Kollektivavtal för tjänstemän inom teknologiindustrin

Beslut delgivet av: Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta
Beslut nummer: 4/2022
Delgivningsdatum: 09.05.2022
Allmnänt bindande verkan: Kollektivavtalet är allmänt bindande.
Arbetsgivarpart: Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Arbetstagarpart: Fackförbundet Pro rf
Datum då kollektivavtalet underteknats: 21.01.2022
Datum då kollektivavtalet träder i kraft: 21.01.2022
Datum då kollektivavtalet går ut: 30.01.2023
Anmärkningar: --

Beslutstexten

Översättning

NÄMNDEN FÖR FASTSTÄLLANDE AV KOLLEKTIVAVTALS ALLMÄNT BINDANDE VERKAN

BESLUT Nr 4/2022
Datum för utfärdande 9.5.2022
Ärende nr 22–18

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal för tjänstemän inom teknologiindustrin 2022–2023
Undertecknat 21.1.2022
Träder i kraft 21.1.2022

KOLLEKTIVAVTALSPARTER
Arbetsgivarpart: Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Arbetstagarpart: Fackförbundet Pro rf

KOLLEKTIVAVTALETS REPRESENTATIVITET

Avtalets tillämpningsområde

Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde omfattar kollektivavtalet för
tjänstemän inom teknologiindustrin enligt anställningsförhållandena för
personer som arbetar som tjänstemän på Teknologiindustrins arbetsgivare
rf:s medlemsföretag. Dessa kan vara till exempel personer som
utexaminerats från yrkeshögskolor eller andra yrkesläroanstalter och som
genomgått utbildning som ger kompetens för tekniska, ekonomiska eller
administrativa arbetsuppgifter eller chefsuppgifter.

Kollektivavtalet tillämpas inte på högre tjänstemän som definieras närmare i
klausulen om tillämpningsområde eller på personer med arbetaruppgifter.

Parternas uppgifter om antalet medlemmar och arbetstagare

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal
uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Arbetsgivarförbundet har angett att det på förbundets 731 medlemsföretag finns
18 743 anställda som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Arbetarförbundet har angett att cirka 16 300 av förbundets medlemmar
arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Nytt kollektivavtal

Fackförbundet Pro har ansett att enbart ett byte av arbetsgivarorganisation inte
innebär att det rör sig om ett helt nytt kollektivavtal när det gäller bedömningen
av allmänt bindande verkan. Teknologiindustrins arbetsgivare rf är en
underförening till Teknologiindustrin rf. Pro anser att kriterierna för allmänt bindande verkan är uppfyllda när det
gäller hur etablerad avtalsverksamheten är.

6 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan gäller
giltigheten av beslutet om allmänt bindande verkan. Enligt den
regeringsproposition som ledde till att paragrafen infördes (RP 157/2000,
s.134) skulle beslutet att förklara ett kollektivavtal som allmänt bindande gälla
tills nämnden konstaterar att det inte längre är representativt. Om
kollektivavtalsparterna ändras kan kollektivavtalet dock inte förbli detsamma.
Då ska det ändrade kollektivavtalets allmänt bindande verkan enligt
propositionen bedömas på samma sätt som ett kollektivavtal vars allmänt
bindande verkan inte tidigare har fastställts genom beslut.

Teknologiindustrins arbetsgivare rf har blivit avtalspart i kollektivavtalet i stället
för Teknologiindustrin rf, så det är fråga om ett nytt kollektivavtal. Enligt
nämndens vedertagna praxis ges då ett beslut om allmänt bindande verkan.

Statistikkälla för det totala antalet anställda inom branschen

Arbetsgivarförbundet har ansett att det totala antalet anställda inom branschen
borde bedömas utifrån Statistikcentralens statistik Nationalräkenskaper i stället
för den sysselsättningsstatistik från Statistikcentralen som nämnden tidigare har
använt i sitt beslutsfattande. Arbetstagarförbundet har konstaterat att det inte
finns anledning att ändra den statistik som används vid fastställandet av allmänt
bindande verkan.

Statistikcentralen har ombetts att komma med utredning i ärendet. Nämnden
har med anledning av den utredning man fått berett båda avtalsparterna
tillfälle att yttra sig.

Nämnden för fastställande har i sin bedömning av det totala antalet anställda i
branschen använt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik som den
huvudsakliga källan för hela nämndens verksamhet. Enligt arbetsdomstolens
avgörandepraxis är sysselsättningsstatistiken de mest pålitliga uppgifterna vid
bedömningen av representativiteten om det totala antalet arbetstagare i en
bransch (AD 2007:32).

I bedömningen av allmänt bindande verkan utreds det huruvida bestämmelsen
om kollektivavtalets tillämpningsområde motsvarar näringsgrensindelningen
(TOL 2008). I sysselsättningsstatistiken anges näringsgrensindelningen med
fem siffror, vilket är nödvändigt för att skilja de olika kollektivavtalens
tillämpningsområden åt. Av sysselsättningsstatistiken framgår dessutom
löntagarens socioekonomiska ställning (dvs. om det är fråga om en
arbetstagare eller tjänsteman).

Nämnden har vid behov använt även andra utredningar i uppskattningen
av det totala antalet anställda inom branschen. Det kan handla om
exempelvis andra statistiska uppgifter, branschspecifika register,
utredningar och rapporter eller uppgifter från branschorganisationer eller
forskningsinstitut.

Enligt utredningen bygger statistiken över nationalräkenskaperna på
uppgifter om lönesumma och årsverk. Enligt Statistikcentralens
utredning är sysselsättningsstatistiken den mest fungerande källan i de exakta bransch-,
yrkes- eller regionuppgifterna.

Enligt den erhållna utredningen har all befintlig statistik sina begränsningar.
Även om det inte alltid finns exakta uppgifter om sysselsättningsstatistiken i
varje situation, lämpar sig sysselsättningsstatistiken bäst för att utreda de fakta
som är nödvändiga för nämndens beslutsfattande.
Den utredning som erhållits i ärendet ger inte anledning att bedöma ärendet på
ett annat sätt när det gäller detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Det totala antalet arbetstagare inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin
omfattar vissa underklasser (3012, 310, 322, 323, 324, 32910, 32120) i näringsgrensklass 24–33.

Arbetsgivarförbundet har dessutom konstaterat att ett företag kan omfattas av
tillämpningsområdet för kollektivavtalet för teknologiindustrin även om dess
officiella bransch inte hör till de ovan nämnda näringsgrensklasserna inom
teknologiindustrin.
Arbetsgivarförbundet har uppgett att sammanlagt cirka 1 200 sådana
tjänstemän är anställda hos sina medlemsföretag (huvudklasserna 22, 23, 70
och G).
Arbetsgivarförbundets försiktiga uppskattning är att cirka 500 tjänstemän
arbetar för företag som inte är organiserade i dessa branscher.
Arbetsgivarförbundet har ansett att dessa arbetstagare ska beaktas i det
totala antalet arbetstagare i branschen.

Enligt arbetstagarförbundet ska man till ovan nämnda näringsgrensklasser inte
överhuvudtaget räkna anställda hos icke-organiserade och även i övrigt
endast kretsen för normalt bindande verkan.

Nämnden konstaterar att närmare underklasser till de nämnda huvudsakliga
näringsgrensklasserna i förfarandet för fastställande av kollektivavtalet har förts
samman åtminstone med det allmänt bindande kollektivavtalet för tjänstemän
inom gummiindustrin mellan Gummiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf och
med kollektivavtalet för tjänstemän inom byggämnes- och betongindustrin
mellan Byggindustriförbundet RT rf och Fackförbundet Pro rf och
kollektivavtalet för tjänstemän inom kemiindustrin mellan Kemiindustrin rf och
Fackförbundet Pro rf. Med beaktande av detta och utredningen i ärendet
konstaterar nämnden att arbetsgivarförbundet som medlemmar har
arbetsgivare som enligt sin bransch och det arbete de låter utföra eventuellt
skulle vara skyldiga att i stället för det kollektivavtal som nu behandlas tillämpa
ovan nämnda allmänt bindande kollektivavtal.

Enligt nämndens och arbetsdomstolens etablerade praxis (t.ex. AD 2009:108)
är grundprincipen för förfarandet för fastställande av allmänt bindande verkan
att det inom varje bransch kan finnas endast ett kollektivavtal som bekräftats
som allmänt bindande. Av detta följer att arbetstagarna inom varje bransch
endast beaktas i bedömningen av representativitet inom ett
tillämpningsområde. Bestämmelsen om tillämpningsområde som man kommit
överens om i tidigare kollektivavtal har haft samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i det kollektivavtal som behandlas nu.

Det kollektivavtal som behandlas nu är ett kollektivavtal som utarbetats enligt
den så kallade branschprincipen och som i princip tillämpas på alla
anställningsförhållanden för tjänstemän anställda på organiserade företag i
branschen oberoende av arbetsuppgifternas art. De tjänstemän som är
anställda på företag som hör till Teknologiindustrins arbetsgivare rf omfattas
därmed av detta avtals normala bindande verkan. Av Statistikcentralens
sysselsättningsstatistik framgår det att tjänstemän som är anställda hos ickeorganiserade
arbetsgivare, beroende på vilket arbete det handlar om, har
samma arbetsuppgifter. Av det kan man dock inte dra slutsatsen att deras
arbetsgivarföretag i granskningen av den statistiska representativiteten borde
vara företag inom teknologiindustrin.

En del av Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsföretag verkar inom
andra branscher enligt branschprincipen, som innebär att man kan tillämpa ett
eget kollektivavtal. Dessa tjänstemän har för sin del beaktats som tjänstemän
inom tillämpningsområdena för de övriga kollektivavtalen i nämndens
avgöranden om fastställande av övriga kollektivavtal.

Med beaktande av det som konstaterats ovan tar nämnden för fastställande
endast de cirka 1 200 tjänstemän som är anställda på Teknologiindustrins
arbetsgivare rf:s medlemsföretag i beaktande i det totala antalet arbetstagare i
branschen i fråga som nu behandlas. Andelen tjänstemän som är anställda
hos icke-organiserade företag beaktas inte i det totala antalet arbetstagare
inom branschen enligt detta kollektivavtal.

På basis av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kan man uppskatta det
totala antalet tjänstemän inom branschen i kollektivavtalet för tjänstemän inom
teknologiindustrin till cirka 22 111 personer efter ovan nämnda ökningar och
minskningar. I bedömningen har man beaktat fördelningen av antalet högre och
andra tjänstemän mellan tillämpningsområdena för de två olika kollektivavtal
som gäller dessa i samma förhållande som för organiserade arbetsgivare.

SLUTSATS

I en jämförelse av å ena sidan det totala antalet arbetstagare inom
kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin på 22 111 och å andra
sidan det antal arbetstagare som hör till de som omfattas av kollektivavtalets
bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal på 18 743 personer, kan man
konstatera att kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin enbart på
dessa grunder är representativt för branschen i enlighet med 2 kap. 7 § 1
mom. i arbetsavtalslagen.

BESLUT

Med stöd av 1 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande
verkan fastställer nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt
bindande verkan att kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin är
representativt och därmed allmänt bindande i enlighet med 2 kap. 7 § 1 mom. i
arbetsavtalslagen.

TIDPUNKT FÖR TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET SOM ALLMÄNT BINDANDE

Det kollektivavtal som avses i detta beslut tillämpas på det sätt som avses i
2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen som ett allmänt bindande kollektivavtal
från och med kollektivavtalets ikraftträdande den 21 januari 2022.

Detta beslut är i kraft tills nämnden med stöd av 7 § i lagen om fastställande
av kollektivavtals allmänt bindande verkan eller arbetsdomstolen med stöd av
9 § i samma lag beslutar något annat.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Ändring i detta beslut får sökas hos arbetsdomstolen på det sätt som
framgår av den bifogade besvärsanvisningen.

Ordförande Tapani Vasama

Föredragande Jarno Virtanen

Ärendet avgjordes av: nämndens ordförande Tapani Vasama, medlem Ulla Liukkunen, medlem Jari Murto

Föredragande: Jarno Virtanen, tfn 0295 16001

Beslutet är enhälligt.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.