KKO:1982-II-56
- Asiasanat
- Avioliittolaki, Omaisuuden ositus
- Tapausvuosi
- 1982
- Antopäivä
- Diaarinumero
- S 81/574
- Taltio
- 4304/81
Ks. KKO:1994:34
Pesänjakaja ei ollut oikeutettu avioeroon tuomittujen puolisoiden välisessä osituksessa tasinkoa saavan puolison suostumuksetta jakamaan heidän yhteisesti omistamaansa kiinteistöä tasinkoa antavalle puolisolle eikä määräämään tasinkoa suoritettavaksi varoilla, jotka osittain eivät kuuluneet ositettavaan omaisuuteen ja joita ei myöskään ollut itse osituksessa tarjottu välittömänä rahasuorituksena.
IV-jaosto
MÅLETS HANDLÄGGNING I DE LÄGRE INSTANSERNA
A hade efter stämning, som 22.11.1979 delgetts hennes före detta man B, vid Ålands HR anfört att, sedan HR medelst sitt 20.7.1978 avkunnade utslag dömt till skillnad i parternas äktenskap, vicehäradshövdingen D, som HR förordnat till avvittringsförrättare, hade 14.6.1979 förrättat avvittring av parternas egendom. I avvittringen hade D tillskiftat parternas gemensamma lägenhet Bovallen, vars värde av D uppskattats till 169 700 mark, Åt B och ålagt honom att med medel som till en del icke fanns i boet betala lösen, sammanlagt 142 707 mark 61 penni, åt A. Denna avvittring hade förrättats felaktigt, eftersom D i första hand borde ha skiftat lägenheten åt A eller alternativ i ideella andelar, hälften åt vardera parten. A hade därför yrkat, att avvittringen skulle förklaras ogiltig och att avvittringsförrättaren ålades att förrätta en ny avvittring.
Sedan B motsagt käromålet hade HR i utslag 9.1.1980, med beaktande av B:s behov av verkstadsbyggnaden för sin utkomst samt av den omständigheten att parternas lägenhet Bovallen inte kunde delas genom klyvning på grund av dess ringa storlek och byggnadernas placering, funnit skäl inte förligga till ändring av den förenämnda avvittringen.
Åbo HovR, under vars prövning A hade dragit målet, hade medelst dom 16.4.1981, enär äganderätten till lägenheten Bovallen kunde uppdelas i ideella andelar och båda parterna med beaktande av stadgandena i 23 kap. 8 § 1 mom. ärvdabalken hade rätt att erhålla en del av boets fasta egendom samt då det icke visats att A, som erhållit ersättning i pengar, skulle ha samtyckt till det skifte, som förrättats av skiftesmannen, upphävt avvittringen och ålagt skiftesmannen D att rätta avvittringen sålunda, att även A tilldelades andel av parternas lägenhet, såframt parterna inte överenskom annat.
B anhöll om besvärstillstånd och sökte ändring i HovR:s dom. Tillstånd meddelades och A avgav med anledning av besvären inbegärt bemötande.
HD d. tog målet i övervägande. Skiftesmannen hade i avvittringshandlingen förtecknat B:s egendom till ett värde av 122 801,77 mark, A:s egendom till ett värde av 4 000 mark och som gemensam egendom, förutom hemlösöre värt 10 000 mark som enligt överenskommelse delats lika mellan parterna, fastigheten Bovallen, värd 169 700 mark, och som gemensam gäld ett kolonisationslån om 1 686,55 mark. Ehuru det inte uttryckligen sades i avvittringshandlingen, framgick det att parterna ansett sig äga Bovallen till lika stora delar. Skiftesmannen hade sålunda vid fastställandet av behållningen av vardera makens gods bort beakta som B:s egendom hälften och som A:s egendom den andra hälften av Bovallen. Skiftesmannen hade förfarit felaktigt även däri, att han utan A:s samtycke tilldelat B hela Bovallen och ålagt honom att till A i utjämning överlåta penningmedel, som delvis inte ingick i den avvittring underkastade egendomen, trots att skiftesman endast var behörig att förordna därom, vilken egendom den make, som var skyldig att till den andra överlämna egendom, skulle avstå och trots att till utjämning, om annat inte överenskommits, endast kunde användas avvittring underkastad egendom eller omedelbar penningprestation. På nämnda grunder fann HD skäl inte ha anförts till ändring i det slut, vid vilket HovR stannat. B ålades att ersätta A hennes kostnader för avgivande av bemötande i HD med 700 mark.
I avgörandet deltog justitieråden Salervo, Portin, Mörä och Lindholm samt extraordinarie justitierådet Aro