bestämmelserna i denna artikel må gottgörelse för personligt arbete ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat, där företaget har sin verkliga ledning.

Artikel 16Direktionsarvoden

Gottgörelser och andra liknande betalningar, som erlägges åt i den ena avtalsslutande staten bosatt person för medlemskap i bolagsstyrelse eller förvaltningsorgan i den andra avtalsslutande staten, beskattas i denna sist nämnda stat.

Artikel 17Konstnärer och idrottsmän

Utan hinder bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 av detta avtal må personer, som uppträda offentligt såsom skådespelare, filmskådespelare, radio- eller televisionsartister och musiker ävensom idrottsmän beskattas för inkomster av den verksamhet de i denna egenskap personligen bedrivit, i den avtalsslutande stat, där denna verksamhet utövats.

Artikel 18Pensioner

I fall av bestämmelserna i artikel 19 punkt 1 icke annat följer, beskattas på tidigare tjänstgöring grundad pension och annan gottgörelse av samma art endast i den avtalsslutande stat, där gottgörelsens mottagare är bosatt.

Artikel 19Offentliga uppdrag

1. Gottgörelser (löner, arvoden och andra gottgörelser) liksom även pensioner, änke- och pupillpensioner och pensioner till andra mottagare av lagstadgat understöd, som avtalsslutande stat, del av denna eller offentligrättsligt samfund eller sammanslutning i sagda stat av sina medel eller fonder erlägger till fysisk person på grund av tjänsteåligganden i denna stat, del därav eller offentligrättsligt samfund eller sammanslutning i sagda stat, må beskattas i denna stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 av denna artikel skola mutatis mutandis tillämpas i fråga om gottgörelser och pensioner, som i Finland erläggas av Finlands Bank och Folkpensionsanstalten samt i Förenade Arabrepubliken av Centralbanken, postverket, järnvägarna, telefon- och telegraf samt radio- och televisionsverket, liksom även i fråga om gottgörelser och pensioner, som i någondera av de avtalsslutande staterna erläggas av andra allmänna inrättningar, som omhänderha offentliga uppgifter.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas i fråga om gottgörelser och pensioner, som utbetalas för tjänster i anslutning till annan än i punkt 2 avsedd kommersiell eller industriell verksamhet, som bedrivits av i denna artikel avsedda offentliga organ.

Artikel 20Studerande

I den ena avtalsslutande staten bosatt person, som tillfälligt vistas i den andra avtalsslutande staten enbart

a) som studerande vid universitet, högskola eller skola i sistnämnda avtalsslutande stat,

b) såsom praktikant inom affärslivet eller inom industrin, eller

c) såsom mottagare av huvudsakligen för studier eller forskningsarbete avsett stipendium, understöd eller pris, som beviljats av religiös, välgörenhets-, vetenskaplig eller pedagogisk organisation,

må i denna andra stat icke beskattas för de penningbelopp och stipendier, som han för sitt uppehälle eller sin utbildning eller praktik erhållit från utlandet. Detsamma gäller beträffande gottgörelse för arbete i denna andra stat, då arbetet ansluter sig till hans studier eller praktik eller är nödvändigt för hans uppehälle.

Artikel 21Professorer, lärare och forskare

En i den ena avtalsslutande staten bosatt person, som på inbjudan av universitet, högskola eller annan högre undervisningsanstalt i den andra staten vistas i denna andra stat högst två år endast för att bedriva undervisnings- eller forskningsverksamhet vid sådan inrättning därstädes, beskattas icke i denna andra stat för den gottgörelse han för sagda undervisnings- eller forskningsverksamhet erhållit.

Artikel 22Icke särskilt nämnda inkomster

I en av de avtalsslutande staterna bosatt persons inkomster, som icke uttryckligen nämnas i artiklarna ovan, beskattas endast i den stat, från vilken inkomsten härrör.

Artikel 23Befrielse- och gottgörelseförfarande

1. Har i en av de avtalsslutande staterna bosatt person inkomst i den andra avtalsslutande staten och kan denna inkomst enligt detta avtal beskattas i denna andra stat, må den förstnämnda staten, ifall av bestämmelserna i punkt 2 av denna artikel icke annat följer, icke beskatta ifrågavarande inkomst. Sagda stat må likväl vid fastställande av skattebeloppet för den skattskyldiges övriga inkomst tillämpa den skattesats, som borde ha tillämpats, om den inkomst, som enligt det ovan sagda icke beskattats likväl hade beaktats.

2. Har i en av de avtalsslutande staterna bosatt person inkomst i den andra avtalsslutande staten och får denna inkomst enligt artiklarna 10, 11 och 12 i detta avtal beskattas i denna andra avtalsslutande stat, skall i den förstnämnda staten från den skatt, som utgår på den skattskyldiges inkomst, avdragas det skattebelopp, som erlagts i den andra avtalsslutande staten. Beloppet av detta avdrag må likväl icke överstiga den del av den före avdraget påförda skatten, som proportionellt motsvarar den i sagda andra avtalsslutande stat erhållna inkomsten.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 av denna artikel är dividend från bolag som är hemmahörande i Arabrepubliken Egypten till bolag som är hemmahörande i Finland undantagen från finsk skatt i den utsträckning som dividenden skulle ha varit undantagen från skatt enligt finsk lagstiftning, om båda bolagen hade varit hemmahörande i Finland. (Fördrs 55-56/1976)

Artikel 24Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en av de avtalsslutande staterna må icke i den andra avtalsslutande staten underkastas annan eller mer tyngande beskattning eller därtill ansluten förpliktelse än medborgarna i denna, andra stat under samma förhållanden äro eller kunna bli underkastade.

2. Uttrycket ”medborgare” avser:

a) alla fysiska personer, som äro medborgare i avtalsslutande stat:

b) alla juridiska personer och sammanslutningar, som bildats i enighet med den avtalsslutande statens lagstiftning.

3. Fast driftsställe, som företag i den ena avtalsslutande staten innehar i den andra avtalsslutande staten, må icke underkastas ogynnsammare beskattning än på samma område verksamma företag i sagda stat.

Detta stadgande skall icke anses förplikta avtalsslutande stat att bevilja i den andra avtalsslutande staten bosatta personer den rätt att vid beskattningen på grund av civilstånd eller skyldighet att försörja familj göra sådana personliga avdrag eller erhålla sådana lättnader eller nedsättningar, som den förstnämnda staten beviljar där bosatta personer.

4. Företag i den ena avtalsslutande staten, vars kapital direkt eller indirekt antingen helt eller delvis äges eller kontrolleras av en i den andra avtalsslutande staten bosatt person eller av där bosatta personer, må icke i den förstnämnda staten påföras andra eller mer tyngande skatter eller till beskattningen anslutna förpliktelser än andra liknande företag i sagda stat äro eller kunna bli underkastade.

5. Stadgandena i denna artikel skola icke anses beröra tillämpningen av i 11 artikeln 1 och 2 §§ och artikeln 11 bis av Förenade Arabrepublikens lag 14 av år 1939 och ej heller i 5 och 6 artikeln av samma lag beviljade befrielser.

6. Uttrycket ”beskattning” avser i denna artikel skatter av varje slag.

Artikel 25Ömsesidigt avtalsförfarande

1.

2. Finner denna behöriga myndighet anmärkningen grundad men kan den icke själv åstadkomma en tillfredsställande lösning, skall den sträva till att tillsammans med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten genom ömsesidiga överenskommelser bedriva saken så, att en beskattning, som icke överensstämmer med detta avtal, undvikes.

3. De behöriga myndigheterna i a avtalsslutande staterna skola sträva till att sinsemellan träffa överenskommelse om alla de svårigheter, som yppa sig vid tolkningen eller tillämningen av detta avtal eller i alla de frågor, som föranleda ovisshet. Sagda myndigheter må även rådgöra om undvikande av dubbelbeskattning i sådana fall, som icke behandlas i detta avtal.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna må i den avsikt, som framgår av de föregående punkterna, för att uppnå avtal direkt rådgöra med varandra. Då ett muntligt tankeutbyte synes ändamålsenligt för uppnående av avtal, må sådant tankeutbyte äga rum i en av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna sammansatt kommission.

Artikel 26Utbyte av uppgifter

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola sinsemellan utbyta sådana uppgifter, som erfordras för verkställigheten av detta avtal samt uppgifter om de lagar i de avtalsslutande staterna, som beröra de i detta avtal avsedda skatterna, i den mån beskattningen på grund av dem faller inom ramen för detta avtal. Alla sålunda utbytta uppgifter skola hemlighållas och må icke yppas för andra än de personer eller myndigheter, som ha till uppgift att fastställa eller uppbära dessa skatter, rättslig handläggning därvid medräknad.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skola likväl icke tolkas så, att de förplikta någon av de avtalsslutande staterna att:

a) skrida till administrativa åtgärder, som strida mot dess eller den andra avtalsslutande statens lagar eller administrativa praxis;

b) yppa enskildheter, om vilka uppgifter icke kunna erhållas inom ramen för dess eller den andra avtalsslutande statens lagar eller normala administrativa förfarande;

c) lämna uppgifter, som kunna avslöja till närings- eller affärslivet hörande eller kommersiell, industriell eller yrkeshemlighet eller hemligt förfaringssätt eller uppgifter, vilkas yppande skulle skada den allmänna ordningen (ordre public).

Artikel 27Diplomatiska och konsulära privilegier

Detta avtal berör icke de beskattningsprivilegier, vilka enligt den internationella rättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda avtal tillkomma diplomatiska eller konsulära tjänstemän.

Artikel 28Ikraftträdande

1. Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna skola så snart som möjligt utväxlas i Helsingfors.

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna och tillämpas första gången:

a) I Finland:

i fråga om inkomst för det år under vilket avtalet träder i kraft eller under varje räkenskapsår, som utlöper den dag då avtalet träder i kraft eller därefter.

b) I Förenade Arabrepubliken:

1) i fråga om sådana skatter på inkomst av rörligt kapital, samt lön, arvode, ersättning och pension, som förfalla till betalning den dag då detta avtal tråder i kraft eller därefter;

2) i fråga om skatt på vinst av handel och industri för varje tidsperiod, som utlöper den dag detta avtal träder i kraft eller därefter;

3) i fråga om skatt på inkomst av fast egendom, skatt på inkomst av fritt yrke och alla annan icke kommersiell verksamhet samt allmän inkomstskatt för det kalenderår, under vilket detta avtal träder i kraft.

Bestämmelserna i underpunkt b) i denna punkt äga motsvarande tillämpning i fråga om försvarsskatt och tilläggsskatter.

Artikel 29Upphörande

Detta avtal är i kraft till dess det uppsäges av någondera av de avtalsslutande staterna. Båda de avtalsslutande staterna kunna på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom meddelande om uppsägningen minst sex månader före utgången av varje kalenderår efter år 1970. I detta fall upphör avtalet att vara i kraft:

a) I Finland:

i fråga om inkomst för det kalenderår, som följer uppsägningsåret, eller för varje räkenskapsår, som utlöper den 1 januari det kalenderår, som följer uppsägningsåret, eller därefter.

b) I Förenade Arabrepubliken:

1) i fråga om sådana skatter på inkomst av rörligt kapital samt lön, arvode, ersättning och pension som förfalla till betalning den 1 juli det kalenderår, som följer uppsägningsåret, eller därefter;

2) i fråga om skatt på vinst av handel och industri den 1 juli varje kalenderår, som följer uppsägningsåret, eller under den tidsperiod, som utlöper därefter;

3) i fråga om skatt på inkomst av fast egendom, skatt på inkomst av fritt yrke och all annan icke kommersiell verksamhet samt allmän inkomstskatt det kalenderår, som följer uppsägningsåret.

Bestämmelserna i underpunkt b) i denna punkt äga motsvarande tillämpning i fråga om försvarsskatt och tilläggsskatter.

Avfattat i Kairo den första april 1965 i två exemplar på engelska språket.